Studieanvisningar – celler
Cellerna, sid 8-9:
Känna till att din kropp är uppbyggd av celler och att det finns olika sorters celler i din kropp
som har olika funktioner.
Celler
Du består av miljarder små, små celler. Cellerna har olika uppgifter och de
arbetar ofta i grupp.
Hudcellerna bygger till exempel upp huden, medan muskelcellerna bygger upp
musklerna. Nervcellerna skickar svaga elektriska signaler med information
mellan olika kroppsdelar. De röda blodkropparna är också celler. De för med sig
syre runt i kroppen.
En del av de nya cellerna behövs för att du ska växa. Andra ersätter gamla
utslitna celler, som måste bytas ut.
Cellerna lever olika länge. De som bygger upp tarmarnas väggar stöts bort på
några timmar. Celler som bildar skelettbenen lever i många år, och de flesta av
cellerna i hjärnan och nerverna har du med dig hela livet.
Olika celler med olika funktion.
Dina celler
bygger upp alla delarna i din kropp.
har olika uppgifter, t ex att transportera syre eller skicka information mellan
olika delar av kroppen.
Studieanvisningar – huden
Huden, sid 10-13:
Känna till begreppen överhud, läderhud och underhud.
Känna till vilken funktion huden har för kroppen.
Förstå varför man svettas och hur det systemet fungerar.
Veta vad talg är.
Huden
Vad gör huden?
Din hud har flera uppgifter. Den ser till att kroppen inte blir för kall eller för
varm. Den hindrar också smuts och bakterier att komma in i kroppen.
Dessutom fungerar huden som skydd för många blodkärl, nerver och muskler.
Huden byggs bland annat upp av ett ämne som heter keratin. Det är mjukt och
elastiskt. Keratin finns också i naglarna och håret, men där är det hårt och stelt.
Du har tre olika lager hud: överhuden, läderhuden och underhuden.
Överhuden
Överhuden är den del av huden som du kan se. Där sticker hårstråna upp och
där finns också öppningar för svett och talg. Öppningarna kallas porer.
På överhuden samlas många miljoner döda hudceller. De ligger lite omlott, som
tegelpannor på ett tak. Därför är de svåra att tränga igenom för till exempel
bakterier. De döda celler som sitter ytterst lossnar snart. Undan för undan
ersätts de av nya celler som bildats längre ner i huden och flyttats uppåt.
Läderhuden
I läderhuden finns mycket små säckar som hårstråna bildas i. Intill hårsäckarna
sitter körtlar som tillverkar talg. Det är ett tunt fett, som förs upp till hudens yta
och gör den smidig.
Nästan överallt i läderhuden finns också svettkörtlar. När du blir riktigt varm,
kommer svetten ut genom öppningarna i överhuden. Svettdropparna gör då att
huden kyls av.
Läderhuden är full av blodkärl och nerver. I en del nervers ändar sitter små
känselkroppar. De skickar signaler till hjärnan om det till exempel är kallt, varmt
eller gör ont någonstans på huden.
Underhuden
Underhuden består mest av fett. Det isolerar mot kyla och skyddar mot bland annat
stötar.
Din hud
ser till att kroppen inte blir för kall eller för varm.
hindrar smuts och bakterier att komma in i kroppen.
fungerar som skydd för många blodkärl, nerver och muskler.
skyddar mot sol.
Studieanvisningar – skelettet
Skelettet, sid 14-17:
Veta ungefär hur många ben det finns i skelettet och vad det är till för.
Veta varför det är viktigt att dricka mjölk när man är barn (= det är mycket kalk i mjölk
och skelettet består till stor del av det).
Vad som finns och bildas inuti skelettet (benmärg, röda och vita blodkroppar).
Vad 3 olika sorters leder i skelettet kallas.
Vad diskar, kotor och brosk är.
Kunna delarna på skelettet och kroppsdelarna på stencilen ni haft i läxa och som
finns på baksidan av studieanvisningarna.
Skelettet
Vi människor och alla andra däggdjur har skelettet inuti kroppen. Men det finns
faktiskt djur som i stället har skelettet som stöd och skydd utanpå kroppen. Det
har till exempel skalbaggar och kräftor.
Du har ungefär 200 skelettben. De hjälper till att hålla upp din kropp, skyddar
viktiga kroppsdelar och gör att du kan röra dig på olika sätt.
Skelettben är hårda
Har du brutit armen eller något annat ben i kroppen någon gång? I så fall vet du
att det kan läka ihop och bli lika starkt som förut.
Det som gör dina skelettben hårda och starka är främst kalk. Kalk finns bland
annat i mjölk och ost. När dina skelettben växer behöver du extra mycket kalk.
Skelettbenen är ihåliga, men de är inte tomma. Inuti rörbenen finns bland
annat benmärg. Det är en mjuk massa, som liknar gelé. I benmärgen bildas
både röda och vita blodkroppar.
Lederna
Dina skelettben kan röra sig med hjälp av leder. De är gjorda på olika sätt för
att du ska kunna röra dig så effektivt som möjligt. Du har till exempel:
Kulleder i axlarna och höfterna. De gör att du kan röra armarna och benen åt
nästan alla håll.
Gångjärnsleder i knäna, fingrarna och tårna. De fungerar som gångjärnen i en
dörr. De är starka, men kan bara röra sig åt ett håll.
Vridleder i armbågarna. De gör att du kan vrida underarmarna.
Pröva hur du kan röra axeln, armbågen och fingrarna. Vad tror du skulle hända
om du hade kulleder i fingrarna och knäna?
I ryggraden finns broskskivor, diskar, mellan alla kotorna. De fungerar som stötdämpare. I
knäet finns broskskivor som kallas menisker.
Ditt skelett
håller upp kroppen.
skyddar bland annat hjärnan, hjärtat och lungorna.
fungerar tillsammans med lederna och musklerna, så att du kan röra dig.
innehåller benmärg, där blodkroppar tillverkas.
Studieanvisningar – musklerna
Musklerna, sid 18-21:
Vilka 3 olika slags muskler som finns i kroppen och vad som är skillnaden mellan
dem.
Veta vad musklerna på överarmens fram- och baksida heter (biceps och triceps).
Vad senorna har för funktion i kroppen.
Vad mjölksyra och kramp är.
Kunna beskriva vad som händer med en muskel när den arbetar.
Musklerna
En mussla behöver bara kunna öppna och stänga sina två skal för att få mat och
skydd. Den har inte mer än två muskler.
Du måste klara massor av svåra rörelser. Det gör du, eftersom du har många hundra
muskler som har olika uppgifter.
Du har tre slags muskler:
Skelettmuskler, som du själv bestämmer över. Skelettmusklerna är tvärstrimmiga.
Magens och tarmarnas muskler, som arbetar utan att du styr dem. De är glatta.
Hjärtmuskeln, som du inte heller styr med viljan. Hjärtat är en tvärstrimmig muskel.
Musklerna arbetar
Då en muskel arbetar, drar den ihop sig. Pröva att spänna din överarm. Vad händer
på ovansidan? Vad händer på undersidan?
Nästan alla muskler arbetar tillsammans i par. Om du böjer armen, spänner du en
muskel som kallas biceps. Den blir kortare och tjockare. Samtidigt blir triceps längre
och smalare.
När du sträcker ut armen igen, är det triceps tur att dra ihop sig. I stället blir biceps
längre, eftersom den slappnar av.
Men hur vet musklerna vad du vill? Jo, det är hjärnan som sänder svaga elektriska
signaler till musklerna när de ska röra sig. Signalerna går i nerver fram och tillbaka
mellan hjärnan och musklerna.
VAD GÖR DU OM
... du får mjölksyra?
Om du till exempel har cyklat fort uppför en lång backe vet du nog hur mjölksyra
känns. Mjölksyran bildas i musklerna när de arbetar för länge utan syre. Det syre
som du andas in räcker inte. När de trötta musklerna får vila en stund, försvinner
mjölksyran bort med blodet och du kan röra dig som förut.
... du får kramp?
När du får kramp, drar musklerna ihop sig hårt, fast du inte vill det. Om du drar ut
musklerna försiktigt genom att till exempel gå på foten eller sträcka ut benet,
försvinner krampen. Det beror på att musklerna arbetar i par. Muskeln som du har
kramp i slappnar av, när du spänner muskeln den arbetar i par med.
Dina muskler
Skelettmusklerna fungerar tillsammans med skelettet och lederna och gör att
du kan röra dig.
Musklerna i magen och tarmarna ser till att maten kommer vidare.
Hjärtmuskeln pumpar runt blodet i kroppen.
