REDOVISNINGSSYSTEMET
Redovisning och Kalkylering
Föreläsning 13(2014‐11‐24)
Mattias Hamberg
Företagsekonomiska institutionen,Uppsala Universitet
Syftemedföreläsningen
2
Syftetmeddagensföreläsningärattfördjupavåra
kunskaperomdefinansiellarapporternagenomatt
läraoss:
ettantalcentralateoretiskabegrepp
företagetsmestbetydelsefullaperiodiseringar
definansiellarapporternasrelationertillvarandra
Tidigareharvisettpådenlöpanderedovisningen,
konteringochårsbokslut.Nulyfterviblickenoch
serpådet”system”somdefinansiellarapporterna
utgör.
Grundläggandebegrepp
3
Syftetmeddennagenomgångärattbelysaett
antalcentralabegreppsomliggertillgrund
förämnetexternredovisning.
Företaget– Ettnätverkavkontrakt
4
Företagetkanbeskrivassomettnätverkavkontrakt
(”nexusofcontracts”).
Ettgenerelltekonomisktproblemärattinformationär
asymmetrisktfördeladmellankontrakterandeparter.
Enspecifikformavdettagenerella(kontraktsrelaterade)
problemärprincipal‐agentproblemet.
Opportunistisktanvändandeavinformation(manipulering)
benämnsoftaEarnings management(föreläsning14).
Redovisningsinformationreducerarinformations‐
asymmetrin såattföretagetsintressentervetmeromden
partdekontrakterarmed.
Företagetsintressenter
5
Demestbetydelsefullaintressenternaärtypiskt
långivare,(minoritets)aktieägare,skattemyndigheter,
kunderochleverantörer.
Deolikaintressenternabehöverallainformationföratt
bättreförståföretaget– enstandardiseringkanreducera
kostnadernaisamhället.
Menkanskehardeintesammabehovavinformation?
Skattemyndigheten villhakorrektinformationomhistoriska
transaktionersåattbeskattningenblirriktig.
Långivaren villframföralltattbelånadetillgångarinte
överskattasochattrörelseskulderunderskattas.
Aktieägaren villhainformationsomgördetmöjligtatt
prognosticeraframtidakassaflöden/vinster.
Långivareönskar(väl?)konservatism
6
Iallatiderharredovisningssystemetkaraktäriseratsav
”konservatism”.
IASBharnyligenföreslagitattkonservatismintelängreska
vägledautvecklingenavframtidaredovisningsregler.
Balansräkningenharfåttenökadbetydelse.
”Övervärderaaldrigföretagetstillgångar,undervärderaaldrigföretagets
skulder.”
Attvärderatillgångartillhistoriska(anskaffnings‐)kostnadergörattde
inteövervärderas.
Marknadsvärdenskabalansförasochförändringarimarknadsvärdet
skatasiresultaträkningennärhelstdetärmöjligt.
Gradenavkonservatismberorbådepåredovisningssystemet
ochföretagetsval.
Olikaintressenterärolikabetydelsefullaiolikaredovisningssystem.
Företagkanväljaomdevillvaramerellermindrekonservativaisinrapportering.
TyskaföretaganammarIFRS
7
EnligtIFRSsåskaföretagredovisasistaåretföreettbyteav
redovisningsstandardienlighetmedbådegamlaochnyaregler.
Dettyskaredovisningssystemetpräglasavextremkonservatism.
Skillnad:
€413milj
(+49%)
EK enl IFRS:
€1253milj
Vad skapade skillnaden?
1. Uppvärdering av materiella anläggningstillgångar
2. Uppvärdering av immateriella tillgångar
3. Reduktion av avsättningar till reserver
Övrigt
Medianföretaget upplevde ingen skillnad (+1%).
Genomsnittligt resultat ökade med 15% som en
konsekvens av övergången.
EK enl HGB:
€840milj
Hung, M. & K. Subramanyam (2007). Financial statement effects of adopting international accounting standards:
The case of Germany, Review of Accounting Studies 12, pp. 623-657.
Olikanivåeravkonservatism?
8
Detfinns(nästanbara)tvåleverantöreravkommersiella
flygplan:BoeingochAirbus.Flygplanenanvändspåungefär
sammasättavallaflygbolag.–Nogärvälanvändandet
enhetligt?
Flygbolag
Ekon. livslängd
Slutvärde
Avskrivn. procent
Lufthansa
12 år
15%
(1-0.15)/12 = 0.071
SAS
20 år
10%
(1-0.10)/20 = 0.045
Ryanair
23 år
15%
(1-0.15)/23 = 0.037
Norwegian
25 år
0%
(1-0.00)/25 = 0.040
9
Periodiseringarna
Syftetmeddennagenomgångärattförklara
vadredovisningssystemetgörmedföretagets
kassaflöden,ochvilkajusteringarsomär
vanligastförekommande.
Periodiseringar
10
Utanredovisningssystemetskullevihaföretagetskassa,
diversekontraktsomgerrätttillframtidakassaflödenoch
ettantalhistoriskain‐ ochutbetalningar.
Intäkterochkostnaderbaseraspåhistoriska,nuvarandeoch
framtidakassaflöden.
Vinst = Kassaflöden + Periodiseringar
Periodiseringar(engelska:accruals)flyttarkassaflödenfrån
mindretillmerrelevantaredovisningsperioder.
Exempelpåperiodiseringar
11
Enförsäljning(värdeinflöde)bokförsnärdetfinnsövertygandebevisför
attköparenskahavaranochintenärvaranbetalas(kassainflöde).
Investeringariennymaskinskaparettkassautflödemenvärdeutflödet
kommeride(efterföljande)periodernärmaskinenanvänds.
Försäljningavvarormedgarantierkräverattmansamtidigttarkostnader
(värdeutflöden)förframtidakassautflöden.
Envärdeökningpåenfinansielltillgångbokförssomvinstidagävenom
denfinansiellatillgångenintesäljsförräniensenareredovisningsperiod.
En intäkt flyttas till
perioden då avtalet skrevs
under.
Kassautflödet för en maskin
fördelas på periodernas då
maskinen används.
Redovisningsperiod
Nyttanmedperiodiseringar
12
Ärperiodiseringarbraattha?
Resonemanget:
Positivt: Insynspersonerjusteraromflödensåattdebättre
representerarverklighetenochdesomsaknarinsynkanförstå
verksamheten.
Positivt: Värdenpåresurserlyftsfram:dessa”tillgångar”är
resultatetavhistoriskakassaflöden.
Negativt: Insynspersonernakanhaettegenintressei
rapporteringenochdärförväljaattintetolkaverklighetenpå
ettobjektivtsätt.
Negativt: Tillgångarnasvärdenärenklaattobserverai
rapportenmendeavspeglarinteföretagetsallaresurser.
Redovisningsreglernasättergränserförvadmanfårgöra.
Effektenavperiodiseringar
13
Data från Volvo AB (1999-2014).
Slutsatser
1. Över tid så varierar kassaflödena på kvartalsbasis väsentligt mer än vinsterna.
2. Genomsnittligt sett så är värdena nästan identiska (204 och 200).
Dechow, P. (1994). Accounting Earnings and Cash Flows as Measures of Firm Performance: The role of accounting
accruals, Journal of Accounting and Economics 18, pp. 3-42.
Ärperiodiseringaravgodo?
14
Tabellen visar i vilken utsträckning redovisningsinformation kan
förklara ett företags aktieavkastning.
Förklaringsgrad
Vinst
Kassaflöde
Kvartalsdata
3.2%
0.01%
Kvot (kassaflöde/vinst)
Årsdata
0.3%
16.2%
Kvot (kassaflöde/vinst)
Fyra-årsdata
Kvot (kassaflöde/vinst)
3.2%
19.7%
40.3%
0.032 / 0.162
10.9%
27.0%
Hämtad och bearbetad från Dechow (JAR 1994)
Slutsatser
1. Redovisningsinformationens förmåga att förklara variationer i aktieavkastningen
ökar när den studerade tidsperioden förlängs.
2. Kassaflödet förklarar hela tiden väsentligt mindre än vinsten.
3. Kassaflödets relativa förmåga att förklara aktieavkastningen ökar när man
förlänger längden på tidsperioden.
Identifieringavperiodiseringar
15
Kanmanpåettenkeltsättidentifieraföretagets
totalaperiodiseringar?
...intealltidmeniblandfinnsdetennottill
räkenskapernasomgerinformationen.
Cloetta
Det svenska stålbolaget SSAB
(2013) väljer att redovisa direkt i
kassaflödesrapporten.
-Periodiseringarna domineras av
avskrivningar/nedskrivningar på
produktionsanläggningar.
PeriodiseringariNokia(2012)
16
Exempelförklaringar:
-Avskrivningar av materiella och immateriella
tillgångar.
-Andelen av en vinst i ett intressebolag tas in i
resultaträkning proportionellt oavsett
utdelningens storlek. Vinst: 100, ägarandel: 30%,
utdelning: 10.
-Nedskrivningar av tillgångar.
-Framtida ersättning till ledningen kostnadsförs
när de arbetar - betalningen kommer i framtiden.
-Avsättningar för omstruktureringar som ännu
inte ägt rum.
17
Redovisningssystemet
Syftetmeddennagenomgångärattpåvisa
hursamtligafinansiellarapporterhänger
samman.
‐Redovisningsrapporterframtagnaienlighet
medinternationellaredovisningsstandards.
Företagetsfinansiellarapporter
18
Kassaflödesrapporten
Visarpåföretagetskassaflödenidengivna
redovisningsperioden.
Resultaträkningen
Visarpåföretagetsvärdeflödenidengivna
redovisningsperioden.
Kassaflödenplusperiodiseringar.
Balansräkningen
Visarpåvärdetavföretagetstillgångar,skulderocheget
kapital(dvsnettotillgångar).
Ackumuleringavföretagetssamtligaperiodiseringar.
Totalresultatsrapport,Förändringariegetkapital,
Noter.
Kassaflödesrapporten
19
Cloetta (2013)
-Kassaflödesrapporten startar med ett
resultatmått som justeras för
periodiseringar. I slutändan mäts
förändringen i en balansräkningspost
(likvida medel).
-Kassaflödesrapporten är inte intuitiv:
hur mycket har betalats för försålda
produkter/tjänster?
Redovisningsperiod
Resultaträkningen
20
Cloetta (2013)
Operativ del
Finansiell del
-Det finns inget kassaflödesmått som är 100% jämförbart
med ett resultaträkningsmått. För att göra jämförelser
krävs justeringar.
-Intäkter och kostnader är relaterade till förändringar i
balansräkningen så representerar nettoresultatet (”Årets
resultat”) en förändring i eget kapital.
Balansräkningen
21
Cloetta (2013)
-Det egna kapitalet är summan av tillgångar och
skulder. Det kallas därför även företagets
”nettotillgångar”.
-Balansräkningen visar företagets aggregerade
periodiseringar.
Eget kapital = Tillgångar minus skulder
∆ Eget kapital = ?
Investeringar
22
Hurrapporterasföretagetsinvesteringar?
Svar:Detberorpåvaddetärförtypavinvestering!
Redovisningsreglerstyrhuruvidaeninvesteringkan
balansförasellermåstekostnadsföras.
Balansfördainvesteringarsynsnormaltikassaflödesrapporten
somendelavkassaflödetfrån/tillinvesteringar.
Häranvändsperiodiseringar!
Kostnadsfördainvesteringarliggerinbakadeiföretagetslöpande
kostnader.Därmedrapporterasdesomendelavkassaflödetfrån
denlöpandeverksamheten.
Vilkainvesteringarmåstealltid kostnadsföras?
Immateriellatillgångar(peridag)
23
79.3%
73.1%
Andelen företag med olika typer av
immateriella tillgångar.
Fördelning mellan olika typer av
immateriella tillgångar.
Goodwill
40.9%
32.1%
Licenser, patent
och varumärken
Intern utveckling
8.8%
GW
LPV
Utveck.
IT
IT
Hyres
Hyresrättigheter
%
30
Andelen immateriella tillgångar i % av
totala tillgångar.
25
20
15
Baserat på egeninsamlad information från
samtliga svenska börsnoterade bolag
(2001-13).
-Vart fjärde börsnoterat företag har idag immateriella tillgångar som är värda mer än
deras egna kapital (Cloetta är ett sådant företag).
Förändringariegetkapital
24
”Clean-surplus” redovisning
Utgående värde på eget kapital är detsamma som det ingående värdet
justerat för (i) nettoresultatet, (ii) övriga totalresultatsposter, och (iii)
transaktioner med aktieägarna.
3747 = 3326 + 264 + 173 + (-16)
Cloetta (2013)
Totalresultatet
25
Cloetta (2013)
Ni behöver absolut inte veta vad dessa
poster är och vilka regler som ligger
bakom dem! Det räcker att vi vet att det
finns en tanke bak ”systemets läckage”.
Totalresultatet
264 + 173
Redovisningssystemet
26
Flöden
Resultaträkning
+ Intäkter
- Kostnader
= Nettoresultat
Stock
Stock
Kassaflödesrapport
Balansräkning
Likvida medel
...
...
_________________
= Totala tillgångar
- Skulder
Eget kapital
+ Operativt kassaflöde
+ Investeringsflöde
+ Finansieringsflöde
= Ändring i likvida medel
Förändringar i eget kapital
+ Nettoresultat
+ Öriga totalresultatposter
+ Transaktioner med aktieägare
= Nettoförändring i eget kapital
Balansräkning
Likvida medel
...
...
_________________
= Totala tillgångar
- Skulder
Eget kapital
Viktigahållpunkter
27
Redovisningsrapporternautgörettkomplett(meninte
ettperfekt)system.
Kassaflödesrapportenvisarinteexplicitföretagetsin‐
ochutflöden.
Vinst=Kassaflöden+Periodiseringar
Ärenlänktillandrafinansiellarapporter
Kassaflödendriverredovisningssystemet
Balansräkningenäriprincipenaggregeringav
företagetssamtligaperiodiseringar.
Egetkapitalärsummanavtillgångarochskulderviden
giventidpunkt
Förändringeniegetkapitalärtotalresultatetplus
transaktionermedaktieägarna
Tillgångsstrukturer
28
År 2010
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, maskiner, verktyg, etc
Övriga materiella tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill
Övriga immateriella tillgångar
Alla Tillverkning
53,7%
47,4%
29,3%
22,3%
22,0%
17,1%
7,3%
5,1%
24,4%
25,2%
16,7%
19,2%
7,7%
6,0%
Omsättningstillgångar
Operativa tillgångar
Kundfordringar
Lager
Övriga operativa tillgångar
Finansiella tillgångar (inkl. långa)
46,3%
34,5%
16,3%
11,0%
7,1%
11,7%
100,0%
Totala tillgångar
Tjänster
53,7%
19,1%
11,4%
7,7%
34,7%
26,4%
8,2%
Handel
42,2%
17,3%
12,0%
5,3%
24,9%
15,5%
9,4%
SmåTjänster
54,9%
14,0%
5,2%
8,7%
41,0%
27,7%
13,3%
52,6%
41,0%
18,1%
17,7%
5,2%
11,5%
46,3%
36,0%
23,7%
1,4%
10,9%
10,3%
57,8%
46,9%
15,8%
25,7%
5,5%
10,8%
45,1%
35,9%
21,3%
1,5%
13,1%
9,2%
100,0%
100,0%
100,0%
100,0%
Skuldstrukturer
29
År 2010
Kortfristiga skulder
Leverantörskrediter
Räntebärande skulder
Andra korta skulder
Alla Tillverkning
30,8%
31,9%
8,8%
10,3%
5,8%
7,1%
16,2%
14,4%
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder
Övriga långa skulder
20,1%
14,3%
5,8%
20,9%
14,0%
6,9%
13,6%
9,5%
4,1%
15,9%
9,4%
6,5%
10,1%
6,1%
4,0%
Eget kapital
49,1%
47,2%
46,4%
49,3%
42,4%
100,0%
100,0%
100,0%
100,0%
100,0%
Totala skulder och eget kapital
Tjänster
40,0%
8,9%
4,1%
27,0%
Handel SmåTjänster
34,8%
47,6%
14,8%
12,2%
6,3%
8,8%
13,7%
26,6%
Sammanfattning
30
Utanexternredovisningvoredetsvårtförföretagetatt
kontrakteramedandraparter:asymmetriskinformation.
Redovisningenharhistorisktvaritkonservativ:egetkapital
skallejövervärderas.
Detskerenlångsamutvecklingmotmermarknadsvärdeni
balansräkningen.
Redovisningssystemetäruppbyggtpåidéenattledningenska
”flytta”kassaflödenochdärigenomskapavärdeflöden.Dessa
periodiseringarskaparbalansräkningen.
Olikaintressenterhardockolikabehov.
Identifierademochdukanifrågasättarapporteringen!
Redovisningsrapporternautgörettsystem.Närviförstår
systemetbliranalyseravföretagetenklareattgenomföra.
Nästaföreläsning
31
Imorgonskavisepåräkenskapsanalysinomramen
förredovisningssystemet.
Manipuleringavredovisningsinformation
Hurhängerfinansiellanyckeltalsamman?
Varförochhurmanipulerarmaninformation?
Forskningsfältinomexternredovisning
Vadärdeviktigasteforskningsfrågorna?
