Huden, skellettet och
musklerna
En sammanfattning
Biologi
Hembergsskolan
© Hans L
Huden
(överhuden)
Huden är uppbyggd av tre lager – överhud, läderhud, och underhud
Överhuden (epedermis)
Överhuden är ca 0,05 till 0,5 mm tjockt och överhuden utgörs av två cellsorter, keratinocyter och
melanocyter. Keratinocyterna är flest och ligger i flera lager där de understa, basalcellerna, hela
tiden förnyas och vandrar uppåt. Under vandringen plattas de ut och åldras samt omvandlas till slut
till hornskiktet, som är vår barriär mot yttre påverkan (första linjans försvar). Den näst vanligaste cellsorten
heter melanocyter, de ligger i det understa lagret i överhuden och kan bilda pigment. Pigmentet
skyddar oss mot ultraviolett strålning och absorberar denna. Pigmentcellerna ändrar då nyans och vi
blir bruna. Att sola i lagom mängd är bra men i stora doser kan det ge upphov till hudförändringar
som kan leda till hudcancer.
I överhuden finns också celler som är inblandade i immunsystemet, s.k. Langerhanska celler.
I överhudens översta lager finns alltså hornlagret som består av döda celler. Vid låg luftfuktighet
minskar vattenhalten i överhudens hornlager. En vattenhalt under tio procent ger direkta symtom i
form av torrhet, narighet och sprickor.
Under hornlagret finns ett lager med celler vilka reglerar fuktigheten och genom detta lager andas
huden. Livslängden för en hudcell är ca 30 dagar, därefter dör den och stöts bort. Under
cellskiktslagret bildas kontinuerligt nya celler som ersätter de döda. Vid t.ex. psoriasis går det
omsättningen så fort som bara några dagar. Det är därför man ser så mycket fjällning av huden hornet hinner inte stötas av i jämn takt i små mängder.
© Hans L
Huden
(Läderhuden & underhuden)
Läderhuden (dermis)
Nästa hudlager kallas läderhud och det är läderhuden hos djur som används när man
gör skinn och läder. I detta hudlager finns talgkörtlar, hårsäckar, blodkärl, svettkörtlar
och nerver. Det finns även blodkärl, körtlar och ett protein (kollagen).
I läderhuden finns också processer som håller immunsystemet igång.
Svettkörtlarna är kroppens kylsystem och de utsöndrar svett genom poröppningar i
huden. När svetten kommer ut på kroppen avdunstar den. För att svettet ska kunna
avdunsta krävs värme och denna tas ifrån kroppen och vi kyls av.
Underhuden (Subcutis)
Underhuden är det tredje och innersta lagret och består av bindväv och fettceller.
Detta är ett bra energiupplag för kroppen samtidigt som den fungerar som
stötdämpare och skydd för underliggande muskulatur och hinnor.
Det är när underhuden förlorar vätska det kan uppstå rynkor och påsar under ögonen.
Övrigt
Naglar och hår bildas i huden och naglarnas celler som består av keratin bildas vid
nagelbandet och växer utåt med en hastighet av ca: 0.75 mm/vecka.
Håret bildas i hårroten och det växer ungefär 3 mm /vecka. Hårsäckarnas form avgör
om vi får lockigt eller rakt hår.
© Hans L
Hudens anatomi
Hårresarmuskel
Por
Hårstrå
Hornlager
Svettkörtel
Tillväxtlager
Pigmentceller
Nerv
Talgkörtel
känselkropp
Hårsäck
Ven
Artär
Fettceller
© Hans L
Skelettet
(ger stadga och skydd)
Kranium
Nyckelben
Bröstben
Skulderblad
Många ben
Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel
lårben och höftben. Andra ben, som fingrarnas ben, är mycket små. Minst
är skelettets hörselben.
Revben
Överarmsben
Armbågsben
Strålben
Höftben
Tre typer av ben
Vi har tre typer av ben.
• Rörben i armar och ben. Det är i dessa bens benmärg som
våra blodkroppar bildas.
• Platta ben i skallen, bröstbenet, skulderblad och bäckenet.
• Små ben i fingrar och tår.
Lårbenshals
Lårben
knäskål
Vadben
Kalk gör benet hårt
Som nyfödd består benen mycket av brosk men benet hårdnar fram till
tjugoårsåldern när kalksalter stelnar i det. Kalcium (kalk) får vi bl.a. i oss
genom att dricka mjölk och äta ost.
skenben
© Hans L
Mer om skelettet
För att skelettet ska bli rörligt finns det några olika typer av leder som tillsammans med ledband och
ligament håller ihop benen och gör kroppen rörlig. Exempel på dessa leder är:
•Gångärnsleder
Finns bl.a. i fingrar tår och armbåge.
•Kulleder
Finns i axeln och höften
•Vridleder
Finns bl.a. i nacke, och armbåge
•Det finns benceller som bygger upp ben och som bryter ned ben vilket
medför att skelettet ständigt förnyas.
Ryggraden består av ett trettiotal ryggkotor med en disk av brosk emellan. Ibland kan dessa diskar
skadas med följd av att nerver kan komma i kläm (diskbråck).
På sjukvårdsrådgivningens webbplats kan du läsa mer om skelettet.
Skelettets uppbyggnad
Skelettets delar
Leder och fogar
© Hans L
Musklerna
Vi har tre olika typer av muskler i vår kropp och dessa är:
•Skelettmuskler – Styrs med viljan och gör så att vi kan röra oss. Muskler som böjer i
en led kallas böjmuskler, medan muskler som sträcker i en led kallas sträckmuskler.
När vi rör oss samspelar dessa muskler på ett invecklat sätt så att våra rörelser blir
mjuka och välbalanserade. En muskel kan även påverka flera leder.
•Glatta muskler – Finns i bl.a. tarmarna pressar där fram födan Är ej viljestyrda. Finns
också i blodkärlsvägg och styr blodtrycket
•Hjärtmuskeln – Styrs av den sk. sinusknutan som skickar ut elektriska impulser till
hjärtat så att det drar ihop sig.
Efter födelsen bildas inte fler skelettmuskelceller. När vi växer ökar istället
muskelcellernas storlek. En del muskelceller kan bli upp till 30 centimeter långa.
Skelettmuskelcellerna innehåller proteintrådar vilket gör att muskelvävnaden ser
tvärstrimmig ut. Proteintrådarna kan förskjutas i förhållande till varandra så att de ibland
ligger helt omlott och ibland mer åtskilda från varandra. När trådarna ligger omlott
förkortas muskelcellen. Det är detta som sker när muskeln dras samman eller spänns.
© Hans L
Musklerna
Kondition och mjölksyra
För att en muskelcell ska fungera behöver den energi och syre till sin förbränning och
som du tidigare läst sker förbränningen i cellen i en organell som kallas mitokondrie.
Muskel celler har många mitokondrier och när vi tränar bildas fler mitokondrier i
muskelcellerna och då blir musklerna bättre på att ta upp syre och får en effektivare
förbränning vilket betyder att konditionen förbättras.
Om vi tränar hårt och pressar våra muskler hinner inte muskelcellerna få tillräckligt med
syre och då bildas mjölksyra vilket gör muskeln trött och kan ge den värk.
På sjukvårdsrådgivningens webbplats kan du läsa mer om muskler.
Muskler
© Hans L
Övningar
Övningarna till sammanfattningen är av typen luckövning.
Huden
Skelettet
Muskler
© Hans L
Källor
Sjukvårdsrådgivningen
Spektrum Biologi
© Hans L
