Skelett och muskler
Kraniet
Kraniet skyddar hjärnan.
Består av flera ben som sitter
ihop med bensömmar.
Ett nyfött barn har inga
bensömmar. Huvudets ben
hålls samman av en mjuk
vävnad.
Den mjuka vävnaden kan man
känna uppe på barnets huvud,
fontanellen.
I tvåårsåldern har den mjuka
vävnaden ersatts med
benvävnad.
Skelettet
Innehåller över 200 ben!
Ger kroppen stadga.
Skyddar ömtåliga organ som
hjärna, hjärta och lungor.
Skelettbenen hålls samman av
muskler och senor.
Håligheter i skelettbenen är fyllda
med benmärg. Här bildas
blodkroppar.
Ryggraden
Uppbyggd av ryggkotor.
På ryggkotorna finns utskott där
muskler kan fästa.
Mellan kotorna finns skivor som kallas
diskar. De består av brosk som är
mjukare än ben.
Diskarna hindrar kotorna från att skava
mot varandra. De dämpar stötar när du
hoppar eller lyfter tungt.
Ryggkotorna har en kanal som skyddar
ryggmärgen.
Ryggmärgen hänger ihop med hjärnan
och binder ihop nerver från kroppens
olika delar.
Om man skadar ryggrad och ryggmärg
kan man bli förlamad.
Leder
Där två ben möts finns en led.
Den gör att benen hänger ihop och är rörlig mot
varandra.
I skelettet finns tre olika leder som kan röras på olika
sätt.
Vridled ( t ex i armbåge)
Gångjärnsled ( t ex i finger)
Kulled ( t ex i axeln)
Muskler
Det finns tre sorters muskler i
kroppen.
Glatta muskler – finns t ex i
tarmarnas och blodkärlens
väggar. Kan inte styras med
viljan.
Hjärtmuskeln – Kan inte styras
med viljan
Skelettmusklerna – fäster vid
skelettet med senor. Kan styras
med viljan så att vi själv kan
bestämma över våra rörelser.
Skelettmuskler
Kroppens skelettmuskler
fäster i skelettet med
hjälp av senor.
Kroppens starkast sena är
hälsenan. När du står på
tå orkar den hålla uppe
hela kroppens tyngd.
Skelettmuskler arbetar
parvis mot varandra. När
en muskel spänns
slappnar den andra av.
Träning
Genom att träna kan musklernas storlek ökas.
Muskelcellerna blir då inte fler men de blir större.
Olika slags idrottare har olika slags muskler.
Sprinters får korta och grova muskler.
Långdistanslöpare får långa och smala muskler.
Stretching töjer ut musklerna.
Träningsvärk beror ofta på att otränade muskler får
arbeta för hårt. Det blir små bristningar i musklernas
fiber och bindväv och samlas vätska i vävnaden.
Musklerna blir ömma och stela.
När du bestämmer dig för att springa skickas
nervimpulser från hjärnan till muskelceller i benen.
Muskelcellerna behöver energi för att röra sig. Därför
har de cellandning.
Förbränning
Muskelceller har cellandning.
De förbränner mycket druvsocker när de
rör sig. För att kunna det behöver de mycket
syre. Vid förbränningen bildas värme.
Om muskeln får tillräckligt med syre bryts
druvsockret ner till koldioxid och vatten.
Om muskeln får för lite syre bildas
mjölksyra. Man får värk i musklerna och
måste sakta ner.
För att få mer syre till musklerna ökar
andning och blodcirkulation.
Lungor, hjärta, blod och blodkärl
samarbetar för att transportera syre till
musklerna.
