MÄNNISKAN
HUR SER DU UT
EGENTLIGEN?
Cell, vävnad, organ
Det finns många olika sorts celler i människan, tex
blodkroppar, nervceller, benceller, hjärnceller, muskelceller
Många celler tillsammans bildar vävnad. Tex täckande
vävnad, flytande vävnad, stödjevävnad, bindvävnad,
nervvävnad, muskelvävnad.
Olika slags vävnad bygger sedan upp organen. Tex hjärta,
lungor, lever, hjärna
Organen bildar organsystem, där flera organ och vävnader
samarbetar för att kroppen ska klar olika uppgifter.
RÖRELSEAPPARATEN
•SKELETTET
•MUSKLERNA
•LEDERNA
•LEDBAND/SENOR
Skelettet
Skelettet
Bencellerna är levande!
Vi har ca 206 ben i kroppen, det största är lårbenet
och den minsta är stigbygeln i örat.
Skelettets funktion:
Stomme för kroppen
Del av rörelseapparaten
Skyddar hjärnan och inre organ
Är förråd för mineraler
Bildar röda blodkroppar (i benmärgen)
Skelettet
Starkt men lätt!
Tre typer av skelettben:
Rörben
Korta ben
Platta ben
Runt alla ben finns benhinna (nerver
och blodkärl)
Mellan skelettbenen finns leder:
Kulleder
Gångjärnsleder
Vridleder
(Sadelled)
Vid lederna finns ledband/senor för
att hålla ihop benen
Film
Vi lär oss om: Skelett och muskler (V4795 ), 12 min
Musklerna
Kroppen har tre olika slags muskler:
Skelettmuskler (viljestyrda, för kroppens rörelse)
Glatta muskler (automatstyrda av hjärnan, styr organen)
Hjärtmuskel (automatstyrd av hjärnan, får ditt hjärta att slå)
Musklerna
En muskelcell
(muskelfiber) är lång och
smal. Runt muskelcellerna
finns det blodkärl.
Många muskelceller bildar
en muskelbunt. Runt
muskelbuntarna finns det
bindväv.
En muskel består av flera
muskelbuntar.
Musklerna
Hur en muskel rör sig:
Hjärnan skickar en signal till muskeln att dra ihop sig.
Muskeln blir då kortare och tjockare och benet rör på sig.
Filmklipp från Youtube
Muskler arbetar alltid i par, en muskel som drar och en som
sträcker.
Experiment:
Vilka muskler arbetar?
Är du stark?
Spänningen i musklerna
Musklerna
Muskler kräver mycket energi när de ska röra sig
De har ett stort energilager som snabbt kan frigöras
De är omgivna av många blodkärl för att kunna få en
snabb påfyllning av nytt syre och ny energi och att
kunna bli av med bland annat koldioxid som bildas i
muskeln.
Det finns två olika typer av muskelfibrer:
Långsamma (men uthålliga)
Snabba (men blir fort trötta)
Musklerna
Vad händer när man tränar?
Muskelcellerna blir större och får fler mitokondrier (kraftverk).
Muskelcellerna arbetar hårdare – det krävs mer energi – mer
cellandning – mer syre – vi andas mer (andfådda)
Vad är mjölksyra?
Om inte muskelcellerna får tillräckligt med syre, bildas en produkt
som vi kallar mjölksyra som verkar hämmande på musklerna
(brännande känsla).
Varför får man träningsvärk?
När vi tränar bryter vi ner muskelcellerna, kroppen svarar då med
att förstärka dessa tills nästa påfrestning (mer träning). (viktigt att
äta efter träning)
Film
En cell-sam historia del 20: Muskler och fett
(V1162), 26 min
MAT OCH HÄLSA
VI MÅSTE FÅ I OSS ALLA
DE NÄRINGSÄMNEN VI
BEHÖVER!
Näringsämnen
Vatten
Kolhydrater
Fetter
Proteiner
Vitaminer
Mineraler
Matcirkeln, tallriksmodellen, LCHF, GI…
Vad ska man äta egentligen?
Matspjälkningssystemet
Munnen
Matstrupen
Magsäcken
Tolvfingertarmen
Tunntarmen
Tjocktarmen
Ändtarmen
Experiment
Äta rödbetor
Lyssna på magen
