Projektplan Samverkansmodellen

PROJEKTPLAN
Projektnamn: Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande
Projektansvarig:
Avdelning: Kunskapsutveckling
Enhet: Uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande
Projektplan
Juni 2010
upprättades:
Upprättad av:
Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
Projektplan
Juni 2010
godkänd:
Godkänd av GD:
Juni 2010
Reviderad:
Revidering
Ingen avstämning krävdes för de mindre revideringar som gjordes
godkänd av GD:
Uppdragets
VERK 2010/140
diarienummer:
Projektnummer
361011 Samverkansmodell
i
361013 Seniorguide
redovisningsplan:
Diarienummer till
VERK 2008/207
relaterade
ärenden:
Bakgrundsbeskrivning del 2 Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande
Regeringsuppdraget
FHI har fått i uppdrag att i samarbete med Socialstyrelsen ta fram en vägledning till
kommuner och landsting för att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Inom ramen
för uppdraget ska Statens folkhälsoinstitut även starta och administrera
försöksverksamheter med hälsocoacher riktade främst till gruppen yngre pensionärer.
För att underlätta för kommuner att erbjuda social samvaro och meningsfulla
aktiviteter som också kan motivera till en förändrad livsstil vid lättare sjuklighet för
äldre ska även försöksverksamheter hos ett antal kommuner stöttas. I uppdraget ingår
att göra en oberoende forskningsbaserad utvärdering av försöksverksamheterna.
Uppdraget är treårigt och för år 2010, 2011 och 2012 avsätts 15 000 000 kronor
årligen. Uppdraget skall redovisas senast den november 2013 (4)
Utformningen av försöksverksamheten har baserats på liknande verksamheter som
idag bedrivs internationellt och nationellt (inom landsting). Utformningen har även
2013-01-22
baserats på erfarenheter från sociala mötesplatser som bedrivs av kommuner. Med
denna kunskap som bas har arbetsgruppen vid Folkhälsoinstitutet arbetat fram en
modell för genomförandet av försöksverksamheter med hälsocoacher kombinerat med
kommuners arbete kring meningsfulla aktiviteter. Fokus har lagts på samverkan.
Modellen har fått namnet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande och
presenteras under genomförande.
Bakgrundskontext
En allt större del av befolkningen blir allt äldre, och många lever till riktigt hög ålder.
Var tredje svensk kommer 2025 att vara över 60 år och 2050 beräknas
medellivslängden ha ökat till 86,2 år för kvinnor och 83,6 år för män (1).
En åldrande befolkningen innebär både en utmaning och en möjlighet för samhällets
ekonomiska och sociala utveckling. Till exempel visar en prognos att kostnaderna för
äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 270 procent fram till år 2040, men
trots att Sverige har väl fungerande välfärdssystem ur ett internationellt perspektiv
står den svenska välfärdsmodellen inför stora prövningar framöver. En ökad andel
äldre leder även till ökad efterfrågan på omsorg samt hälso- och sjukvård. Eftersom
sjukdomar är vanligare bland äldre personer jämfört med yngre personer är de
ekonomiska besparingar som kan göras i sjukvården genom hälsofrämjande och
förebyggande insatser därför större per person för äldre än för yngre (1).
Ur ett hälsofrämjande perspektiv ses hälsa enligt WHO som ”individens förmåga att
uppnå sin kapacitet och att samspela positivt med utmaningar i omgivningen. Hälsa är
en resurs i vardagen och inte målet med livet; det är ett positivt begrepp som betonar
sociala och personliga resurser likaväl som fysisk förmåga”(2).
Hälsoförändringar under åldrandet kan bero på beteenden, vanor och ovanor som
grundlagts under ett långt liv. Utöver att olika levnadsvanor påverkar hälsan så har
vardagslivets villkor utifrån exempelvis utbildning, etnisk tillhörighet,
funktionsnedsättning, ekonomiska villkor samt förutsättningar för socialt deltagande
stor betydelse för olika grupper i samhället. Att vara delaktig i samhället betyder
mycket för det materiella, psykosociala och politiska medinflytandet, vilket i sin tur är
grunden för social välfärd och jämlik hälsa.
Samtidigt som allt fler blir äldre är dock hälsan ojämnt fördelad. Denna ojämlikhet
börjar tidigt i livet och fortsätter in i ålderdomen. Socialstyrelsen konstaterade i en
rapport 2009 att hälsan är ojämnt fördelad över olika sociala grupper och kön samt att
det också finns regionala skillnader. Trots att kvinnors medellivslängd är högre jämfört
med männens har kvinnor till exempel inte samma positiva åldersutveckling som män.
Men att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet; genom
hälsofrämjande och förebyggande insatser går det att både förlänga människors liv
och förbättra livskvalitet och välbefinnande (1).
En central målsättning i den nationella folkhälsopolitiken är att ge människor
2 (11)
2013-01-22
förutsättningar att leva ett gott liv med hög livskvalitet på äldre dagar. Detta är även
en grundläggande tanke bakom den nationella värdegrunden inom vården och
omsorgen om äldre. Den nationella folkhälsopolitiken understryker dessutom att ett
effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan bland annat
det offentliga och den ideella sektorn. En samverkan mellan det offentliga, ideella och
privata ökar möjligheterna till att utveckla bättre och fler metoder för att förstå och
påverka det egna hälsotillståndet. Det är därför mycket angeläget att satsa på
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom landsting, kommun och
ideell sektor. Att öka förutsättningarna för utveckling av fler hälsofrämjande insatser
kan leda till ett ökat välbefinnande och att funktionsnedsättningar hos äldre samt
behovet av vård och omsorg kan skjutas upp (3).
Syfte:
Öka förutsättningarna för äldre personer med lättare sjuklighet att förbättra
hälsan genom hälsocoachning och ett brett aktivitetsutbud av meningsfulla
aktiviteter.
Skapa samverkansformer mellan landsting, kommun och ideell sektor.
Projekttyp Metodutveckling
Avgränsningar
Fyra regioner/landsting är utvalda att påbörja försöksverksamheter tillsammans med
17 kommuner. Dessa har identifierats genom särskilda kriterier.
Målgruppen för försöksverksamheten är individer i åldern 60-75 år med lättare
sjuklighet. Kriterier för inklusion är ålder 60–75 år och att individen har ett eller flera
av nedanstående problem:
• har förhöjt blodtryck (140–159/90–99) som inte behandlas med läkemedel,
• har förhöjt blodsocker (Hba1c 42-52 mmol/mol) som inte behandlas med läkemedel,
• har lättare depression (12-20 poäng enligt MADRS självskattningsskala) som inte
behandlas med läkemedel
• har ett midjemått (≥ 94 för män, ≥ 80 för kvinnor)
ger informerat samtycke
Målgrupp (markera med kryss vilka som gäller; specificera bredvid)
Regering/departementet
Andra statliga myndigheter (ej länsstyrelserna)
Länsstyrelser
Regioner
Landsting
Kommuner
Ideella föreningar/frivilligorganisationer
Näringsliv/privat sektor
Allmänhet
Professioner
3 (11)
2013-01-22
Internationella regeringar/organisationer, direkt leverans
Internationella regeringar/organisationer, leverans genom regeringen
Annan
Målgruppsanalys
Målgruppen är fastställd enligt uppdragets formulering. Uppdraget riktas till landsting
och kommuner samt ideella verksamheter. Slutmålgruppen för uppdraget är fastställd
i forskningsplanen och omfattar äldre personer mellan 60-75 år med något försämrad
hälsa enligt satta kriterier.
Relaterade aktiviteter
Beröringspunkt med Uppmärksamhetsveckan ”Ett friskare Sverige” VERK 2011/411
Projektmål
Ange max 5 mål i relativ prioritetsordning (1=högst, 5=lägst).
Ange även absolut prioriteringsnivå: kritiskt, viktigt eller värdefullt
Mål 1.
Att deltagande aktörer rekryterar och behåller studiepopulationen.
Prioriteringsnivå: Kritiskt
Mål 2a.
Övergripande effektmål: Samverkansmodellen medför att det sker en förbättring av
hälsan hos interventionsgruppen avseende de hälsovariabler vi mäter.
Prioriteringsnivå: Kritiskt
Mål 2b.
Övergripande processmål: Samverkansmodellen medför att strukturer för samverkan
mellan involverade aktörer utvecklas.
Prioriteringsnivå: Viktigt
Mål 4.
Samverkansmodellen medför hälsoekonomiska vinster.
Prioriteringsnivå: Värdefull
Delmål
Uppföljning av projektmål och genomslag: ange indikatorer och målgrupper för
uppföljning av mål och genomslag, inklusive metodbeskrivning t.ex. enkät, intervjuer.
Mål 1
Indikator: Antal i respektive studiepopulation.
Målgrupp: Landsting och kommuner.
Metod: Regelbunden uppföljning av rekryteringen till studiepopulationen samt
inventera möjligheterna för andra landsting att öka sin rekrytering om andra inte
4 (11)
2013-01-22
uppnår det avtalade antalet rekryterade. Regelbunden bevakning av ev. bortfall från
studiepopulationen.
Mål 2a
Indikator: Andelen som har förbättrat sin hälsa
Målgrupp: Interventionsgrupp.
Metod: Användning av resultat från effektutvärdering
Mål 2b
Indikator: Andel som uppger en förbättrad samverkan
Målgrupp: Aktörer på olika nivåer i de olika förvaltningarna enligt
Samverkansmodellen.
Metod: Användning av resultat från processutvärdering
Mål 4
Indikator: Hälsoekonomiskt beräkningsresultat
Målgrupp: Effektutvärderarna.
Metod: Användning av resultat från effektutvärderarna.
Utvärdering av projektet: markera med kryss om utvärdering ska genomföras
Intern utvärdering
Extern utvärdering
Typ av utvärdering:
Processutvärdering
Effektutvärdering
Förslag om utförare:
Processutvärdering genomförs av Nordic Health Care Group (NHG)
Effektutvärdering genomförs av Umeå Universitet
Ange vilken metod som ska användas:
Processutvärderingen omfattar datainsamling avseende enkät, fokusgruppsmöten,
intervjuer och dokumentstudier. Se även projektplan för processutvärdering
Effektutvärderingen omfattar datainsamling avseende medicinska prover och tester
(blodtryck, blodprov, vikt, längd, midjemått och 6 minuters gångtest), enkät,
vårdkonsumtion, kostnadsanalys och fokusgruppsmöten samt enskilda intervjuer. Se
även forskningsplan för effektutvärdering
Projektorganisation
Intern projektorganisation
Enhetschef: Anna Janson
Projektledare: Therese Räftegård Färggren
Arbetsgrupp: Emmy Nilsson och Suzanne Nilsson
5 (11)
2013-01-22
Ytterligare internt stöd
Frida Persson, kommunikationsavdelningen
Astri Brandell Eklund, MI expert
Extern projektorganisation
Projektledare från region och landsting
Ingemar Götestrand Region Skåne
Lisa Brunzell Region Värmland
Christina Bremfält Landstinget i Sörmland
Stefan Timbus Landsting i Jönköping
Utvärderare
Processutvärderare: Alexandra Treschow, NHG
Effektutvärderare: Klas-Göran Sahlén, Lars Lindholm, Helene Johansson, Umeå
Universitet
Samverkande myndighet: Socialstyrelsen
Resurser och budget
Total budget: 45 miljoner fördelat på tre år (15 milj/år) varav totalt 3 miljoner får
användas till administrativa kostnader för FHI.
Externa resurser som behövs:
- Effektutvärderare
- Processutvärderare
- Föreläsare och moderator vid konferenser/utbildningar
- Juridisk kompetens
Beskrivning av genomförandet
Genomförande av projektmodell
En framtagen projektmodell bifogas. Syftet med modellen är att genom väl etablerad
samverkan mellan landsting och kommuner skapa fler möjligheter för äldre personer
att få stöd i att göra livsstilsförändringar med hjälp av hälsocoachning och genom att
hitta arenor i samhället att besöka t.ex. att besöka olika typer av mötesplatser i
kommunen. Den framtagna modellen förutsätter ett väl fungerande och etablerat
samarbete mellan landsting och kommun. Detta innebär att både landsting och
kommuner ses som huvudaktörer i uppdraget.
6 (11)
2013-01-22
Landstinget har ett övergripande ansvar att bygga upp en arbetsstruktur för
genomförandet av Samverkansmodellen på landstingsnivå. Detta innebär bland annat
att engagera vårdcentraler i arbetet samt att även hitta lämpliga hälsocoacher.
Landstinget behöver också finna lämpliga kommuner att samverka med. En
förutsättning för att genomföra Samverkansmodellen är att utse en projektledare som
ansvarar för att driva arbetet framåt tillsammans med kommunerna. Projektledaren
bör även ha ett övergripande ansvar för den verksamhet som bedrivs inom ramen för
modellen på de vårdcentraler som ingår i arbetet.
Det är vårdcentralens uppgift att identifiera de individer som behöver stöd för att
genomföra livsstilsförändringar. Detta kan göras på många olika sätt till exempel
genom att identifiera befintliga patienter, ta fram olika typer av informationsmaterial,
bra samverkan med kommunen eller genom att aktivt söka upp individer genom att
stå på torg eller bibliotek och informera eller kanske erbjuda blodtryckstest.
De individer som vårdcentralen identifierar och som vill ha stöd och hjälp till
livsstilsförändring erbjuds motiverande samtal. Vårdcentalen utför också relevanta
medicinska provtagningar och mätningar för att följa individens hälsostatus. För att
underlätta för individen att komma igång har vårdcentralen (genom hälsocoachen) en
etablerad samverkan med kommunen. Genom samverkan kan hälsocoachen på
vårdcentralen informera om olika aktiviteter som finns i kommunen och som kan passa
individen. Kommunen kan genom samverkan få kännedom om vilka aktiviteter som
efterfrågas och på så sätt bättre anpassa sitt utbud.
Hälsocoachens roll är att stötta och motivera personer att förändra sin livsstil. Metoden
som används är Motiverande samtal (MI). Hälsocoachen ska därför ha MI-utbildning
och dokumenterad arbetslivserfarenhet av MI, samt bör vara legitimerad
sjukvårdspersonal alternativt hälsopedagog eller liknande.
En del av hälsocoachens uppgift är att informera och motivera individen att delta i de
aktiviteter som erbjuds av kommunen och av ideella föreningar. En viktig del i
Samverkansmodellen är just samverkan mellan landsting och kommun, en etablerad
och regelbunden kontakt mellan hälsocoachen och kommunen är därför
grundläggande. Genom en sådan kontakt kan hälsocoachen få information om vilka
aktiviteter som finns samt tillsammans med kommunen diskutera vilken typ av
aktiviteter som efterfrågas.
När en individ kommer till hälsocoachen får han eller hon först fylla i en enkät som
innehåller frågor om hälsa och livsstil. Därefter går hälsocoachen tillsammans med
individen igenom svaren från enkäten och väger även in resultat från de medicinska
provtagningarna som gjorts. Samtalet kretsar kring livsstil och levnadsvanor och vad
som är möjligt för individen att förändra för att börja må bättre. Grunden är att det
alltid är individen själv som bestämmer vad han eller hon önskar förändra. För att
underlätta för individen att påbörja en förändring som passar dennes förutsättningar
och behov, behöver även andra faktorer såsom livsmiljö och jämlikhetsaspekter
beaktas i samtalet.
7 (11)
2013-01-22
Kommunen har ett övergripande ansvar att bygga upp en arbetsstruktur för
genomförandet av Samverkansmodellen på kommunnivå. Detta innebär bland annat
att kartlägga och engagera mötesplatser och ideella föreningar i kommunen.
Kommunen behöver också finna lämpliga samverkansstrukturer med landstinget.
En deltagande kommun i Samverkansmodellen har till uppgift att erbjuda ett
aktivitetsutbud till de individer som får hälsocoachning. Det innebär inte att
kommunen ska stå för kostnader för olika aktiviteter men att det finns lättillgänglig
information om vilka mötesplatser och aktiviteter som finns samt även ansvara för att
mötesplatser och aktiviteter utvecklas och anpassas efter de behov som identifieras.
Detta innebär en samverkan med hälsocoachen på vårdcentralen, men det innebär
också att kommunen behöver samverka med ideella föreningar för att skapa ett så
brett aktivitetsutbud som möjligt.
För att stärka och underlätta samverkan med både hälsocoach och med ideella
föreningar behöver kommunen en samordnare. Samordnaren har till uppgift att
etablera och vidmakthålla samverkan med nämnda aktörer, driva utveckling av
verksamheter och aktiviteter liksom ha en övergripande kunskap om de mötesplatser
och den ideella verksamhet som finns inom kommunen. Det vill säga kunna svara på
vilket aktivitetsutbud som erbjuds kommunens invånare.
Ideell sektor Förutom att utveckla de mötesplatser och aktiviteter som redan finns i
den kommunala verksamheten behöver också ideella föreningar engageras för att
kunna möta de behov som finns hos målgruppen. Ideella föreningar har ofta ett brett
utbud av fysiska, kulturella och sociala aktiviteter och en stor kompetens inom
området. De ideella föreningarna är därför en viktig del av Samverkansmodellen som
uppmärksammas genom en bred samverkan med kommunen. Trots att ideella insatser
inte ersätter kommunens ansvar kan de ge ett mervärde och bidra till ökade resurser i
det hälsofrämjande arbetet. Samverkan i detta fall behöver bygga på avtal mellan
kommun och ideell sektor där roller, ansvar och mål med samverkan är tydligt
uttalade. Samverkan bör inledas i ett så tidigt skede som möjligt.
Mötesplatser /Aktiviteter En mötesplats kan antingen drivas av kommunen eller av
en ideell förening. Den kan vara olika stor utifrån hur många aktiviteter som erbjuds.
Syftet med mötesplatserna är att erbjuda ett utbud av aktiviteter som passar
individens intressen och som främjar hälsan, samt erbjuda hjälp, stöd och uppmuntran
till att delta i dessa. Kravet på mötesplatserna är att det finns möjligheter till fysiska
aktiviteter, aktiviteter kring mat och matlagning samt kulturella och sociala aktiviteter.
De sociala aktiviteterna bör främja att nya relationer och gemenskap skapas mellan
deltagarna. Mötesplatserna ska inte bara vara öppna för de som blir rekommenderade
dit via hälsocoachen, utan ska även välkomna andra personer i närområdet.
En mötesplats i Samverkansmodellen definieras som; en mötesplats med en uttalad
samlingsplats och med en planerad verksamhet av aktiviteter som syftar till att främja
hälsan för personer 60–75 år. Inriktningen på verksamheten bör ske i bred delaktighet
med besökaren, samt om möjligt kunna erbjuda ett faddersystem för att tillgodose
8 (11)
2013-01-22
9 (11)
deltagarens behov på bästa sätt.
Vid varje mötesplats bör det finnas en mötesplatsansvarig som har till uppgift att driva
utvecklingen av aktiviteter samt ha regelbunden kontakt med samordnaren i
kommunen. Ansvariga vid mötesplatsen kan också ha till uppgift att kontakta de
individer som varit hos hälsocoachen (om individen vill bli kontaktad) för att
uppmuntra honom eller henne att delta i aktiviteter.
Alla vill kanske inte gå till en bestämd mötesplats men gärna delta i en aktivitet, därför
kan enskilda aktiviteter vid sidan av mötesplatser erbjudas.
Genomförande av samordning
Statens folkhälsoinstitut ansvarar för den övergripande samordningen av
genomförandet. Detta innebär regelbunden kontakt och uppföljning med samtliga
involverade aktörer med fokus på projektledarna i region/landsting,
kommunsamordnarna samt utvärderarna.
Genomförande av utvärdering
Både effekt- och processutvärdering genomförs av externa aktörer. Genomförandet av
studien med utgångspunkt i utvärderingen finns därför att läsa i forskningsplan samt
projektplan för processutvärdering.
Aktivitets- och tidplan (bilaga)
Vad kallas
Vad ska levereras
aktiviteten
(se bilaga över
Resurser
leveransalternativ)
När ska det
Ansvar för att
levereras
aktiviteten blir
utförd
Redovisning
Uppdraget ska delredovisas senast den 15 april 2011
Uppdraget ska slutredovisas i rapportform senast den 30 november 2013
Kommunikationsplan (bilaga)
Bidragshantering
Specifika ansökningskriterier
2013-01-22
Samverkan med andra myndigheter
Bedömning
Ansökan
Återrapportering
Inbjudan
Anvisning
10 (11)
2013-01-22
11 (11)