Resultatmanipulering

Företagsekonomiska institutionen
Kandidatuppsats, 15 hp VT 2010
Handledare: Katerina Hellström
Elin Burman
2010-06-07
Erik Westerlund
Resultatmanipulering
– en jämförelse mellan olika ägarstrukturer
!"##"$%"&&$'$()
Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i
företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008.
Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av
investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer
vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna
genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella
skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av
resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat
tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av
investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering.
Nyckelord: Resultatmanipulering (earnings management), ägarstruktur, agentteori, godtyckliga periodiseringar
*$+,-$'$()
En väl fungerande redovisning gynnar samhället och alla de som har intressen i ett företag.
För att företagsledningen ska kunna delge den information som de besitter angående
företagets ställning krävs det att standarder för redovisning tillåter ett visst utrymme för
bedömningar (Healy & Whalen, 1999). Det är dock sedan länge känt att utrymmet istället kan
utnyttjas och användas för manipulering av redovisningen (Stolowy, 2004). Intressenter fattar
beslut som till stor del bygger på den ekonomiska information som företaget lämnar ifrån sig.
I de fall då manipulering förekommer skapas finansiella rapporter som har en lägre
tillförlitlighet och är mindre relevanta för användare av informationen (Sánchez-Ballesta &
García-Meca, 2007). I vilken grad resultatmanipulering förekommer är således ett fenomen
som är intressant att studera.
Att företagsledningen använder periodiseringar för att påverka och manipulera resultatet
i ett företag är något som under en längre tid fått mycket uppmärksamhet inom den
akademiska forskningen (Dechow, Sloan & Sweeney, 1995; Healy & Whalen, 1999; Leuz,
Nanda & Wysocki, 2003). Periodiseringar innebär en justering av de löpande inkomsterna och
utgifterna så att de motsvarar de faktiska intäkter och kostnader som företaget haft under
perioden. Att det är periodiseringar som används kan bero på att dessa förväntas vara mindre
transparenta än andra instrument som istället behöver motiveras och förklaras i
årsredovisningen (Alcarria & De Albornoz Noguer, 2004).
Earnings management, som i denna uppsats översätts till resultatmanipulering, kan i
extremaste fall handla om ett olagligt finansiellt bedrägeri och leda till skandaler liknade det
som skedde vid de amerikanska företagen Enron och Worldcom. De samhällskostnader som
uppstod då illustrerar hur viktigt det faktiskt är att redovisningen på ett korrekt sätt avspeglar
företagets verkliga situation. Värt att poängtera i detta sammanhang är att så länge ett företag
håller sig inom de lagar som finns är resultatmanipulering inget olagligt även om det kan
uppfattas som etiskt inkorrekt. I denna uppsats läggs ingen värdering kring begreppet
resultatmanipulering.
Manipulering av redovisningen sker ofta när det finns en separation mellan ägande och
kontroll (Rodríguez-Pérez & Hemmen, 2010). Förklaringen till detta kan vara att personer
inom företaget försöker påverka resultaten för att uppnå de förmåner som fås vid presterat
resultat. De försöker således dölja den verkliga prestationen för utomstående (Leuz et. al,
2003). Det finns situationer då ägare inte har möjlighet att säkerställa att företagsledningen
gör vad som är bäst för ägarna och en informationsasymmetri kan resultera i en diskrepans
! "
mellan vad ägare och ledning strävar efter och har som mål (Jensen & Meckling, 1976).
Agentteorin är en teori som förklarar varför denna diskrepans kan uppstå.
Hur resultatmanipulering ser ut i olika delar av världen, och i olika länder, är intimt
sammankopplat med bland annat den ägarstruktur som råder (Leuz et. al, 2003). I Sverige är
ägarstrukturen präglad av en stor andel familjeägda företag, alternativt ägare som innehar
stora aktieposter. Ägare med stora aktieposter förväntas delta aktivt och ta ansvar för företaget
genom att till exempel vara delaktiga i styrelsen. Det aktiva ägandet förväntas leda till en
lägre förekomst av resultatmanipulering då splittringen mellan ägande och kontroll är mindre
(Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2010). En ytterligare ägarstruktur som är frekvent
förekommande är den där investmentbolag äger den största delen av företaget. I företag där
investmentbolag är den största ägaren bör de kunna utnyttja detta inflytande till att styra
företagsledningen (Meckling & Jensen, 1976). Förmågan att utöva sitt inflytande påverkar
splittringen mellan ägande och kontroll, dessutom påverkas trycket på företagsledningen att
prestera ett önskat resultat. Omständigheter som dessa kan i sin tur påverka förekomsten av
resultatmanipulering.
Vi har i denna uppsats valt att jämföra dessa två grupper av företag med olika
ägarstrukturer mot en tredje grupp där ägandet istället är blandat och inga tydliga mönster av
ägarstruktur existerar. Vi vill undersöka om vi kan identifiera skillnader i hur förekomsten av
resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer. För att kunna studera detta
krävs en metod för att mäta och uppskatta resultatmanipulering. En vanligt förekommande
metod är att undersöka hur ett företags periodiseringar ser ut (Jones, 1991; Dechow, 1995).
Grunden till detta lades av Jones (1991) vars modell på ett kvantitativt sätt identifierar så
kallade godtyckliga periodiseringar. Jones-modellen har under slutet av 1990-talet och 2000talets början utvecklats till en modifierad modell som kommer att ligga till grund för vår
kvantitativa studie. Syftet med denna uppsats är således att på den svenska marknaden utreda
huruvida det finns en skillnad i förekomsten av resultatmanipulering i börsnoterade företag
med olika ägarstrukturer. Den frågeställning vi ämnar besvara är om familjeföretag och
företag ägda av investmentbolag skiljer sig åt vad gäller förekomsten av resultatmanipulering
i förhållande till övriga svenska företag.
I uppsatsens första del redogör vi för begreppet resultatmanipulering. Denna del följs av
en presentation och genomgång av agentteorin. Vidare förklaras hur resultatmanipulering och
agentteorin kan anses vara kopplade till varandra. Vi definierar även de ägarstrukturer som vi
valt att studera och jämföra samt presenterar tre aspekter som har inverkan på företagets
karaktär. I uppsatsens andra del förklaras tillvägagångssättet för studien. Vi redogör för den
! #
statistiska metod som vi kommer att använda oss av för att jämföra de olika företagsgrupperna
vad gäller förekomsten av resultatmanipulering samt företagsspecifika egenskaper. I den
tredje delen av uppsatsen presenteras studiens resultat. Ett antal sammanfattande tabeller visas
för att ge läsaren en tydligare uppfattning om det vi kommit fram till samt följa med i vår
tolkning av resultaten. I uppsatsens sista del diskuterar vi möjliga förklaringar och analyserar
hur förekomsten av resultatmanipulering skiljer sig mellan de olika ägarstrukturerna. Här
återfinns de slutsatser som vi har dragit utifrån de resultat vi fått fram och vi presenterar även
förslag på framtida forskning.
.,/0+&"&#"$'10+,2'$()
Enligt 2 kap. 3§ i den svenska årsredovisningslagen gäller i ett företag att ”[b]alansräkningen,
resultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av
företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det
lämnas tilläggsupplysningar. Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller
rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om detta och om skälen för
avvikelsen lämnas i en not”. Företag är således enligt lag skyldiga att ge en så rättvisande bild
som möjligt av företagets ställning. Vad som är en rättvisande bild är inte enkelt att definiera,
utan beror på för vem siffrorna visas och vad de är till för. Problematiken medför att det finns
ett utrymme för viss manipulering av resultatet i ett företag, utan att det för den skull
klassificeras som olagligt.
En frekvent refererad definition av begreppet resultatmanipulering som använts i
tidigare forskning inom området lyder:
”Earnings management occurs when managers use judgment in financial reporting and in
structuring transactions to alter financial reports to either mislead some stakeholders about
the underlying economic performance of the company or to influence contractual outcomes
that depend on reported accounting numbers” (Healy & Whalen, 1999).
Områden där företagsledare ställs inför behovet att göra bedömningar är främst vid
uppskattningen av framtida ekonomiska händelser som exempelvis värden på långfristiga
tillgångar, pensionsförmåner, lagervärdering, uppskjuten skatt och förluster på grund av
dåliga lån och nedskrivningar av tillgångar (Healy & Whalen, 1999). Schipper (1989)
definierar resultatmanipulering i linje med Healy & Whalen (1999) men fokuserar mer på den
egna vinningen:
! $
"...a purposeful intervention in the external financial reporting process, with the intent of
obtaining some private gain (as opposed to, say, merely facilitating the neutral operation of
the process)...." (Schipper,1989)
Ett stort antal forskningsartiklar undersöker företagsledares val av periodiseringar för att finna
bevis på förekomsten av resultatmanipulering (Bernard & Skinner, 1996). Redovisningen av
periodiseringar ger företagsledningen frihet att bestämma det faktiska resultat som företaget
rapporterar under en viss period. Informationsasymmetrin som existerar mellan ägare och
ledning skulle kunna innebära att företagsledningen använder periodiseringar till att
manipulera resultatet för att maximera sina egna intressen och signalera privat information.
Således påverkas vinsternas förmåga att faktiskt avspegla företagets verkliga prestation
(Sánchez-Ballesta & García-Meca, 2007).
Det viktigaste målet med en korrekt periodiserad redovisning är att den kan hjälpa
investerare att bedöma företagets ekonomiska resultat under en viss period (Dechow &
Skinner, 2000). En periodisering utförs när inkomsten alternativt utgiften på bokslutsdagen
inte motsvarar den beräknade intäkten eller kostnaden (Falkman, 2001). I de fall då
redovisningen sammanfaller med företagets livslängd överensstämmer resultatet med nettot
av kassaflödet till och från ägarna och någon periodisering är ej nödvändig. Vanligtvis
sammanfaller inte redovisning och livslängd, behovet av information i täta intervaller till
investerare samt övriga intressenter om företagets ekonomiska ställning ger upphov till
periodiseringar (Smith, 2006). Resultatet av detta innebär att periodiseringen i huvudsak är en
värderingsfråga (Thorell, 1984). Falkman (2001) menar att periodiseringsprocessen är ett
bedömningsmoment som är mer eller mindre subjektivt.
Den metod vi kommer att använda oss av i denna uppsats innebär en uppskattning av
godtyckliga periodiseringar. Metoden kräver att periodiseringar separeras och delas in i
godtyckliga och ej godtyckliga periodiseringar. De godtyckliga periodiseringarna används
sedan som uppskattning för graden av resultatmanipulering (Xiong, 2006) och är
periodiseringar som inte förklaras av verksamheten. Det finns följaktligen tvivelaktiga
förklaring till varför förtaget valt att redovisa dem.
Resultatmanipuleringens förekomst är som nämnts ovan delvis beroende av hur ett
företag använder möjligheten att periodisera de inkomster och utgifter som finns.
Förekommer en hög grad av godtyckliga periodiseringar är detta en indikation på att en
resultatmanipulering förekommer. Det kan finnas ett flertal förklaringar till varför det i ett
! %
företag förekommer en manipulering av resultatet och en möjlig förklaring är att det existerar
en spricka mellan ägarna och företagsledarna. När ägarna inte har möjlighet att kontrollera
företagsledarnas handlingar och de dessutom har olika preferenser och incitament kan denna
spricka uppstå. Har företagsledningen möjlighet att handla i egenintresse ökar sannolikheten
att så sker (Artsberg, 2003). En teori som behandlar problematiken i denna situation är
agentteorin och den kommer att förklaras nedan.
3(,$&&,42'$)
Agentteorin beskriver förhållandet mellan principalen (uppdragsgivaren) och agenten
(uppdragstagaren). Relationen dem emellan definieras som ett kontrakt där agenten är skyldig
att utföra en tjänst som ligger i principalens intresse men som innefattar att agenten har en
viss befogenhet att fatta egna beslut (Jensen & Meckling, 1976). Vanligtvis illustreras denna
relation som den mellan ägare och företagsledning eftersom det finns ett skrivet kontrakt
emellan parterna och det tydligt framgår vem som är principal och vem som är agent (Davis,
Schoorman & Donaldson, 1997; Lambright, 2008). Kärnan i agentteori är den inneboende
konflikten när individer med olika preferenser samarbetar (Eisenhardt, 1989). Agentteorin
utgår ifrån att individen handlar i egenintresse och är rationell. Således vill individen premiera
sina
egna
intressen
framför
andras.
En
intressekonflikt
frambringas
eftersom
företagsledningen, om tillfälle ges, kommer att prioritera sina egna intressen framför ägarens
(Artsberg, 2003). Exempelvis kan tidsaspekten vara ett område där det finns
meningsskiljaktigheter mellan principal och agent (Lambert, 2001). Tidsaspekten syftar på det
faktum att principal och agent kan inneha olika preferenser vad gäller kort- och långsiktigt
tänkande i företaget. I denna uppsats antas aktieägarna vara principalen och företagsledningen
vara agenten.
Agentteorin förklarar och tydliggör främst två problem som kan uppstå i
agentrelationer. Den första agentproblematiken uppstår när principalens önskemål eller vilja
inte överensstämmer med agentens och det är svårt, alternativt dyrt, för principalen att
verifiera vad agenten åtar sig (Deegan & Unerman, 2006). Principalen kan inte alltid
kontrollera att agenten har agerat på önskvärt vis. Det andra problemet uppstår när principalen
och agenten har olika inställningar till risk. Problemet här är att principalen och agenten kan
föredra olika åtgärder på grund av olika riskpreferenser (Eisenhardt, 1989). Källorna till dessa
problem är relaterade till negativt urval (adverse selection) och den moraliska risken (moral
hazard). Negativt urval avser en situation där en agent har information som principalen inte
har och där denna kunskap påverkar principalens beslutsfattande (Arrow, 1984). Principalen
! &
har ingen möjlighet att veta huruvida agenten har använt denna information på ett sätt som
bäst gagnar principalen. Den moraliska risken avser en situation när det är svårt för
principalen att observera och utvärdera agentens samtliga åtgärder (Arrow, 1984), vilket leder
till en risk att agenten handlar i egenintresse framför principalens intresse.
Agenten motiveras främst av materiella belöningar som är mätbara (Davis et al., 1997;
Lambright, 2008). Att principalen och agenten har olika intressen och preferenser är det
många forskare som framhåller. Detta behöver emellertid inte bero på agentens egoistiska
natur (Buchanan, 1996).
Agentteorin har fått kritik främst på grund av att den utgår ifrån att individen alltid är
vinstmaximerande (Granovetter, 1985; Perrow, 1986; Hirsch, Michaels & Friedman, 1987;
Davis et al., 1997; Barney & Hesterly, 1999). De som är skeptiska till detta antagande menar
att individen drivs av många olika faktorer och att den finansiella vinningen inte
nödvändigtvis måste vara den främsta drivkraften (Davis et al., 1997). En god relation är ett
exempel på en faktor som kan motivera individen (Lambright, 2008). Att bygga en stark
relation leder till att individen känner sig mer ålagd att möta de förväntningar som ställts och
dessutom kan en god relation bygga upp tilliten parterna emellan (Lambright, 2008). Att
bibehålla en relation som på lång sikt gynnar såväl principalen som agenten är en
utgångspunkt för en fungerande agentrelation. Efterföljs medvetenheten om att bibehålla en
stark relation kommer båda parter vidta nödvändiga åtgärder för att skydda relationen även
om det inte nödvändigtvis ligger i deras kortsiktiga intresse (Lambright, 2008).
Avtalsförhållanden berör ofta inte endast ekonomiska utbyten utan även känslomässiga
(Granovetter, 1985; Rousseau, 1995; Artz & Brush, 2000).
Det finns begränsat med modeller i forskningen som klargör och illustrerar agentteorin.
För att förtydliga agentteorin har vi i figuren (figur 1) nedan illustrerat förhållandet mellan
företagets ägare och företagsledningen. Agentproblem uppstår när det råder en
informationsasymmetri mellan dessa parter. Det finns ett kontrakt som innebär att principalen
(ägarna) givit agenten (företagsledningen) i uppdrag att förvalta dennes intressen. I detta
kontrakt finns dock ett visst utrymme för agenten att själv fatta egna beslut. För att ägarnas
och företagsledningens intressen ska sammanfalla och agenten inte ska agera i egenintresse
finns hypotesen om att ägarstrukturen har en påverkan på utfallet.
! '
egenintresse
Ägare
)
Företagsledning
egenintresse
)
Kontrakt
)
Ägarstruktur
)
)
Utfall
Figur 1 – Agentteorin och ägarstruktur)
)
5"#'+6,7(-")%82,&"()49:)%82,&"()7(-")";)*$;,/&#,$&<4+"()
Den definition av familjeföretag som vi utgår ifrån i denna studie är att familjens ägande
uppgår till minst femton procent av röstvärdet samt att familjen är den största aktieägaren. Att
förfoga över femton procent av röstvärdet samt att inneha den största aktieposten kan anses
vara tillräckligt ägande för att ett väsentligt inflytande ska vara möjligt och går dessutom i
linje med hur existerande forskning definierar familjeföretag (Jaggi, Leung & Gul, 2009).
Vidare har vi valt att definiera företag som är ägda av investmentbolag på liknande sätt.
Ägaren är i dessa företag ett investmentbolag i den bemärkelse att de enligt lag får kalla sig
för investmentbolag samt att de har som mål att genom ett varierat ägande i olika företag
försöka sprida sina risker och därmed generera en hög avkastning på satsat kapital. För
företag ägda av investmentbolag gäller även här att ägandet ska uppgå till minst femton
procent av röstvärdet samt att investmentbolaget också är den största aktieägaren. Nedan
följer en presentation av tre aspekter som förväntas ha inverkan på företagets karaktär
(Villalonga & Amit, 2006).
Ägande
Familjekontrollerade företag har normalt ett mindre spritt ägande än företag i allmänhet och
det samma gäller företag ägda av investmentbolag (Hjelström, 2007). Ägare som förfogar
över stora andelar i företaget har betydande ekonomiska incitament att minska agentkostnader
(Demsetz & Lehn, 1985). De har nämligen tillräckligt stora insatser för att vara inflytelserika
! (
nog att kunna minska utrymmet mellan deras eget intresse och företagsledningens. Att kunna
överbygga sprickan mellan ägare (principal) och företagsledningen (agent) är oftast kostsamt
och är en av de största utmaningar som uppkommer (Jensen & Meckling, 1976).
Det finns potentiellt en skillnad mellan stora institutionella och enskilda investerare med
avseende på ambitioner. Institutionella investerare har en större portfölj att hantera och de kan
vara mindre benägna att erövra makten i ett enskilt företag (Hjelström, 2007). Detta talar för
att en del företag som är ägda av investmentbolag får ett mer passivt ägande medan
familjeföretag som har färre intressen att bevaka har ett mer aktivt ägande. Familjeföretag
präglas ofta av att de har en långsiktig tidshorisont (Jiraporn & DaDalt, 2009). I företag ägda
av investmentbolag är inte ägandet alltid av samma långsiktiga art, men vanligtvis investeras
en hel del tid även i dessa företag. Tiden är en aspekt där det kan finnas en diskrepans mellan
principalen och agentens uppfattning (Lambert, 2001). Därför är det viktigt att bygga upp en
väl fungerande relation mellan ägare och företagsledare (Lambright, 2008). Relationen mellan
principal och agent är inte endast ett formellt kontrakt utan även känslomässiga utbyten och
den har effekter på hur agenten kommer att förhålla sig gentemot principalen och omvänt
(Granovetter, 1985; Rousseau, 1995; Artz & Brush, 2000). Familjeägda företags tidshorisont
bör ge möjligheten att bygga upp en stark relation med företagsledningen och genom detta
minska splittringen mellan principal och agent. I företag ägda av investmentbolag byggs även
en relation men där risken är överhängande att relationen påverkas av ägarnas tryck att
vinstmaximera (Jiraporn & DaDalt, 2009).
Kontroll
Hart (1995) hävdar att det kan vara svårt att hitta aktieägare som i en tillräcklig omfattning
vill övervaka företagsledningen för att se till att de agerar i ägarnas intressen. Frågan som
väcks är vem som ska kontrollera företagsledningen och även inneha incitament att göra detta.
Problemet är att aktieägaren som genomför övervakningen lägger ner tid och drar på sig
kostnader för något som gynnar samtliga aktieägare, vilket medför att somliga ägare åker
snålskjuts på de ägare som bevakar. Om alla aktieägare erhåller förmånerna från
övervakningen, vem kommer då att initiera och betala för denna (Hart, 1995)? Att besvara
denna fråga är ett av de största problemen med en spridd ägarstruktur och ett faktum som gör
det besvärligt för aktieägarna (principal) att ha uppsikt över företagsledningen (agenten)
(Deegan & Unerman, 2006). Finns det däremot stora aktieägare i företaget kan dessa ha
mindre att förlora på att inleda en effektiv övervakning. En stor aktieägarna kan till större del
ta vara på de fördelar som utvinns av övervakningen och är således villiga att ta kostnaden
! )
(Hjelström, 2007). I familjeägda företag kan det även vara så att ägarna själva är en del av
företagsledningen och kan således kontrollera direkt.
Familjeföretags prestation är ofta kopplat till familjens fortsatta välfärd. Ett resultat av
detta är att de har incitament att övervaka företagsledningen. Den övervakning som
genomförs av familjen bör begränsa möjligheten för företagsledare att manipulera resultatet
(Jiraporn & DaDalt, 2009). Tidigare forskning visar ett samband mellan resultatmanipulering
och hur insatta i verksamheten de som kontrollerar företaget är. Det förekommer mindre
resultatmanipulering när de som övervakar företaget är insatta i verksamheten (Xia, Davidson
& DaDalt, 2003). Familjens långvarighet i företaget bör ha en liknande effekt, eftersom tiden
ger bättre kunskap om företagets verksamhet och praxis (Jiraporn & DaDalt, 2009).
Detsamma bör även gälla för företag ägda av investmentbolag eftersom investmentbolagen
ofta har betydande ägandeandelar i företagen och är insatta i de företag de väljer att investera
i. Frågan är dock om investmentbolagen är tillräckligt insatta och varaktiga i företagen de
äger om de har en mängd intressen att bevaka i olika företag?
Möjligheten att kontrollera vad agenten gör löser många av de principal-agentrelaterade
problemen. Sker en systematisk övervakning undviks den moraliska risken och negativt urval
eftersom agenten vet att principalen har möjlighet att identifiera sådant beteende (Xia et al.,
2003).
Förvaltning
Ägare i familjeägda företag är som nämnts ovan långsiktiga investerare. Långsiktigheten har
effekter på företagens benägenhet att hantera resultatet och kan begränsa trycket på
företagsledningen att fabricera kvartalsrapporterna för att uppfylla kapitalmarknadens krav
(Jiraporn & DaDalt, 2009). I företag ägda av investmentbolag kan det finnas ett tryck att
resultatmanipulera eftersom det finns ett starkare fokus är på att tjäna pengar. Uppnår inte
företagsledningen resultatmålen riskerar de att bli utbytta alternativt att investmentbolagen
väljer att placera sitt kapital i mer lukrativa företag (Siregar & Utama, 2008). Ett av de
problem som uppkommer vid ett principal-agentförhållande är att det kan finnas en skillnad
när
det
kommer
till
risk.
Således
bör
förvaltningen
i
familjeföretag
och
i
investmentbolagsägda företag påverkas av vilka riskpreferenser som ägarna förmedlar till
företagsledningen. För att kunna förmedla ägarnas riskpreferenser krävs det ett aktivt ägande
som bygger upp en god relation mellan ägarna och företagsledningen så att deras intressen
sammanfaller. Kontroll och ägandet bör följaktligen bidra till att agentproblematiken minskar.
! *+
Familjeägda företag har renommékapital investerat i företaget av flera skäl. Först och
främst bär många företag sina grundares namn och dessutom går företaget ofta vidare till
nästa generation (Jiraporn & DaDalt 2009). Familjeägda företag ser inte bara sina företag som
ett medel för att finansiera löpande konsumtion, utan även som en tillgång att testamentera till
sina efterkommande (Casson, 1999; Chami, 1999). Dessutom kommer medlemmar ur
familjen att upprepade gånger hantera kapitalleverantörer. Resultatet av detta är att deras
rykte kan fungera som en bankgaranti (Jiraporn & DaDalt 2009). Detsamma torde vara
möjligt för företag som är ägda av investmentbolag. Företag som har starka investmentbolag i
ryggen har förmodligen större möjligheter att få sina lån godkända av kreditinstitut. Vidare
kan företag som ägs av ett investmentbolag med gott renommé få en tryggare ställning på
marknaden av den orsak att intressenterna vet vilka som är den största ägaren i företaget.
Grund för hypotes
Casson (1999) och Chami (1999) menar att familjeföretag är långsiktiga aktieägare som ser
sina innehav som en tillgång som skall föras vidare till arvingar snarare än ett medel för att
finansiera löpande konsumtion. Tiden ger dessutom familjeägda företag i större utsträckning
företagsspecifika kunskaper, vilket gör dem potentiellt bättre övervakare av förvaltningen.
Ägare i familjeföretag kan även vara en del av företagsledningen vilket ger dem möjligheter
att övervaka och se till att ägarnas intressen tillgodoses. Familjeägda företag har även
förutsättningar att bygga goda relationer mellan ägare och företagsledning. Slutligen ger
familjens rykte en potentiell bankgaranti eftersom det i vissa fall kan ha byggt upp en
långsiktig god relation mellan familjeföretaget och kreditgivaren. Ägarstruktur av denna typ
kan även ses som en mekanism som begränsar företagsledningens möjlighet att fatta beslut
som resulterar i egen vinning och därför förväntas sambandet mellan godtyckliga
periodiseringar och familjeägda företag vara negativt (Sánchez-Ballesta & García-Meca,
2007). Mot bakgrund av ovanstående diskussion om effekterna av familjens ägande på
resultatmanipulering är vår första hypotes att:
H1: Graden av resultatmanipulering är lägre i familjeägda företag än i övriga företag.
I företag ägda av investmentbolag bör det finnas ett tryck att resultatmanipulera eftersom
fokus i större utsträckning ligger på att tjäna pengar. Uppnås inte resultaten av
företagsledningen riskerar de att bli utbytta alternativt att investmentbolagen väljer att placera
sitt kapital i mer lukrativa företag. Således är vår andra hypotes att:
! **
H2: Graden av resultatmanipulering är högre förekommande i företag ägda av
investmentbolag än i övriga företag.
Det kan dock argumenteras att investmentbolag som ägare har större kontroll och är mer
insatta i verksamheten än ägare i övriga företag, detta på grund av sina betydande innehav och
viljan att placera i lukrativa företag. Långsiktiga relationer kan även uppstå som innebär att
denna typ av ägande minskar splittringen mellan ägare och företagsledning.
=,&4-)
I denna uppsats studerar vi förekomsten av resultatmanipulering i Sverige under åren 20052008 genom att jämföra företag med olika ägarstrukturer. Anledningen till att vi väljer denna
tidsperiod för vår undersökning är att det under år 2005 infördes nya regler för redovisning i
Sverige. I och med införandet av de nya reglerna lades ett större fokus på redovisning till
verkligt värde istället för historiska värden. Redovisning till verkligt värde kräver i högre grad
uppskattningar angående företagets ekonomiska situation, vilket bör leda till ett större
spelrum för beslutsfattande och således påverka förekomsten av resultatmanipulering
(Whittington, 2008). En aktuell tidsperiod är även intressant då det finns möjligheter att
jämföra om resultatet skiljer sig från studier gjorda under tidigare tidsperioder.
I denna undersökning väljer vi att enbart fokusera på företag noterade på de svenska
börslistorna (small-, mid- och large cap). Företag på dessa listor delar vi sedan, utifrån ovan
genomgångna definitioner, manuellt in i tre grupper baserat på den ägarstruktur som råder;
familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag samt övriga företag. Anledningen till att
vi manuellt väljer att studera företagens redovisningar är att det ej finns data tillgänglig på
ägarstruktur utifrån den definition som vi har valt.
Det finns i dagsläget totalt 289 företag noterade på de svenska börslistorna där
fördelningen är 131 företag på small cap, 80 företag på mid cap och 78 företag på large cap
(Privataaffärer, 2010). När de tre grupperna skapas uppstår ett bortfall på 113 företag.
Anledningen till detta är antingen att information angående de största aktieägarna inte finns
att tillgå eller att de uppstår svårigheter att definiera grupptillhörigheten1. I nästa steg hämtas
data som är nödvändig för att kunna genomföra beräkningar vad gäller periodiseringar med
hjälp av Datastream. Efter denna process har vi ett ytterligare bortfall på 48 stycken företag
1
Fördelningen på bortfallet var 30,5 % av företagen på small cap, 37,5 % av företagen på mid cap och 55 % av
företagen på large cap.
! *"
där data ej finns tillgänglig för alla år eller poster2. Vi får då ett slutgiltigt urval på 128 företag
och observationer för fyra år vilket leder till observationer av 512 företagsår.
Tabell 1. Fördelning av urval
Andra urval
Familjeföretag
Fördelning
Small
Mid
Large
66,67%
22,22%
11,11%
100%
24
8
4
36
Inv.
bolagsägda
ftg
Small 4
Mid
10
Large 16
30
Fördelning
Övriga
13,33%
33,33%
53,33%
100%
Small
Mid
Large
41
17
4
62
Fördelning
Tot.
fördelning
67,80%
27,12%
5,08 %
100 %
45,2 %
27,3 %
18,8 %
100 %
Ovan är urvalet sammanställt i en tabell och vi noterar att fördelningen mellan de olika
börslistorna för familjeföretag och övriga företag är liknande. I de investmentbolagsägda
företagen är fördelningen i det närmaste omvänd med en stor mängd företag noterade på large
cap och ett färre antal på small cap. Marknaden ställer olika höga krav på företag beroende på
storlek. Företag på large cap-listan har betydligt fler intressenter som följer företagets
handlande än företag på small cap och detta kan även påverka företagens benägenhet samt
möjlighet att utöva resultatmanipulering. Fördelningen är därför viktig att ta i beaktning vid
en tolkning och analysering av resultatet.
Den metod vi väljer för att studera resultatmanipulering innebär att godtyckliga
periodiseringar används för att uppskatta en eventuell förekomst. Metoden kräver först och
främst att totala periodiseringar räknas fram, detta kan antingen göras från balansräkningsdata
eller från kassaflödesanalysen som differensen mellan årets resultat och kassflödet ifrån den
löpande verksamheten (Healy & Whalen, 1999; Cornett, Marcus & Theranian, 2008). I denna
uppsats väljer vi att använda oss av data från balansräkningen för att räkna fram företagens
totala periodiseringar. De totala periodiseringarna består av flertalet specifika periodiseringar
som till naturen är olika. En förståelse för hur företagsledare samtidigt manipulerar dessa
olika komponenter av periodiseringar kan ge värdefull information för att identifiera
resultatmanipulering (Cornett et al., 2008). Att använda totala periodiseringar som
uppskattning för att mäta förekomsten av resultatmanipulering är dock förenklande.
Anledningar till att ett företag har en stor mängd periodiseringar kan till exempel vara på
2
Här var fördelningen på bortfallet vad gäller vilken lista de olika företagen var registrerade på relativt jämn;
25,2 % av företagen på small cap, 32 % av företag på mid cap och 34 % av företagen på large cap.
! *#
grund av en tillväxt i försäljning och detta skulle kunna ge ett missvisande resultat på hur
mycket resultatmanipulering som faktiskt förekommer (Mohanram, 2003).
Totala periodiseringar beräknas med hjälp av balansräkningen fram från nedanstående formel:
Totala periodiseringar = TA = ((!CAit – !Cashit) – (!CLit - !STDit ) - Depit)/A1-t
!CAit
!Cashit
!CLit
!STDit
Depit
At-1
= Förändring i totala tillgångar,
= Förändring i likvida medel,
= Förändring i totala skulder,
= Förändring i långfristiga skulder,
= Avskrivnings- och amorteringskostnader,
= Totala tillgångar i slutet av år t-1
(Bartov, Gul & Tsui., 2001)
För att komma bort från problematiken att totala periodiseringar ses som ett förenklat sätt att
mäta resultatmanipulering bör dessa sedan delas upp i godtyckliga (onormala) och icke
godtyckliga periodiseringar (normala). Vi får genom uppdelningen ett bättre mått för att
uppskatta resultatmanipulering (Bartov et al., 2001). Godtyckliga periodiseringar är den del
av totala periodiseringar som inte går att förklara med tillgänglig finansiell information, alltså
den del av totala periodiseringar som anses onormal. Exempel på normala periodiseringar är
istället avskrivningar, det vill säga periodiseringar som förklaras med hjälp av verksamheten
och är således ej relaterade till resultatmanipulering. Värt att påpeka är att även avskrivningar
i vissa fall kan vara både befogade och manipulerade. Godtyckliga eller onormala
periodiseringar är skillnaden mellan de totala periodiseringarna och de normala
periodiseringarna (Cornett et. al, 2008).
Ett positivt värde på de godtyckliga periodiseringarna tyder på en intäktsökande
resultatmanipulering
medan
negativa
godtyckliga
periodiseringar
tyder
på
resultatmanipulering med hjälp av intäktsminskning (Jiraporn & Dadalt, 2009). Det absoluta
värdet på de godtyckliga periodiseringarna är således den totala förekomsten.
För att räkna fram de normala periodiseringarna används nedanstående formel:
Icke godtyckliga periodiseringar = NDA = a1(1/At-1) + a2[(!REVt-!REC)t/At-1)] +
a3(PPEt/At-1)
! *$
!REVt
!RECt
PPE
At-1
a1, a2, a3
= Intäkter år t minus intäkter år t-1,
= Nettofordran år t minus nettofordran år t-1,
= Materiella anläggningstillgångar i slutet av år t
= Totala tillgångar i slutet av år t-1,
= Det uppskattade förhållandet mellan de oberoende och den beroende variabeln
(Dechow et al., 1995)
Från de totala periodiseringarna subtraheras sedan de normala periodiseringarna, det vill säga
periodiseringar som inte förväntas ha någon koppling till resultatmanipulering. Det som
räknas fram är de godtyckliga periodiseringarna som sedan används för att uppskatta
resultatmanipulering.
Godtyckliga periodiseringar = DA = TA – NDA
Under uppsatsens nedanstående del, där resultat av studien presenteras, jämför vi först ett
antal företagsspecifika egenskaper i de olika ägarstrukturgrupperna. Genom ett oberoende ttest vill vi statistiskt säkerställa om det finns en signifikant skillnad mellan de olika
grupperna: familjeföretag och investmentbolagsägda företag, och vår kontrollgrupp vad gäller
dessa egenskaper.
Genom ett antal variabler, där ägarstruktur är en av dessa, försöker vi förklara vår
beroende variabel resultatmanipulering, som betecknas som |DA|. För att jämföra de olika
ägarstrukturerna och förekomsten av resultatmanipulering i dessa utför vi en linjär regression.
Vi vill försöka utreda hur stor del av de godtyckliga periodiseringar som förklaras av någon
av våra variabler och framförallt om det är ägarstrukturen som förklarar en eventuellt
existerande skillnad i förekomsten av resultatmanipulering. Vi väljer att använda oss av det
absoluta värdet på DA (|DA|) och ej om de godtyckliga periodiseringarna är negativa eller
positiva eftersom detta enbart är bevis på vad för typ av manipulering som företagen använder
sig av och är ej relevant för vår undersökning.
Vi väljer att inkludera ett antal kontrollvariabler i regressionerna för att identifiera andra
möjliga orsaker än ägarstruktur som förklaring till skillnader i förekomsten av
resultatmanipulering. Vi definierar i likhet med Jiraporn & DaDalt (2009) företagens storlek
som den naturliga logaritmen av totala tillgångar (Ln), detta för att en jämförelse mellan
företagsgrupperna ska kunna genomföras. Vi kontrollerar även för hur företagets
skuldsättning ser ut med hjälp av skuldsättningsgraden. Slutligen, eftersom den senaste tidens
! *%
forskning har visat att resultatet är bundet till variationer i lönsamheten, inkluderar vi
förhållandet mellan resultat före räntenetto och skatter till balansomslutningen (RT) (Jiraporn
& DaDalt, 2009).
.,/0+&"&
Insamlad data, företagsegenskaper och grad av resultatmanipulering sammanfattas i Tabell 2.
Tabellen är uppdelad efter ägarstruktur, där familjeägda företag återfinns i första kolumnen,
företag ägda av investmentbolag i andra kolumnen och i den tredje kolumnen finner vi de
övriga företagen. I den fjärde och femte kolumnen beräknas skillnaden mellan de olika
grupperna med hjälp av ett oberoende t-test. Första skillnaden (t-test/a) avser den mellan
familjeföretag och övriga företag, den andra (t-test /b) är skillnaden mellan företag ägda av
investmentbolag och övriga företag. Siffrorna i tabellen är medelvärden medan siffrorna
under i parenteser är medianen.
Tabell 2 visar hur de olika företagsgrupperna ser ut vad gäller de utvalda
företagsegenskaperna. Att diskrepansen mellan medelvärde och median är relativt stor beror
på att vi har en variation storleksmässigt bland företagen. Cornett et al (2008) väljer att bortse
från observationer som ligger utanför ett visst intervall, men vi väljer att behålla dessa i
urvalet på grund av urvalets mindre storlek vid jämförelse med tidigare studier. Däremot har
extrema värden sorterats bort i både Tabell 2 och senare även i Tabell 3. Medianen skulle
potentiellt kunna vara mer rättvisande för urvalet som helhet, utgångspunkten för
jämförelserna mellan företagsgrupperna avser dock medelvärde om inte annat anges.
Familjeägda företag har mindre tillgångar, försäljning, lägre skuldsättningsgrad och
högre RT (räntabilitet på totala tillgångar) i jämförelse med övriga företag. Att försäljningen
är mindre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag är dock inte signifikant. Vid
jämförelsen mellan bolag ägda av investmentbolag och övriga företag utläser vi att
investmentbolagsägda företag är större vad gäller tillgångar, försäljning och dessutom har
dessa företag högre skuldsättningsgrad. Företag ägda av investmentbolag har något mindre RT
i jämförelse med övriga företag men denna ringa skillnad är inte signifikant. Att företag som
är ägda av investmentbolag har större tillgångar och försäljning är inte särskilt oväntat
eftersom många av dessa företag i denna studie befinner sig på large cap-listan.
DA betecknar godtyckliga periodiseringar. Denna del av periodiseringar är mest utsatt
för manipulation och har använts som en indikator för att representera graden av
resultatmanipulering. Positiva periodiseringar indikerar inkomstökande resultatmanipulering
medan negativa periodiseringar indikerar inkomstminskande resultatmanipulering. Det
! *&
absoluta värdet av DA (betecknas |DA|) och är den kombinerade effekten av både positiva och
negativa periodiseringar. Vi väljer att fokusera på det absoluta värdet av de godtyckliga
periodiseringarna eftersom syftet inte är att mäta om manipulationen av resultatet påverkas
uppåt eller nedåt, utan om det förekommer mer eller mindre manipulering som helhet. Vi kan
konstatera att |DA| är lägre i familjeföretag än i övriga företag vilket stödjer H1 om att
resultatmanipuleringens förekomst är lägre i familjeföretag. Det ska dock påpekas att
signifikansen vid denna jämförelse endast är signifikant på 10%-nivån vilket minskar styrkan
i stödet till H1. Vid en jämförelse mellan företag ägda av investmentbolag och övrig företag
är |DA| marginellt högre i investmentbolag. Resultatet saknar dock signifikans och ger inget
stöd för H2 om att resultatmanipuleringens förekomst skulle vara högre i bolag ägda av
investmentbolag i jämförelse med övriga företag.
Tabell 2 – Deskriptiv statistik för familjeföretag, företag ägda av investmentbolag samt
övriga företag
Företagsegenskaper
Antal företag
Totala tillgångar
Försäljning
Skuldsättningsgrad
RT
Periodiseringar
DA
|DA|
Familjeföretag
Inv.bolagsägda
Övriga
Skillnader (t-test )
36
2 733 905
(599 426)
6 123 552
(821 531)
6,7 %
(3,5 %)
13,1 %
(13 %)
30
29 677 937
(5 275 000)
29 639 654
(6 648 300)
14,7 %
(10,0 %)
5,5 %
(7,0 %)
62
9 279 356
(663 835)
8 984 187
(786 731)
10,1 %
(4,5 %)
6,5 %
(8,0 %)
a
-2,433**
b
3,905***
-0,799
4,256***
-3,01***
3,022***
-2,243**
-0,349
-0,192
(-0,050)
0,457
(0,240)
0,132
(0,055)
0,636
(0,270)
0,018
(-0,01)
0,587
(0,280)
-1,963**
0,940
-1,802*
0,485
Anteckningar: RT är räntabilitet på totala tillgångar. DA är godtyckliga periodiseringar. |DA| är det absoluta
värdet av DA, alltså den kombinerade effekten av positiva och negativa periodiseringar. Första siffrorna som
visas är medelvärdet medan de inom parantes under är medianvärden. *, ** och *** statistiskt signifikant på 10
%, 5 % och 1 % nivåer respektive.
! *'
I Tabell 3 återfinns resultatet av ett antal variabler som förväntas förklara förekomsten av
|DA|. Den primära oberoende variabeln av intresse är dummyvariabeln som tar värdet 1 om
företaget är familjeägt alternativt om det är ägt av ett investmentbolag, variabeln tar värdet 0
för övriga företag (Jiraporn & DaDalt, 2009). Den andra oberoende variabeln Ln tar hänsyn
till storlek på företagen i förhållande till tillgångar. Storleken är intressant i förhållande till
resultatmanipulering eftersom de största företagen tenderar att använda sig av komplexa
finansiella instrument och det kan ge utrymme att styra resultat i önskvärd riktning eftersom
de kan använda sig av redovisningsreglerna (Lee & Masulis, 2008). Det kan dock
argumenteras att de största företagen studeras närmare av utomstående och analytiker och att
offensiv resultatmanipulering då mer sannolikt upptäcks. Den tredje oberoende variabeln
skuldsättningsgrad kan även den argumenteras från två perspektiv i relation till
resultatmanipulering. Ett perspektiv förespråkar att företag med hög skuldsättningsgrad har
incitament att resultatmanipulera eftersom de vill uppnå de krav som långivaren ställer, detta
beteende kallas för covenants (Lee & Masulis, 2008). Det andra perspektivet argumenterar för
det motsatta eftersom långivare medför kontroll av företag som kan leda till att
resultatmanipulering upptäcks. I denna uppsats är skuldsättningsgraden mätt utifrån endast
långfristiga skulder och därav är skuldsättningsgraden relativt låg för de olika grupperna. Den
sista oberoende variabeln RT är av betydelse eftersom det är intressant att studera om det finns
en korrelation mellan företagens prestation och förekomsten av resultatmanipulering.
Resultatet från den första linjära regressionen (familjeföretag och övriga företag) visar
att
det
finns
ett
(dummyvariabeln).
samband
Sambandet
mellan
är
resultatmanipulering
negativt
vilket
(|DA|)
betyder
att
och
ägarstruktur
det
är
mindre
resultatmanipulering i familjeföretag och detta stödjer H1. Den första regressionen visar även
att det förekommer mindre resultatmanipulering i större företag (negativt samband Ln) och att
förekomsten ökar när företagen har hög skuldsättningsgrad alternativt hög RT (positiva
samband). Resultaten från den andra regressionen (företag ägda av investmentbolag och
övriga företag) visar att det inte finns något signifikant samband mellan ägarstrukturerna och
resultatmanipulering. I likhet med första regressionen finner den andra ett negativt samband
mellan storleken på företaget och förekomsten av resultatmanipulering och även positiva
samband när det rör sig om variablerna skuldsättningsgrad och RT. Regressionerna har en
förklaringsgrad (R2) på 10,1 % respektive 10 % vilket innebär att resultaten bör tolkas med
viss försiktighet.
! *(
Tabell 3. Regressioner som sätter förekomsten av resultatmanipulering i relation till
ägarstruktur
Oberoende variabel
Familjeföretag (1 om familjeägt) N=353
Ln (Totala tillgångar)
Skuldsättningsgrad
RT
R2
Oberoende variabel
Investmentbolagsägt företag (1 om inv.bol. ägt) N= 357
Ln (Totala tillgångar)
Skuldsättningsgrad
RT
R2
(t-test)
Beroende variabel
|DA|
-1,650*
-1,976**
3,238***
5,092***
10,1 %
(t-test)
Beroende variabel
|DA|
-0.669
-2,210**
4,479***
4,146***
10,0%
Anteckningar: En dummyvariabel har inkluderats för att kontrollera för om resultatmanipulering förklaras av
ägarstruktur. I de olika testen har familjeföretag samt företag ägda av investmentbolag betecknats med 1 medan
övriga företag är 0. Ln är den naturliga logaritmen av företagets totala tillgångar. RT är räntabilitet på totala
tillgångar, dessa tillsammans med skuldsättningsgraden utgör de beroende variablerna. |DA| är det absoluta
värdet av DA, alltså den kombinerade effekten av positiva och negativa periodiseringar och den oberoende
variabeln. *, ** och *** statistiskt signifikant på 10 %, 5 % och 1% nivåer respektive.
)
>'/?0//'4$)";)2,/0+&"&
Som nämnts ovan presenteras i Tabell 2 deskriptiv data över vårt urval. Intressant för vår
studie är framförallt jämförelsen mellan det absoluta värdet av godtyckliga periodiseringar i
de olika ägarstrukturgrupperna. Resultatet visar att det är en signifikant skillnad mellan
förekomsten av absoluta godtyckliga periodiseringar i gruppen med familjeföretag jämfört
med kontrollgruppen övriga företag. Att det existerar en skillnad vad gäller förekomsten är i
linje med vår presentation av agentteorin och att avståndet mellan ägare och företagsledning
är mindre i familjeföretag. En faktor som möjligen bidrar till detta är att familjeföretag har
mer koncentrerat ägande, vilket resulterar i större kontroll och även möjligheten att påverka
förvaltningen. Den långsiktighet som uppstår när ett företag stannar inom familjen under en
längre tid bidrar även den till att avståendet blir mindre mellan ägare och företagsledning. Att
vi observerar denna skillnad i förekomsten av godtyckliga periodiseringar ger stöd till den
hypotes (H1) vi ställt upp om en lägre förekomst av resultatmanipulering i familjeägda
företag i jämförelse med övriga företag.
Vidare kan vi av Tabell 2 utläsa att det inte existerar en skillnad i de absoluta
! *)
godtyckliga
periodiseringarna
mellan
de
investmentbolagsägda
företagen
och
vår
kontrollgrupp. Resultatet tyder således på att det inte förekommer någon skillnad i
förekomsten av resultatmanipulering i jämförelse med övriga företag. Det finns med andra
ord inget stöd för H2 som därmed förkastas. Anledning till detta tror vi kan vara att det finns
effekter som både ökar och minskar förekomsten av resultatmanipulering i företagen ägda av
investmentbolag. En övervägande andel av dessa företag i vår studie har ett relativt
koncentrerat ägande vilket talar för en lägre förekomst av resultatmanipulering. Det
koncentrerade ägande påverkar de investmentbolagsägda företagen på samma sätt som det
påverkar familjeföretagen vilket resulterar i att ägarna bör bli mer insatta i verksamheten och
kan således effektivt kontrollera företagsledningen. Det koncentrerade ägandet kan även
resultera i att långsiktiga relationer byggs mellan ägarna och företagsledningen vilket minskar
avståndet dem emellan och förebygger att ett agentproblem uppstår. Samtidigt finns det
effekter som enligt vår mening ökar förekomsten av resultatmanipulering i de
investmentbolagsägda företagen, en av dessa är det ofta finns ett starkare fokus på att prestera
lönsamma resultat. Uppnås inte resultaten finns risken att företagsledningen ersätts, alternativt
att
kapitalet
förflyttas
till
nya
företag.
En
möjlig
förklaring
till
varför
de
investmentsbolagsägda företagen inte uppvisar en lägre grad av resultatmanipulering trots sitt
koncentrerade ägande är att ägandet och det starka fokuset på att prestera lönsamma resultat
samspelar och tar ut varandra.
När vi studerar övriga företagsspecifika egenskaper som presenteras i Tabell 2 skiljer
sig familjeföretag från vår kontrollgrupp i de flesta avseenden. Familjeföretag är mindre än
kontrollgruppen med övriga företag om vi ser till medelvärdet av tillgångarna. Tidigare
forskning (Xia et al., 2003; Sánchez-Ballesta & García-Meca, 2007) har funnit stöd för att det
förekommer mer resultatmanipulering i mindre företag, men detta är ej överensstämmande
med vad vi kan utläsa av vårt resultat i Tabell 2. Värt att poängtera är dock att om vi istället
jämför medianen av tillgångarna är företagen relativt lika till storleken. Därför drar vi ej
slutsatsen att vårt resultat går emot tidigare forskning. Försäljningen i familjeföretagen är inte
signifikant skild från den i de övriga företagen. Däremot kan vi se att lönsamheten (RT) i de
familjeägda företagen är betydligt bättre än lönsamheten i både de investmentbolagsägda
företagen samt vår kontrollgrupp med övriga företag. Tidigare forskning (Anderson & Reeb,
2003; Jiraporn & DaDalt, 2009) har även den kommit fram till att familjeföretag generellt är
mindre och mer lönsamma. Vi tror att detta beror på att ägare i familjeföretag är insatta i
verksamheten och har mer kunskap om företaget de äger vilket leder till att gynnsamma
investeringsbeslut tas. Anledningen till att vi är av denna uppfattning är att verksamheten ofta
! "+
förvaltas genom flera generationer vilket leder till att kunskap byggs upp och överförs inom
familjen och till företaget. I linje med agentteorin bör det även finnas en bättre möjlighet till
övervakning vilket innebär att risken för att misstag begås minskas samt att företagets resurser
ej ödslas.
De investmentbolagsägda företagen är med hänsyn till både medelvärde och median
större än kontrollgruppen med övriga företag vilket inte är förvånande med tanke på vårt urval
där många av dessa företag återfinns på large cap-listan. Vi kan dock inte säkerställa någon
signifikant skillnad mellan förekomsten av resultatmanipulering i dessa två grupper.
Samtidigt som en hel del forskning tyder på att mindre företag bör ha mer
resultatmanipulering så finns det även forskning som talar för (Lee & Masulis, 2008) att det i
större företag bör förekomma en högre grad av resultatmanipulering. De menar att större
företag bör ha bättre möjligheter och resurser att manipulera resultatet. Vi uppfattar dock inga
tecken på att det finns mer resultatmanipulering i de stora företagen, snarare det motsatta.
Resultatet i Tabell 3 visar i linje med agentteorin och H1 att det existerar ett negativt
samband mellan familjeägda företag och resultatmanipulering. Ägarstrukturen är dock inte
det
enda
som
förklarar
förekomsten
av
resultatmanipulering.
Vad
gäller
de
investmentbolagsägda företagen kan vi inte identifiera något stöd för att resultatmanipulering
förklaras av den ägarstruktur som råder. De utförda regressionerna har en förklaringsgrad på
10,1% respektive 10,0% då ett antal andra variabler som kan tänkas påverka
resultatmanipulering förutom ägarstruktur har inkluderas. Att förklaringsgraden är relativt låg
tyder på att det förutom de variabler vi har studerat troligtvis finns andra förklaringar som vi
ej lyckats identifiera.
Företag med hög skuldsättningsgrad förväntas vara mer benägna att använda sig av
resultatmanipulering för att inte riskera företagets anseende gentemot investerare, samt
undvika högre kreditkostnader. De vill uppnå de krav som långivarna ställer och vi finner stöd
för covenants då resultat från Tabell 3 visar att en hög skuldsättningsgrad är positivt
korrelerad med resultatmanipulering. Argumentet att långivare medför en kontroll av
företaget som i sin tur leder till att resultatmanipulering upptäcks verkar inte påverka
förekomsten av resultatmanipulering i företagen. Skuldsättningsgraden kan vara en av
förklaringarna till varför familjeföretagen i denna studie har en lägre förekomst av
resultatmanipulering eftersom de har en lägre skuldsättningsgrad. Den positiva korrelationen
mellan skuldsättningsgrad och resultatmanipulering talar även för att det bör förekomma mer
resultatmanipulering i de investmentbolagsägda företagen än i familjeföretagen, vilket
resultatet också visar. Samtidigt bör denna förekomst vara ungefär lika omfattande som den i
! "*
vår kontrollgrupp då de investmentbolagsägda företagen och övriga företag har en liknande
skuldsättningsgrad.
Något som vi även vill diskutera är det faktum att det finns ett positivt samband mellan
RT och resultatmanipulering, vilket innebär att det i lönsammare företaget bör finnas en större
förekomst av resultatmanipulering. Sambandet talar således för att förekomsten av
resultatmanipulering bör vara hög i familjeföretagen då dessa företag är mest lönsamma.
Lönsamheten i företag ägda av investmentbolag och övriga företag är liknande vilket är
ytterligare en faktor som tyder på att förekomsten av resultatmanipulering bör ligga på samma
nivå i dessa två grupper. Att resultatmanipuleringen är lägst i familjeföretag trots att det finns
flera kontrollvariabler som menar att den bör vara en relativt hög tyder på att ägarstrukturen
är en viktig faktor i de familjeägda företagen och att den drar ner graden av
resultatmanipulering.
Samtidigt
förklarar
inte
ägarstrukturen
förekomsten
av
resultatmanipulering i de investmentbolagsägda företagen.
Resultatmanipulering är inte något som går att utläsa och klassificera på ett enkelt och
rättvisande sätt. Förmågan hos den modifierade Jones-modellen att bryta ner periodiseringar
till godtyckliga och inte godtyckliga komponenter är inte exakt. Det finns således en
möjlighet till felklassificering av godtyckliga och ej godtyckliga periodiseringar. Om
exempelvis delar av de icke godtyckliga periodiseringarna av misstag klassificeras som
godtyckliga periodiseringar får detta konsekvenser för resultatet. I likhet med McNichols
(2000) frågar vi oss hur godtyckliga periodiseringar beter sig vid avsaknaden av incitament att
manipulera? Vi tänker oss att det finns en hel del företag som inte har avsikten eller
resurserna att resultatmanipulera, vad händer med periodiseringarna i dessa företag?
Troligtvis finns det orsaker som okunskap, samordning och tidspress som påverkar hur
periodiseringarna ser ut i ett företag. Vi anser att det bör förekomma svårigheter i större
företag att samordna verksamheten på ett sådant sätt att önskad resultatmanipulering uppnås.
Flera olika instanser och avdelningar kan antas vara inblandade vilket gör det strategiskt svårt
för företagsledningen att faktiskt manipulera ett resultat till fördel för den egna vinningen.
Agentteorin utgår från att individen alltid handlar i egenintresse och försöker maximera den
egna vinningen, detta bör innebära att det i många fall finns en skillnad mellan agentteorin
och verkligheten. Individen har som nämnts ovan inte alltid kunskap, möjlighet eller vilja att
agera i egenintresse. En problematik som agentteorin ej tar i beaktning.
! ""
!+0&/"&/)
Syftet med denna studie är att utreda huruvida det finns en skillnad i förekomsten av
resultatmanipulering i börsnoterade företag med olika ägarstrukturer. Vi har valt att applicera
agentteorin på förhållandet mellan ägare och företagsledning. Diskrepansen som kan uppstå
vad gäller de olika parternas mål, tillsammans med den informationsasymmetri som existerar
dem emellan, öppnar upp möjligheten för företagsledningen att manipulera företagets resultat
och uppnå egen vinning. Ägarstruktur är en potentiell faktor som kan påverka de inneboende
skillnaderna mellan ägare och företagsledning. Därför har vi i denna studie valt att dela in
svenska börsnoterade företag i olika ägarstrukturgrupper för att undersöka om skillnader
existerar i förekomsten av resultatmanipulering och om ägarstrukturen kan vara en av
faktorerna som förklarar skillnaderna.
Vi har valt att använda oss av godtyckliga periodiseringar som en uppskattning på
förekomsten av resultatmanipulering. Vi har identifierat och jämfört olika ägarstrukturer samt
studerat och analyserat skillnader och likheter. Resultaten tyder på att det är en skillnad i
förekomsten av resultatmanipulering mellan familjeägda företag och övriga företag. I likhet
med studier som Jiraporn & DaDalt (2009), Andersson & Reeb (2003), Sánchez-Ballesta &
Garcia-Meca (2007) och Siregar & Utama (2008) ger jämförelsen stöd för H1, att
förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag än i övriga företag. Vi
observerar dock ingen skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag
vad gäller förekomsten av resultatmanipulering och H2 förkastas. När vi genomför en
regression för att försöka förklara skillnaden mellan familjeägda företag och övriga företag
med dummyvariabeln ägarstruktur finner vi ett negativt samband som påvisar att
resultatmanipuleringens förekomst är lägre i de familjeägda bolagen. Vad gäller regressionen
avseende de investmentbolagsägda företagen kan vi inte urskilja något samband mellan
ägarstrukturen och resultatmanipulering.
Baserat på våra resultat från denna studie dras slutsatsen att investerare kan förlita sig
mer på redovisade siffror som rapporterats av företag som är familjeägda än övriga företag
eftersom det i dessa företag finns en lägre förekomst av resultatmanipulering. Investerare bör
också vara medvetna om att även om börsnoterade företag vanligtvis granskas av bland annat
stora revisionsbyråer finns det fortfarande en möjlighet till resultatmanipulering. Vi kan dock
inte identifiera några skillnader i de redovisade resultatens tillförlitlighet mellan företag ägda
av investmentbolag och övriga företag eftersom graden av resultatmanipulering i dessa
företag är liknade.
En begränsning med vår studie är att den utförs på noterade företag i Sverige vilket
! "#
innebär en förhållandevis liten marknad och ett begränsat urval. Vi får relativt få företag i de
olika ägarstrukturgrupperna och det blir problematiskt att säkerställa resultatens tillförlitlighet
när styrkan i testerna är beroende på storleken på urvalet. Sverige är ett betydligt mindre land
i jämförelse med till exempel USA där många av de tidigare studierna (Reeb & Andersson,
2003) kring resultatmanipulering har genomförts. En del tidigare studier inom
resultatmanipulering som genomförts i Europa har undersökt världsdelen som helhet och inte
tittat på ett land specifikt för att kunna identifiera ett större urval. Tidigare studier har endast
valt att placera företagen i två grupper, familjeföretag och övriga företag, vilket även det ökar
urvalet. Vi har dessutom jämfört företag på small, mid och large cap-listorna vilket gör att
företagens karaktärer skiljer sig åt inom grupperna. Företagen är indelade på de olika listorna
efter börsvärdets storlek och det finns således ett antal företag där skillnaderna är avsevärda.
Det skulle potentiellt vara mer rättvisande att utesluta värden utanför ett visst intervall, vi har
dock valt att endast eliminera extrema värden vilket innebär att vi ej förlorar någon stor del av
vår begränsade data.
Med hänsyn till de begränsningar som diskuterats ovan vore det därmed intressant att
göra en studie liknande denna men istället på alla börser i norden. Företagen i norden bör vara
av liknande karaktär och därför jämförbara med varandra. Att även inkludera fler oberoende
variabler i regressionerna ökar förklaringsgraden och kan medföra ett mer tillförlitligt resultat.
En intressent kontrollvariabel skulle kunna vara en ytterligare dummyvariabel som tar hänsyn
till om företaget granskas av en av de fyra största revisionsbyråerna eller inte. Vilken
revisionsbyrå som används kan tänkas påverka hur noggrant företaget granskas och då även
möjligheterna till resultatmanipulering.
En annan aspekt att studera är hur resultatmanipulering har förändrats över tid, till
exempel en jämförelse mellan hur förekomsten av resultatmanipulering såg ut innan
införandet av IFRS år 2005 samt hur det ser ut efter. Existerar det skillnader skulle det vara
intressant att studera hur redovisning till verkligt värde påverkar beslutsfattanden. Det behövs
även mer forskning kring hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag ägda av
investmentbolag
eftersom
tidigare
forskning
främst
fokuserat
på
ägarstrukturen
familjeföretag.
Det vore önskvärt om vidare forskning inom resultatmanipulering får fram mer pålitliga
och rättvisande modeller för att uppskatta förekomsten av resultatmanipulering, som till
exempel är branschanpassade. Utvecklas dessa modeller kan mönster av resultatmanipulering
utvinnas efter mer precisa kriterier.
! "$
@7++%82&,9?$'$()
Alcarria, J. J. & De Albornoz Nouger, G. B. 2004. Specification and Power of Cross-sectional
Abnormal Working Capital Accruals Models in the Spanish Context. European Accounting
Review 13 (1): 73-104.
Anderson. R. C. & Reeb, D.M. (2003) Founding-family ownership and firm performance:
evidence for the S&P 500. Journal of finance 58: 1301-1328.
Arrow, K. J. 1984. The economics of the agency. In Principals and agents: The structure of
business, ed. John W. Pratt and Richard J. Zeckhauser, 1–35. Boston, MA: Harvard Business
School Press.
Artsberg, K. (2003), Redovisningsteori – policy och – praxis. Trelleborg.
Artz, Kendall W. & Brush, H. T. 2000. Asset specificity, uncertainty and relational norms: An
examination of coordinating costs in collaborative strategic alliances. Journal of Economic
Behaviour and Organization 41:337–62.
Barney, Jay B. & Hesterly, W. 1999. Organizational economics: Understanding the
relationships between organizations and economic analysis. In Studying organizations:
Theory and method, 2nd ed., ed. Steward R. Clegg and Cynthia Hardy, 109–41. London: Sage
Publications.
Bartov, E, Gul, A. F. & Tsui S.L. J. 2001. Discretionary-accruals models and audit
qualifications. Journal of accounting and Economics 30: 421-452.
Buchanan, A. 1996. Toward a Theory of the Ethics of Bureaucratic Organizations, Business
Ethics Quarterly 6 (4): 419-440.
Bernard, L. V & Skinner J. D. 1996. What motivates managers’ choice of discretionary
accruals? Journal of Accounting and Economics 22: 313-325.
Casson, M. 1999. The economics of the family firm, Scandinavian Economic History Review
47: 10–23.
Chami, R. 1999. What’s different about family business? Working Paper, University of Notre
Dame and the International Monetary Fund, Computer World, 1992, February 17: 67-69.
Cornett, M. M, Marcus J. A & Theranian, H. 2008. Corporate governance and pay-forperformance: The impact of earnings management. Journal of Financial Economics 87: 357373.
Davis, J. H., Schoorman, F. D. & Donaldson, L. 1997. Toward a Stewardship Theory of
Management, The Academy of Management Review, vol. 22 no. 1, 20-47.
Dechow, M. P, Sloan G. R & Sweeney P. A. 1995. Detecting Earnings Management. The
Accounting Review 70 (2): 193-225.
Dechow, M. P & Skinner J. D. 2000. Earnings Management: Reconciling the Views of
Accounting Academics, Practitioners, and Regulators. Accounting Horizons 14 (2): 235-250.
! "%
Deegan, C. & Unerman, J. (2006), Financial Accounting Theory, European edition.
Berkshire.
Demsetz, H. and Lehn, K. (1985) The structure of corporate ownership and control, Journal
of Law and Economics 26: 301–25.
Eisenhardt, K. M. 1989. Agency theory: An assessment and review. Academy of Management
Review 14:57–74.
Falkman, Pär. 2001. Externredovisningens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Granovetter, M. 1985. Economic action and social structure: The problem of embeddedness.
American Journal of Sociology 91:481–510.
Hart, O. 1995. Corporate Governance: Some Theory and Implications; The Economic Journal
105 (430): 678-689
Healy, M. P & Whalen M. J. 1999. A Review of the Earnings Management Literature and Its
Implications for Standard Setting. Accounting Horizons 13 (4): 365-383.
Hirsch, P., Michaels, S. & Friedman, R. 1987. "Dirty Hands" versus "Clean Models": Is
Sociology in Danger of Being Seduced by Economics? Theory and Society 16 (3): 317-336.
Hjelström, T. 2007. The Closed-End Investment Company Premium Puzzle, Doctoral
Dissertation (Handelshögskolan I Stockholm)
Ibrahim, S. S. 2009. The usefulness of Measures of Consistency of Discretionary Components
of Accruals in the Detection of Earnings Management. Journal of Business Finance &
Accounting 36 (9) (10): 1087 – 1116.
Jaggi, B., S. Leung, and F. Gul. 2009. Family Control, Board Independence and Earnings
Management: Evidence Based on Hong Kong Firms. Journal of Accounting and Public
Policy, 28 (4), pp. 281-300.
Jensen, M., & Meckling. W. 1976. Theory of the firm: Managerial behaviour, agency costs,
and ownership structure. Journal of Financial Economics 3: 305-360.
Jiraporn, P & DaDalt J. P. 2009. Does founding family control affect earnings management?
Applied Economics Letters 16: 113-119.
Jones, J. 1991. Earnings Management During Import Relief Investigations. Journal of
Accounting Research 29 (2): 193-228.
Lambert, R. (2001), ”Contracting Theory and Accounting” Journal of Accounting &
Economics 32 (1-3).
Lambright, K. T. 2008. Agency Theory and Beyond: Contracted Providers’ Motivations to
Properly Use Service Monitoring Tools, Journal of Public Administration Research and
Theory: 207-227.
! "&
Leuz, C, Nanda, D & Wysocki D. P. 2003. Earnings management and investor protection: an
international comparison. Journal of Financial Economics 69: 505-527.
McNichols, M.F. 2000. Research design issues in earnings management studies. Journal of
Accounting and Public Policy 19: 313-345.
Mohanram, S. P. 2003. How to manage earnings management. Accounting World.
Notisum hemsida, 2010, Årsredovisningslagen.
<http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19951554.htm> Tillgänglig 2010-0405.
Perrow, C.1986. Complex organizations: A critical essay, 3rd ed. Random House, New York.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2010, Svensk kod för bolagsstyrning.
<http://www.bolagsstyrning.se/media/43746/svenskkodbolagsstyrn_2010_webb.pdf>
Tillgänglig 2010-02-22.
Rodríguez-Pérez, G. & van Hemmen, S. 2010. Debt, diversification and earnings
management. Journal Accounting Public Policy 29: 138-159.
Rousseau, Denise M. 1995. Psychological contracts in organizations: Understanding written
and unwritten agreements. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
Sánchez-Ballesta, P. J & García-Meca, E. 2007. Ownership Structure, Discretionary Accruals
and the Informativeness of Earnings. Corporate Governance 15 (4): 677-691.
Schipper, K. 1989. Commentary on Earnings Management. Accounting Horizons 3(4), 91–
102.
Siregar, V. S & Utama, S. Type of earnings management and the effect of ownership
structure, firm size and corporate-governance practice: Evidence from Indonesia. The
International Journal of Accounting 43: 1-27.
Smith, Dag. 2006. Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur.
Stolowy, H. 2004. Accounts Manipulation: A literature Review and Proposed Conceptual
Framework. Review of Accounting and Finance 3 (1).
Thorell, Per. 1984. Skattelag och affärssed. Lund: Studentlitteratur.
Whittington, G. 2008. Fair Value and the IASB/FASB Conceptual Framework Project:
An Alternative View. Abacus 44 (2):139!168.
Villalonga, B & Amit, R. 2006. How do family ownership, control and management affect
firm value? Journal of Financial Economics 80: 385-417.
! "'
Xia, B., Davidson, W. N. and DaDalt, P. 2003. Earnings management and corporate
governance: the role of board and the audit committee. Journal of Corporate Finance 9: 295–
316.
Xiong, Y. 2006. Earnings Management and Its Measurement: A theoretical Perspective. The
Journal of America Academy of Business 9 (1): 214-219.
! "(
!"#$%&'(
Bilaga 1. T-test (a) – Familjeföretag Tabell 2
Group Statistics
Tillgångar
VAR00001
1,00
sales
Skuldsättningsgrad
DAabs
DA
Std. Error
Mean
659744,65
233
2608489,9
6843
1416464,8
2384
2400993,7
7563
,01066
1,00
116
,00
238
,0654
,41608
,02697
1,00
116
,0672
,08517
,00791
,00
238
,1013
,12479
,00809
1,00
116
,4569
,47058
,04369
,00
238
,5871
,88853
,05759
1,00
116
-,1924
,62822
,05833
,00
238
,0178
1,06552
,06907
1,00
,00
Rt
Std. Deviation
7105667,3668
1
40241823,267
08
15255793,039
75
37040727,912
94
,11476
Mean
2733905,1
207
9279356,8
740
6123552,8
966
8984187,9
916
,1305
,00
N
116
238
116
238
! "#
Independent Samples Test
Levene's Test for
Equality of Variances
t-test for Equality of Means
95% Confidence Interval
of the Difference
F
Tillgångar
Equal variances
assumed
10,041
Sig.
,002
Equal variances
not assumed
sales
Equal variances
assumed
2,693
,102
Equal variances
not assumed
Rt
Equal variances
assumed
7,144
,008
Equal variances
not assumed
Skuldsättningsgrad
Equal variances
assumed
19,102
,000
Equal variances
not assumed
DAabs
Equal variances
assumed
4,707
,031
Equal variances
not assumed
DA
Equal variances
assumed
Equal variances
not assumed
1,827
,177
t
df
Sig. (2-tailed)
Mean
Difference
6545451,75
326
6545451,75
326
2860635,09
505
2860635,09
505
Std. Error
Difference
3767256,74
509
Upper
13954614,
40849
11843086,
36572
9902481,3
7512
8343636,5
7088
Lower
863710,90
197
-1,737
352
,083
-2,433
266,048
,016
-,799
352
,425
-1,026
344,644
,306
1,652
352
,099
,06505
,03937
-,01237
,14247
2,243
301,616
,026
,06505
,02900
,00798
,12212
-2,652
352
,008
-,03405
,01284
-,05930
-,00880
-3,010
314,496
,003
-,03405
,01131
-,05630
-,01179
-1,480
352
,140
-,13026
,08800
-,30333
,04280
-1,802
349,634
,072
-,13026
,07229
-,27245
,01192
-1,963
352
,050
-,21012
,10703
-,42062
,00037
-2,324
339,606
,021
-,21012
,09040
-,38794
-,03230
2690628,72
237
3580491,36
333
2787677,11
684
1247817,1
4081
4181211,1
8503
2622366,3
8078
! $%
Bilaga 2. T-test (b) – Företag ägda av investmentbolag Tabell 2
Group Statistics
Tillgångar
VAR00001
1,00
Försäljning
Skuldsättnigsgrad
DAabs
DA
Std. Error
Mean
4525545,2
4181
2608489,9
6843
4217790,6
0358
2400993,7
7563
,01330
1,00
120
,00
238
,0654
,41608
,02697
1,00
120
,1473
,14117
,01289
,00
238
,1013
,12479
,00809
1,00
120
,6362
,93124
,08501
,00
238
,5871
,88853
,05759
1,00
120
,1319
1,12149
,10238
,00
238
,0178
1,06552
,06907
1,00
,00
Rt
Std. Deviation
49574864,279
00
40241823,267
08
46203581,128
23
37040727,912
94
,14569
Mean
29677937,
8584
9279356,8
740
29639654,
5584
8984187,9
916
,0549
,00
N
120
238
120
238
! $&
Independent Samples Test
Levene's Test for
Equality of Variances
t-test for Equality of Means
95% Confidence Interval
of the Difference
F
Tillgångar
Equal variances
assumed
Sig.
20,480
,000
Equal variances
not assumed
Försäljning
Equal variances
assumed
30,309
,000
Equal variances
not assumed
Rt
Equal variances
assumed
5,970
,015
Equal variances
not assumed
Skuldsättnigsgrad
Equal variances
assumed
3,866
,050
Equal variances
not assumed
DAabs
Equal variances
assumed
1,483
,224
Equal variances
not assumed
DA
Equal variances
assumed
Equal variances
not assumed
,291
,590
t
df
Sig. (2-tailed)
Mean
Difference
Std. Error
Difference
Upper
Lower
4879717,21
754
10801885,
14188
29995276,
82690
4,180
356
,000
20398580,9
8439
3,905
200,115
,000
20398580,9
8439
5223483,47
859
10098449,
52412
30698712,
44465
4,574
356
,000
20655466,5
6674
4515997,78
683
11774079,
54091
29536853,
59257
4,256
198,171
,000
20655466,5
6674
4853300,80
319
11084723,
39371
30226209,
73977
-,268
356
,789
-,01049
,03916
-,08751
,06653
-,349
327,689
,727
-,01049
,03007
-,06965
,04867
3,148
356
,002
,04599
,01461
,01725
,07472
3,022
214,515
,003
,04599
,01522
,01600
,07598
,485
356
,628
,04903
,10110
-,14981
,24786
,477
229,082
,633
,04903
,10268
-,15330
,25135
,940
356
,348
,11416
,12143
-,12464
,35296
,924
228,232
,356
,11416
,12350
-,12918
,35750
! $"
Bilaga 3. Regression – Familjeföretag Tabell 3
Variables Entered/Removed(b)
Model
1
Variables
Entered
Variables
Removed
SKuldsättni
ngsgrad, Rt,
Familje,
LtT(a)
Method
.
Enter
a All requested variables entered.
b Dependent Variable: DAabs
Model Summary
Model
1
R
,317(a)
R Square
,101
Adjusted R
Square
Std. Error of
the Estimate
,090
,74214
a Predictors: (Constant), SKuldsättningsgrad, Rt, Familje, LtT
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
Regression
df
Mean Square
21,484
4
5,371
Residual
192,217
349
,551
Total
213,701
353
F
Sig.
9,752
,000(a)
a Predictors: (Constant), SKuldsättningsgrad, Rt, Familje, LtT
b Dependent Variable: DAabs
! $$
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
B
Standardized
Coefficients
Std. Error
t
Beta
Sig.
(Constant)
1,077
,315
3,418
,001
Familje
-,138
,085
-,083
-1,652
,099
LtT
-,047
,024
-,108
-1,976
,049
Rt
,572
,112
,260
5,092
,000
1,209
,373
,178
3,238
,001
SKuldsättningsgrad
a Dependent Variable: DAabs
! $'
Bilaga 4. Regression – Företag ägda av investmentbolag Tabell 3
Variables Entered/Removed(b)
Model
1
Variables
Entered
Variables
Removed
Skuldsättnin
gsgrad, Rt,
Investm0,
LtT(a)
Method
.
Enter
a All requested variables entered.
b Dependent Variable: DAabs
Model Summary
Model
1
R
,315(a)
R Square
,100
Adjusted R
Square
Std. Error of
the Estimate
,089
,86405
a Predictors: (Constant), Skuldsättningsgrad, Rt, Investm0, LtT
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
Regression
df
Mean Square
29,132
4
7,283
Residual
263,545
353
,747
Total
292,677
357
F
Sig.
9,755
,000(a)
a Predictors: (Constant), Skuldsättningsgrad, Rt, Investm0, LtT
b Dependent Variable: DAabs
! $(
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
B
Standardized
Coefficients
Std. Error
t
Beta
Sig.
(Constant)
1,230
,387
3,180
,002
Investm0
-,073
,109
-,038
-,669
,504
LtT
-,055
,025
-,131
-2,210
,028
Rt
,580
,130
,227
4,479
,000
1,522
,367
,222
4,146
,000
Skuldsättningsgrad
a Dependent Variable: DAabs
! $)