Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot
våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1
Stöd till organisationer inom det civila samhället
”Regeringen avser att ge
Nämnden för statligt stöd till
trossamfund i uppdrag att inleda en
utvidgad dialog med
trossamfunden om
demokratifrämjande arbete”.
©
2013
Hösten 2012: Fyra inledande seminarium
Malmö 2 oktober
Stockholm 23 oktober
Stockholm 8 november
Göteborg 22 januari
Diskussionspunkt ett:
Vad är viktigast i en demokrati?
Rätten att få säga
min åsikt högt
Eget alternativ
Rätten att få klä
mig som jag vill
Rätten att få
välja utbildning
och yrke fritt
Sagt i övningen ”Vad är viktigast i demokrati?” :
”Det är viktigt att det i en demokrati inte är något
förtryckande av åsikter - även om det ibland kan gå
”vildsint” till åsiktsmässigt ”
”Man kan inte kräva att bli snällt behandlad.
Demokrati är en våldsam mental process”
”Måste alltid idealet vara den typ av demokrati vi har här i
Väst? Är verkligen den som ger religionsfrihet? Eller finns
det andra modeller?”
”Demokrati är trygghet, trygghet att få vara den man är. Om
man inte känner sig trygg så kan man inte säga det man vill”
Diskussionspunkt två:
Är demokrati och mänskliga
rättigheter samma sak?
Ja – det är
samma sak
Eget alternativ
Nej inte riktigt men
de hänger tätt ihop.
Att de mänskliga
rättigheterna
respekteras är
avgörande för en
demokratisk kultur.
Nej – demokratier
kränker ju mänskliga
rättigheter så de har
inget med varandra
att göra.
Sagt i övningen ”Är demokrati och
mänskliga rättigheter samma sak?:
”Den stora gruppen har sina mänskliga rättigheter, de
marginaliserade mindre”.
”I en fungerande demokrati tar man hänsyn till mänskliga
rättigheter”.
”Demokrati kan kränka mänskliga rättigheter. Nyss hade
exempelvis papperslösa människor i Sverige inga rättigheter,
trots att vi är en demokrati”.
”Vi i väst försöker kidnappa begreppet demokrati ”
Diskussionspunkt tre:
Vem bär ansvar för
mänskliga rättigheter?
Staten, myndigheter,
landstingen och kommuner
Eget alternativ
FN och andra
internationella
organisationer
Det civila
samhället –
Du och jag
Sagt i övningen ”Vem bär ansvar
för mänskliga rättigheter?”:
”Om vi på marken är passiva gör dom med makt vad dom vill.
Och i demokrati har vi alla ett ansvar”
”Det är viktigt att vara medvetna om vad vill vi ha från
demokratin och vad demokratin vill ha från oss som
trossamfund”.
”Det civila samhället har ett ansvar att pusha utvecklingen i
MR-frågor”.
”Där människor lär sig värderingar är i familjerna. Respekt
för sig själva och andra. Det är där man måste utgå. ”
”Ansvaret ligger på dig och mig i samspel med övriga
samhället ”
OK – MEN VAD ÄR DÅ
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER?
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
I EN JURIDISK DEFINITION:
Definierar:
Vad staten inte kan göra emot oss
Vad staten måste göra för oss
Mänskliga rättigheter
reglerar relationen
mellan
staten & individ
(skyldighets- (rättighetsbärare)
bärare)
Mänskliga
rättigheter är
maktbegränsning
FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter 1948:
”Alla människor är födda
fria och lika i värde och
rättigheter. ”
Mänskliga
rättigheter är
internationellt
bindande lagregler
Vilka är de mänskliga rättigheterna?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Liv
•
Frihet från slaveri
•
Frihet från tortyr
Likhet inför lagen
•
Rättvis rättegång
Tankefrihet
Universiella, •
Religionsfrihet
odelbara och •
Åsiktsfrihet
ömsesidigt •
•
Yttrandefrihet
beroende
•
Mötesfrihet
•
Föreningsfrihet
•
Rösträtt
•
Förflytta sig fritt inom en stat
•
Lämna varje land
•
Återvända till sitt land
Söka och åtnjuta skydd mot
förföljelse
Inte diskrimineras (kön, etnicitet,
funktionshinder, mm)
Nationalitet
Bilda familj
Äga egendom
Arbete
Försörjning
Vila, fritid och semester
Bostad
Hälsa
Undervisning
Ta del av kultur
Ta del av vetenskapliga framsteg
Vad innebär vårt MR-ansvar?
Stater har förbundit sig att:
Respektera mänskliga rättigheter
Skydda mänskliga rättigheter
Främja mänskliga rättigheter
Religionsfrihetens sju dimensioner
Frihet att välja, byta och lämna sin religion och övertygelse
(”inre religionsfrihet” : får aldrig begränsas)
Friheten att utöva en religion eller övertygelse
(”yttre religionsfrihet”: får begränsas under vissa omständigheter)
Frihet från tvång (ej tvingas inte samma som att slippa se)
Frihet från diskriminering (hälsovård, utbildning)
Föräldrars rätt och barnens rätt (minoritetsskydd)
Rätten att vägra (till exempel: vapenvägra)
Arbetstagares rättigheter
Friheten att utöva en religion eller övertygelse
Alla har frihet att…
offentligt och enskilt utöva
sin religion och övertygelse
fira gudtjänst och etablera
lokaler för ändamålet
att uppmärksamma och fira
religiösa högtider och vilodagar
att tillverka och införskaffa föremål och material som är
nödvändiga för ritualer och sedvänjor – inklusive följa viss diet
att visa religiösa symboler inklusive bära religiös klädsel
Övning: reflektionståg
Vad är vi riktigt bra på i vårt
trossamfund som direkt bidrar till
demokrati och mänskliga
rättigheter?
Reflektionståget:
”Otroligt häftigt, har inte tänkt på mig själv som jobbande
med mänskliga rättigheter... Det ÄR faktiskt ett arbete med
mänskliga rättigheter vi gör. Ett uppvaknande!”
”Många fokuserade på välgörenhet, men jag pratar om
yttrandefrihet. Efter att ha pratat med andra insåg jag hur
mycket jag gör för samhället. Inte som individ, eller för mig
själv”
Alla kyrkor och trossamfund är ”centres of influence”. Det vi
säger och tror måste vi koppla till mänskliga rättigheter!
Många av sakerna är vi överens om… folk bryr sig inte om vad vi har
att säga förrän dom vet att vi bryr oss om dom!
Rådslaget
1: Vilka är de tre största
utmaningarna relaterat till
demokrati och mänskliga
rättigheter för ditt trossamfund?
De största utmaningarna relaterat till demokrati och
mänskliga rättigheter för trossamfunden :
”Sekulära samhället räknas som normen. Religiösa ses som
avvikande och bemöts med misstänksamhet”.
”Det finns ett anti-religiöst samhällsklimat och att det är lätt
för folk att se ner på religiösa personer”
”Det finns en tydlig resursbrist i våra samfund: det saknas
kompetens och det saknas materiella resurser.”
”Vi behöver mer utbildning för imamer och präster”
”Bilden som förmedlas av media motarbetar det vi försöker
bygga upp. Media har tolkningsföreträde. Lätt för dom att
skriva om det som är negativt.”
2: Vilka anspråk har ni i ditt
trossamfund gentemot övriga
samhället och kommunen/staten
för att lösa era utmaningar?
Anspråk gentemot samhället och kommunen/staten/
regeringen för att lösa era utmaningar :
”Mer dialog mellan trossamfunden och det offentliga Sverige. Vi
besitter kunskap som regeringen inte har!”
XXXXx
”Ställa krav på journalister, om hur de påverkar samhället, och kräva
att de tar sitt ansvar”
”Att bli inbjudna när viktiga frågor, till exempel hemlöshet,
diskuteras. Det behövs mindre separation mellan religion och
integration”
”Vi behöver nationella, ordentliga institutioner här i Sverige,
exempelvis imamutbildning. Det fungerar inte att importera imamer.
Det behövs grundläggande utbildning i socialt arbete”
”Vi behöver mer resurser! Partistödet är ju väldigt stort, varför så
väldigt lite till oss? Trots att vi har väldigt många människor hos oss,
det är orättvist”
3: Hur kan ni i erat trossamfund
själva arbeta för att lösa era
utmaningar?
Så kan vi i själva arbeta för att lösa våra utmaningar:
”Delta i samhällsbyggandet, visa att vi ingår i samhället, göra oss
synliga.”
”Samarbeta över trossamfundsgränserna! Ofta håller vi oss för oss
själva.”
”Bemöta okunskap, jobba aktivt med alla kanaler, exempelvis media.
T.ex. hade ett trossamfund samlat 10.000 personer i Stockholm, men
ingen brydde sig, inte media heller. nya kommunikationsstrategier!
”Att vi själva ser till att vara toleranta. Att delta i samhället och lära
oss själva och våra medlemmar om det svenska samhället.
”Vi måste arbeta med maktfördelning och mångfald. Men det håller
nog på att förändras av naturliga skäl. Det kommer en ny generation
med en identitet, som inte är invandrad.
”Viktigt att kvinnor kan komma fram och synas”.
Avslutning: Vad tar ni med er
från dessa diskussioner?
Detta tar vi med oss från seminariet:
”Ett sådant här forum med troende från andra samfund har
jag saknat. Andliga värden. Värderingar som samhället i stort
inte förstår. ”
”Hur viktigt det är att ha dialog med samhället. Båda parter
har ett ansvar! Samhället och minoriteter.”
”Vi ingår i första hand i en religion – inte en stat”
” Synsättet med kopplingen mellan trossamfunden-MR, det
hade jag inte ägnat en tanke åt tidigare. Hoppas att jag kan
koppla det mer i min dagliga verksamhet.
” Att lära oss se våra egna brister och gemensamma
problem! Och vi behöver satsa på att lösa problemen
tillsammans. Man är inte själv i att försöka göra någonting!
Plan för demokratisatsningen
ÅR 1 (2012) :
ÅR 2 (2013) :
ÅR 3 (2014) :
Grundläggande idéseminarium
Upprätta kontakter
Sammanfatta idé & rådslag
Temaseminarier utifrån
diskussioner och idéer år 1
Kunskapsbreddande åtgärder
Utarbeta strategi för att nå ut
Redovisa resultat från år 1 o 2
Nationella seminarier
Medverka i MR-dagar
