Kondition och styrka -grundläggande teori.
SKELETTET
Skelettet är det som håller upp vår kropp, det har flera viktiga funktioner i vår kropp.
Stomme - Det är skelettet som gör att vi kan stå upp och inte blir till en säck av hud
och muskler.
Fäste – På skelettet sitter muskler fast (via muskelfästen). Därför uppstår rörelser i
kroppen när musklerna spänns eller slappnar av. Ex: Om man spänner överarmen böjs
armbågsleden och när man slappnar av rätas armen ut.
Skydd – Skelettet skyddar dina inre organ. Skallbenet skyddar exempelvis din hjärna,
och revbenen skyddar ditt hjärta och dina lungor.
MUSKLERNA
Din kropp rör sig med hjälp av musklerna. Kroppens olika muskler samarbetar för att få
skelettet i rörelse genom att de drar ihop sig och förlängs.
Skelettmuskulatur är den typ av muskel som gör att du kan röra dig.
Skelettmuskulaturen kan man styra med viljan via nervsystemet.
När man pratar om motion och träning brukar det vara skelettmuskulaturen man
menar. Även hjärtmuskulaturen tränas när du motionerar, men för att hjärtat ska
tränas så måste vi arbeta med skelettmusklerna.
HJÄRTAT
Hjärtmuskulaturen kan man inte styra med viljan. Så länge du lever kommer din hjärtmuskel
att slå utan att du behöver tänka på det. Vid konditionsträning så tränar man hjärtats förmåga
att pumpa ut mer blod per slag.
När hjärtmuskeln slappnar av fylls hjärtat med blod. När den drar ihop sig pumpas
blodet ut i ditt blodomlopp. Det antal gånger hjärtat drar ihop sig per minut kallas
hjärtats puls.
Pulsen varierar beroende på hur hårt du arbetar. Vilar du så ligger normalpuls på 6080 hjärtslag per minut. Arbetar du så hårt du kan, slår hjärtat med maximalt ca 200
slag per minut.
Ett starkt hjärta kan pumpa ut mer blod per slag. Det gör att personer som är
vältränade har lägre puls när de vilar, d.v.s. lägra vilopuls. På grund av att hjärtat inte
behöver pumpa lika många gånger för att få ut samma mängd blod i kroppen.
STYRKETRÄNING
Vid styrketräning tränar vi kroppens skelettmuskler så att de blir starkare så kroppen orkar
mer. Styrketräning gör att du får:
Starkare muskler
Starkare skelett
Bättre blodcirkulation
Högre ämnesomsättning
Minskad belastning på leder och ledband
Bättre koordination, d.v.s. bättre samarbete mellan muskler och nerver
Bättre syreupptagningsförmåga
Konditionsträning
När man tränar sin kondition övar man på kroppens förmåga att kunna arbeta hårt och länge,
man ökar kroppens uthållighet.För att musklerna ska kunna arbeta under en långtid behöver
musklerna syre. Viktigast av allt är ett tränat hjärta, som orkar pumpa runt det syrerika
blodet till musklerna.
Syreupptagningsförmåga kallas kroppens förmåga att se till att cellerna i muskeln får
syre. En bra syreupptagningsförmåga gör att du kan arbeta hårdare under en längre tid,
d.v.s. du får bättre kondition.
De flesta typer av idrott och motion tränar uthålligheten, bland annat skidor, löpning,
bollspel, dans, simning, skridskor och cykling. Det viktiga är att du använder dina
stora muskelgrupper. Det är då hjärtat får arbeta för att få ut syre i blodet.
Man brukar prata om lågintensiv träning och högintensiv träning. Lågintensiv träning
kan till exempel vara en snabb promenad. Högintensiv träning kan till exempel vara
snabb löpning.
