Sverige i den globala ekonomin –
nu och i framtiden
Göran Wikner, Hanna Norström Widell,
Jonas Frycklund
Trender för svenskt företagande
Bilaga 1 till
Globala affärer – regler som hjälper och stjälper
Maj 2007
1
Innehåll
1.1 SVERIGE I VÄRLDEN ........................................................................................ 2
1.1.1 SVERIGE FORTSATT STARKT UTRIKESHANDELSBEROENDE .................................... 2
1.1.2 ÖKAD SVENSK INSATSVARUIMPORT...................................................................... 2
1.1.3 ÖKAD SVENSK TJÄNSTEHANDELSEXPORT ............................................................. 3
1.2 MARKNADER .................................................................................................. 4
1.2.1 EUROPA ÄR SVERIGES STÖRSTA EXPORTMARKNAD, TYSKLAND DET STÖRSTA
EXPORTLANDET ........................................................................................................... 4
1.2.2 EUROPA ÄR SVERIGES STÖRSTA IMPORTMARKNAD, TYSKLAND DET STÖRSTA
IMPORTLANDET ............................................................................................................ 4
1.3 VAROR – TJÄNSTER ........................................................................................ 5
1.3.1 VERKSTADSVAROR EXPORTERAS MEST ................................................................ 5
1.3.2 EN KNAPP FJÄRDEDEL AV IMPORTEN ÄR TJÄNSTER ............................................... 5
1.4 ANSTÄLLDA .................................................................................................... 6
1.4.1 SVENSKA FÖRETAG ÖKAR ANDELEN ANSTÄLLDA UTOMLANDS OCH HAR ALLT FÄRRE
ANSTÄLLDA I SVERIGE. 70 PROCENT AV ÖKNINGEN HAR SKETT I DE 22 RIKASTE OECDLÄNDERNA ................................................................................................................... 6
1.5 NYA MARKNADER ........................................................................................... 7
1.5.1 SVENSKA DIREKTINVESTERINGAR I RYSSLAND OCH ASIEN ÖKAR, MEN FRÅN EN
MYCKET LÅG NIVÅ
........................................................................................................ 7
1.6 FÖRETAGSSTRUKTUR I SVERIGE ...................................................................... 7
1.6.1 DEN SVENSKA FÖRETAGSSTRUKTUREN BESTÅR HUVUDSAKLIGEN AV SMÅFÖRETAG,
OCH DESSA ÖKAR I ANTAL SAMTIDIGT SOM ANTALET STORFÖRETAG BLIR FÄRRE ............. 7
1.6.2 ÖKAD ANDEL ANSTÄLLDA I SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG, MINSKAD I
STORFÖRETAGEN......................................................................................................... 8
1.6.3 SMÅFÖRETAGENS UTRIKESHANDEL ...................................................................... 8
1.6.4 SMÅFÖRETAGEN HAR STÖRRE BETYDELSE FÖR SVERIGES IMPORT ÄN FÖR
EXPORTEN ................................................................................................................... 9
1.6.5 HUR VIKTIG ÄR UTRIKESHANDELN FÖR SVENSKA SMÅFÖRETAG? ........................... 9
1.6.6 HUVUDDELEN AV SMÅFÖRETAGENS EXPORT GÅR TILL DE NORDISKA LÄNDERNA,
FRÄMST TILL NORGE .................................................................................................. 10
Svenskt Näringsliv
2
Sverige i den globala ekonomin
Globaliseringen innebär att Sverige successivt integreras med omvärlden.
Globaliseringsprocessen drivs på av framförallt ny informationsteknik, lägre kostnader för
transport och kommunikation samt av att några av de största länderna i världen - Kina, Indien
och Ryssland - har övergått från att vara planekonomier till öppna marknadsekonomier. Detta
förändrar förutsättningarna för både handel, investeringar och företagande generellt.
1.1 SVERIGE I VÄRLDEN
1.1.1 SVERIGE FORTSATT STARKT UTRIKESHANDELSBEROENDE
Att vi lever i en globaliserad värld syns tydligt i den svenska utrikeshandeln. Under de senaste
150 åren har Sveriges utrikeshandel vuxit med i genomsnitt sex procent per år samtidigt som
handelsvolymen under dessa år blivit cirka 600 gånger större. 2006 översteg exporten av varor
och tjänster 50 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Mot bakgrund av att Sverige är ett
litet land och mycket beroende av sin utrikeshandel, framförallt med EU-länderna, kommer
denna trend med största sannolikhet att fortsätta. Sveriges exportandel i förhållande till BNP
kommer att vara fortsatt hög.
Sveriges ökade utrikeshandelsberoende
Export som andel av BNP, löpande priser
52,5
50,0
47,5
45,0
42,5
40,0
37,5
35,0
32,5
30,0
27,5
25,0
80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06
Källa: SCB
1.1.2 ÖKAD SVENSK INSATSVARUIMPORT
I och med globaliseringen har konkurrensen ökat avsevärt, vilket bland annat lett till att utbudet
av billiga och kvalitativa industrivaror ökat kraftigt. Globaliseringen har också gett lägre
transportkostnader och minskade handelshinder, vilket möjliggör import av varor från länder
där det är avsevärt billigare att producera. Följden blir att svenska företag väljer att använda
utländska underleverantörer i stället för svenska. Denna trend förväntas fortsätta även framöver
då den internationella konkurrensen väntas bli bestående. Diagrammet nedan visar att i
förhållande till den totala varuproduktionen har insatsvaruimporten, exklusive råolja och
petroleumprodukter, ökat från knappt 30 procent 1993 till drygt 40 procent 2006.
Svenskt Näringsliv
3
Insatsvaruimport som andel av varuproduktion
Procent
45
40
35
30
200
6
200
5
200
4
200
3
200
2
200
1
200
0
199
9
199
8
199
7
199
6
199
5
199
4
199
3
25
Källor: KI, SCB samt egna beräknigar
1.1.3 ÖKAD SVENSK TJÄNSTEHANDELSEXPORT
Trots att tjänstesektorn utgör cirka 70 procent av BNP och arbetstillfällena i Sverige är
utrikeshandeln för denna sektor förhållandevis liten. Detta har delvis naturliga förklaringar som
att det är svårare att flytta en tjänst till annat land då du själv måste flytta med för att kunna
utföra den. Men det finns också ”onaturliga” förklaringar, som t ex att nationella regelverk
hindrar företag från att utföra tjänster i annat land än sitt eget.
Trots detta har tjänstesektorns andel av utrikeshandeln ökat, både vad gäller exporten och
importen, sedan 1980 då tjänstehandeln utgjorde ca 15 procent av den totala handeln med
utlandet. Numera står tjänstehandeln för ca 25 procent av den totala utrikeshandeln. Denna
andel kommer troligtvis att öka ytterligare under kommande år ju närmare länderna knyts till
varandra och kraven ökar på att reglerna lättas upp.
Tjänstehandeln som andel av total export
Löpande priser
26
25
24
23
22
21
20
19
18
17
80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06
Källa: SCB
Svenskt Näringsliv
4
1.2 MARKNADER
1.2.1 EUROPA ÄR SVERIGES STÖRSTA EXPORTMARKNAD, TYSKLAND DET STÖRSTA
EXPORTLANDET
Vad gäller handelsströmmar ser situationen ungefär likadan ut som för 25 år sedan. Den största
skillnaden är att Sverige fördubblat sin export till USA. Tabellen nedan visar Sveriges
exportmarknader vad gäller export av varor.
Sveriges exportmarknader
Procent av totalt varuexportvärde, löpande priser
Europa
EU-25
Övriga Europa
USA
Asien
Övriga områden
Källa: SCB
1980
76,4
62,0
14,3
5,4
9,3
9,0
1995
73,5
61,5
12,0
8,1
11,9
6,5
2006
73,7
59,7
14,0
9,3
10,1
8,0
Europa, med EU-länderna (EU-25) i spetsen, är vår största exportmarknad. Tyskland är numera
det enskilt största exportlandet (10 procent av den totala exporten, dvs exporten av både varor
och tjänster, 2006). Norge ligger på andra plats (9 procent). USA har tappat i betydelse under
2006 och är nu vår tredje största exportmarknad (8 procent), tätt följd av Storbritannien (7
procent).
Det talas mycket om Kinas, Indiens, Rysslands och de nya EU-ländernas ökade betydelse för
svensk utrikeshandel. Exportandelarna till flera av dessa länder har ökat, men som andel av total
export går fortfarande en väldigt liten del av exporten till dessa områden. Exempelvis stod
exporten till Polen för 2,3 procent, exporten till Kina för 1,6 procent och exporten till Ryssland
för 1,4 procent av Sveriges export 2006, att jämföra med exporten till övriga Norden som stod
för 23 procent.
1.2.2 EUROPA ÄR SVERIGES STÖRSTA IMPORTMARKNAD, TYSKLAND DET STÖRSTA
IMPORTLANDET
Även på importsidan utgör Europa den klart största marknaden för Sverige. Det har varit
mycket små förändringar bland de viktigaste handelsområdena de senaste åren. Tyskland är det
enskilt största importlandet (18 procent av den totala importen av varor och tjänster 2006), följt
av Danmark (9 procent) och därefter Norge (8 procent) och Nederländerna på fjärde plats (7
procent). Tabellen nedan visar Sveriges importmarknader vad gäller import av varor.
Svenskt Näringsliv
5
Sveriges importmarknader
Procent av totalt varuimportvärde, löpande priser
1980
70,2
62,3
7,9
5,9
10,6
13,3
Europa
EU-25
Övriga Europa
USA
Asien
Övriga områden
Källa: SCB
1995
83,0
72,1
10,9
5,7
8,6
2,6
2006
84,6
70,3
14,3
3,4
9,5
2,5
1.3 VAROR – TJÄNSTER
1.3.1 VERKSTADSVAROR EXPORTERAS MEST
Som nämnts tidigare har exporten av tjänster ökat kraftigt över tiden. Vad gäller exportens
fördelning på olika varugrupper har det däremot varit små förändringar de senaste åren.
Tjänsteexporten stod 2006 för 26 procent av exporten. De största grupperna i varuexporten är
elektrovaror och telekom som svarar för 13 procent av exporten samt maskiner och
metallarbeten (13 procent). Transportmedel står för 11 procent av exporten och kemiska
produkter (inklusive läkemedel) för 9 procent.
Exportens sammansättning 2006
Skogsvaror; 8%
Mineralvaror; 8%
Tjänster; 26%
Kemivaror; 9%
Energivaror; 4%
Övriga varor inkl
livsmedel; 8%
Maskiner,
metallarbeten; 13%
Transportmedel; 11%
Elektrovaror,
telekom, instrument;
13%
Källa: SCB
1.3.2 EN KNAPP FJÄRDEDEL AV IMPORTEN ÄR TJÄNSTER
Tjänsteimporten är den enskilt största delen av Sveriges import, 26 procent 2006. Importen av
tjänster spelar en allt viktigare roll och har sedan 1980 nästan fördubblat sin andel av den totala
importen. Beträffande importens fördelning på olika varugrupper har det däremot varit små
förändringar de senaste åren.
Svenskt Näringsliv
6
Importens sammansättning 2006
Skogsvaror; 2%
Mineralvaror; 7%
Tjänster; 26%
Kemivaror; 9%
Energivaror; 9%
Maskiner,
metallarbeten; 10%
Övriga varor inkl
livsmedel; 14%
Transportmedel; 9%
Elektrovaror, telekom,
instrument; 14%
Källa: SCB
1.4 ANSTÄLLDA
1.4.1 SVENSKA FÖRETAG ÖKAR ANDELEN ANSTÄLLDA UTOMLANDS OCH HAR ALLT FÄRRE
ANSTÄLLDA I SVERIGE. 70 PROCENT AV ÖKNINGEN HAR SKETT I DE 22 RIKASTE OECDLÄNDERNA
En annan faktor som globaliseringen påverkat är svenska företags möjligheter att expandera sin
verksamhet utomlands samt nå nya marknader. Detta kan bland annat ses i antalet anställda i
svenska företag med verksamhet utomlands. Diagrammet nedan visar att antalet anställda
utomlands har ökat betydligt sedan 1987 och att förhållandet mellan anställda i Sverige och
utomlands har blivit det omvända 2004 jämfört med 1987. Denna trend kan tänkas fortsätta mot
bakgrund av att globaliseringen ändrar förutsättningarna för företagandet.
Antal anställda i svenskägda företag med
dotterbolag utomlands
1200000
1000000
I Sverige
Utomlands
800000
600000
400000
200000
19
87
19
90
19
93
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
0
Källa: ITPS
Svenskt Näringsliv
7
När antalet anställda i Sverige minskar samtidigt som antalet anställda i utlandet ökar, kan det
tyda på att det handlar om kostnadsbesparingar för företaget. Statistiken visar dock att 70
procent av ökningen av antalet anställda utomlands har skett i de 22 rikaste OECD-länderna.
Arbetskraftskostnaderna i dessa länder skiljer sig inte särskilt mycket från de svenska, varför det
snarare kan antas att företagen har expanderat sin verksamhet och utökat sina marknader än
försökt sänka sina produktionskostnader.
En intressant trend är att det nu är mer vanligt att tjänsteföretag har en betydande
utlandsverksamhet, medan det tidigare oftast var tillverkningsföretag som hade anställda
utomlands.
Ser man enbart till de 25 största (mätt utifrån omsättningen) svenska företagen, har för dessa
andelen utlandsanställda ökat kraftigt sedan 1995 och uppgick 2005 till 76 procent av de
anställda i de företagen. Dessa företag hade ungefär lika många anställda 2005 som de hade
1988, närmare en miljon. En dramatisk minskning har dock skett i hur många anställda man har
i Sverige. Den siffran har nästan halverats, från drygt fyrahundratusen till drygt tvåhundratusen.
Utlandsförsäljningens betydelse för de 25 största svenska företagen ökar successivt år från år.
Från att ha legat på 69 procent 1988 har utlandsförsäljningen som andel av nettoomsättningen
ökat till 82 procent 2005.
1.5 NYA MARKNADER
1.5.1 SVENSKA DIREKTINVESTERINGAR I RYSSLAND OCH ASIEN ÖKAR, MEN FRÅN EN
MYCKET LÅG NIVÅ
Under de senaste fem åren har svenska direktinvesteringar i EU-länderna sammantaget uppgått
till 370 miljarder svenska kronor. Detta kan jämföras med de svenska direktinvesteringarna i
Indien på 1,1 miljard, Kina 2,2 miljarder, Ryssland 10 miljarder och Hongkong 12,5 miljarder
kronor. Dessa marknader är alltså förhållandevis små i en jämförelse, men de har ökat i
betydelse och det är troligt att deras andel av de totala direktinvesteringarna kommer att öka
successivt under en lång följd av år.
Direktinvesteringsstatistiken är relativt grov och inkluderar både köp av befintliga företag,
kapitalöverföringar till dotterföretag och nystart av företag i andra länder. Någon säker statistik
som fördelar direktinvesteringar på dessa typer saknas. De största kapitalströmmarna uppstår i
allmänhet när befintliga företag köps upp.
1.6 FÖRETAGSSTRUKTUR I SVERIGE
1.6.1 DEN SVENSKA FÖRETAGSSTRUKTUREN BESTÅR HUVUDSAKLIGEN AV SMÅFÖRETAG,
OCH DESSA ÖKAR I ANTAL SAMTIDIGT SOM ANTALET STORFÖRETAG BLIR FÄRRE
Den svenska företagsstrukturen består nästan uteslutande (ca 70 procent) av småföretag (0-9
anställda). Detta gäller oavsett om man tittar på enbart tillverkningsindustrin, på hela
näringslivet eller på hela ekonomin (d v s inkluderar offentliga myndigheter, offentligt ägd
verksamhet, jordbruk, skogsbruk och fiske). Diagrammet nedan visar att antalet småföretag har
ökat över tiden samtidigt som antalet stora företag har minskat (både i antal och som andel av
totalt antal företag).
Svenskt Näringsliv
8
Antal företag/milj invånare i hela ekonomin (inkl offentliga myndigheter, offentligt ägd
verksamhet, jordbruk, skogsbruk och fiske)
Hela ekonomin
1-9
10-49
50-199
20
04
20
02
20
00
19
98
19
96
19
94
19
92
19
90
200-
19
88
19
86
160
150
140
130
120
110
100
90
80
Källa: SCB, Dan Johansson och IUI
Anm: Diagrammen är indexerade (1986=100) för att utvecklingen sedan dess lättare ska kunna ses.
Företag med 0 anställda och företag med okänd näringsgren är utelämnade
1.6.2 ÖKAD ANDEL ANSTÄLLDA I SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG, MINSKAD I
STORFÖRETAGEN
Storföretagen står för majoriteten av antalet anställda både inom hela ekonomin och i
tillverkningsindustrin. 60 procent av det totala antalet anställda var 2005 anställda i storföretag.
Antalet anställda i de stora företagen är i princip oförändrat i jämförelse med för 20 år sedan,
medan antalet anställda i de medelstora och små företagen har ökat betydligt under samma
period. Utvecklingen har inneburit att andelen anställda i de små- och medelstora företagen har
stigit, medan storföretagens andel minskat med ca 7 procentenheter sedan 1986.
De små och medelstora företagens betydelse har således ökat och inget tyder på att denna trend
är på väg att brytas.
1.6.3 SMÅFÖRETAGENS UTRIKESHANDEL
Småföretagens beroende av utrikeshandeln består av flera komponenter. De kan exportera direkt
till en slutkund, de kan sälja via agenter i utlandet och de kan vara underleverantörer till svenska
företag, som i sin tur exporterar. Motsvarande förhållanden gäller för importen. I tabellen nedan
redovisas hur småföretagens exportberoende ser ut via de tre olika vägarna.
Småföretagens (0-49 anställda) exportberoende 1 . Procent
Bransch
Direkt
Via agent
Underlev
Totalt
Antal anställda
Uppdr.
Totalt Producer- Varuförande
medlande
verks.
1-4
5-19 20-49
27
32
25
27
19
31
44
4
8
3
2
3
4
7
11
15
9
15
10
13
13
37
47
34
39
29
42
54
Källa: Småföretagsbarometern våren 2000
Anm: Flera svarsalternativ har varit möjliga när det gäller formerna för export.
1
Småföretagsbarometern våren 2000, Företagarna och Föreningssparbanken.
Svenskt Näringsliv
9
Utrikeshandeln varierar med företagsstorleken. Ju färre antal anställda, desto mindre blir den
direkta exporten. Sambandet går tydligt att läsa ut av tabellen ovan. Likaså varierar
utrikeshandeln med branschen. Företag med tillverkning har i allmänhet större andel export än
vad tjänsteföretag har.
1.6.4 SMÅFÖRETAGEN HAR STÖRRE BETYDELSE FÖR SVERIGES IMPORT ÄN FÖR EXPORTEN
Både när det gäller export och import finns ett tydligt samband med företagets storlek. Ju fler
anställda ett företag har, desto högre är såväl exportvärdet som importvärdet. År 2003 svarade
företag med 0-49 anställda för nästan 10 procent av Sveriges export och företag med upp till
199 anställda för 18,7 procent. Motsvarande siffror för importen är 23,2 procent respektive 35,8
procent av Sveriges import. Småföretagens betydelse för Sveriges import är alltså större än
deras betydelse för exporten.
Exportvärde från företag efter antal anställda 2003 efter korrigering för
koncernförhållanden 2 . Miljarder kronor och procent av total export
0
1-4
5-19
20-49 0-49 50-199
Miljarder kronor
12
9
22
29
64
72
Andel
1,7
1,2
3,0
3,9
8,8
9,9
200592
81,4
Samtliga
728
100,0
Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret
Anm: Avser samtliga företag exklusive jordbruk och offentligägd affärsverksamhet. Enligt nationalräkenskaperna var
varuexporten 822 miljarder kronor under 2003. Efter korrigering för de sektorer som utelämnats i tabellen ovan, innebär
det en underskattning av exporten med 58 miljarder kronor jämfört med nationalräkenskaperna.
Importvärde från företag efter antal anställda 2003 efter korrigering för
koncernförhållanden 3 . Miljarder kronor och procent av total import
0
1-4
5-19
20-49 0-49 50-199
Miljarder kronor
10
26
54
49
75
13
Andel
1,8
4,3
9,0
8,2 23,2
12,6
200385
64,2
Samtliga
600
100,0
Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret
Anm: Avser samtliga företag exklusive jordbruk och offentligägd affärsverksamhet. Den totala varuimporten var 672
miljarder enligt nationalräkenskaperna under 2003. Med korrigering för de branscher som inte är med i tabellen blir det
en underskattning av importen med 62 miljarder kronor jämfört med nationalräkenskaperna.
1.6.5 HUR VIKTIG ÄR UTRIKESHANDELN FÖR SVENSKA SMÅFÖRETAG?
4
Det är framför allt tre branscher, där de mindre företagen exporterar mer än genomsnittet,
tillverkningsindustrin, elektronikindustrin och partihandeln. I övrigt är andelen exporterande
företag små. Än mindre blir andelarna om man tar hänsyn till hur stor del av försäljningen som
exporteras. Främst för småföretag inom elektronikindustrin är exporten viktig.
2
Fakta om stora och små företag 2005, Företagarna, sid 14.
Fakta om stora och små företag 2005, Företagarna, sid 15.
4
Småföretagsbarometern våren 2006, Företagarna och Föreningssparbanken
3
Svenskt Näringsliv
10
Andel av företagens omsättning som går på export. Procent
Exporterar Exporterar Varav Varav
Varav
Bransch
ingenting
1-20% 21-80% över 80%
Tillverkningsindustri
48
52
31
18
3
Elektronik
39
61
23
23
15
Byggnadsindustri
92
8
6
2
0
Partihandel
52
48
31
14
3
Detaljhandel
88
12
10
1
1
Sällanköpshandel
83
17
14
2
1
Hotell och restaurang
89
11
9
2
0
Samfärdsel
76
24
13
9
2
Uppdragsverksamhet
71
29
22
5
2
Övriga privata tjänster
90
10
6
1
3
Totalt
73
27
18
7
2
Källa: Småföretagsbarometern våren 2006
Situationen är likartad när det gäller småföretagens import, ca 70 procent av dem importerar
ingenting direkt. Undantagen är framför allt partihandels- och elektronikföretagen. Där är å
andra sidan importen stor och viktig. 5
Sammanvägt, med mittpunkten i intervallen som vikt, visar tabellen ovan att ca 4 procent av
omsättningen i småföretag med 1-49 anställda exporteras. Som visades ovan ökar exportandelen
mycket starkt med antalet anställda, varför man kan utgå från att det är företag med 20-49
anställda, som svarar för huvuddelen av de minsta företagens export. Företagen med 20-49
anställda utgör cirka 20 procent av samtliga företag och sammanvägt ger det att de större
småföretagen exporterar cirka 15 procent av sin försäljning.
1.6.6 HUVUDDELEN AV SMÅFÖRETAGENS EXPORT GÅR TILL DE NORDISKA LÄNDERNA,
FRÄMST TILL NORGE
Huvuddelen av de svenska småföretagens export går till de nordiska länderna, medan exporten
till EU exklusive Norden sakta ökar. 6 Norden ses i allt högre utsträckning som en
hemmamarknad av småföretagen. Resten av EU är på väg att få samma status. Cirka hälften av
företagen exporterar till andra EU/EES-länder än de nordiska. Till dessa länder säljer cirka 30
procent av de exporterande småföretagen sina produkter.
Småföretagen hade 2001 i stort sett inga planer på att förlägga sin produktion utomlands till
låglöneländer eller på att förlägga något permanent försäljningskontor i utlandet. 7 Skälet var
framför allt att den huvudsakliga försäljningen gick till den inhemska marknaden.
5
Småföretagsbarometern våren 2006, Företagarna och Föreningssparbanken, sid 17.
Småföretagsbarometern våren 2002, Företagarna och Föreningssparbanken, sid 18.
7
Småföretagsbarometern hösten 2001, Företagarna och Föreningssparbanken, sid 15.
6
Svenskt Näringsliv
