2012 09
Sveriges utrikeshandel
med varor och tjänster samt direktinvesteringar
Analys av utrikeshandelsstatistiken
för första halvåret 2012
Enheten för internationell
handelsutveckling
Petter Stålenheim
2012-09-19
Dnr: 2012/00412
Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster
samt direktinvesteringar
Första halvåret 2012 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 607 miljarder kronor och varuimporten till 563 miljarder, en minskning för såväl export som import
jämfört med första halvåret 2011. Exporten minskade med 0,5 procent i värde och
0,2 procent i volym och importen med 1,9 procent i värde och 1,8 procent i volym.
Första halvåret 2012 ökade energivaror och gruppen övriga varor som andel av
Sveriges export. De stora svenska exportvarugrupperna verkstadsvaror och skogsvaror minskade i andel.
Den svenska bytesbalansen visade första halvåret 2012 ett överskott på 122 miljarder kronor, en ökning med 5,0 procent jämfört med första halvåret 2011.
EU:s värdeandel av svensk varuexport uppgick första halvåret 2012 till 57 procent. EU:s andel av varuimporten uppgick till 68 procent. Andelen av Sveriges varuexport som gick till Asien minskade något och utgjorde 12 procent. Varuexporten till Kina, som är Sveriges största exportmarknad i Asien, ökade med en procent det första halvåret. Medan varuexporten ökade till alla de stora europeiska
mottagarländerna, minskade den till flertalet av de små.
Medan andelen av importen från EU(27) och Afrika minskade, ökade den från Övriga Europa och Amerika. Importen från USA ökade med hela 5,7 procent.
Både export och import av tjänster ökade markant första halvåret 2012, exporten
med 9,3 procent och importen med 6,7 procent. Tjänsteexporten uppgick till 249
miljarder kronor och tjänsteimporten till 181 miljarder.
Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 127 miljarder kronor, en ökning med 14 miljarder från första halvåret 2011. Samtidigt minskade de
utländska direktinvesteringarna i Sverige med 10 miljarder och uppgick till 56 miljarder kronor.
De svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick 2011 till 2 328 miljarder kronor. Samtidigt uppgick de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige till 2 196 miljarder.
Innehåll
1. Inledning ..........................................................................................................1
2. Handelsutvecklingen och skuldkrisen .............................................................1
3. Bytesbalansen..................................................................................................5
3.1 Bytesbalansen........................................................................................... 5
3.2 Handelsbalans .......................................................................................... 6
4. Varuhandel ......................................................................................................6
4.1 Sveriges export och import av varor ........................................................ 6
4.1.1 Geografisk fördelning ........................................................................ 7
4.1.2 Fördelat på varugrupper ................................................................... 9
4.1.3 Nettoexport av varor ....................................................................... 11
4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp............................................. 12
4.1.5 Nettoexporten av personbilar ......................................................... 13
4.1.6 Nettoexporten av läkemedel........................................................... 14
4.2 Varuhandel med den inre marknaden ................................................... 16
4.2.1 Export .............................................................................................. 16
4.2.2 Import .............................................................................................. 19
4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU ......................................... 21
4.3.1 Svensk export .................................................................................. 21
4.3.2 Svensk import .................................................................................. 25
5 Tjänstehandeln ...............................................................................................27
6 Direktinvesteringar .........................................................................................30
6.1 Direktinvesteringsflöden ........................................................................ 30
6.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige .................................... 34
6.3. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet .................................... 37
Bilaga 1
Utrikeshandel, export och import av varor
januari-juni 2012, i löpande priser
HA 22 SM 1203
Statistiska centralbyrån
Tabell 1-7
Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar
Utrikeshandel
2009
2010
2011
1 hå 2011
1 hå 2012
Export
Import
Nettohandel
995,1
911,4
83,8
1 138,2
1 069,4
68,7
1 213,9
1 141,6
72,3
610,1
573,7
36,4
607,1
563,1
44,0
Export till EU(27)
Import från EU(27)
Nettohandel (EU(27))
580,5
627,3
-46,8
650,0
724,0
-73,9
680,7
785,0
-104,3
344,1
395,7
-51,6
345,5
383,4
-37,9
Export
Import
-16,7
-17,0
14,4
17,3
6,7
6,7
10,7
10,4
-0,5
-1,9
Export till (EU(27))
Import från (EU(27))
-19,0
-18,3
12,0
15,4
4,7
8,4
8,6
11,7
0,4
-3,1
444,3
346,5
97,7
459,3
339,7
119,6
484,1
356,6
127,5
228,1
169,6
58,5
249,3
181,0
68,3
-3,5
-1,9
3,4
-2,0
5,4
5,0
4,0
5,4
9,3
6,7
Varor
Värde (Mdr SEK)
Förändring (%)
Tjänster
Värde (Mdr SEK)
Export
Import
Nettohandel
Förändring (%)
Export
Import
Direktinvesteringar
Flöden (Mdr SEK)
Svenska DI i utlandet
Utländska DI i Sverige
Netto
Tillgångar (Mdr SEK)
Svenska DI i utlandet
Utländska DI i Sverige
2009
2010
2011
1 hå 2011
1 hå 2012
-198,3
76,7
-121,6
-131,9
-7,3
-139,2
-177,4
95,5
-81,9
-113,2
65,8
-47,4
-127,0
56,3
-70,7
2007
2008
2009
2010
2011
2 244
1 982
2 128
1 836
2 701
2 538
2 655
2 518
2 328
2 196
Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad
efter varor respektive tjänster
Mdr SEK
2009 2010
Världen
Inre
marknaden 1
EU
Norden
Östersjöländerna 2
1
2
Export Varor och
tjänster
Varor
Tjänster
Import Varor och
tjänster
Varor
Tjänster
Export Varor och
tjänster
Varor
Tjänster
Import Varor och
tjänster
Varor
Tjänster
Export Varor och
tjänster
Varor
Tjänster
Import Varor och
tjänster
Varor
Tjänster
Export Varor och
tjänster
Varor
Tjänster
Import Varor och
tjänster
Varor
Tjänster
Export Varor och
tjänster
Varor
Tjänster
Import Varor och
tjänster
Varor
Tjänster
2011
2011
1 hå
2012
1 hå
Förändring (%)
2011/ 1 hå -12/
2010
1 hå -11
Andel
2011
1 439
1 597 1 698
838
856
6,3
2,2
100,0
995
444
1 138 1 214
459
484
610
228
607
249
6,7
5,4
-0,5
9,3
100,0
100,0
1 258
1 409 1 498
743
744
6,3
0,1
100,0
911
347
1 069 1 142
340
357
574
170
563
181
6,7
5,0
-1,9
6,7
100,0
100,0
959
1 057 1 109
548
569
4,9
3,8
65,3
797
312
401
148
406
163
4,2
6,9
1,4
10,4
65,7
64,5
1 046 1 115
558
551
6,5
-1,2
74,4
689
271
938
765
292
710
229
822
225
882
233
446
111
434
117
7,3
3,6
-2,7
4,9
77,2
65,3
804
890
935
466
474
5,0
1,6
55,0
580
223
650
240
681
254
344
122
345
129
4,7
5,9
0,4
5,2
56,1
52,5
838
932 1 001
498
491
7,3
-1,4
66,8
627
211
724
208
785
216
396
103
383
108
8,4
3,6
-3,1
5,3
68,8
60,5
342
371
383
182
200
3,2
9,9
22,5
245
97
260
111
265
117
128
53
136
63
2,0
5,8
6,3
18,7
21,9
24,2
275
313
318
161
158
1,6
-1,8
21,2
212
64
243
69
251
67
128
33
125
33
3,1
-3,7
-1,9
-1,3
22,0
18,7
539
595
643
312
324
8,1
4,1
37,9
397
143
439
156
465
179
229
83
235
89
5,8
14,6
2,8
7,7
38,3
36,9
557
652
698
350
340
7,1
-2,7
46,6
450
107
541
111
586
112
296
53
286
54
8,3
1,4
-3,5
1,8
51,3
31,4
EU, Island, Liechtenstein och Norge
CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland
Sida 1(39)
1. Inledning
”Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar” är
en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa
den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel inleds kvartalsrapporten med ett kapitel som sätter in den senaste tidens handelsutveckling i
ett ekonomiskt perspektiv. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden
och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet
Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation
”Utrikeshandel, export och import av varor” vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram.
2. Handelsutvecklingen och krisen
Sveriges export av varor och tjänster ökade i värde andra kvartalet 2012.
Detta tack vare en fortsatt stark uppgång för tjänsteexporten. Medan varuexporten minskade med 0,9 procent mellan andra kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år ökade tjänsteexporten med 6,7 procent. Totalt ökade exporten med 1,2 andra kvartalet 2012.
Trots en kraftig ökning av tjänsteimporten minskade total import. Medan varuimporten minskade med 3,8 procent ökade importen av tjänster med 7,7
procent. Totalt minskade importen med 1,2 procent andra kvartalet 2012.
Efter en stark återhämtning under de tre första kvartalen 2011 har värdet av
Sveriges varuexport minskat de tre senaste kvartalen jämfört med respektive
motsvarande kvartal föregående år. Efter att ha minskat med 1,2 procent sista
kvartalet 2011 och 0,1 procent 2012 års första kvartal minskade exporten med
0,9 procent andra kvartalet 2012. Även om situationen på intet sätt är jämförbar med hur det såg ut i samband med finanskrisen 2008-2009, då exporten minskade med 28 procent under en tremånadersperiod, visar siffrorna
ändå att den europeiska krisen nu även har negativa effekter på den svenska
utrikeshandeln. Räknat i volym minskade exporten med 0,7 och importen med
3,3 procent mellan andra kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år. Det
faktum att import och export minskat ungefär lika mycket i värde som volym
indikerar att effekterna av den starka kronkursen ännu inte har någon tydlig
inverkan på handeln.
Medan den europeiska krisen fortsätter att tynga många ekonomier i Sydeuropa går det fortfarande relativt bra för många nordeuropeiska ekonomier
och tillväxtmarknader utanför EU. I samtliga de tio största mottagarna av
svensk export ökade BNP mellan andra kvartalet 2011 och motsvarande kvar-
Sida 2(39)
tal i år. Av de tre största mottagarna av svensk export andra kvartalet 2012,
minskade exporten till Tyskland med 1,4 procent och ökade till Norge och
Storbritannien med 5,0 respektive 14 procent.
Med tanke på att de flesta av de största mottagarna av Sveriges export
uppvisar en fortsatt positiv ekonomisk utveckling får den svenska
exportutvecklingen för varor ses som relativt svag. Även i en internationell
jämförelse ter sig varuexportutvecklingen något dyster. Samtidigt som
Sveriges export uppvisat svagt negativ utveckling de tre senaste kvartalen
USA:s och Tysklands export fortsatt att öka relativt kraftigt om än med allt
lägre ökningstakt. För EU:s externhandel finns ännu inte statistik för andra
kvartalet 2012 men mellan första kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år
ökade externhandeln med 8,1 procent, då Sveriges export minskade, om än
marginellt. Utvecklingen för den finska exporten har varierat mycket kraftigt
under både finanskrisen 2008-2009 och under rådande kris. Andra kvartalet
2012 låg det finska exportvärdet 1,1 procent lägre än ett år tidigare, med
andra ord, i princip i linje med den svenska utvecklingen.
För Sverige, Finland och USA finns även preliminär handelsstatistik för juli
2012. Medan exporten från Sverige minskade med 4,7 procent ökade den från
Finland och USA med 1,9 respektive 1,2 procent.
Diagram 2.1
Exportutvecklingen i internationell jämförelse
(2008 - 1 hå 2012)
40
Förändring över motsvarande
kvartal föregående år (%)
30
20
10
0
-10
-20
-30
-40
-50
USA
kv 2
2011
kv 1
kv 4
Tyskland
kv 3
2010
kv 2
kv 1
kv 4
kv 3
kv 2
Finland
kv 1
2009
kv 4
kv 3
kv 2
EU( Extern)
kv 1
kv 4
kv 3
kv 2
kv 1
2008
2012
Sverige
Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce – Bureau of Economic
Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB.
Sida 3(39)
Diagram 2.2
Förändring i svensk varuexport
(januari 2008 - juli 2012)
Förändring över motsvarande
period föregående år (%)
30
20
10
0
-10
-20
-30
1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7
kv 1
kv 2
kv 3
2008
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
2009
Månadsvis
kv 2
kv 3
kv 4
2010
kv 1
kv 2
kv 3
2011
kv 4
kv 1
kv 2
2012
Kvartalsvis
Exporten minskade kraftigt för flera av Sveriges stora varugrupper andra
kvartalet 2012. Exporten av verkstadsvaror minskade med 6,5 procent mellan
andra kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år. Bland verkstadsvarorna var
det exporten av telekomprodukter och lastbilar som minskade mest, med 17
respektive 14 procent. Läkemedelsexporten, som efter finanskrisen
2008/2009 minskat kraftig, ökade under andra kvartalet 2012 med 11
procent. Den svenska exporten av energivaror ökade ännu mer, med hela 24
procent.
Precis som under krisen 2008-2009 ser tjänstehandlen ut att drabbas av krisen
senare än varuhandeln och fortsätter att utvecklas positivt. Andra kvartalet
2012 ökade tjänsteexporten med 6,7 procent och tjänsteimporten med 7,7
procent. Tjänstenettot ökade med 4,3 procent mellan andra kvartalet 2011
och motsvarande kvartal 2012.
Ökningen av tjänsteexporten beror till största delen på ökat inflöde av
resevaluta, vilket kan tänkas bero på ökad norsk gränshandel. Även posten
övriga affärstjänster ökade kraftigt mellan andra kvartalet 2011 och
motsvarande kvartal i år. Inom den gruppen återfinns den stora posten
merchanting, dvs. försäljningsmarginalen för varor som köps och säljs i
utlandet av svenska företag men aldrig passerar svensk gräns.
Sida 4(39)
Diagram 2.3
Sveriges export av tjänster
1 kv 2008 - 2 kv 2012
15
Förändring över motsvarande
kvartal föregående år (%)
10
5
0
-5
-10
1
2
3
4
1
2
2008
3
4
1
2
2009
4
3
1
2
2010
3
4
1
2011
2
2012
Diagram 2.4
Industrins exportorderingång
(januari 2008 - juli 2012)
Procentuell förändring jämfört med
motsvarande period föregående år
30
20
10
0
-10
-20
-30
-40
1
3
5
7
2008
9
11
1
3
5
7
9
11
2009
1
3
5
7
2010
Månad
9
11
1
3
5
7
2011
9
11
1
3
5
7
2012
Kvartal
Industrins exportorderingång ger en grov indikering om exportutvecklingen
för den närmsta tiden. Andra kvartalet 2012 minskade exportorderingången
med 5,5 procent jämfört med andra kvartalet 2011. Exportorderingången har
därmed fallit tio månader i rad, om än i varierande grad.
Sida 5(39)
3. Bytesbalansen
Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster
(löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen
är nettot av ett lands export och import av varor. 1 Tjänstebalansen är nettot
av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska
transaktioner med omvärlden.
3.1 Bytesbalansen
Den svenska bytesbalansen visade första halvåret 2012 ett överskott på 122 miljarder kronor, vilket motsvarar 6,8 procent av BNP och var en ökning med 5,0
procent jämfört med motsvarande period 2011. Det största bidraget till ökningen
kom från tjänstehandeln, även handelsbalansen gav ett positivt bidrag till det
ökande nettot. Kapitalavkastningsnettot minskade däremot mellan första halvåret 2011 och motsvarande period i år.
Diagram 3.1
Sveriges bytesbalans
1998 - 1 hå 2012
10,0
9,0
8,0
Andel av BNP (%)
7,0
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
1998
1
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
1 hå
2011
1 hå
2012
SCB:s två publikationer ”Betalningsbalansen första halvåret 2012”, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och ”Utrikeshandel, Export och import på varor och länder”, som är huvudsaklig källa för övrig
handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt
markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och
nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.
Sida 6(39)
3.2 Handelsbalans
Första halvåret 2012 uppgick handelsbalansen till 48 miljarder vilket var 4,2 miljarder mer än under motsvarande period 2011. Medan handelsbalansen och kapitalavkastningen uppgick till 2,7 respektive 1,5 procent av BNP, motsvarade tjänstenettot 3,8 procent. Jämfört med första halvåret 2011 innebar detta en ökning med 0,2
procentenheter för handelsbalansen och hela 0,4 procentenheter för tjänstenettot.
Kapitalavkastningsbalansen minskade under perioden sin andel av BNP med 0,3
procentenheter.
Diagram 3.2
Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster
1998 - 1 hå 2012
Handelsbalans
Kapitalavkastning
Tjänster
8,0
7,0
6,0
Andel av BNP (%)
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
-1,0
-2,0
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
1 hå
2011
1 hå
2012
4. Varuhandel
Svensk utrikeshandel med varor har utvecklats mycket starkt under det senaste
decenniet. Mellan 2001 och 2011 ökade den totala handeln med 60 procent.
Med undantag för 2001, 2002 och 2009 har både export och import ökat varje år
under decenniet. Första halvåret 2012 minskade Sveriges varuexport med 0,2
procent i volym och 0,5 procent i värde jämfört med motsvarande period 2011.
Under samma period minskade varuimporten med 1,8 procent i volym och 1,9
procent i värde.2
4.1 Sveriges export och import av varor
Första halvåret 2012 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 607 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 563 miljarder kronor. Handelsnettot för perioden uppgick till 44 miljarder, vilket var 7,6 miljarder mer än första halvåret
2011.
2
Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med
värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.
Sida 7(39)
Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för
varuhandeln under juli 2012 ett överskott på 3,7 miljarder kronor, vilket är 3,7
miljarder kronor mindre än under juli 2011. Varuexporten uppgick preliminärt
under juli 2012 till 87,6 miljarder kronor. Varuimporten uppgick under samma
månad till 83,9 miljarder.
4.1.1 Geografisk fördelning
Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr
2008
2009
2010
2011
1 213,9
680,7
533,3
2011
1 hå
610,1
344,1
266,0
2012
1 hå
607,1
345,5
261,6
Export
intra-EU(27)
extra-EU(27)
1 194,4
716,8
477,6
995,1
580,5
414,6
1 138,2
650,0
488,1
Import
intra-EU(27)
extra-EU(27)
1 097,9
768,0
329,9
911,4
627,3
284,1
1 069,4
724,0
345,5
1 141,6
785,0
356,6
573,7
395,7
178,0
563,1
383,4
179,7
Förändring
(%)
-0,5
0,4
-1,6
-1,9
-3,1
0,9
Anm: Import från intra-EU(27) enligt avsändningsland.
Källa: SCB
Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. Första halvåret 2012
tog Europa som helhet emot 72 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick samtidigt till 57 procent. Inom EU ökade exporten till alla de
största mottagarländer, som till exempel Tyskland, Storbritannien, Danmark
och Finland samtidigt som exporten minskade till flertalet av de mindre mottagarländerna. I handeln till Europeiska länder utanför EU ökade exporten till
Norge och Schweiz, med 7,8 respektive 31 procent, medan exporten sjönk till
Ryssland och Turkiet, med 13 respektive 20 procent.
Diagram 4.1
Svensk export
Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland
1 hå 2011
1 hå 2012
60
Andel (%)
50
40
30
20
10
0
EU(27)
Övriga Europa
Afrika
Amerika
Asien
Oceanien m fl
Sida 8(39)
Exporten till Afrika minskade under perioden med 9,7 procent och utgjorde
första 2012 års första halvår 3,2 procent av Sveriges totala export. Av de tre
största afrikanska mottagarna av Svensk export, ökade exporten kraftigt till Egypten, med 30 procent och minskade med 5,6 respektive 17 procent till Sydafrika
och Nigeria.
Exporten till Asien minskade under perioden med 5,3 procent och första halvåret
2012 utgjorde den 12 procent av Sveriges totala export. Kina är Sveriges största
asiatiska exportmarknad och tar emot 3,3 procent av Sveriges export. Mellan
första halvåret 2011 och motsvarande period 2012 ökade exporten till Kina med
0,5 procent. Efter Kina, bland de största asiatiska mottagarna av svensk export,
kommer Japan med 1,5 procent samt Saudiarabien och Indien med en procent
vardera. Medan exporten till Japan och Saudiarabien ökade med 23 respektive
5,5 procent minskade Indienexporten med 23 procent mellan första halvåret
2011 och motsvarande period 2012.
Sveriges export till Amerika som helhet minskade i värde med 2,7 procent jämfört med första halvåret 2011. Exporten till Nordamerika minskade med 2,4 procent och till Central- och Sydamerika med 3,4.
Värdet av den svenska importen minskade med 1,9 procent från första halvåret 2011 och motsvarande period 2012. Hela 85 procent av Sveriges import
kommer från Europa och 68 procent från EU(27). Medan EU(27) och Afrika
minskade sina andelar av Sveriges totala import, ökade importandelarna från
Övriga Europa och Amerika. Andelen av Sveriges import som kom från Asien
och Oceanien var oförändrad.
Diagram 4.2
Svensk import
Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland
1 hå 2011
1 hå 2012
80
70
Andel (%)
60
50
40
30
20
10
0
EU(27)
Övriga Europa
Afrika
Amerika
Asien
Oceanien m fl
Importen från hela Amerika ökade med 3,3 procent från första halvåret 2011 till
första halvåret 2012. Medan importen från Nordamerika ökade med 6,6 procent,
minskade importen från Central- och Sydamerika med 4,6 procent. Bland de
Sida 9(39)
nordamerikanska länderna ökade importen från Kanada med hela 19 procent
och från USA med 5,7 procent.
Asienimporten, som står för 9,4 procent av total import, var oförändrad under
perioden. Importen från Sydkorea, som i det närmaste halverades under helåret
2011, ökade första halvåret 2012 med 15 procent, jämfört med motsvarande
period 2011. Kina och Japan var första halvåret 2012 de enda två asiatiska länder
med en andel av den svenska importen på över en procent. Importen från Kina
ökade med 2,7 procent medan importen från Japan minskade med 8,4 procent
jämfört första halvåret 2011.
4.1.2 Fördelat på varugrupper
Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av
verkstadsvaror, som minskade mycket kraftigt under krisåret 2009 för att därefter återhämtade sig starkt under 2010 och 2011, åter föll första halvåret 2012.
Från första halvåret 2011 till motsvarande period 2012 minskade exporten av
verkstadsvaror med 5,5 procent i volym och 5,8 procent i värde. Gruppen verkstadsvaror är Sveriges största både export- och importvarugrupp och består till
största delen av maskiner, elektro- och telekomvaror samt alla typer av fordon
och optiska produkter.
Exporten av mineralvaror, bestående bland annat av malmer, järn och stålprodukter ökade under perioden med 3,2 procent i volym och minskade med
0,6 procent i värde. Exporten av mineralvaror stod 2011 för 12 procent av
Sveriges totala export.
Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling
Förändring (%)
Värdeandel
2011
Export Import
10,6
11,9
11,4
8,0
46,4
11,7
2,9
9,3
12,3
14,3
42,0
19,2
100,0
100,0
Skogsvaror
Mineralvaror
Kemivaror
Energivaror
Verkstadsvaror
Övriga varor
Totalt, volym
Totalt, värde
Volymutveckling för
Volymutveckling för
Export
Import
2011 1 kv 2 kv 1-2 kv 2011 1 kv 2 kv 1-2 kv
2012 2012 2012
2012 2012 2012
-1,0
2,2 -0,5
0,8
1,5 -0,1 -0,1 -0,1
10,3 11,3 -4,8
3,2
7,4
7,3 -9,7 -1,8
2,9 -9,9
7,4
-1,3
1,8
5,7 -6,9 -0,9
-1,6 16,4 21,8
19,1 -3,9 -7,0
9,6
0,8
15,7 -4,1 -6,8
-5,5 13,8 -1,9 -6,0 -4,0
2,0
5,4
5,7
5,5
5,2
0,5
0,0
0,2
8,6
0,4 -0,7
-0,2
7,3 -0,2 -3,3 -1,8
6,7 -0,1 -0,9
-0,5
6,7
0,2 -3,8 -1,9
Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år.
Källa: SCB
För varugruppen kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, minskade exporten från första halvåret 2011 till motsvarande period
2012 med 1,3 procent i volym och minskade med 0,3 räknat i värde. Exporten
av skogsvaror ökade med 0,8 procent i volym och minskade med 2,4 procent i
värde. Energivaruexporten ökade i volym med 19 procent och med 27 procent
i värde från första halvåret 2011 till motsvarande period i år.
Varuimporten minskade första halvåret 2012 både räknat i volym och värde. Importen av kemivaror minskade med 0,9 procent i volym och var oförändrad i
Sida 10(39)
värde. Verkstadsvaror minskade med 4,0 procent i volym och 4,9 procent i värde
jämfört med första halvåret 2012. Skogsvaruimporten minskade samtidigt med
0,1 respektive 1,3 procent och mineralvaror med 1,8 procent i volym och 10 procent i värde. Importen av energivaror ökade med 0,8 procent i volym och 8,4
procent i värde. Gruppen övriga varor ökade med 0,2 procent i volym och 0,1
procent i värde jämfört med första halvåret 2011.
För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden minskade andelen för
skogs- och verkstadsvaror första halvåret 2012. Kemi- och mineralvarorna
behöll sin värdeandel av den svenska exporten medan energivaror och gruppen övriga varor ökade sina.
Diagram 4.3
Svensk export
Exportandelar fördelade på varuområden
1 hå 2011
1 hå 2012
60
50
Andel (%)
40
30
20
10
0
Skog
Mineral
Kemi
Energi
Verkstad
Övrigt
För importen minskade mineral- och verkstadsvaror sina värdeandelar. Medan skogsvarornas andel förblev konstant ökade övriga varugrupper sina.
Sida 11(39)
Diagram 4.4
Svensk import
Importandelar fördelade på varuområden
1 hå 2011 1 hå 2012
50
40
Andel (%)
30
20
10
0
Skog
Mineral
Kemi
Energi
Verkstad
Övrigt
4.1.3 Nettoexport av varor
Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU
gav första halvåret 2012 ett exportunderskott på 38 miljarder kronor, 14 miljarder mindre än motsvarande period 2011. Även exportöverskottet gentemot
länder utanför EU minskade under perioden, från 88 miljarder första halvåret
2011 till 82 miljarder första halvåret 2012. Sveriges totala exportöverskott uppgick första halvåret 2012 till 44 miljarder kronor 7,6 miljarder mer än första
halvåret 2011.
Diagram 4.5
Sveriges nettoexport
Nettoexport
intra-EU(27)
extra-EU(27)
200
150
Mdr SEK
100
50
0
-50
-100
-150
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
1 hå
2011
1 hå
2012
Sida 12(39)
Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat
EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter
1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom
denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart.
4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp
De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror och verkstadsvaror, var de
varugrupper som gav störst nettoexportintäkter under första halvåret 2012.
Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på
48 miljarder kronor, en minskning med 2,8 procent jämfört med första halvåret 2011. Verkstadsindustrin stod för ett positivt bidrag till exportnettot på
38 miljarder kronor, vilket utgör en minskning med 11 procent jämfört med
motsvarande period 2011. Även mineralvaror bidrog positivt till det svenska
exportöverskottet, ett positivt bidrag som dessutom ökade med hela 28 procent från första halvåret 2011 till motsvarande period i år. Energivaror, kemivaror och övriga varor gav däremot ett negativ bidrag till nettoexporten första
halvåret 2012.
Diagram 4.6
Sveriges nettoexport
Fördelning på varuområden
1 hå 2011
1 hå 2012
60
50
40
30
Mdr SEK
20
10
0
-10
-20
-30
-40
-50
Skog
Mineral
Kemi
Energi
Verkstad (inkl bilar)
Övrigt
Sida 13(39)
Tabell 4.3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten
Miljarder kr
Skogsvaror
Mineralvaror
Järn och stål
Kemivaror
Läkemedel
Energivaror
Verkstadsvaror
Maskiner
Elektrovaror och
telekom
Vägfordon
Övriga varor
Livsmedel
TOTAL
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
87,5 94,6 96,1 96,9 94,7 96,7 95,3
21,1 22,9 11,5 26,4 16,7 30,2 38,8
19,4 22,3 18,2 21,8 10,7 16,7 18,2
14,6 20,5
7,8
0,9 13,7 11,2 -1,9
33,3 40,8 34,4 32,1 36,7 36,7 27,6
-45,2 -53,1 -52,0 -64,6 -40,4 -57,6 -66,5
118,7 121,3 105,3 106,3 65,9 57,9 84,1
54,8 64,6 72,8 69,6 58,9 60,5 70,7
12,9
5,7 -9,4 -4,0 -8,9 -17,5 -16,5
1 hå 1 hå
2011 2012
49,3 47,9
18,4 23,6
11,1
9,8
-0,6 -0,8
15,4 12,8
-34,8 -29,2
42,4 37,8
35,3 38,9
-7,4 -12,4
43,1 44,5 41,7 38,9
6,8
4,3 21,4 10,0 11,3
-53,2 -56,8 -63,5 -69,4 -66,8 -69,7 -77,4 -19,2 -16,1
-28,2 -32,4 -35,8 -40,4 -42,8 -41,4 -44,9 -4,0 -3,0
143,5 149,4 105,2 96,5 83,8 68,7 72,3 36,4 44,0
Nettoexporten har som tidigare påpekats minskat betydligt på senare år. Det
är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom
varugruppen är det elektrovaror och telekomutrustning samt vägfordon som
minskat sina bidrag till nettoexporten. Första halvåret 2012 minskade bidraget
från verkstadsvaror jämfört med motsvarande period 2011 med 4,6 miljarder
kronor.
4.1.5 Nettoexporten av personbilar
Första halvåret 2012 gav svensk handel med personbilar ett exportunderskott
på 2,0 miljarder kronor, 1,3 miljarder mindre än motsvarande period 2011.
2009 var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större
än personbilsexporten. Även under 2010 och 2011 har personbilshandeln visat ett negativt exportnetto. Första halvåret 2012 minskade både export och
import av personbilar, exporten med 0,7 miljarder kronor och importen med
2,1 miljarder.
Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv under många år, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Första halvåret 2012
exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 11,1 miljarder kronor. Värdet på de personbilar som importerades till Sverige från
andra EU-medlemmar uppgick till knappt 21 miljarder kronor vilket innebar
att underskottet i personbilshandeln med andra EU-länder uppgick till 9,5 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder mindre än första halvåret 2011.
Sida 14(39)
Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar
SITC 781.2 Personbilar
Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden
Totalt
Export
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
1 hå 2011
1 hå 2012
Import
52,4
59,3
60,7
68,3
69,3
54,8
33,3
38,3
44,3
22,5
21,8
Netto
29,9
34,9
39,0
46,1
48,7
39,6
34,1
47,4
50,8
25,9
23,8
22,4
24,4
21,7
22,2
20,6
15,3
-0,8
-9,1
-6,6
-3,4
-2,0
EU (27)
Export
Import
19,9
30,0
31,0
39,7
37,9
31,5
19,0
19,5
23,5
12,7
11,1
25,3
28,9
32,2
37,0
40,3
32,6
28,8
41,1
44,8
22,9
20,6
Netto
-5,4
1,1
-1,1
2,7
-2,4
-1,0
-9,7
-21,5
-21,3
-10,2
-9,5
Diagram 4.7
Sveriges handel med personbilar
SITC 781.2 - Personbilar
Export
Import
Netto
80
70
60
50
Mdr SEK
40
30
20
10
0
-10
-20
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
1 hå 2011
1 hå 2012
4.1.6 Nettoexporten av läkemedel
De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige ger ett allt mindre bidrag till
det svenska exportöverskottet. Första halvåret 2012 utgjorde läkemedelsexporten 4,6 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med
läkemedel gav under perioden ett exportöverskott på 13 miljarder kronor, en
minskning av nettobidraget med 17 procent från 15 miljarder kronor första
halvåret 2011.
Sida 15(39)
Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel
SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter
Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
1 hå 2011
1 hå 2012
Totalt
Export
53,1
52,9
53,7
64,2
58,7
59,6
67,8
66,2
57,6
30,2
27,7
Import
18,0
18,2
20,6
23,5
24,5
27,4
31,0
29,5
29,9
14,8
14,9
EU (27)
Netto Export
35,2
34,6
33,1
40,7
34,2
32,3
36,8
36,7
27,7
15,4
12,8
27,7
24,4
27,2
31,6
34,3
34,3
39,9
39,2
29,9
15,3
15,1
Import
14,5
14,7
17,2
19,5
20,7
22,2
23,2
23,4
23,6
11,4
12,1
Netto
13,2
9,7
10,0
12,1
13,6
12,1
16,7
15,8
6,2
3,9
3,0
Diagram 4.8
Sveriges handel med läkemedel
SITC 54 - Läkemedel och farmaceutisca produkter
Export
Import
Netto
80
70
60
Mdr SEK
50
40
30
20
10
0
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
1 hå 2011
1 hå 2012
Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade Tyskland
för 15 procent, USA för 13 procent, Belgien för 8,8 procent och Storbritannien för
7,8 procent av det totala svenska exportvärdet för läkemedel under första halvåret 2012. Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick första
halvåret 2012 till 28 miljarder kronor varav 55 procent gick till andra EU-länder.
Sida 16(39)
4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden3
4.2.1 Export
Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick första halvåret 2012
till 345 miljarder kronor, 57 procent av Sveriges totala export på 607 miljarder
kronor. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 183 miljarder kronor,
vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela
den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde
under perioden 67 procent av Sveriges totala export.
Den svenska exporten ökade i värde mellan första halvåret 2011 och motsvarande period 2012 till alla de stora mottagarländer inom EU. Den största värdeökningen skedde i exporten till Storbritannien som ökade med 3,6 miljarder
kronor, följt av Danmark och Finland som ökade med 1,9 respektive 1,8 miljarder kronor.
Diagram 4.9
Svensk export till EU(27)
Andelar av total export till EU
1 hå 2011
1 hå 2012
20
18
16
14
Andel (%)
12
10
8
6
4
2
0
3
I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på
EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för
all internationell handel.
Sida 17(39)
Diagram 4.10
Svensk export till EU(27)
Värde för resp land
1 hå 2011
1 hå 2012
70
60
Mdr SEK
50
40
30
20
10
0
Exporten minskade under första halvåret 2012 till flertalet av Sveriges mindre
europeiska exportmarknader. Till exempel minskade exporten kraftigt till de
länder som drabbats av den så kallade skuldkrisen. Värst drabbad var exporten till Grekland som minskade med 35 procent. Exporten till Italien, Portugal
och Spanien minskade med 17, 16 respektive 20 procent. Sammantaget utgör
exporten till Grekland, Italien, Portugal och Spanien 7,9 procent av Sveriges
export till EU(27) och 4,5 procent av Sveriges totala export.
Sida 18(39)
Tabell 4.6. Sveriges export till EU och den inre marknaden 1 halvåret
2012
Export till
Tyskland
Storbritannien
Danmark
Finland
Nederländerna
Frankrike
Belgien
Polen
Italien
Spanien
Estland
Österrike
Tjeckien
Ungern
Irland
Portugal
Litauen
Lettland
Grekland
Slovakien
Rumänien
Bulgarien
Slovenien
Luxemburg
Malta
Cypern
Ospec i EU
EU totalt
Exportvärde
mdr SEK
61,1
46,4
37,9
37,5
30,4
29,1
28,7
16,2
13,9
9,7
5,6
5,2
4,1
3,0
2,7
2,6
2,3
1,7
1,2
1,0
0,9
0,5
0,5
0,4
0,3
0,1
2,2
345,5
Exportandel i % av
total export
10,1
7,7
6,2
6,2
5,0
4,8
4,7
2,7
2,3
1,6
0,9
0,9
0,7
0,5
0,5
0,4
0,4
0,3
0,2
0,2
0,2
0,1
0,1
0,1
0,0
0,0
0,4
56,9
Värdeförändring i %
från 1 hå 2011
1
8
5
5
0
1
2
2
-17
-20
2
-4
-1
5
1
-16
-19
-2
-35
-26
-6
-14
-7
-15
61
-55
1
0
Norge
Island
Norden
60,0
0,8
136,2
9,9
0,1
22,4
8
4
6
Liechtenstein
Inre marknaden
0,0
406,3
0,0
66,9
-1
1
Övriga länder
Totalt
200,7
607,1
33,1
100,0
-4
0
Sida 19(39)
4.2.2 Import
Svensk import från EU svarade under första halvåret 2012 för 68 procent, eller
383 miljarder kronor, av den totala importen på 563 miljarder kronor. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna är de EU-länder från vilka
Sverige importerar mest. Första halvåret 2012 år utgjorde det totala värdet
för den svenska importen från dessa länder 57 procent av importen från EU.
Hela 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden.
Diagram 4.11
Svensk import från EU(27)
Andelar av total import från EU
1 hå 2011
1 hå 2012
30
25
Andel (%)
20
15
10
5
0
Diagram 4.12
Svensk import från EU(27)
Värde för resp avsändningsland
1 hå 2011
1 hå 2012
120
100
Mdr SEK
80
60
40
20
0
Sida 20(39)
Av Sveriges fem största leverantörsländer inom EU minskade importen från Tyskland
och Finland med 5,9 respektive 9,7 procent. Importen ökade från Danmark och
Nederländerna med 0,7 respektive 5,9 procent och från Storbritannien med hela 12
procent.
Tabell 4.7. Sveriges import från EU och den inre marknaden 1 halvåret 2012
Import från
Tyskland
Danmark
Storbritannien
Nederländerna
Finland
Frankrike
Belgien
Italien
Polen
Irland
Spanien
Estland
Tjeckien
Österrike
Slovakien
Ungern
Litauen
Lettland
Portugal
Rumänien
Luxemburg
Slovenien
Grekland
Bulgarien
Cypern
Malta
EU totalt
Importvärde
mdr SEK
98,4
46,5
37,7
36,5
27,9
24,8
22,4
16,3
16,0
8,9
8,0
7,3
6,9
6,0
3,8
3,5
3,2
2,5
2,1
1,4
1,2
0,7
0,7
0,3
0,1
0,1
383,4
Importandel i % av
total import
17,5
8,3
6,7
6,5
5,0
4,4
4,0
2,9
2,8
1,6
1,4
1,3
1,2
1,1
0,7
0,6
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0,1
0,1
0,0
0,0
68,1
Värdeförändring i %
från 1 hå 2011
-6
1
12
6
-10
-8
-2
-5
-3
-9
-1
-36
-4
-8
-3
5
10
10
0
18
2
-15
-22
-32
3
48
0
Norge
Island
Norden
50,8
0,1
125,3
9,0
0,0
22,3
0
-13
-2
Liechtenstein
Inre marknaden
0,0
434,3
0,0
77,1
-5
-3
Övriga länder
Totalt
128,7
563,1
22,9
100,0
1
-2
Sida 21(39)
4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU
Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 43 procent av det totala exportvärdet och 32 procent av värdet av
den totala importen 4 under första halvåret 2012.
4.3.1 Svensk export
Diagram 4.13
Regional fördelning av svensk export efter
bestämmelseland
Andel av total export 1 hå 2012
EU(27)
57%
Övriga Europa
15%
Oceanien m fl
3%
Asien
12%
Amerika
10%
Afrika
3%
Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 15 procent
av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass
största mottagarlandet med 9,9 procent av Sveriges totala exportvärde, följt
av Ryssland, Schweiz och Turkiet med mellan en till två procent vardera. Mellan första halvåret 2011 och motsvarande period i år ökade exporten till
Norge och Island med 7,8 respektive 3,7 procent. Ännu mer ökade exporten
till Gibraltar, Kroatien och Schweiz, med hela 50, 35 respektive 31 procent.
Exporten till Ryssland, Turkiet och Ukraina minskade med 13, 20 respektive 10
procent.
Från den ryska ekonomiska krisen 1999 fram till 2008 ökade Sveriges export till
Ryssland med 600 procent. Under den globala ekonomiska krisen 2008-2009
föll exporten kraftigt. Trots en stark ökningstakt den senaste tiden hade exportvärdet för 2011 inte nått upp till 2008 års värde. Första halvåret 2012 minskade
exporten till Ryssland med 13 procent jämfört med motsvarande period 2011.
4
Import efter avsändningsland.
Sida 22(39)
Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU
Miljarder kr och procentuell andel av total export
Övriga Europa
varav:
Gibraltar
Island
Kroatien
Norge
Ryssland
Schweiz
Turkiet
Ukraina
Värde
Andel (%)
Värdeföränd1 hå 2011 1 hå 2012 1 hå 2011 1 hå 2012 ring (%)
89,6
92,6
14,7
15,3
3
1,0
0,8
0,6
55,7
13,8
5,8
8,4
1,8
0,2
0,1
0,1
9,1
2,3
1,0
1,4
0,3
1,6
0,8
0,8
60,0
12,0
7,6
6,7
1,6
0,3
0,1
0,1
9,9
2,0
1,3
1,1
0,3
50
4
35
8
-13
31
-20
-10
Diagram 4.14
Sveriges varuhandel med Ryssland
2001 - 1 hå 2012
Export
Import
70
60
Mdr SEK
50
40
30
20
10
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
1 hå 2011 1 hå 2012
Sveriges export till hela Amerika minskade med 1,7 miljarder kronor mellan
första halvåret 2011 och motsvarande period i år. USA är Amerikas absolut
största mottagare av svensk export. Första halvåret 2012 utgjorde USA Sveriges fjärde största exportmarknad, samma position som under motsvarande
period 2011. Sveriges export till USA minskade under perioden med 3,5 procent eller 1,4 miljarder kronor. Så sent som 2005 utgjorde USA Sveriges
största exportmarknad men under perioden 2005 till 2011 minskade USA:s
exportandel från 11 till 6,3 procent. Första halvåret 2012 utgjorde USAexporten 6,5 procent av Sveriges totala export. Brasilien och Kanada, våra
näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, utgör vardera
omkring en procent av svensk export. Exporten ökade med 4,5 procent till
Sida 23(39)
Brasilien och med 9,4 procent till Kanada, jämfört med första halvåret 2011.
Exporten till Nordamerika minskade första halvåret 2012 med 2,4 procent och
till Central- och Sydamerika med 3,4 procent.
Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika
Miljarder kr, andel i % av total export
Nordamerika
varav:
Kanada
USA
Central- och
Sydamerika
varav:
Argentina
Brasilien
Chile
Colombia
Mexiko
Peru
Totalt
Värde
Andel (%)
Värdeföränd1 hå 2011 1 hå 2012 1 hå 2011 1 hå 2012 ring (%)
46,6
45,4
7,6
7,5
-2
5,0
41,1
5,5
39,7
0,8
6,7
0,9
6,5
9
-4
16,4
15,9
2,7
2,6
-3
0,9
6,0
1,4
0,8
2,7
1,1
63,0
0,9
6,3
1,6
0,6
3,2
1,1
61,3
0,1
1,0
0,2
0,1
0,4
0,2
10,3
0,2
1,0
0,3
0,1
0,5
0,2
10,1
9
5
11
-17
21
-3
-3
Diagram 4.15
Sveriges varuhandel med USA
2001 - 1 hå 2012
Export
Import
120
100
Mdr SEK
80
60
40
20
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
1 hå 2011 1 hå 2012
Sida 24(39)
Diagram 4.16
Sveriges varuhandel med Asien
2001 - 1 hå 2012
Export
Import
180
160
140
Mdr SEK
120
100
80
60
40
20
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
1 hå 2011 1 hå 2012
Tabell 4.10. Svensk exportutveckling till Asien
Miljarder kr. Andel i % av total export.
När- och
Mellanöstern
varav:
Förenade
Arabemiraten
Iran
Israel
Saudiarabien
Övriga Asien
varav:
Hongkong
Indien
Indonesien
Japan
Kina
Singapore
Sydkorea
Thailand
Totalt
Värde
Andel (%)
Värdeför1 hå 2011 1 hå 2012 1 hå 2011 1 hå 2012 ändring (%)
16,6
15,3
2,7
2,5
-8
2,0
2,7
1,8
5,8
60,8
2,4
0,5
1,6
6,1
58,0
0,3
0,4
0,3
1,0
10,0
0,4
0,1
0,3
1,0
9,5
17
-80
-8
6
-5
2,2
7,6
2,3
7,3
19,6
3,7
4,6
5,3
77,4
2,8
5,8
2,8
9,0
19,7
3,5
4,3
2,9
73,2
0,4
1,2
0,4
1,2
3,2
0,6
0,7
0,9
12,7
0,5
1,0
0,5
1,5
3,3
0,6
0,7
0,5
12,1
28
-23
19
23
1
-6
-5
-45
-5
De största asiatiska mottagarländerna för svensk export första halvåret 2012
var Kina, Japan, Saudiarabien, Indien och Sydkorea, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av nästan 20 miljarder kronor eller 27
Sida 25(39)
procent av den totala exporten till Asien. Första halvåret 2012 minskade exporten till Asien med 5,3 procent jämfört med motsvarande period 2011.
4.3.2 Svensk import
Diagram 4.17
Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland
Andel av total import 1 hå 2012
EU(27)
68%
Oceanien m fl
0%
Asien
9% Amerika Afrika
5%
1%
Övriga Europa
17%
Övriga Europa, utanför EU, svarade första halvåret 2012 för 17 procent av Sveriges import. I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 2,5 procent. Norge var största leverantör med ett importvärde på 9,0 procent av den
totala importen. Importen från Ryssland ökade med 7,8 medan importen från
Norge var oförändrad.
Tabell 4.11. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU
Miljarder kr. Andel i % av total import.
Övriga Europa
varav
Norge
Ryssland
Schweiz
Turkiet
*
Avsändningsland
Värde
Andel
1 hå
1 hå 1 hå
2011 2012 2011
92,6
95,0 16,1
50,6
31,0
4,7
4,3
50,8
33,4
5,1
4,5
8,8
5,4
0,8
0,8
Värdeför1 hå ändring (%)
2012
16,9
3
9,0
5,9
0,9
0,8
0
8
8
4
Ursprungsland*
Värde
1 hå
1 hå
2011
2012
90,2
92,7
48,2
31,4
4,4
4,4
Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.
47,7
34,9
4,4
4,5
Den kraftiga ökningen av importen från Ryssland beror till stor del på en större
importvolym och högre världsmarknadspris för råolja. Importen av olja och oljeprodukter står för 83 procent av Sveriges import från Ryssland och råoljeimporten från Ryssland står för drygt hälften av Sveriges totala råoljeimport.
Sida 26(39)
USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det
enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde.
Tabell 4.12. Svensk importutveckling från Amerika
Miljarder kr. Andel i % av total import.
Nordamerika
varav
Kanada
USA
Central- och
Sydamerika
varav
Argentina
Brasilien
Chile
Peru
Venezuela
Totalt
*
Avsändningsland
Värde
Andel
Värdeför1 hå
1 hå 1 hå 1 hå ändring (%)
2011
2012 2011 2012
19,5
20,8
3,4
3,7
7
Ursprungsland*
Värde
1 hå
1 hå
2011
2012
19,7
21,5
1,4
18,1
1,6
19,2
0,2
3,2
0,3
3,4
19
6
1,4
18,2
1,8
19,7
8,2
7,8
1,4
1,4
-5
8,4
8,7
0,3
2,1
1,3
1,3
1,7
27,7
0,4
2,2
0,4
0,9
2,3
28,6
0,1
0,4
0,2
0,2
0,3
4,8
0,1
0,4
0,1
0,2
0,4
5,1
43
1
-67
-32
35
3
0,3
2,2
1,3
1,3
1,7
28,1
0,4
2,3
0,4
0,9
2,3
30,1
Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.
Mellan första halvåret 2011 och motsvarande period i år ökade importen från
USA med 5,7 procent. USA utgjorde under perioden Sveriges elfte största leverantörsland, samma position som under motsvarande period 2011.
Tabell 4.13. Svensk importutveckling från Asien
Miljarder kr. Andel i % av total import.
Avsändningsland
Värde
Andel
1 hå 1 hå 1 hå
2011 2012 2011
När- och Mellanöstern
1,3
1,5
0,2
Varav
Israel
0,5
0,6
0,1
Saudiarabien
0,3
0,4
0,1
Övriga Asien
varav
Hongkong
Indien
Japan
Kina
Sydkorea
Taiwan
Totalt
*
Värdeför1 hå ändring (%)
2012
0,3
12
0,1
0,1
10
25
Ursprungsland*
Värde
1 hå 1 hå v
2011
2012
1,6
1,4
51,3
51,3
8,9
9,1
0
0,5
0,3
55,8
3,9
3,3
7,4
20,6
4,1
2,8
52,6
4,0
2,8
6,7
21,1
4,7
2,8
52,8
0,7
0,6
1,3
3,6
0,7
0,5
9,2
0,7
0,5
1,2
3,8
0,8
0,5
9,4
2
-17
-8
3
15
-1
0
1,4
3,4
8,6
25,0
4,2
3,8
57,3
Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.
0,6
0,4
56,0
1,5
2,8
8,1
25,8
3,4
4,0
57,4
Sida 27(39)
Importvärdet från Asien var i princip oförändrat mellan första halvåret 2011
och motsvarande period i år. Medan importen ökade från Hongkong, Kina och
Sydkorea, med 2,1, 2,7 respektive 15 procent minskade importen från Indien,
Japan och Taiwan med 17, 8,4 respektive 1,3 procent under perioden.
Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland.
5 Tjänstehandeln5
Första halvåret 2012 ökade överskottet i den svenska tjänstehandeln med
hela 17 procent jämfört med motsvarande period 2011. Både export och import av tjänster ökade, tjänsteexporten med starka 9,3 procent och tjänsteimporten med 6,7 procent. Medan värdet på tjänsteexporten uppgick till 249
miljarder kronor första halvåret 2012, var värdet på tjänsteimporten 181 miljarder.
Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport 2004 – 1 hå 2012
Miljarder kr
2004
Transporter
Resor
Övriga tjänster
Total tjänsteexport
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
58,7 64,9 67,4 73,8 82,8 75,9 73,8 73,2
41,5 50,7 61,5 73,5 73,8 78,5 79,6 89,4
177,3 201,5 228,6 274,1 303,9 289,9 306,0 321,6
277,5 317,2 357,6 421,5 460,5 444,3 459,3 484,1
1 hå 1 hå
2011 2012
33,9 36,0
38,1 48,2
156,2 165,1
228,1 249,3
Källa: SCB
Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport 2004 – 1 hå 2012
Miljarder kr
2004
Transporter
Resor
Övriga tjänster
Total tjänsteimport
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
36,8 42,9 47,8 52,0 59,4 52,4 55,0 52,9
73,3 78,7 82,8 91,7 96,7 91,1 95,5 102,5
130,9 141,0 158,1 175,4 197,1 203,0 189,2 201,2
241,0 262,6 288,6 319,2 353,2 346,5 339,7 356,6
1 hå 1 hå
2011 2012
24,7 26,2
49,5 52,4
95,4 102,4
169,6 181,0
Källa: SCB
Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto, 2004 – 1 hå 2012
Miljarder kr
Transporter
Resor
Övriga tjänster
Total tjänstehandel, netto
2004
2005
2006
2007
2008
21,9
-31,8
46,4
36,5
22,0
-28,0
60,6
54,6
19,6 21,8 23,5
-21,2 -18,2 -22,9
70,5 98,7 106,8
68,9 102,3 107,3
2009
2010
2011
23,4 18,8 20,3
-12,6 -15,9 -13,1
86,9 116,8 120,4
97,7 119,6 127,5
1 hå
2011
9,2
-11,4
60,7
58,5
1 hå
2012
9,9
-4,2
62,7
68,3
Källa: SCB
Det minskade underskottet i nettoexporten av resor första halvåret 2012 var
starkt bidragande till den stora ökningen i överskott för tjänstehandeln. Un5
I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur upp i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, dataoch informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga
tjänster, kultur mm.
Sida 28(39)
derskottet i resenettot 6 krympte med 7,2 miljarder kronor första halvåret
2012 jämfört med motsvarande period 2011. Den starka utvecklingen för resenettot tillsammans med ökningen av övriga affärstjänster, som ökade med
4,1 miljarder, bidrog till att det totala tjänstehandelsnettot ökade med nästan
10 miljarder.
Diagram 5.1
Övriga tjänster, netto
1 hå 2011
1 hå 2012
35
30
25
Mdr SEK
20
15
10
5
0
-5
Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 62,7 miljarder kronor första halvåret
2012, vilket var 2,0 miljarder mer jämfört med första halvåret föregående år.
Kommunikationstjänster och byggtjänster gav negativa handelsnetton, övriga
grupper bidrog positivt till tjänstehandelns positiva netto.
6
Export av resor, även kallat resevaluta, utgörs av vad personer som besöker Sverige under en kortare
tid än ett år spenderar i Sverige. Reseimport utgörs på motsvarande sätt av de utgifter som svenskar
som befinner sig mindre än ett år i utlandet har i det besökta landet.
Sida 29(39)
Tabell 5.4 Specifikation av Sveriges tjänstehandel
Miljarder kr
2007
2008
2009
2010
2011
2011
1 hå
2012
1 hå
Export
Transporter
Resor
Kommunikation
Byggtjänster
Försäkringar
Finansiella tjänster
Data- och informationstjänster
Licenser/royalties
Övriga affärstjänster
Personliga tjänster, kultur m.m.
Offentliga tjänster
Totalt
73,8
73,5
12,0
6,5
6,3
9,1
43,9
31,9
158,6
2,2
3,6
421,5
82,8
73,8
14,4
6,8
6,8
9,4
51,5
30,8
177,0
3,4
4,0
460,5
75,9
78,5
14,5
5,2
6,4
8,5
54,9
35,0
158,4
2,8
4,1
444,3
73,8
79,6
13,2
6,1
5,8
7,6
51,9
42,1
172,5
3,0
3,8
459,3
73,2
89,4
14,1
5,9
5,9
9,9
56,7
40,5
181,9
4,0
2,6
484,1
33,9
38,1
7,0
2,5
2,9
5,0
26,5
20,5
88,6
1,8
1,4
228,1
36,0
48,2
5,8
2,7
3,0
5,1
26,3
23,2
95,5
2,0
1,4
249,3
Import
Transporter
Resor
Kommunikation
Byggtjänster
Försäkringar
Finansiella tjänster
Data- och informationstjänster
Licenser/royalties
Övriga affärstjänster
Personliga tjänster, kultur m.m.
Offentliga tjänster
Totalt
52,0
91,7
12,8
6,6
2,5
3,7
20,4
12,1
114,6
1,8
0,9
319,2
59,4
96,7
13,9
7,3
3,1
3,8
21,8
13,1
130,7
2,1
1,3
353,2
52,4
91,1
15,9
9,3
3,4
3,7
21,3
14,0
131,3
2,6
1,6
346,5
55,0
95,5
16,1
8,2
2,9
3,4
19,2
10,2
125,5
2,4
1,4
339,7
52,9
102,5
15,8
12,0
2,8
4,0
22,3
11,9
128,7
2,4
1,4
356,6
24,7
49,5
7,4
4,9
1,3
2,3
11,0
5,6
60,9
1,2
0,7
169,6
26,2
52,4
7,3
5,2
1,3
1,8
13,8
7,5
63,7
1,1
0,7
181,0
Netto
Transporter
Resor
Kommunikation
Byggtjänster
Försäkringar
Finansiella tjänster
Data- och informationstjänster
Licenser/royalties
Övriga affärstjänster
Personliga tjänster, kultur m.m.
Offentliga tjänster
Totalt
21,8
-18,2
-0,9
-0,1
3,8
5,4
23,5
19,7
44,0
0,5
2,6
102,3
23,5
-22,9
0,5
-0,6
3,6
5,6
29,7
17,7
46,3
1,3
2,6
107,3
23,4
-12,6
-1,4
-4,0
3,0
4,9
33,6
21,0
27,1
0,2
2,5
97,7
18,8
-15,9
-2,9
-2,1
2,9
4,2
32,8
31,9
47,0
0,6
2,4
119,6
20,3
-13,1
-1,6
-6,1
3,1
5,9
34,5
28,6
53,2
1,6
1,3
127,5
9,2
-11,4
-0,5
-2,4
1,6
2,7
15,5
14,9
27,7
0,6
0,7
58,5
9,9
-4,2
-1,4
-2,5
1,7
3,3
12,5
15,6
31,8
0,9
0,7
68,3
Källa: SCB
Sida 30(39)
6 Direktinvesteringar
6.1 Direktinvesteringsflöden
De svenska direktinvesteringarna i utlandet 7 gav första halvåret 2012 ett utflöde på 127 miljarder kronor. Första halvåret 2011 var utflödet 14 miljarder
mindre. Utländska investeringar i Sverige 8 resulterade i ett inflöde på 56 miljarder, en minskning med 9,5 miljarder från motsvarande period 2011. Resultatet blev således att nettoflödet ökade från minus 47 miljarder kronor första
halvåret 2011 till minus 71 miljarder 2012.
Tabell 6.1. In- och utflöden av direktinvesteringar 2007 – 1 hå 2012
Miljarder kr
2007
2008
2009
2010
2011
1 hå 2011
1 hå 2012
Källa: SCB
Inflöde
195,0
244,9
76,7
-7,3
95,5
65,8
56,3
Utflöde
-262,5
-199,4
-198,3
-131,9
-177,4
-113,2
-127,0
Nettoflöde
-67,6
45,5
-121,6
-139,2
-81,9
-47,4
-70,7
Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för
svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största
aktörerna är dock oftast USA eller länder inom EU.
Diagram 6.1
Utveckling av direktinvesteringar
1998 - 1 hå 2012
Inflöde
Utflöde
Netto
600
500
400
300
Mdr SEK
200
100
0
-100
-200
-300
-400
-500
1998
7
8
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
1 hå
2011
Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag.
Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige.
1 hå
2012
Sida 31(39)
Tabell 6.2.
Utländska direktinvesteringar i Sverige 2007 – 1 hå 2012, landfördelade, netto
Flöden, miljoner kr
2007
2008
2009
2010
2011
1 hå 2011 1 hå 2012
Direkta investeringar i Sverige
Eget kapital
57 800
48 514
117 923
-11 219
-33 874
-13 148
Långfristiga lån
78 573
113 865
-109 024
3 028
25 622
36 522
6 709
6 024
76 191
55 765
-27 769
19 816
1 221
16 825
52 563
194 961
6 361
244 932
12 064
76 728
28 694
-7 265
83 941
95 503
41 215
65 809
41 713
56 343
Kortfristiga lån
Återinvesterade vinstmedel
Direkta investeringar i Sverige, totalt
-8 903
Utländska direkta investeringar i Sverige, landgruppsfördelade, netto
Alla länder
194 961
244 932
76 728
-7 265
95 503
65 809
56 343
OECD
130 997
212 561
57 208
-28 469
41 842
54 154
12 446
EU 27
94 914
245 452
69 737
-1 668
-61 236
-13 434
46
15 646
39 092
26 006
26 051
-64 356
-62 637
-23 936
Belgien
Danmark
Finland
Frankrike
1 254
42 794
..
200
19 848
..
-2 302
18 672
339
20 063
-4 355
18 983
5 035
-12 213
9 736
10 636
4 920
-33 171
-2 270
..
1 191
Irland
11 808
..
23 498
22 854
-1 921
-2 763
2 501
Italien
..
-3 080
..
-285
-103
..
..
33 902
91 930
1 170
795
-62 007
3 955
4 017
-14 986
7 907
409
-1 160
66 908
98 450
81 990
-2 136
-1 576
..
1 111
..
..
..
-11 939
5 834
-17 042
-8 463
-3 033
-4 629
-21 854
Tyskland
25 271
58 609
-6 584
-7 919
-1 960
..
..
Österrike
5
1 114
..
..
-18
..
..
Luxemburg
Nederländerna
Polen
Storbritannien
Övriga
7 681
-8 147
17 297
2 674
-31 307
-50 845
-29 348
Övriga Europa
30 539
-9 469
13 879
-10 329
19 787
14 164
-4 291
0
..
..
-1 438
..
..
..
Jersey
-145
6 359
1 849
931
3 742
..
..
Norge
18 621
-38 572
15 850
-4 077
8 944
..
-552
Ryssland
-1 202
-2 580
..
-3 055
..
..
..
Schweiz
4 151
23 371
-6 565
-2 521
13 454
..
-1 076
Guernsey
9 114
1 953
2 745
-169
-6 353
14 164
-2 663
Nord- och Centralamerika
Övriga
-6 206
-3 921
-24 066
-32 850
43 228
19 222
4 385
Bermudas
-9 960
11 773
..
..
..
..
..
..
..
..
..
1 755
..
..
Caymanöarna
Kanada
7 283
6 432
..
..
..
..
..
USA
2 011
-21 438
-31 461
-18 330
37 060
17 713
5 703
-5 540
-688
7 395
-14 520
4 413
1 509
-1 318
..
..
..
..
..
..
..
319
835
-2 324
8 545
-1 413
..
..
274
718
-595
730
1 076
..
..
-412
-252
-168
..
-142
..
..
784
431
-55
..
..
..
..
-327
-62
-1 506
7 815
-2 347
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
Övriga
Sydamerika
Asien
Japan
Kina
Singapore
Övriga
Afrika
Övriga
Oceanien
-287
-2 175
..
..
..
..
Australien
-170
-1 838
..
..
..
..
..
Övriga
-117
-337
..
..
..
..
..
Ej landfördelade
34 828
1 473
33 050
-2 007
-24 100
-34 310
-18 316
Återinvesterade vinstmedel
52 563
6 361
12 064
28 694
83 941
41 215
41 713
Anm. 1: Positiva värden står för nettoinflöden, d.v.s. de utländska investeringarna i Sverige överstiger desinvesteringarna.
Negativa värden (utflöden) står för desinvestering, netto, d.v.s, desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse
ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder.
Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under
Ej landfördelat.
Källa: SCB
Sida 32(39)
Tabell 6.3
Svenska direktinvesteringar i utlandet 2007 – 1 hå 2012, landfördelade, netto
Flöden, miljoner kr
2007
2008
2009
2010
1 hå 20111 hå 2012
2011
Direkta investeringar i utlandet
Eget kapital
-50 259
-7 811
-33 704
-37 475
Långfristiga lån
10 333
19 793
19 486
21 922
35 036
33 842
-8 161
Kortfristiga lån
Återinvesterade vinstmedel
57 201
-17 677
53 874
-23 768
-25 527
-19 787
993
Direkta investeringar i Sverige, totalt
-179 036 -138 142 -226 415
-151 013 -63 360 -45 236 -79 782 -179 111 -93 547 -82 405
-262 515 -199 385 -198 292 -131 886 -177 412 -113 196 -127 047
Svenska direkta investeringar i utlandet, landgruppsfördelade, netto
Alla länder
OECD
-262 515 -199 385 -198 292 -131 886 -177 412 -113 196 -127 047
-80 645
EU 27
Belgien
-84 138 -108 115
-25 441
23
-26 207
-41 783
36 267 -107 188 -123 227
50 101
33 879
-4 830
-23 011
-52 408
-28 403
5 322
-13 927
-9 101
-933
-439
..
570
-43
-31
55
-27
..
-1 644
10
..
..
..
..
-18 162
-2 486
-5 538
-3 916
52 372
-5 430
-515
Estland
-307
-739
-6 941
-1 786
287
126
-221
Finland
14 519
-11 306
12 891
9 424
-5 214
-476
-10 480
1 657
-8 389
1 230
10 528
-1 684
-3 480
-4 525
Irland
881
-18 209
4 031
1 125
-868
-997
1 352
Italien
-1 515
-3 639
3 417
1 778
-5 582
-1 334
2 031
792
-443
-2 105
-877
-333
..
32
Bulgarien
Cypern
Danmark
Frankrike
Lettland
Litauen
31 511
562
-2 044
-3 674
-2 987
-453
-360
-76
Luxemburg
6 105
38 813
15 167
..
-4 645
-1 704
-7 346
Nederländerna
9 753
-5 780
-98 196
-9 010
-28 417
-18 076
6 670
-61
-6 233
3 159
3 724
6 473
..
-2 726
Portugal
-4 561
-465
402
-131
135
-63
-80
Rumänien
160
Polen
-1 779
-1 335
464
1 191
771
282
Slovakien
288
-908
-114
774
-96
-161
-76
Spanien
949
-10 000
2 925
..
9 914
8 162
-1 171
Storbritannien
-2 166
-15 629
-21 440
26 646
2 137
4 032
-1 937
Tjeckien
663
-547
-1 255
-863
517
66
-577
Tyskland
-274
5 056
1 562
3 331
5 376
1 129
-4 004
Österrike
211
1 908
-949
8 956
-515
-817
665
-2 360
-10 761
-440
-3 085
17 662
23 317
773
Övriga Europa
-7 521
-20 534
-18 337
-31 033
-16 829
-19 702
4 234
Kroatien
-264
48
-9 436
357
..
..
-73
1 563
4 069
10 074
-23 923
-12 162
-12 083
-1 636
-712
-3 968
-4 112
-5 729
145
..
4 917
-1 354
-7 748
-9 923
-45
-3 976
-4 574
483
-299
-808
520
19
-210
96
-176
..
-1 711
-2 950
-376
-355
..
-39
-6 455
-10 416
-2 510
-1 336
-271
-3 141
758
Övriga
Norge
Ryssland
Schweiz
Turkiet
Ukraina
Övriga
Tabellen forsätter på nästa sida…
Sida 33(39)
Tabell 6.3 - fortsättning
Svenska direktinvesteringar i utlandet 2007 – 1 hå 2012, landfördelade, netto
Flöden, miljoner kr
2007
2008
2009
2010
1 hå 20111 hå 2012
2011
Svenska direkta investeringar i utlandet, landgruppsfördelade, netto
Nord- och Centralamerika
Kanada
Mexiko
USA
Övriga
Sydamerika
-117 582
10 416
2 557
-57 160
140
10 640
-10 471
-9 325
6 818
-883
638
-347
-1 076
-1 096
636
3 422
432
-2 786
-556
-463
834
-110 471
-212
3 021
-54 845
1 000
12 095
-9 768
1 578
388
-13
-167
43
84
-441
-1 285
280
-1 398
-3 600
126
-550
3 984
Argentina
359
74
146
-341
-473
-273
25
Brasilien
25
-903
-2 858
-138
-1 432
-565
-50
Chile
-220
-291
-259
602
1 440
..
-1 162
Övriga
116
-278
-629
3
-85
4 822
-98
-7 139
-3 281
201
-2 754
-2 487
-2 334
-8 336
..
-744
145
-387
-16
-37
83
Hong Kong
-208
362
163
-138
-69
-234
416
Indien
-989
..
-157
47
-107
-86
..
..
1 112
27
..
..
..
0
Asien
Förenade arabemiraten
Indonesien
Japan
-894
264
653
1 420
-28
..
57
Kina
-847
-1 161
-1 931
-113
-458
-118
-1 336
Singapore
Sydkorea
Taiwan
Thailand
Övriga
Afrika
Sydafrika
Övriga
Oceanien
-1 052
-50
1 927
377
-237
-426
-211
-174
212
-1 008
-3 647
395
374
-1 185
-75
-430
517
-149
-28
..
..
-37
106
-57
5
-651
-410
-204
-2 863
-2 952
-78
-169
-1 288
-1 397
-5 956
-808
2 713
-7 123
814
-2 771
-184
..
69
115
370
732
-322
-86
..
-877
2 598
-7 493
82
-2 449
-98
..
392
64
363
1 987
-1 678
-2 268
-435
Australien
256
85
249
1 908
-1 581
-2 101
-443
Övriga
136
-21
114
79
-97
-167
8
-25 995
-38 284
-14 704
-18 849
5 335
18 873
-10 064
Ej landfördelade
Återinvesterade vinstmedel
-151 013 -63 360 -45 236 -79 782 -179 111 -93 547 -82 405
Anm. 1: Negativa värden står för nettoutflöden, d.v.s. investeringarna i utlandet överstiger desinvesteringarna. Positiva
värden (inflöde) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU
(27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder.
Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under
Ej landfördelat.
Källa: SCB
Sida 34(39)
6.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige
Enligt statistik från UNCTAD uppgick de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige 2011 till 2 196 miljarder kronor, en minskning med 13 procent
jämfört med 2010.
Statistiken över land- och sektorsfördelning av de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet och varifrån och inom vilka branscher de utländska direktinvesteringarna i Sveriges kommer uppdateras årligen och med viss fördröjning. För närvarande finns statistik för 2010 tillgänglig.
Enligt SCB:s undersökning ”Direktinvesteringar – Tillgångar och avkastning –
2010” uppgick de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige under
2010 till 2 339 miljarder kronor. Företag inom tillverkningsindustrin, huvudsakligen kemi- och läkemedelsindustri, var de mest attraktiva för utländska
investerare. Den största andelen av tillgångarna ägdes från Nederländerna,
Luxemburg, Storbritannien och Finland. Företag inom EU ägde 79 procent av
de totala utländska tillgångarna i Sverige.
Tabell 6.4. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade
Miljarder kr
Nederländerna
Luxemburg
Storbritannien
Finland
Belgien
Danmark
USA
Norge
Tyskland
Frankrike
Schweiz
Kanada
Irland
Japan
Cypern
Guernsey
Jersey
Österrike
Italien
Spanien
Caymanöarna
Polen
Bermuda
Övriga länder
Totalt
OECD
EU
Norden
Asien
2006
256
78
266
154
85
66
233
124
123
47
47
..
..
19
8
..
7
12
..
..
24
..
15
-6
1 558
1 483
1 059
345
23
2007
295
168
294
158
112
77
244
146
126
73
63
20
..
23
13
..
8
7
9
..
30
..
2
5
1 873
1 785
1 290
388
35
2008
333
310
312
178
156
159
208
131
173
63
57
20
..
21
16
..
13
11
1
..
7
..
22
-18
2 173
2 085
1 659
474
27
2009
344
321
311
230
170
186
164
151
150
71
66
31
..
13
22
11
16
12
7
7
..
-7
..
79
2 355
2 236
1 849
567
25
2010
368
317
301
214
180
178
147
145
144
73
59
48
25
18
17
14
13
13
6
5
3
-5
..
56
2 339
2 242
1 857
538
34
.. Redovisas ej, osäker skattning.
Källa: SCB, Direktinvesteringar – Tillgångar och avkastning – 2010 (december 2011)
Sida 35(39)
Diagram 6.2
Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige
1993-2011
3000
2500
Mdr SEK
2000
1500
1000
500
0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Källa: UNCTAD: Foreign Direct Investment Database, (6 sep. 2012).
Island var det land inom OECD med störst utlandsägda direktinvesteringstillgångar i förhållande till BNP under 2011, tätt följt av Luxemburg. Även Belgien
och Irland har utlandsägda direktinvesteringstillgångar till ett värde över 100
procent över BNP. I absoluta tal var USA det land med störst ingående investeringar. Utländska intressen ägde 2011 direktinvesteringstillgångar i USA till
ett värde av 22 766 miljarder kronor. De utlandsägda direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2011 till 63 procent av BNP, vilket renderade Sverige en niondeplats av de OECD-länder med störst utländskt ägande i förhållande till BNP. För OECD som helhet motsvarade utlandsägda direktinvesteringstillgångar 29 procent av BNP 2011.
Sida 36(39)
Tabell 6.5. Utlandsägda direktinvesteringstillgångar 2011 i respektive land
Miljarder kr
Tillgång
Procent
av BNP
Island
Luxemburg
Belgien
Irland
Schweiz
Estland
Nederländerna
Chile
Sverige
Ungern
Tjeckien
Slovakien
Storbritannien
Danmark
Portugal
Nya Zeeland
Spanien
Polen
Norge
Österrike
Frankrike
Kanada
Australien
Finland
Slovenien
Israel
Mexiko
USA
Tyskland
Turkiet
Italien
Sydkorea
Grekland
Japan
316,3
743,6
6 213,8
1 579,6
3 785,0
108,5
3 821,4
1 025,7
2 195,8
547,8
812,5
332,8
7 777,4
991,6
707,3
479,5
4 116,4
1 281,5
1 112,7
965,3
6 252,4
3 860,0
3 241,5
538,2
98,3
433,1
1 961,2
22 766,3
4 630,0
910,2
2 158,1
854,4
178,0
1 464,8
346,0
195,2
186,7
112,0
90,6
75,4
70,2
67,5
63,4
60,4
58,2
53,3
49,8
46,2
45,7
45,5
42,1
38,5
35,9
35,6
34,7
34,3
32,8
31,0
30,6
27,5
26,3
23,2
20,0
18,0
15,2
11,8
9,2
3,9
OECD Totalt
88 261
29
Källa: UNCTAD: Foreign Direct Investment Database, (6 sep. 2012).
Genomsnittlig valutakurs för 2010: 1 USD = 6,4873 SEK.
Sida 37(39)
6.3. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet
Enligt statistik från UNCTAD uppgick de svenska direktinvesteringstillgångarna i
utlandet 2011 till 2 328 miljarder kronor, en minskning med 12 procent jämfört
med 2010.
Enligt SCB:s direktinvesteringsundersökning för 2010 uppgick de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet under 2010 till 2 423 miljarder kronor. En
stor del av de svenska tillgångarna i utlandet utgörs av tillgångar inom verkstadsindustri, bank samt kemi- och läkemedelsindustri. Landfördelningen visar
att 16 procent av tillgångarna fanns i USA och 12 procent i Finland. 61 procent
av de Svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet fanns i EU.
Tabell 6.6. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet, landfördelade
Miljarder kr
USA
Finland
Nederländerna
Storbritannien
Norge
Danmark
Belgien
Tyskland
Luxemburg
Schweiz
Frankrike
Ryssland
Spanien
Kina
Italien
Estland
Polen
Brasilien
Japan
Sydkorea
Australien
Kanada
Irland
Litauen
Indien
Mexiko
Tjeckien
Lettland
Malaysia
Portugal
Sydafrika
Ungern
Österrike
Övriga länder
Totalt
OECD
EU
Norden
Asien
2006
211
302
151
205
114
121
49
92
77
21
44
30
37
13
30
23
16
15
3
9
9
12
1
9
..
10
6
8
..
3
5
5
7
122
1 760
1 580
1 214
538
61
2007
318
262
200
174
139
167
62
141
87
24
53
42
39
16
29
34
27
18
10
9
12
23
-2
12
6
10
8
9
6
5
6
5
10
119
2 080
1 851
1 356
568
64
2008
341
347
279
200
153
184
90
115
80
46
69
53
53
24
36
46
32
16
23
19
14
18
17
15
10
12
11
13
7
9
7
6
8
109
2 462
2 188
1 648
684
104
2009
358
324
250
209
176
172
150
117
64
49
59
45
40
30
37
36
29
28
22
23
16
19
14
11
12
9
9
9
7
5
5
6
4
117
2 461
2 182
1 588
671
112
2010
395
287
237
185
182
166
137
125
65
46
43
43
36
36
32
32
29
29
26
25
21
17
14
13
12
11
10
8
8
7
7
4
..
135
2 423
2 161
1 471
635
130
.. Redovisas ej, osäker skattning.
Källa: SCB, Direktinvesteringar – Tillgångar och avkastning – 2010 (december 2011)
Sida 38(39)
Diagram 6.3
Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet
1993-2011
3000
2500
Mdr SEK
2000
1500
1000
500
0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Källa: UNCTAD: Foreign Direct Investment Database, (6 sep. 2012).
Island, Luxemburg, Belgien, Schweiz, Irland och Nederländerna var de OECDländer med direktinvesteringstillgångar i utlandet på över 100 procent av BNP
under 2011. USA var det land som i absoluta tal hade de största tillgångarna i
utlandet, 29 193 miljarder kronor. Sveriges tillgångar i utlandet uppgick 2011
till 67 procent av BNP, vilket placerade Sverige på nionde plats. OECDländernas samlade direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick till 38 procent av OECD:s totala BNP.
Sida 39(39)
Tabell 6.7. Direktinvesteringstillgångar i utlandet 2011 för respektive land
Miljarder kr
Tillgång
Procent
av BNP
Island
Luxemburg
Belgien
Schweiz
Irland
Nederländerna
Storbritannien
Danmark
Sverige
Finland
Frankrike
Österrike
Norge
Spanien
Tyskland
Kanada
USA
Chile
Israel
Portugal
Australien
Italien
Estland
Ungern
Japan
Slovenien
Grekland
Sydkorea
Nya Zeeland
Polen
Mexiko
Tjeckien
Slovakien
Turkiet
295,8
840,0
6 124,4
6 435,2
2 103,3
6 118,1
11 230,1
1 500,7
2 328,2
900,7
8 905,0
1 292,7
1 345,9
4 153,9
9 352,2
4 349,2
29 192,6
447,5
464,4
441,5
2 500,7
3 322,8
30,8
154,1
6 245,9
46,3
278,6
1 033,7
123,3
324,7
727,1
100,4
27,3
155,9
323,6
220,6
184,0
154,1
149,1
112,4
71,9
69,9
67,2
52,0
49,4
47,6
43,5
42,5
40,4
38,6
29,8
29,5
29,4
28,5
25,3
23,4
21,4
17,0
16,5
14,4
14,4
14,3
11,7
9,7
9,7
7,2
4,4
3,1
OECD Totalt
112 893
38
Källa: UNCTAD: Foreign Direct Investment Database, (6 sep. 2012).
Genomsnittlig valutakurs för 2011: 1 USD=6,4873 SEK.
Bilaga 1
Utrikeshandel, export och import av varor
januari-juni 2012, i löpande priser
HA 22 SM 1203
Statistiska centralbyrån
Tabell 1-7
SCB:s publikation kan även hämtas från
http://www.scb.se/Statistik/HA/HA0201/2012M06D/HA0201_2012M06D_SM
_HA22SM1203.pdf
3
SCB
HA 22 SM 1203
Innehåll
Tabeller
4
Teckenförklaring
1. Export för viktiga varuområden (miljoner kronor)
2. Import för viktiga varuområden (miljoner kronor)
3. Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor)
4. Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor)
5. Export till de 30 största exportmarknaderna (miljoner kronor)
6. Import från de 30 största avsändningsländerna (miljoner kronor)
7. Export och import fördelade på länder (miljoner kronor)
4
4
5
6
8
10
11
12
Fakta om statistiken
17
Detta omfattar statistiken
Definitioner och förklaringar
17
17
Så görs statistiken
18
Statistikens tillförlitlighet
18
Bra att veta
Annan statistik
19
20
In English
21
Summary
21
List of tables
22
List of terms
22
4
SCB
HA 22 SM 1203
Tabeller
Teckenförklaring
Explanation of symbols
0
0,0
.
Mindre än 0,5
Mindre än 0,05
Uppgift kan inte beräknas
Less than 0.5
Less than 0.05
Not applicable
1. Export för viktiga varuområden (miljoner kronor)
1. Exports by important SITC commodity groups (SEK million)
Varuområden enligt SITC
Värde
jan-jun 2012
Totalt
Värde
jan-jun 2011
Andel i % Förändr. %
jan-jun 2012
2012/2011
607 052
610 096
100,0
0
Skogsvaror
Trävaror
Pappersmassa
Papper
64 331
12 961
8 930
39 307
65 912
12 840
10 047
40 067
10,6
2,1
1,5
6,5
-2
1
-11
-2
Mineralvaror
Järnmalm
Järn och stål
Övriga metaller
73 892
11 873
33 551
14 252
74 370
9 916
37 625
14 587
12,2
2,0
5,5
2,3
-1
20
-11
-2
Kemivaror
Grundämnen, föreningar
Läkemedel
Plaster
71 162
9 109
27 798
14 964
71 354
8 086
30 351
14 542
11,7
1,5
4,6
2,5
0
13
-8
3
Energivaror
Oljeprodukter
59 954
53 309
47 393
42 200
9,9
8,8
27
26
266 050
17 240
98 947
69 875
63 301
21 820
11 816
22 626
3 364
13 324
282 380
17 018
95 391
81 611
67 334
22 533
13 769
25 146
7 863
13 163
43,8
2,8
16,3
11,5
10,4
3,6
1,9
3,7
0,6
2,2
-6
1
4
-14
-6
-3
-14
-10
-57
1
71 664
28 186
11 029
8 400
68 686
26 186
10 569
8 307
11,8
4
8
4
1
Verkstadsvaror
Metallarbeten
Maskiner
Elektronik, telekom
Vägfordon
Personbilar
Last- och dragbilar
Delar, tillbehör
Övriga transportmedel
Instrument, optiska varor
Övriga varor
Livsmedel
Tekovaror, skor
Möbler
4,6
1,8
1,4
5
SCB
HA 22 SM 1203
2. Import för viktiga varuområden (miljoner kronor)
2. Imports by important SITC commodity groups (SEK million)
Varuområden enligt SITC
Värde
jan-jun 2012
Totalt
Värde
Andel i % Förändr. %
jan-jun 2011 jan-jun 2012
2012/2011
563 088
573 734
100,0
-2
Skogsvaror
16 429
16 640
2,9
-1
Mineralvaror
Järn och stål
Övriga metaller
Malmer, skrot
50 276
23 724
10 331
7 748
55 920
26 542
12 542
8 436
8,9
4,2
1,8
1,4
-10
-11
-18
-8
Kemivaror
Grundämnen, föreningar
Läkemedel
Plaster
Gummi, gummivaror
71 920
18 503
15 043
14 372
7 947
71 916
19 305
14 983
14 612
7 458
12,8
3,3
2,7
2,6
1,4
0
-4
0
-2
7
Energivaror
Råolja
Oljeprodukter
89 144
58 205
22 639
82 225
46 585
22 689
15,8
10,3
4,0
8
25
0
Verkstadsvaror
Metallarbeten
Maskiner
Elektronik, telekom
Vägfordon
Personbilar
Delar, tillbehör
Övriga transportmedel
Instrument, optiska varor
228 228
16 177
60 030
82 248
52 003
23 965
18 569
4 992
12 778
240 028
15 545
60 068
89 000
57 310
26 050
20 565
5 610
12 497
40,5
2,9
10,7
14,6
9,2
4,3
3,3
0,9
2,3
-5
4
0
-8
-9
-8
-10
-11
2
Övriga varor
Livsmedel
Tekovaror, skor
Möbler
107 091
50 551
23 797
7 849
107 005
49 321
24 394
8 125
19,0
9,0
4,2
1,4
0
2
-2
-3
6
SCB
HA 22 SM 1203
3. Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor)
3. Exports by SITC sections and divisions (SEK million)
SITC
kod
Varugrupp enligt SITC
Totalt
Värde
jan-jun 2012
Värde Förändr. %
jan-jun 2011 2012/2011
607 052
610 096
0
23 504
73
959
1 758
9 502
3 250
1 412
561
1 860
710
3 419
22 371
65
884
1 786
9 462
3 066
1 188
475
1 707
567
3 171
5
12
8
-2
0
6
19
18
9
25
8
3 721
3 051
670
3 060
2 792
268
22
9
150
0
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
Livsmedel och levande djur
Levande djur
Kött och köttvaror
Mjölk, mejeriprodukter och ägg
Fisk, kräftdjur och blötdjur
Spannmål och varor därav
Frukt och köksväxter
Socker och honung
Kaffe, te, kakao samt kryddor
Djurfoder, ej omalen spannmål
Diverse livsmedel
1
11
12
Drycker och tobak
Drycker
Tobak och tobaksvaror
2
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Råvaror,icke ätbara, ej bränslen
Hudar och skinn, oberedda
Oljefrön, oljehaltiga nötter
Naturgummi, syntetgummi
Trävaror och kork
Pappersmassa och -avfall
Textilfibrer samt avfall därav
Naturliga gödselmedel
Malm och skrot av metaller
Andra anim. och veg. råmaterial
41 197
369
72
90
12 961
8 930
77
595
17 741
362
40 122
316
58
82
12 840
10 047
67
532
15 717
463
3
17
24
10
1
-11
15
12
13
-22
3
32
33
34
35
Mineraliska bränslen, elström
Sten- och brunkol, torv och koks
Mineraloljor
Petroleumgaser, kolgas mm
Elektrisk ström
59 954
128
53 446
2 172
4 208
47 393
133
42 212
980
4 068
27
-4
27
122
3
4
Anim. och veget. oljor och fetter
Animaliska oljor och fetter
Vegetabiliska oljor och fetter
Beredda oljor och fetter, vaxer
889
162
459
268
696
160
338
198
28
1
36
35
Produkter av kemiska industrier
Organiska kemiska föreningar
Kemiska grundämnen
Färgämnen och garvämnen
Medic. och farmac. produkter
Flyktiga oljor och luktämnen
Gödselmedel, tillverkade
Plast i obearbetad form
Plast i bearbetad form
Diverse kemiska produkter
67 083
7 146
1 963
4 040
27 798
3 278
703
10 695
4 268
7 192
67 347
6 160
1 925
3 857
30 351
3 168
563
10 564
3 978
6 781
0
16
2
5
-8
3
25
1
7
6
118 681
123 324
-4
317
319
-1
3 988
3 133
39 307
3 292
3 601
3 923
2 958
40 067
3 269
3 558
2
6
-2
1
1
33 551
14 252
17 240
37 625
14 587
17 018
-11
-2
1
41
42
43
5
51
52
53
54
55
56
57
58
59
6
61
62
63
64
65
66
67
68
69
Bearb. varor grupp. efter material
Läder, lädervaror, beredda pälsskinn
Gummivaror
Varor av trä och kork utom möbler
Papper, papp och varor därav
Garn, vävnader mm, utom kläder
Varor av miner. ämnen utom
metaller
Järn och stål
Metaller utom järn och stål
Arbeten av metall
7
SCB
HA 22 SM 1203
3. forts.
SITC
kod
Varugrupp enligt SITC
7
71
72
73
74
75
76
Maskiner och transportmedel
Kraftalstrande maskiner
Maskiner för särskilda industrier
Metallbearbetningsmaskiner
Andra icke elektriska maskiner
Kontorsmaskiner och datorer
Apparater för telefoni, radio och
TV
Andra elektriska maskiner
Fordon för vägar
Andra transportmedel
77
78
79
8
81
82
83
84
85
87
88
89
9
93
96
97
Värde
jan-jun 2012
Värde Förändr. %
jan-jun 2011 2012/2011
235 487
26 847
28 991
4 094
39 015
7 977
29 314
252 200
27 389
25 371
4 090
38 542
7 418
43 572
-7
-2
14
0
1
8
-33
32 584
63 301
3 364
30 621
67 334
7 863
6
-6
-57
Diverse färdiga varor
Monterade byggnader, inst. material
Möbler, madrasser, kuddar mm
Reseffekter och handväskor
Kläder
Skor
Instrument för kontroll mm
Fotografiska och optiska varor
Andra färdiga varor
52 133
2 936
51 062
2 460
2
19
8 400
448
6 042
930
12 004
1 320
20 053
8 307
407
5 724
851
11 780
1 383
20 150
1
10
6
9
2
-5
0
Övriga varor
Ej klassificerade varor (t ex driftsförnödenheter)
Mynt (utom guldmynt)
Icke-monetärt guld
4 401
251
2 520
170
75
48
0
4 150
0
2 350
.
77
8
SCB
HA 22 SM 1203
4. Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor)
4. Imports by SITC sections and divisions (SEK million)
SITC
kod
Varugrupp enligt SITC
Totalt
Värde
jan-jun 2012
Värde Förändr. %
jan-jun 2011 2012/2011
563 088
573 734
-2
42 851
71
5 715
3 918
11 665
2 551
8 853
995
4 352
1 591
3 140
41 531
77
5 165
3 548
11 866
2 396
8 526
984
4 340
1 584
3 045
3
-8
11
10
-2
6
4
1
0
0
3
4 743
4 270
473
4 753
4 141
612
0
3
-23
0
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
Livsmedel och levande djur
Levande djur
Kött och köttvaror
Mjölk, mejeriprodukter och ägg
Fisk, kräftdjur och blötdjur
Spannmål och varor därav
Frukt och köksväxter
Socker och honung
Kaffe, te, kakao samt kryddor
Djurfoder, ej omalen spannmål
Diverse livsmedel
1
11
12
Drycker och tobak
Drycker
Tobak och tobaksvaror
2
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Råvaror,icke ätbara, ej bränslen
Hudar och skinn, oberedda
Oljefrön, oljehaltiga nötter
Naturgummi, syntetgummi
Trävaror och kork
Pappersmassa och -avfall
Textilfibrer samt avfall därav
Naturliga gödselmedel
Malm och skrot av metaller
Andra anim. och veg. råmaterial
18 417
97
492
687
3 635
1 943
203
1 415
7 748
2 197
19 314
119
479
724
3 828
2 073
207
1 495
8 436
1 953
-5
-18
3
-5
-5
-6
-2
-5
-8
12
3
32
33
34
35
Mineraliska bränslen, elström
Sten- och brunkol, torv och koks
Mineraloljor
Petroleumgaser, kolgas mm
Elektrisk ström
89 143
1 401
80 844
4 808
2 090
82 225
1 898
69 274
7 207
3 846
8
-26
17
-33
-46
4
Anim. och veget. oljor och fetter
Animaliska oljor och fetter
Vegetabiliska oljor och fetter
Beredda oljor och fetter, vaxer
2 463
132
2 193
138
2 558
181
2 179
198
-4
-27
1
-30
Produkter av kemiska industrier
Organiska kemiska föreningar
Kemiska grundämnen
Färgämnen och garvämnen
Medic. och farmac. produkter
Flyktiga oljor och luktämnen
Gödselmedel, tillverkade
Plast i obearbetad form
Plast i bearbetad form
Diverse kemiska produkter
63 973
12 948
5 556
3 276
15 043
4 685
1 035
9 832
4 540
7 058
64 458
12 645
6 660
3 245
14 983
4 463
1 121
10 044
4 568
6 729
-1
2
-17
1
0
5
-8
-2
-1
5
80 515
84 758
-5
291
293
-1
7 260
3 709
7 143
5 313
6 567
6 733
3 804
6 935
5 771
6 593
8
-2
3
-8
0
23 724
10 331
16 177
26 542
12 542
15 545
-11
-18
4
41
42
43
5
51
52
53
54
55
56
57
58
59
6
61
62
63
64
65
66
67
68
69
Bearb. varor grupp. efter material
Läder, lädervaror, beredda pälsskinn
Gummivaror
Varor av trä och kork utom möbler
Papper, papp och varor därav
Garn, vävnader mm, utom kläder
Varor av miner. ämnen utom
metaller
Järn och stål
Metaller utom järn och stål
Arbeten av metall
9
SCB
HA 22 SM 1203
4. forts
SITC
kod
Varugrupp enligt SITC
7
71
72
73
74
75
76
Maskiner och transportmedel
Kraftalstrande maskiner
Maskiner för särskilda industrier
Metallbearbetningsmaskiner
Andra icke elektriska maskiner
Kontorsmaskiner och datorer
Apparater för telefoni, radio och
TV
Andra elektriska maskiner
Fordon för vägar
Andra transportmedel
77
78
79
8
81
82
83
84
85
87
88
89
9
93
96
97
Värde
jan-jun 2012
Värde Förändr. %
jan-jun 2011 2012/2011
199 272
15 005
15 140
2 674
27 210
17 041
30 580
211 988
15 177
14 210
2 254
28 427
16 235
32 309
-6
-1
7
19
-4
5
-5
34 627
52 003
4 992
40 456
57 310
5 610
-14
-9
-11
Diverse färdiga varor
Monterade byggnader, inst. material
Möbler, madrasser, kuddar mm
Reseffekter och handväskor
Kläder
Skor
Instrument för kontroll mm
Fotografiska och optiska varor
Andra färdiga varor
61 115
2 698
61 772
2 745
-1
-2
7 849
1 099
13 927
3 167
10 194
2 584
19 597
8 125
995
14 077
3 257
10 032
2 465
20 076
-3
10
-1
-3
2
5
-2
Övriga varor
Ej klassificerade varor (t ex driftsförnödenheter)
Mynt (utom guldmynt)
Icke-monetärt guld
592
100
377
57
57
75
2
490
8
312
-75
57
10
SCB
HA 22 SM 1203
5. Export till de 30 största exportmarknaderna (miljoner kronor)
5. Exports to the 30 largest countries of destination (SEK million)
Position Land
2012
2011
1
2
3
4
5
1
2
3
4
5
Tyskland
Norge
Storbritannien
USA
Danmark
6
7
8
9
10
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
Andel % Förändr. %
Värde jan-jun
2012
2011
607 052
610 096
100,0
0
61 113
60 004
46 444
39 661
37 880
60 779
55 679
42 856
41 106
36 007
10,1
9,9
7,7
6,5
6,2
1
8
8
-4
5
Finland
Nederländerna
Frankrike
Belgien
Kina
37 538
30 428
29 127
28 682
19 743
35 710
30 308
28 831
28 241
19 642
6,2
5,0
4,8
4,7
3,3
5
0
1
2
1
12
11
13
14
18
Polen
Italien
Ryssland
Spanien
Japan
16 224
13 916
11 974
9 686
9 010
15 916
16 703
13 800
12 065
7 313
2,7
2,3
2,0
1,6
1,5
2
-17
-13
-20
23
16
17
18
19
20
21
16
15
19
20
Schweiz
Australien
Turkiet
Brasilien
Saudiarabien
7 597
7 198
6 700
6 306
6 132
5 808
8 395
8 425
6 032
5 811
1,3
1,2
1,1
1,0
1,0
31
-14
-20
5
6
21
22
23
24
25
17
23
26
24
22
Indien
Estland
Kanada
Österrike
Sydafrika
5 830
5 558
5 486
5 220
5 180
7 610
5 442
5 016
5 420
5 485
1,0
0,9
0,9
0,9
0,9
-23
2
9
-4
-6
26
27
28
29
30
27
28
33
29
36
Sydkorea
Tjeckien
Egypten
Singapore
Mexiko
4 330
4 105
3 567
3 486
3 248
4 574
4 126
2 746
3 699
2 690
0,7
0,7
0,6
0,6
0,5
-5
-1
30
-6
21
Totalt
2012 2012/2011
11
SCB
HA 22 SM 1203
6. Import från de 30 största avsändningsländerna (miljoner kronor)
6. Imports from the 30 largest countries of consignment (SEK million)
Position Land
2012 2011
Totalt
Andel % Förändr. %
Värde jan-jun
2012
2011
2012 2012/2011
563 088
573 734
100,0
-2
1
2
3
4
5
1
2
3
5
4
Tyskland
Norge
Danmark
Storbritannien
Nederländerna
98 376
50 826
46 471
37 732
36 505
104 583
50 615
46 159
33 755
34 486
17,5
9,0
8,3
6,7
6,5
-6
0
1
12
6
6
7
8
9
10
6
7
8
9
10
Ryssland
Finland
Frankrike
Belgien
Kina
33 408
27 939
24 765
22 440
21 132
30 990
30 926
26 944
22 873
20 568
5,9
5,0
4,4
4,0
3,8
8
-10
-8
-2
3
11
12
13
14
15
11
12
13
15
16
USA
Italien
Polen
Irland
Spanien
19 181
16 330
15 959
8 876
7 962
18 142
17 209
16 401
9 781
8 015
3,4
2,9
2,8
1,6
1,4
6
-5
-3
-9
-1
16
17
18
19
20
14
18
17
19
20
Estland
Tjeckien
Japan
Österrike
Schweiz
7 262
6 949
6 730
6 032
5 062
11 336
7 225
7 351
6 580
4 670
1,3
1,2
1,2
1,1
0,9
-36
-4
-8
-8
8
21
22
23
24
25
22
21
24
23
25
Sydkorea
Turkiet
Hongkong
Slovakien
Ungern
4 746
4 517
3 998
3 822
3 477
4 124
4 338
3 915
3 951
3 323
0,8
0,8
0,7
0,7
0,6
15
4
2
-3
5
26
27
28
29
30
27
28
26
29
34
Litauen
Taiwan
Indien
Lettland
Venezuela
3 188
2 796
2 759
2 544
2 297
2 900
2 833
3 307
2 323
1 698
0,6
0,5
0,5
0,5
0,4
10
-1
-17
10
35
12
SCB
HA 22 SM 1203
7. Export och import fördelade på länder (miljoner kronor)
7. Exports and imports by countries (SEK million)
Världsdel
Land
Export
Import
Värde jan-jun
Andel Förändr. %
%
2012 2012/2011
Värde jan-jun
2012
2011
Totalt
607 052
610 096
100,0
0
563 088
573 734
100,0
-2
Europa
438 116
433 702
72,2
1
478 343
488 309
84,9
-2
EU-länder
345 481
344 142
56,9
0
383 382
395 707
68,1
-3
Belgien
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
28 682
485
132
37 880
5 558
37 538
28 241
562
291
36 007
5 442
35 710
4,7
0,1
0,0
6,2
0,9
6,2
2
-14
-55
5
2
5
22 440
315
122
46 471
7 262
27 939
22 873
461
118
46 159
11 336
30 926
4,0
0,1
0,0
8,3
1,3
5,0
-2
-32
3
1
-36
-10
Frankrike
Grekland
Irland
Italien
Lettland
29 127
1 182
2 749
13 916
1 723
28 831
1 819
2 725
16 703
1 765
4,8
0,2
0,5
2,3
0,3
1
-35
1
-17
-2
24 765
674
8 876
16 330
2 544
26 944
863
9 781
17 209
2 323
4,4
0,1
1,6
2,9
0,5
-8
-22
-9
-5
10
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Polen
2 345
432
264
30 428
16 224
2 882
506
163
30 308
15 916
0,4
0,1
0,0
5,0
2,7
-19
-15
62
0
2
3 188
1 245
99
36 505
15 959
2 900
1 221
67
34 486
16 401
0,6
0,2
0,0
6,5
2,8
10
2
48
6
-3
Portugal
Rumänien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
2 644
937
998
458
9 686
46 444
3 129
999
1 354
495
12 065
42 856
0,4
0,2
0,2
0,1
1,6
7,7
-16
-6
-26
-7
-20
8
2 146
1 436
3 822
717
7 962
37 732
2 145
1 213
3 951
848
8 015
33 755
0,4
0,3
0,7
0,1
1,4
6,7
0
18
-3
-15
-1
12
Tjeckien
Tyskland
Ungern
Österrike
Ospecificerade länder
inom EU
4 105
61 113
3 007
5 220
4 126
60 779
2 854
5 420
0,7
10,1
0,5
0,9
-1
1
5
-4
6 949
98 376
3 477
6 032
7 225
104 583
3 323
6 580
1,2
17,5
0,6
1,1
-4
-6
5
-8
2 208
2 193
0,4
1
0
0
0,0
.
Övriga Europa
92 635
89 560
15,3
3
94 961
92 601
16,9
3
50
3
43
3
0,0
0,0
16
0
0
0
5
0
0,0
0,0
-100
.
68
135
143
71
0,0
0,0
-52
90
101
13
130
8
0,0
0,0
-22
63
1 578
822
16
837
6
1 049
793
4
620
6
0,3
0,1
0,0
0,1
0,0
50
4
300
35
0
0
97
1
193
38
1
113
0
207
40
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-100
-14
.
-7
-5
42
49
10
60 004
11 974
8
49
147
44
55 679
13 800
8
0,0
0,0
0,0
9,9
2,0
0,0
-14
-67
-77
8
-13
0
38
18
1
50 826
33 408
2
48
19
0
50 615
30 990
3
0,0
0,0
0,0
9,0
5,9
0,0
-21
-5
.
0
8
-33
7 597
516
6 700
1 633
0
5 808
470
8 425
1 815
0
1,3
0,1
1,1
0,3
0,0
31
10
-20
-10
.
5 062
166
4 517
198
0
4 670
180
4 338
246
0
0,9
0,0
0,8
0,0
0,0
8
-8
4
-20
.
588
582
0,1
1
280
989
0,0
-72
Albanien
Andorra
Bosnien och
Hercegovina
Färöarna
Gibraltar
Island
Kosovo
Kroatien
Liechtenstein
Makedonien, F.d.
Jugoslaviska republiken
Moldavien
Montenegro
Norge
Ryssland
San Marino
Schweiz
Serbien
Turkiet
Ukraina
Vatikanstaten
Vitryssland
2012
Andel Förändr.
%%
2011 2012 2012/2011
13
SCB
HA 22 SM 1203
7. forts
Världsdel
Land
Export
Import
Värde jan-jun
Andel % Förändr. %
Värde jan-jun
Andel % Förändr. %
2012
2011
2012
2012/2011
2012
2011
2012
2012/2011
19 509
21 605
3,2
-10
2 357
3 884
0,4
-39
Nordafrika
8 034
7 955
1,3
1
412
1 534
0,1
-73
Algeriet
Ceuta (Spanien)
Egypten
Libyen
Marocko
Melilla (Spanien)
Sudan
1 632
1
3 567
187
1 706
0
267
1 468
2
2 746
114
1 500
0
1 008
0,3
0,0
0,6
0,0
0,3
0,0
0,0
11
-50
30
64
14
.
-74
64
0
148
20
68
0
11
936
0
163
150
138
0
9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-93
.
-9
-87
-51
.
22
Afrika
Tunisien
Västafrika
Benin
Burkina Faso
Elfenbenskusten
Gambia
Ghana
Guinea
Guinea-Bissau
Kap Verde
Liberia
Mali
Mauretanien
Niger
Nigeria
Senegal
Sierra Leone
Tchad
Togo
Centr.- Öst- Södra Afrika
Angola
Botswana
Brittiska territoriet i Indiska
Oceanen
Burundi
Centralafrikanska republiken
Comorerna
Djibouti
Ekvatorialguinea
Eritrea
Etiopien
Gabon
Kamerun
Kenya
Kongo, Demokratiska
republiken
Kongo
Lesotho
Madagaskar
Malawi
Mauritius
Mayotte
Mocambique
Namibia
Rwanda
S:t Helena
São Tomé och Príncipe
Seychellerna
Somalia
Swaziland
Sydafrika
Tanzania
Uganda
Zambia
Zimbabwe
674
1 117
0,1
-40
100
137
0,0
-27
3 313
4 531
0,5
-27
46
185
0,0
-75
7
165
178
20
667
49
115
78
11
1 359
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1
-86
43
128
82
-51
0
0
3
0
7
0
0
3
0
76
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
.
.
0
.
-91
79
6
2
22
42
134
16
6
20
37
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-41
-63
-67
10
14
2
0
0
0
0
2
0
0
22
0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
.
.
-100
.
39
23
1 894
74
88
48
76
2 285
60
113
0,0
0,0
0,3
0,0
0,0
-19
-70
-17
23
-22
0
0
33
0
0
0
6
74
2
0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
.
-100
-55
-100
.
3
3
105
20
0,0
0,0
-97
-85
0
0
0
0
0,0
0,0
.
.
8 162
9 119
1,3
-10
1 899
2 166
0,3
-12
368
105
293
110
0,1
0,0
26
-5
192
0
2
0
0,0
0,0
>1000
.
0
1
1
0
4
1
0,0
0,0
0,0
.
-75
0
0
39
0
0
47
0
0,0
0,0
0,0
.
-17
.
0
19
2
29
89
2
7
3
7
114
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-100
171
-33
314
-22
0
0
0
0
115
0
0
73
0
121
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
.
.
-100
.
-5
26
54
289
19
35
493
0,0
0,0
0,0
37
54
-41
6
1
167
0
2
175
0,0
0,0
0,0
.
-50
-5
393
41
351
73
0,1
0,0
12
-44
0
3
56
261
0,0
0,0
-100
-99
0
22
1
18
0
0
18
17
19
0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
.
22
-94
-5
.
0
2
2
12
0
0
1
7
8
0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
.
100
-71
50
.
41
63
125
10
0
42
30
55
0
0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-2
110
127
.
.
1
5
6
0
0
1
2
0
0
0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
150
.
.
.
18
1
1
5 180
644
10
1
1
5 485
1 086
0,0
0,0
0,0
0,9
0,1
80
0
0
-6
-41
0
0
0
1 300
20
0
0
1
1 371
15
0,0
0,0
0,0
0,2
0,0
.
.
-100
-5
33
119
324
177
445
341
57
0,0
0,1
0,0
-73
-5
211
23
6
1
10
11
0
0,0
0,0
0,0
130
-45
.
14
SCB
HA 22 SM 1203
7. forts
Världsdel
Land
Export
Import
Värde jan-jun
Andel % Förändr. %
Värde jan-jun
Andel % Förändr. %
2012
2011
2012
2012/2011
2012
2011
2012
2012/2011
Amerika
61 310
63 012
10,1
-3
28 591
27 675
5,1
3
Nordamerika
45 424
46 563
7,5
-2
20 816
19 523
3,7
7
Grönland
Kanada
S:t Pierre och Miquelon
USA
276
5 486
0
39 661
441
5 016
0
41 106
0,0
0,9
0,0
6,5
-37
9
.
-4
0
1 635
0
19 181
3
1 379
0
18 142
0,0
0,3
0,0
3,4
-100
19
.
6
Central- och Sydamerika
15 886
16 449
2,6
-3
7 775
8 151
1,4
-5
0
53
931
3
17
0
12
855
8
13
0,0
0,0
0,2
0,0
0,0
.
342
9
-63
31
0
0
419
0
0
1
0
293
0
0
0,0
0,0
0,1
0,0
0,0
-100
.
43
.
.
Barbados
Belize
Bermuda
Bolivia
Brasilien
40
12
1
82
6 306
84
1
284
120
6 032
0,0
0,0
0,0
0,0
1,0
-52
>1000
-100
-32
5
1
0
0
12
2 168
1
0
0
2
2 149
0,0
0,0
0,0
0,0
0,4
0
.
.
500
1
Brittiska Jungfruöarna
Caymanöarna
Chile
Colombia
Costa Rica
4
2
1 554
630
258
52
27
1 399
757
322
0,0
0,0
0,3
0,1
0,0
-92
-93
11
-17
-20
3
0
420
348
114
13
0
1 255
230
162
0,0
0,0
0,1
0,1
0,0
-77
.
-67
51
-30
Dominica
Dominikanska republiken
Ecuador
El Salvador
Falklandsöarna
4
84
138
59
0
0
110
90
50
0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
.
-24
53
18
.
0
24
89
48
1
0
26
85
96
1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
.
-8
5
-50
0
Grenada
Guatemala
Guyana
Haiti
Honduras
1
132
9
11
35
2
163
9
575
92
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-50
-19
0
-98
-62
0
106
0
0
206
0
37
0
0
180
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
.
186
.
.
14
Jamaica
Jungfruöarna (USA)
Kuba
Mexiko
Montserrat
47
1
77
3 248
0
63
3
101
2 690
0
0,0
0,0
0,0
0,5
0,0
-25
-67
-24
21
.
8
2
61
312
0
6
3
4
362
0
0,0
0,0
0,0
0,1
0,0
33
-33
>1000
-14
.
Nederländska Antillerna
Nicaragua
Panama
Paraguay
Peru
15
79
262
58
1 086
27
76
852
45
1 115
0,0
0,0
0,0
0,0
0,2
-44
4
-69
29
-3
1
38
141
3
861
0
74
102
1
1 257
0,0
0,0
0,0
0,0
0,2
.
-49
38
200
-32
1
2
1
2
0,0
0,0
0
0
0
0
1
0
0,0
0,0
-100
.
24
13
53
1
19
39
0,0
0,0
0,0
>1000
-32
36
0
0
1
0
0
0
0,0
0,0
0,0
.
.
.
2
178
374
1
93
266
0,0
0,0
0,1
100
91
41
0
91
2 297
0
111
1 698
0,0
0,0
0,4
.
-18
35
Anguilla
Antigua och Barbuda
Argentina
Aruba
Bahamas
Saint Kitts och Nevis
Saint Lucia
Saint Vincent och
Grenadinerna
Surinam
Trinidad och Tobago
Turks- och Caicosöarna
Uruguay
Venezuela
15
SCB
HA 22 SM 1203
7. forts
Världsdel
Land
Export
Import
Värde jan-jun
Andel % Förändr. %
Värde jan-jun
Andel % Förändr. %
2012
2011
2012
2012/2011
2012
2011
2012
Asien
73 222
77 355
12,1
-5
52 776
52 567
9,4
0
När- och Mellanöstern
15 267
16 579
2,5
-8
1 459
1 304
0,3
12
Armenien
Azerbajdzjan
Bahrain
Förenade Arabemiraten
Georgien
45
192
121
2 390
136
87
153
123
2 042
202
0,0
0,0
0,0
0,4
0,0
-48
25
-2
17
-33
41
1
30
143
2
3
1
2
323
0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
>1000
0
>1000
-56
.
Irak
Iran
Israel
Jordanien
Kuwait
1 000
547
1 649
345
222
565
2 741
1 799
283
274
0,2
0,1
0,3
0,1
0,0
77
-80
-8
22
-19
3
62
566
18
1
6
26
515
9
3
0,0
0,0
0,1
0,0
0,0
-50
138
10
100
-67
Libanon
Oman
Qatar
Saudiarabien
Syrien
Västbanken och
Gazaremsan
Yemen
404
540
1 321
6 132
127
511
416
780
5 811
629
0,1
0,1
0,2
1,0
0,0
-21
30
69
6
-80
33
10
131
404
13
33
4
31
323
24
0,0
0,0
0,0
0,1
0,0
0
150
323
25
-46
3
93
45
119
0,0
0,0
-93
-22
0
0
1
0
0,0
0,0
-100
.
57 955
60 776
9,5
-5
51 317
51 262
9,1
0
58
89
0,0
-35
1
5
0,0
-80
Bangladesh
Bhutan
Brunei Darussalam
Filippinerna
Hongkong
289
48
7
570
2 849
287
27
40
466
2 223
0,0
0,0
0,0
0,1
0,5
1
78
-83
22
28
1 136
0
0
682
3 998
1 088
0
0
511
3 915
0,2
0,0
0,0
0,1
0,7
4
.
.
33
2
Indien
Indonesien
Japan
Kambodja
Kazakstan
5 830
2 782
9 010
42
682
7 610
2 342
7 313
23
1 770
1,0
0,5
1,5
0,0
0,1
-23
19
23
83
-61
2 759
670
6 730
112
235
3 307
533
7 351
84
355
0,5
0,1
1,2
0,0
0,0
-17
26
-8
33
-34
Kina
Kirgizistan
Laos
Macao
Malaysia
19 743
17
10
12
1 659
19 642
10
4
46
1 579
3,3
0,0
0,0
0,0
0,3
1
70
150
-74
5
21 132
0
4
35
1 784
20 568
0
5
16
1 948
3,8
0,0
0,0
0,0
0,3
3
.
-20
119
-8
10
80
22
52
1
14
59
69
3
0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-29
36
-68
>1000
.
0
1
1
3
0
0
1
6
9
4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
.
0
-83
-67
-100
Pakistan
Singapore
Sri Lanka
Sydkorea
Tadzjikistan
892
3 486
173
4 330
2
708
3 699
193
4 574
6
0,1
0,6
0,0
0,7
0,0
26
-6
-10
-5
-67
375
447
206
4 746
0
449
938
210
4 124
0
0,1
0,1
0,0
0,8
0,0
-16
-52
-2
15
.
Taiwan
Thailand
Timor-Leste
Turkmenistan
1 726
2 933
0
4
1 961
5 318
0
11
0,3
0,5
0,0
0,0
-12
-45
.
-64
2 796
2 043
0
0
2 833
2 008
0
0
0,5
0,4
0,0
0,0
-1
2
.
.
93
545
104
586
0,0
0,1
-11
-7
0
1 419
0
996
0,0
0,3
.
42
Övriga länder i Asien
Afghanistan
Maldiverna
Mongoliet
Myanmar (Burma)
Nepal
Nordkorea
Uzbekistan
Vietnam
2012/2011
16
SCB
HA 22 SM 1203
7. forts
Världsdel
Land
Export
Import
Värde jan-jun
Andel % Förändr. %
Värde jan-jun
Andel % Förändr. %
2012
2011
2012
2012/2011
2012
2011
2012
2012/2011
Oceanien och Antarktis
7 930
9 068
1,3
-13
1 020
1 299
0,2
-21
Amerikanska Samoa
Antarktis
Australien
Bouvetön
Cooköarna
De franska territorierna i
södra Indiska oceanen
Fiji
Franska Polynesien
0
0
7 198
0
0
1
0
8 395
0
0
0,0
0,0
1,2
0,0
0,0
-100
.
-14
.
.
2
0
674
0
1
0
0
874
0
0
0,0
0,0
0,1
0,0
0,0
.
.
-23
.
.
0
2
6
1
0
3
0,0
0,0
0,0
-100
.
100
0
0
0
0
1
0
0,0
0,0
0,0
.
-100
.
Förenta staternas mindre
öar i Oceanien och Västindien
0
0
0,0
.
70
185
0,0
-62
Guam
0
0
0,0
.
1
0
0,0
.
Heard- och McDonaldöarna
0
0
0,0
.
0
0
0,0
.
Julön
0
0
0,0
.
0
0
0,0
.
Kiribati
Kokosöarna
(Keelingöarna)
Marshallöarna
Mikronesien
Nauru
Niue
Nordmarianerna
0
0
0,0
.
0
0
0,0
.
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
.
.
.
.
.
.
0
0
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-100
.
.
.
.
.
Norfolkön
0
0
0,0
.
0
0
0,0
.
63
605
0
46
43
520
0
93
0,0
0,1
0,0
0,0
47
16
.
-51
34
225
0
13
12
221
0
4
0,0
0,0
0,0
0,0
183
2
.
225
Pitcairn
Salomonöarna
Samoa
Sydgeorgien och Sydsandwichöarna
Tokelau
Tonga
0
1
5
0
2
4
0,0
0,0
0,0
.
-50
25
0
0
0
0
0
0
0,0
0,0
0,0
.
.
.
0
3
0
0
5
0
0,0
0,0
0,0
.
-40
.
0
0
0
0
1
0
0,0
0,0
0,0
.
-100
.
Tuvalu
Vanuatu
Wallis- och Futunaöarna
Ospecificerade länder,
övrigt
0
0
0
0
0
0
0,0
0,0
0,0
.
.
.
0
0
0
0
0
0
0,0
0,0
0,0
.
.
.
6 965
5 354
1,1
30
0
1
0,0
-100
Nya Kaledonien
Nya Zeeland
Palau
Papua Nya Guinea
Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden
Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59
E-mail [email protected] www.kommers.se
