Villkor för ideella föreningar och
trossamfund
Civila samhällets villkor 2014
Uppföljning av det civila samhällets villkor
Instruktion för Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor
Myndigheten ska årligen följa upp och skriftligen redovisa
det civila samhällets villkor utifrån de centrala principerna
•
•
•
•
•
•
Självständighet och oberoende
Dialog
Kvalitet
Långsiktighet
Öppenhet och insyn
Mångfald
Uppföljningarna
•
Folkbildningsrådets uppföljning 2010
•
Ungdomsstyrelsens och Civos uppföljning 2011
•
Villkor för ideella föreningar 2012
•
Näringsidkande civilsamhällesorganisationer 2013
•
Ideella föreningar och trossamfund 2014 (i år)
•
Framåt?
2014 – Ideella föreningar och
trossamfund
Tre urvalsgrupper
(svarsfrekvens, urval)
1. Ideella föreningar
(45 %, 1200)
2. Svenska kyrkan
(50%, 400)
3. Religiöst inriktade ideella föreningar & övriga trossamfund
(49%, 400)
2014 – Ideella föreningar och
trossamfund
Enkäten
•
Medlemmar och organisation (lokal, regional, nationell)
•
Syften
•
Lagar och regler
•
Ekonomiska villkor och inkomster
•
Offentliga medel och självständighet
•
Dialog (lokalt, regionalt, nationellt) – kunskap, öppenhet,
överenskommelser, kunskap om politik och koden
2014 – Ideella föreningar och
trossamfund
Slutsatser
• Stor bredd i syften bland undersökningsgrupperna.
Trossamfundens arbete synliggörs.
• Det offentligas kunskaper, bemötande och dialog kan stärkas.
Särskilt utvecklingsområde för religiösa civilsamhällsaktörer
som inte tillhör Svenska kyrkan.
• Ökat beroende av offentliga medel bland ideella
organisationer och ökad andel som bedriver verksamhet på
uppdrag av det offentliga (2012 till 2014).
Självständighet och oberoende
•
Något vanligare att ideella föreningar är beroende av
offentliga medel för kärnverksamhet/verksamhetsutveckling
mellan 2014 jämfört med 2012.
•
Något vanligare att ideella föreningar bedriver någon del av
sin verksamhet på uppdrag av det offentliga 2014 jämfört
med 2014.
•
Ovanligt att religiösa civilsamhällesaktörer är beroende av
offentliga medel för kärnverksamhet/verksamhetsutveckling.
•
Ideella föreningar och religiösa civilsamhällesaktörer sällan
begränsade i självständighet och oberoende pga offentliga
uppdrag.
Dialog
•
Deltagande i råd, samverkansorgan, •
referensgrupp eller liknande
Remissinstans
•
Tjänsteman eller politiker har tagit
kontakt med oss för att rådgöra i
någon fråga
•
Medverkan i utredning eller regional
ärendehantering (exempelvis
samråd)
•
Uppvaktning (möte som er
organisation har tagit initiativ till)
•
Deltagande i regeringens råd,
delegation eller referensgrupp
•
Samarbete i projekt
•
•
Medverkan i utredning eller
kommunal ärendehantering
(exempelvis samråd)
Medverkan i statlig utredning eller
kommitté
•
Deltagande i statlig myndighets råd,
delegation eller referensgrupp
Dialog – förutsättningar och kvalitet
•
Stor spridning i vilken utsträckning offentliga tjänstemän
bedöms ha kunskap om den egna organisationens villkor.
Vanligare bland gruppen religiösa föreningar och övriga
trossamfund att uppge att kunskap saknas.
•
Vanligare att tjänstemän på regional och statlig nivå inte
bedöms bidra till ett öppet samarbetsklimat/ömsesidig dialog
jämfört med kommunal nivå för ideella föreningar.
Långsiktighet
•
Offentlig finansiering ofta en betydande inkomstkälla bland
ideella föreningar. Inte alls lika vanligt bland Svenska kyrkans
organisationer. Religiösa föreningar och övriga trossamfund
intar mellanposition.
•
Vanligt att ideella föreningar haft ekonomiska villkor att
bedriva kärnverksamhet, något mindre vanligt för att
utveckla verksamheten.
•
Blivit något vanligare bland ideella föreningar att vara
beroende av offentliga medel för
kärnverksamhet/verksamhetsutveckling.
Långsiktighet
•
Svenska kyrkan överlag goda ekonomiska villkor, men vittnar
om försämringar under senaste tre åren.
•
En begränsad andel organisationer upplever att lagar och
regler hindrar bedrivande av
kärnverksamhet/verksamhetsutveckling.
•
Relativt få som uppger att lagar och regler har försämrats när
det gäller att bedriva verksamhet.
Öppenhet och insyn
•
Religiösa föreningar och övriga trossamfund anser sällan att
offentliga tjänstemän på olika politiska nivåer bidrar till ett
öppet samarbetsklimat/ömsesidig dialog.
•
Religiösa föreningar och övriga trossamfund anser sällan att
offentliga tjänstemän på olika politiska nivåer har kunskap
om villkoren och förutsättningarna för deras organisation.
•
Även mer sällsynt att denna del av det civila samhället bjuds
in i beslutsprocesser, samarbeten och konsultationer.
Kvalitet och mångfald
•
Tecken på större beroende av offentliga medel bland ideella
föreningar för att driva och utveckla sina verksamheter. Kan
påverka kvaliteten.
•
Kunskap om villkor och bidragande till öppna och ömsesidiga
dialoger kan också påverka möjligheten att ta tillvara
resurser hos det civila samhällets aktörer (kvalitet), och att
göra detta för olika former av organisationer och nätverk
(mångfald). Gruppen religiösa ideella föreningar och övriga
trossamfund tenderar här vara mindre involverad.
Civsam.se
https://www.youtube.com/watch?v=jOVsQ4OZDeI&feature=youtu.be
