Skabb

Skabb
Vårdhygieniska riktlinjer
inom sluten- och öppenvård
Utarbetad av: Olof Thompson, Heléna Jakobsson
Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Vårdhygien
VÅRDHYGIEN SKÅNE
Datum: 2015-10-26
Sida 1 (4)
Inledning
Skabb (Sarcoptes scabies var hominis) är ett för människan artspecifikt kvalster som lever i hudens
yttersta hornlager. Skabbdjuret kan inte hoppa, flyga eller förflytta sig i textilier. Utanför huden har det
en överlevnad på mellan 2-5 dagar, och under denna tid kan indirekt smitta ske från t.ex. sängkläder,
textila möbler eller kläder.
Symptombilden domineras av stark klåda, framförallt nattetid, som debuterar 2-6 veckor (upp till 10
veckor i enstaka fall) efter att man blivit smittad första gången. Klådan beror på en allergisk reaktion
mot skabbdjur, ägg och avföring. Klåda och utslag kan uppträda överallt på kroppen, inte bara där
skabbdjuret lever.
Skabb kan ge upphov till två, väsentligen skilda tillstånd:
Vanlig skabb drabbar patienter med ett fungerande immunförsvar. En smittad individ bär då
på mellan 10-15 skabbdjur, och smittsamheten är låg.
Krustös skabb drabbar personer med nedsatt immunförsvar (p.g.a. t.ex. sjukdom, behandling
eller ålder), som då inte förmår att kontrollera infektionen. Den drabbade kan då bära på
tusentals skabbdjur, och vara uttalat smittsam. Klådan kan i dessa fall vara mindre uttalad och
hudförändringarna ha ett atypiskt utseende.
Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och
omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund
av skabb.
Inkubationstid
Från infektion till symptomdebut dröjer det 2-6 veckor (upp till 10 veckor i enstaka fall) vid
förstagångssmitta. Vid reinfektion kommer symptomen i regel inom 1-3 dagar. Smittsamhet
föreligger under inkubationstiden.
Smittväg
Direkt kontaktsmitta hud mot hud (expositionstid på 5-10 minuter eller mer) är den helt
dominerande smittvägen vid vanlig skabb. Smittrisken är stor för personer som t.ex. delar
säng. Även indirekt smitta från kontaminerade föremål (kläder, textila möbler, etc.)
förekommer.
Smittsamhet
Det är mycket stor skillnad på smittsamheten vid vanlig resp. krustös skabb. Vid vanlig skabb
är smittsamheten i regel låg och de som riskerar att smittas är personer som delar säng eller
bor i samma hushåll. När lokalbehandling på 24 timmar genomförts bedöms personen inte
längre som smittsam.
Vid krustös skabb är dock smittsamheten stor och spridning kan då ske även till icke
hushållskontakter, t.ex. vårdpersonal. Behandling behöver ges vid två tillfällen, med en
veckas mellanrum, och först efter detta betraktas patienten som smittfri.
Skabb
Vårdhygieniska riktlinjer
inom sluten- och öppenvård
Utarbetad av: Olof Thompson, Heléna Jakobsson
Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Vårdhygien
VÅRDHYGIEN SKÅNE
Datum: 2015-10-26
Sida 2 (4)
Diagnostik
Det finns i nuläget inga laboratorieprover som kan påvisa skabb. Diagnosen ställs kliniskt
genom påvisande av skabbgångar och skabbdjur. Vid krustös skabb kan diagnostiken vara
svår även för erfarna hudläkare.
Mottagande av patient

Upprätta mottagningsrutiner som medför att patient med misstänkt skabb inte
exponerar andra patienter för smittan.
Vårdrumsplacering av patient

Isoleringsvård på enkelrum med egen toalett under smittsam period.
Vårdrutiner inom sluten vård
Innan patienten har behandlats finns risk för smittspridning till medpatienter, personal och
omgivning, vilket medför särskilda hygienrutiner enligt nedan. Även under behandling
rekommenderas noggrann städning, för att förhindra risken för återsmitta av patienten. Efter
avslutad behandling betraktas patienten som smittfri, se nedan.
Hygienrutiner för personal
 Tillämpa basala hygienrutiner.
 Använd långärmat plastförkläde med mudd, alternativt engångsrock med mudd, samt
handskar vid direktkontakt med patienten och dennes säng, sängkläder och kläder.
Allmänna
 När patienten är smittfri, dvs när behandlingen är avslutad, ska patienten duscha och
byta till rena kläder. Sängen städas, renbäddas och rummet slutstädas. Vid slutstädning
skall skyddsutrustning enligt ovan bäras.
Material
 Begränsa förrådsmängden på rummet.
 Flergångsmaterial desinfekteras i disk-/spoldesinfektor.
 Icke-poröst värmekänsligt flergångsmaterial avtorkas med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel med tensider.
 Textila möbler och annat poröst material som ej kan tvättas täcks med plast och ställs
undan i 5 dagar. Kuddar, liftskynken och draperier skickas som risktvätt.
Gardinkappor kan hänga kvar, men långa paneler som är hanterade av patienten
skickas som risktvätt.
Måltider
 Måltider serveras på rummet.
 Porslin, bestick och bricka placeras i diskmaskin och diskas på sedvanligt sätt
alternativt placeras i returnerande brickvagn.
Skabb
Vårdhygieniska riktlinjer
inom sluten- och öppenvård
Utarbetad av: Olof Thompson, Heléna Jakobsson
Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Vårdhygien
VÅRDHYGIEN SKÅNE
Datum: 2015-10-26
Sida 3 (4)
Tvätt
 Tvättsäck försluts på vårdrummet och hanteras som risktvätt.
Avfall
 Avfall hanteras som vanligt avfall. Förslut påsen på vårdrummet.
Besökare
 Besökare bör använda samma skyddsutrustning som vårdpersonal vid nära
kroppskontakt med vårdtagaren.
Medpatienter
 Vid oväntat fall av skabb på enheten, kontakta Vårdhygien.
Städning
Daglig städning
 Daglig rengöring med rengöringsmedel enligt upphandlad metod. Rummet städas sist
på enheten och rengöringspersonalen skall använda nödvändig skyddsutrustning.
Slutstädning
 Slutstädning med rengöringsmedel. Rummet städas sist på enheten och
rengöringspersonalen skall använda nödvändig skyddsutrustning.
Vid misstanke om utbrott
Kontakta Vårdhygien.
Utskrivning till annan vårdenhet

Informera mottagande vårdenhet i förväg om patienten och aktuella vårdhygieniska
riktlinjer.
Skabb
Vårdhygieniska riktlinjer
inom sluten- och öppenvård
Utarbetad av: Olof Thompson, Heléna Jakobsson
Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Vårdhygien
VÅRDHYGIEN SKÅNE
Datum: 2015-10-26
Sida 4 (4)
Undersökning eller behandling inom öppen vård eller på annan enhet på
sjukhuset
Remitterande enhet
 Informera mottagande enhet i förväg om att patienten har skabb.
 Patienten skall byta till rena kläder.
 Renbädda sängen.
 Undersök/behandla patienten i så stor utsträckning som möjligt på vårdrummet.
Mottagande enhet
 Låt patienten gå direkt in på undersökningsrummet. Patienten bör inte vistas i
väntrummet.
Hygienrutiner för personal
 Tillämpa basala hygienrutiner.
 Använd långärmat plastförkläde med mudd, alternativt engångsrock med mudd, samt
handskar vid direktkontakt med patienten och dennes säng, sängkläder och kläder.
Material
 Begränsa förrådsmängden på rummet.
 Flergångsmaterial desinfekteras i disk-/spoldesinfektor.
 Icke-poröst värmekänsligt flergångsmaterial avtorkas med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel med tensider.
 Textila möbler och annat poröst material som ej kan tvättas täcks med plast och ställs
undan i 5 dagar. Kuddar och liftskynken skickas på tvätt enligt nedan.
Tvätt
 Vid krustös skabb försluts tvättsäcken på vårdrummet och hanteras som risktvätt. Vid
vanlig skabb försluts tvättsäcken på rummet och hanteras som vanlig tvätt.
Avfall
 Avfall hanteras som vanligt avfall. Förslut påsen på vårdrummet.
Städning
 Vid krustös skabb: ytor avtorkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med
tensider, golvet torkas av med rengöringsmedel efter besöket.
 Vid vanlig skabb: ytor torkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider.
Golvet behöver ej städas.