KOLUMN Jussi Simpura Sociala problem och identiteter V arför är det så lätt att förstå andras sociala problem och ge dem goda råd men så svårt att förstå våra egna? Och varför är det så svårt att få andra att förstå varför våra problem är så viktiga för oss? Vi nordbor, svenskar och finnar i synnerhet, står inför frågor av den här typen när vi försöker anpassa oss till EU-Europa, inte minst när det gäller alkohol- och drogproblem. I maj 1998 deltog jag i ett möte om ett internationellt forskningsprojekt, som heter ”Identity formation and social problems in Estonia, Ukraine and Uzbekistan” (University of Michigan Center for Russian and East European Studies, projektledare Michael Kennedy). Projektet har två enkla grund­frågor att besvara: På vilket sätt strukturerar de sociala identiteterna vår syn på sociala problem? På vilket sätt är konstruktionen av sociala problem inblandad i uppkomsten av identiteter? Projektet handlar om tre ex-sovjetiska transitionssamhällen, där sociala problem lätt får en stark etnisk betoning. I många hänseenden liknar detta projekt det arbete som Mikko Lagerspetz har gjort om Estland. Han visar ju i sin avhandling hur olika sociala problem har skapats och slopats, och hur de har utnyttjats som politiska verktyg under olika faser av den pågående omstruktureringen. Även om utvecklingen har varit mindre dramatisk här i Norden har vi nog haft tillfällen att märka att våra sociala problem kan te sig helt annorlunda för världen utanför. ”Våra” problem är sådana vars närvaro eller frånvaro vi anser vara kännetecknande för just våra länder. ”Våra” problem kan också vara sådana som de övriga ser som typiska för våra länder. På motsvarande sätt kan vi definiera två kategorier av ”deras” problem: för det första sådana som är typiska för de övriga, eller som de övriga kan beskyllas för, och för det andra sådana som de övriga själva anser vara typiska eller viktiga. Och sedan finns det en femte kategori: våra och deras problem, dvs. sådana som diskuteras just därför att vi och de råkar bo i samma land. Här några exempel, må vara hur ytliga som helst. Alko­ N O R D I S K A L KO H O L- & N A R KOT I K AT I D S K R I F T VO L . 1 5 , 1 9 9 8 ( 3 ) 131 holproblemen har länge varit typiskt ”finska”, ”norska” och även ”svenska” sociala problem, som redan danskarna ser på ett annat sätt. Höga skatter, deras negativa incentiveffekter och befolkningens tysta lidande under skattebördan är något som ­många utomnordiska observatörer skulle identifiera som ett exempel på den andra typen av ”våra” problem. Narkotikafrågan har än så länge varit ett paradexempel på den tredje kategorin: något som är mycket mera omfattande utomlands än i Norden och som hotar bli importerat hit av de övriga. De övriga kan å andra sidan anse att vi inte förstår deras åsikter i jämlikhetsfrågor utan försöker exportera våra synpunkter på ett fräckt och mot­bjudande sätt. Fientlighet mot invandrarna är slutligen ett exempel på den femte typen, dvs. problem som är gemensamma för både oss och dem. Åsikter om sociala problem förändras hela tiden, och ofta oberoende av problemens socio-epidemiologiska omfattning. Mikko Lagerspetz visar hur alkoholproblemen nästan försvunnit från dagordningen i den estländska offentligheten på 1990-talet, även om de knappa statistiska indikatorer som är tillgängliga tyder på att deras prevalens inte har minskat. Det problem som definierades som ett hot mot samhället under sovjettiden duger inte för den nuvarande debatten i Tallinn. I Norden har EU-medlemskapet startat många processer av omdefiniering av sociala problem. Vi har till exempel fått lära oss att en alltför stark statlig närvaro i näringslivet eller i produktionen av social-och hälsovårdstjänster kan vara ett problem, och inte längre den välsignelse som vi ansåg den vara under den nordiska välfärdsregimens gyllene år. Särskilt svårt har det varit att få övriga EUeuropéer att förstå monopol-nordiska synsätt på alkoholproblemen. För dessa äldre EUeuropéer är de nordiska alkoholproblemen de övrigas problem, och vi stackars nordbor hör till kategorin övriga. Från vår sida har vi svarat till exempel med att försöka exportera vår 132 nordiska syn på alkoholproblem via Världshälsoorganisationen och även via EU-organ, så snart som vi fått fotfäste inom dessa. Om detta lyckades, skulle våra problem småning­ om bli deras problem, såvida inte den motsatta processen hinner förstöra det som finns kvar av nordiska tänkesätt. Tyvärr har vårt rykte i Västeuropa skamfilats av nordiska turister vars berusade beteende tagits som bevis för att vår alkoholpolitik har misslyckats. Hemma hos oss är det intressant att se hur snabbt och genom hurdana processer invandrarna utvecklar ”våra” problem istället för ”deras” problem. Det finns undersökningar som visar att en sådan kulturell anpassning också är möjlig. Ett av de största bekymren för oss nordbor är att vi på något sätt skulle visa oss vara dåliga européer. Vi är på väg att byta ut våra nordiska identiteter mot allmäneuropeiska eller EUeuropeiska. Då tycker många att vi måste avstå från ett antal av våra tidigare problemdefinitioner. Och eftersom vi är de enda lydiga EUmedlemmarna, och gärna vill vara de duktigaste eleverna i klassen, har vi varit sär­skilt ivriga med att följa den vägen. Självre­spekten i fråga om våra egna tänkesätt fördelar sig ojämnt över olika aktivitetsformer i EU-europeiska sammanhang. I vissa frågor är vi färdiga att omedelbart ge upp våra traditionella definitioner och identiteter, medan vi i andra frågor blir närmast naiva i våra ansträngningar att exportera vår syn på ett bättre Europa. I Finland är följande A.I. Arwidsson tillskrivna ord från början av 1800-talet välkända: ”Svenskar är vi inte längre, ryssar vill vi inte bli, låt oss alltså vara finnar”. De nordiska länderna måste nu hitta sin egen formulering av detta slag­ord. Den nuvarande versionen tycks låta ”Européer är vi redan nu, ”européer” vill vi inte bli, låt oss alltså inte förbli nordbor”. Frågan är om det ännu finns plats för alternativa formuleringar. N O R D I S K A L KO H O L- & N A R KOT I K AT I D S K R I F T VO L . 1 5 , 1 9 9 8 ( 3 )