FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV
Tes ta dig själv 1.1
Förklara begreppen
• dygn
Den tid det tar for jorden att rotera ett varv runt sin egen axel.
• skottår
Dessa ar har ett extra dygn, det vill saga 366 dygn istallet for 365. Det extra dygnet laggs i
februari som da bestar av 29 dygn.
• tidszon
Inom ett sadant omrade lever alla efter samma tid, klockslag.
• sommarsolstånd
Dagen da jordens axel lutar som mest mot solen och dagen ar som langst.
• vintersolstånd
Dagen da jordens axel lutar som mest fran solen och dagen ar som kortast.
• vårdagjämning
Den dag pa varen da jordaxeln varken lutar mot eller fran solen och dag och natt ar lika langa.
• midnattssol
Kallas tiden da solen aldrig gar ner under horisonten. Det innebar att det aldrig blir riktigt
morkt.
1. 4 000 mil
2. a) 1 dygn
b) 1 ar
3. Dag och natt uppkommer for att jorden snurrar runt sin axel.
4. a) Sommartiden infordes i vissa lander under forsta varldskriget nar det var brist pa energi
och varor. Genom att flytta fram tiden en timme utnyttjade man solljuset pa ett battre satt och
sparade energi. Sverige inforde sommartid for att anpassa sig till ovriga Europa.
b) Ar 1980
c) Framat (Minnesregel: Man staller fram utemoblerna om varen!)
5. Arstider uppkommer till foljd av att jorden ror sig runt solen och att jordaxeln lutar i
forhallande till solen. Nar jordaxeln lutar mot solen blir norra halvklotet mest belyst. Vi har da
sommar. Nar jordaxeln lutar fran solen har vi vinter.
6. a) Ungefar 3 manader
b) Lage C
c) I lage B och D
d) Ungefar 183 varv (ett halvar).
(Uppgift 7—8 endast grundboken)
7. Under halva aret, darefter gar solen ner och gar inte upp igen forran om ett halvar.
8. Forklaringen ar att man helt enkelt bestamde meterns langd genom att dela in avstandet
mellan ekvator och pol i 10 miljoner lika stora delar och fastsla att en sadan del ar 1 meter.
Darmed blir avstandet mellan pol och ekvator det jamna talet 40 000 000 m = 4 000 mil.
Tes ta dig själv 1.2
Förklara begreppen
• ljussekund
Strackan som ljuset fardas pa en sekund.
• bunden rotation
Det ar nar en satellit roterar runt sin axel pa lika lang tid som den behover for att ga runt sin
himlakropp.
Till exempel har manen bunden rotation.
• månsken
Ljuset fran manen, som ursprungligen kommer fran solen men som sedan reflekteras i manens
yta.
• månens faser
Manens olika “former” som beror pa hur stor del av den upplysta manen vi ser.
• månförmörkelse
Skapas av att jorden hamnar mellan solen och manen sa att manen hamnar i jordens skugga.
• solförmörkelse
Skapas av att manen hamnar mellan solen och jorden. Om man befinner sig i manens skugga
skymmer den
solen helt och hallet.
• ringberg
Kanten pa stora nerslagskratrar.
1. Ungefar 380 000 km
2. Pastaende C ar ratt
3. a) Ungefar 1 manad
b) Ungefar 1 manad
4. Det beror pa att manen saknar atmosfar.
5. En ljussekund ar sa langt ljuset hinner pa en sekund. Eftersom ljusets hastighet ar 300 000
km/s ar en ljussekund 300 000 km. Till manen ar det 380 000 km. Ljuset behover alltsa drygt
en sekund for att ta sig fran manen till jorden.
6. Mimmie har ratt. Eftersom manen under sin bana runt Jorden samtidigt befinner sig
tillsammans med jorden i en bana runt solen sa kan man saga att aven manen ror sig kring
solen.
7. Manen ar liten jamfort med jorden. Darfor kan manens skugga inte tacka hela jorden. Man
upplever bara en total solformorkelse om man befinner sig i skuggan.
8. a) Ungefar tva veckor
b) I lage A
c) I lage C
d) Ungefar ett fjardedels varv
e) I lage A
f) I lage C
9. Astronauten ser en sa kallad nyjord, det vill saga ser inte jorden alls.
10. Sol- och manformorkelse kan endast intraffa da solen, jorden och manen ligger langs en
rat linje. Men det intraffar bara nagra ganger per ar beroende pa att manens bana runt jorden
inte ar i samma plan som jordens bana runt solen.
Tes ta dig själv 1.3
Förklara begreppen
• solfläckar
Omraden pa solen med lagre temperatur.
• fotosfären
Solens yta.
• protuberanser
Kallas de eldtungor av gas som skjuts ut fran solens yta.
• korona
Gasholjet som omger solen.
• planet
En klotformad himlakropp som kretsar runt solen och ar dominant i sin omgivning.
• asteroid
Stora klippblock som kretsar kring solen.
• dvärgplanet
Mindre planetliknande himlakropp.
• komet
Himlakropp av is och grus.
• meteor
Sma stenar som bromsas in av jorden atmosfar och ger upphov till ett ljussken.
• meteorit
Meteorer som slar ner pa jordens yta
1. Ungefar 8 ljusminuter
2. Kromosfaren och fotosfaren
3. a) Jupiter
b) Merkurius
c) Merkurius
4. Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus
5. Flera nyupptackta himlakroppar som liknar Pluto har gjort att astronomerna har skapat en
ny grupp som kallas dvargplaneter. Pluto klassas numera som dvargplanet.
6. De ror sig i banor mellan Mars och Jupiter.
7. Det beror pa att de har tunn eller saknar helt atomsfar som annars skulle bevara en del av
den varme som stralar in fran solen.
8. Jorden traffas varje ar av tusentals sma meteoroiter, det vill saga rymdstenar som inte helt
har brunnit upp pa farden genom atmosfaren. De okar hela tiden pa jordens massa.
9. De har ingen fast yta, de roterar snabbt, har manga manar och omges av ringsystem.
10. Det beror pa att Venus lage pa himlavalvet ligger nara solens. Solljuset ar sa starkt att vi
bara kan se Venus en stund innan solen gatt upp och pa kvallen strax efter att den gatt ner.
Darfor kallas Venus ocksa for morgonstjarnan respektive aftonstjarnan.
