Hatbrott
som en social risk
Vad är ett hatbrott?
•
Begreppet saknar en allmänt vedertagen
definition såväl nationellt som
internationellt (USA under 1970/80-talen)
•
Ordet hatbrott finns inte i den svenska lagstiftningen,
däremot omfattas hatbrott av straffskärpningsregeln sedan 1994.
•
Gärningsmannens motiv till brottet är avgörande för
huruvida ett hatbrott begåtts eller inte
•
Idag omfattas tre kategorier av straffskärpningslagstiftningen i Sverige:
- etnisk bakgrund, ras, hudfärg eller nationalitet
- religiös tro (trosbekännelse) eller icke tro
- sexuell läggning (samt annan liknande omständighet)
Ett hot mot demokratin och
sammanhållningen i samhället?
Hatbrottsoffer – hela ”gruppen/kategorin”
drabbas – budskapsbrott (ex Mangs)
Enligt många forskare svårare psykiska ”skador” i
jämförelse med likande brott utan
hatbrottsmotiv
Risk att tron på samhället som skydd
försvinner.
Exemplet Klippan – Gerard Gbeyo
Hur hänger social grogrund, risker och kriser ihop?
Varför hatbrott i Klippan?
• Psykologiska förklaringar : t ex auktoritär personlighet
• Socialpsykologiska förklaringar – grupprocess
• Historiska förklaringar (koppling till 1930/40-talens
nazism?)
• Sociologiska förklaringar (struktur, grupp och individ):
• Globalisering och individualisering (fler valmöjligheter
men större krav – ”förlorare”)
• Brukssamhälle (i förändring)
• Utbildningsnivå
•
•
•
•
Ekonomiska förklaringar:
Strukturella förändringar (avindustrialisering)
Ekonomisk kris
(arbetslöshet,…)
Grupphotsteorin – reella eller föreställda hot
om konkurrens om arbete och välfärd
(Utsatta grupper i konflikt med andra utsatta
grupper)
• Politiska förklaringar:
• Politisk möjlighetsstruktur (främlingsfientliga
partier – förstärker hotet och ger en
lösning….) – Syndabockar
• Tydlig koppling mellan verbala yttranden och
våldsamma yttringar
• ”De vuxna talar men vi gör något” (en av
förövarna)
• Mediabilden:
• Inflyttning av aktivister
• Olika faktorer samverkade – viktigt att arbeta
brett för att motverka skilda former av rasism
(hatbrott)
Förnekandet av rasismen – pojkstreck
• Kunde eller ville inte se hur allvarligt läget var
• Rädsla för att bli stigmatiserad som ort
Motåtgärder i Klippan
• Motverkade endast den våldsamma rasismen:
• Kontakt med aktivister, ”Manliga” utmaningar
•
•
Folkmord
•
Terrorism
•
Våld
Kränkande handlingar
Fördomar, stereotyper
• Inga åtgärder kring olika former av fördomar,
diskriminering, segregation, utanförskap…
Krävs en helhetssyn
• Det vardagliga har kopplingar till extrema
våldshandlingar
• Lagstiftning och rättssystem är viktigt men det
behövs förändringar i sociala strukturer och
allmänna diskurser
