Demokrati, politik och val.
• Demokrati = folkstyre
För att ett land ska kunna kallas demokratiskt måste det ha:
1. Återkommande fria val. Folket ska fritt få välja de
politiska makthavarna och de måste bli valda på nytt
efter några år för att få fortsätta styra.
2. Yttrandefrihet, d.v.s. rätten att diskutera politik och
kritisera dem som har makten.
• Diktatur är motsatsen till demokrati.
Sveriges Riksdag = 349 folkvalda
Riksdagen bestämmer lagarna i Sverige, vilka skatter vi ska ha
och vem som ska vara statsminister.
Statsministern är regeringens chef.
Regeringen styr så länge de har stöd i Riksdagen.
Monarki = kung
Republik = president
• En monarki kan vara en demokrati,
t.ex. som Sverige. Kungen är statschef
men en chef utan politisk makt.
• En republik kan vara en demokrati t.ex. som i
USA där presidenten är vald av folket. Men en
republik kan också vara en diktatur som t.ex. i
Kina. Där är presidenten inte vald av folket.
Demokrati på 4 nivåer:
1.
Nationell nivå (staten, riksdag och regering), Riksdagsvalet. 349 valda
bestämmer över; lagar, skatter, utrikespolitik, försvar, polis, barnbidrag,
pensioner m.m.
2.
Landsting (Stockholms Läns landsting). 149 valda bestämmer över SL och
sjukhusen.
3.
Kommun (Stockholms stad). 101 valda har ansvar för barnomsorg,
äldreomsorg, grund- och gymnasieskolor, gator och torg,
fritidsanläggningar, bibliotek m.m.
4.
EU. Mellanstatligt och överstatligt samarbete mellan EU:s 28 länder.
Samarbetet handlar bl.a. om handel och fri rörlighet för varor, tjänster,
människor och kapital mellan medlemsländerna.
Politik och partier
• Politik är olika sätt att försöka påverka
samhällsutvecklingen.
• Politiker är med i partier. De kan vara avlönade
eller engagerade på sin fritid, ”fritidspolitiker”.
När det är val är det många som vill
påverka oss hur vi ska rösta på olika sätt.
Det är inte bara partier utan även andra
organisationer och opinionsbildare.
• Propaganda = åsiktsreklam, t.ex. valaffischer.
• Massmedia = Radio, Tv, tidningar och IT.
• Opinionsundersökning = undersöka vad folk
tycker, t.ex. om det vore val idag vilket parti
skulle du då rösta på…
Demokrati.
Folket (=demos) kan styra (=krati) på olika sätt
Hur ska folket styra? 2 varianter:
• Representativ demokrati = Folket väljer vilka
som ska bestämma åt folket. Detta är
vanligast, t.ex. riksdagsvalet.
• Direkt demokrati = Folket för bestämma i en
speciell fråga, t.ex. folkomröstningen om vi
skulle ha Euro i Sverige eller inte 2003.
Sveriges 4 grundlagar
Grundlagar = demokratins spelregler.
De är svårare att ändra än vanliga lagar eftersom de
valda politikerna inte ska kunna göra om landet till en
diktatur utan att först fråga folket.
1. Regeringsformen (Hur ofta ska det vara val, vilka ska
få rösta, hur många ska det vara i riksdagen…)
2. Succesionsordningen. (Om kungen)
3. Tryckfrihetsförordningen
4. Yttrandefrihetsgrundlagen
=yttrandefrihet
Parlamentarism
= Parlamentet, de folkvalda, väljer ledaren. Parlamentet
kan även sparka ledaren om de inte är nöjda.
Regeringen
Statsministern väljer
ministrarna i regeringen och
är regeringens chef.
Regeringen är beroende av
stöd från Riksdagen.
Riksdagen utser
statsministern
Folket väljer Riksdagen
Riksdagen kan
sparka regeringen.
Inte tvärtom!
Olika sorters regeringar:
• Koalitionsregering, regeringen består av ministrar från
olika partier. Motsatsen är en enpartiregering.
• Majoritetsregering. Regeringen har stöd av en majoritet
(minst 51%)av riksdagen.
• Minoritetsregering. Regeringen har inte stöd av en
majoritet av riksdagen men oppositionen kan inte enas
om ett starkare alternativ.
Hur är det nu?
EU, europeiska unionen
1.
2.
3.
4.
EU-kommissionen fungerar som EU:s regering. Det är bara de som kan
lägga nya lagförslag och de ska se till att besluten verkställs.
Europeiska unionens råd, där träffas ländernas regerings representanter
(ministrar). Rådet och parlamentet bestämmer tillsammans över EU:s
budget och lagar.
EU-parlamentet, 751 ledamöter direkt valda av medlemsländerna. 20 är
från Sverige. Kan avsätta kommissionen.
EU domstolen
EU
EU bildas 1951 av 5 länder. Idag är det 28.
En av huvuduppgifterna är att underlätta
handel mellan EU-länderna. EU ska göra
det enkelt att sälja och köpa varor och
tjänster mellan medlemsländerna. Därför
har tullar och andra avgifter mellan
länderna tagits bort. Ett medlemsland får
inte gynna produkter från det egna landet
utan varor från alla EU-länder ska säljas
på samma villkor. Samarbetet brukar
kallas att EU har skapat en inre marknad
mellan länderna.
Den inre marknaden omfattar också
medborgarna i EU-länderna. Medborgare
i ett EU-land ska kunna flytta och arbeta i
andra EU-länder utan krav på arbets- och
uppehållstillstånd. Man brukar säga att
personer och kapital ska kunna röra sig
fritt mellan medlemsländerna. Även den
gemensamma valutan euro ska
underlätta samarbetet och rörligheten på
den inre marknaden.
Ideologier
=grundtankar om hur ett bra samhälle bör vara.
På 1800-talet uppstår tre ideologier. De politiska partierna har hävdar ofta att deras
grundvärderingar kommer från en eller flera ideologier, t.ex: ”Vi är socialliberaler!”
1.
Liberalismen betonar individens frihet. Det kan handla om allt från rösträtt till
rätten att få starta företag och ta ansvar för sitt eget liv.
2.
Konservatism. Konservativa vill bevara många av de gamla traditionerna och
värderingarna. Förändringar ska ske varsamt.
3.
Socialism. Socialismen kämpade på 1800-talet för att de fattiga arbetarna ska
få bättre arbetsvillkor och rösträtt. Ordet socialism kommer från ett ord som
betyder gemenskap, d.v.s. att man ska jobba tillsammans för varandra.
• Retorik = konsten att tala så att andra lyssnar
och tar till sig ens idéer.
• Opinionsbildning. Olika sätt att påverka vad
folk tycker. Bilda/skapa ”opinion” d.v.s. åsikter.
(Till skillnad från opinionsundersökning där man undersöker
vad folk tycker.)
Det samhällsekonomiska kretsloppet
en modell som visar hur olika delar i samhället hänger ihop och påverkar varandra.
Massproduktion
Massproduktion innebär att
tillverkningen blir effektivare,
d.v.s. att en person med ny
teknik (redskap och maskiner)
kan producera mer än
tidigare. Se bilden härintill.
De som inte moderniserar sin
tillverkning konkurreras ut.
Det betyder också att
kläderna blir billigare,
fler har råd att köpa.
