Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen, Astrid Kander

Utrikeshandelns effekter på
koldioxidutsläppen
ASTRID KANDER, MAGNUS JIBORN
STOCKHOLM 30 SEPTEMBER 2015
Forskningsprojekt
• Finansieras av Energimyndigheten och Wallanderstiftelsen
• Medverkande forskare:
– Astrid Kander, Lunds universitet
– Magnus Jiborn, Lunds universitet
– Daniel Moran, NTNU i Trondheim
– Thomas Wiedmann, UNSW i Sydney
• Publicerat:
”National greenhouse-gas accounting for effective climate
policy on international trade”, Nature Climate Change 5, 431–
435. doi:10.1038/nclimate2555
Svenska koldioxidutsläpp 1995-2009
120
100
MIljoner ton
80
60
Produktionsbaserade
Konsumtionsbaserade
40
20
0
Hur kan gapet förklaras?
• Alt 1: Sverige har ”städat sin egen bakgård”, men flyttat
utsläppen utomlands genom ökad import av energitunga,
koldioxidintensiva varor (koldioxidläckage)
Hur kan gapet förklaras?
• Alt 1: Sverige har ”städat sin egen bakgård”, men flyttat
utsläppen utomlands genom ökad import av energitunga,
koldioxidintensiva varor (koldioxidläckage)
• Alt 2: Sverige har renare energiproduktion och mer
energieffektiv produktion generellt. Handel i sig leder
därför till ökade konsumtionsutsläpp.
Co2
Land B
Land A
CO2
Co2
Preliminära slutsatser
• Skillnaden mellan konsumtions- och produktionsutsläpp
kan ha flera förklaringar.
Preliminära slutsatser
• Skillnaden mellan konsumtions- och produktionsutsläpp
kan ha flera förklaringar.
• För att förstå hur handel mellan länder påverkar de
globala utsläppen krävs en djupare analys:
Preliminära slutsatser
• Skillnaden mellan konsumtions- och produktionsutsläpp
kan ha flera förklaringar.
• För att förstå hur handel mellan länder påverkar de
globala utsläppen krävs en djupare analys:
– Hur påverkas utsläpp i det egna landet?
– Hur påverkas utsläpp i andra länder av vår import?
– Hur påverkas utsläpp i andra länder av vår export?
Varför mäta länders koldioxidutsläpp?
• Fördelning av ansvar för utsläppsminskningar mellan
länder
• Formulering av nationella klimatmål
• Uppföljning av effekter av nationell klimatpolitik.
• Övergripande mål: minskade globala utsläpp
Tre enkla principer
1. Länder ska ta ansvar för utsläpp som de kan
påverka
2. Åtgärder som leder till minskade globala utsläpp ska
inte “bestraffas”, och åtgärder som leder till ökade
utsläpp inte “belönas”.
3. Summan av alla länders utsläpp ska vara lika med
faktiska globala utsläpp
Tre enkla principer
1. Länder ska ta ansvar för utsläpp som de kan
påverka
2. Åtgärder som leder till minskade globala utsläpp ska
inte “bestraffas”, och åtgärder som leder till ökade
utsläpp inte “belönas”.
3. Summan av alla länders utsläpp ska vara lika med
faktiska globala utsläpp
• Varken produktions- eller konsumtionsbaserad
redovisning uppfyller dessa krav!
Teknikjusterade koldioxidfotavtryck
• Utsläpp inom territoriet
plus utsläpp i andra länder vid tillverkning av varor som
importeras
minus utsläpp som tillverkning av de varor som
exporteras skulle ha givit upphov till om de istället
producerats på världsmarknaden
Teknikjusterade koldioxidfotavtryck
• Utsläpp inom territoriet
plus utsläpp i andra länder vid tillverkning av varor som
importeras
minus utsläpp som tillverkning av de varor som
exporteras skulle ha givit upphov till om de istället
producerats på världsmarknaden
• Motiv: för att reflektera hur ett lands export påverkar
globala utsläpp måste hänsyn tas till vilken alternativ
produktion som exporten ersätter.
Innebär att:
• Länder får ta fullt ansvar för vad och hur mycket de
konsumerar
• Länder får ta fullt ansvar för det egna energisystemet och
produktionstekniken, även för den del som går på export.
• Länder straffas inte för åtgärder som minskar globala
utsläpp, och belönas inte för åtgärder som ökar dem.
Resultat
Svenska koldioxidutsläpp 1995-2009:
tre mått, olika bilder
120
100
MIljoner ton
80
60
Produktionsbaserade
Konsumtionsbaserade
Teknikjusterade
40
20
0
Komponenter i svenska
koldioxidutsläpp 1995-2009
80
60
40
Miljoner ton
20
0
Territoriella
Exporterade
-20
-40
-60
-80
-100
Importerade
Ersatta av sv export
I vilka exportsektorer gör Sverige mest
klimatnytta?
Export (Bil. USD)
0
5
10
15
20
25
Wood and Products of Wood and Cork
Water Transport
Textiles and Textile Products
Rubber and Plastics
Renting of M&Eq and Other Business Activities
Pulp, Paper, Paper , Printing and Publishing
Private Households with Employed Persons
Other Supporting and Auxiliary Transport Activities; Activities of Travel…
Other Community, Social and Personal Services
Manufacturing, Nec; Recycling
Leather, Leather and Footwear
Hotels and Restaurants
Food, Beverages and Tobacco
Electricity, Gas and Water Supply
Education
Coke, Refined Petroleum and Nuclear Fuel
Basic Metals and Fabricated Metal
Agriculture, Hunting, Forestry and Fishing
-2
Sum of ExportsUSD
-1
0
1
2
3
4
5
Sum of ProductwiseNEGACreditsAfterElecModification NEGA Credits (M t CO2)
6
Slutsatser
• Politiska styrmedel kan riktas mot alla tre komponenterna:
– Territoriella (produktionsbaserade) utsläpp
– Importen
– Exporten
Slutsatser
• Politiska styrmedel kan riktas mot alla tre komponenterna:
– Territoriella (produktionsbaserade) utsläpp
– Importen
– Exporten
• Klimatsmart export kan bidra till CO2-effektivare
produktion och därmed minskade globala utläpp.
Slutsatser
• Politiska styrmedel kan riktas mot alla tre komponenterna:
– Territoriella (produktionsbaserade) utsläpp
– Importen
– Exporten
• Klimatsmart export kan bidra till CO2-effektivare
produktion och därmed minskade globala utläpp.
• De exportnäringar som har störst potential att göra global
klimatnytta är inte nödvändigtvis de som har lägst
absoluta utsläpp
Slutsatser
• Politiska styrmedel kan riktas mot alla tre komponenterna:
– Territoriella (produktionsbaserade) utsläpp
– Importen
– Exporten
• Klimatsmart export kan bidra till CO2-effektivare
produktion och därmed minskade globala utläpp.
• De exportnäringar som har störst potential att göra global
klimatnytta är inte nödvändigtvis de med lägst absoluta
utsläpp
• Vi behöver uppföljningsmått som visar hur olika styrmedel
påverkar de globala utsläppen, inte bara de svenska.
Framtida forskningsuppgifter
• Bättre data:
– Högre sektorsupplösning
– Större jämförbarhet mellan länder
• Bryta ner resultaten på branschnivå för att se potential för
förbättringar i olika länder.
• Statistik på regionnivå? Företagsnivå?
• Stöd för beslutsfattande på olika nivåer, säkerställa att
beslut bidrar till övergripande målet: att minska globala
utsläpp.