Nr 1 - mars 2016
Foto: Fredrik Palmén ©
Se sidan 5.
Årgång 40
2
Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb
blir du enklast genom att betala in
250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03 - 4.
ungdom till och med 19 år: 100 kronor
familj: 350 kronor
skola/bibliotek/institution: 500 kronor*
Glöm inte att meddela namn, adress, telefon, e-post och födelseår (om du är under 18)!
Som medlem får du:
- tillgång till klubbens bibliotek
- gå på 3 - 4 populärvetenskapliga föredrag per termin
- gå på visningar vid klubbens observatorium i Mölnlycke
- komma med på “star parties” på olika ställen i landet
- rabatt på medlemskap i och tidskrifterna från Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS) och Svensk
Amatörastronomisk Förening (SAAF)
Är du inte medlem så passa på att betala redan idag. Medlemskapet gäller ett år från det datum du
betalar!
Tilläggsavgifter: (Obs! Angivna tilläggsavgifter gäller för dem som betalar grundavgift
till GAK )
Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS): 200:- (ordinarie avgift 240:- )
Då får du tidskriften Populär Astronomi, 4 nummer per år.
Hemsida: www.astro.su.se/sas
Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF): 160:- (ordinarie avgift 220:- )
Då får du tidskriften Telescopium, 4 nummer per år. Flerårig prenumeration ger
”mängdrabatt”.
Hemsida: www.saaf.se
* Institutioner har fler förmåner. Kontakta ordföranden för mer information!
E-postadresser: [email protected]
Bidrag till denna tidskrift kan sändas till [email protected]
Penninggåvor till GAK-fonden mottages tacksamt när som helst!
Du kan också läsa AURORA via hemsidan.
- Klicka på Aurora i innehållsförteckningen till vänster på hemsidan.
- På Aurorasidan hittar du texten:
”Som medlem kan du läsa de senaste numren via denna länk””(kräver
- Klicka på länken. I år (2016) skall du ange medlem och lösenordet st10iii
Nästa nummer beräknas utkomma i början av juni.
MANUSSTOPP: 1 maj 2016
Omslagsbilden: Foto: Fredrik Palmén, Falun
Se sidan 5..
3
GAK:s STYRELSE:
Christian Vestergaard
Claes-Göran Carlsson
Jan Persson
Jan-Gunnar Tingsell
Göran Kajler
Olof Karmedal
(ordf.)
(vice ordf.)
(kassör)
(sekr.)
(obs.-förv.)
(ledamot)
Ingemar Ewaldz
(ledamot)
Christer Brattås
Sven-Göran Lätt
Conny Jonsson
Claes Tunälv
(suppleant)
(suppleant)
(suppleant)
(suppleant)
E-POSTADRESSER:
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
VISNINGSSCHEMA i klubbobservatoriet, VÅREN 2016
12-13 feb
26-27 feb
11-12 mar
18-19 mar
8-9 apr
kl 19:00 Johan Linnér
kl 19:30 Johan Sandqvist
kl 20:00 Johan Linnér
kl 20:00 Göran Kajler
kl 21:00 Göran Kajler
Mörk himmel
Mörk himmel
Mörk himmel
Månen
Mörk himmel
FÖREDRAG 2016, klockan 14.00 – 15.30 i Slottsskogsobservatoriet
13 mars Årsmötesföredrag
Doktor Karl Wahlberg Jansson, Lunds universitet
“Pluto – Hund eller planet”
17 april
Docent Ulf Torkelsson, Göteborgs universitet
“Hundra år av astrofysik”
8 maj
Föreståndare Katja Lindblom, Slottsskogsobservatoriet
”Venus – den hemlighetsfulla planeten.”
4
ÅRSMÖTE 2016
Härmed kallas alla medlemmar till
årsmöte
den 13 mars 2016, kl. 13:00 i
Slottsskogsobservatoriet.
INFÖR ÅRSMÖTET
Vi står inför ett nytt verksamhetsår med
stora utmaningar.
Christian Vestergaard, klubbens ordförande, har sedan länge aviserat sin
avgång som ordförande. Trots det har
styrelsen, som också fungerar som
valberedning, inte lyckats föreslå någon
efterträdare på posten. Christian har
lovat ställa upp som ordinarie ledamot
med uppgift att samla in material till
Aurora och avtala med föredragshållare.
Även Olof Karmedal har avsagt sig
omval som styrelseledamot. Ersättare
föreslås Johan Linnér, som lagt ner
mycket arbete på
klubbobservatoriet
och är visningledare.
där.
KLUBBEN SÖKER
medlemmar som är intresserade av
astronomi och kan tänka sig göra en
insats i föreningens styrelse. Prata gärna
med någon i styrelsen om du vill veta
vad det innebär.
Styrelsearbetet är inte bara sammanträde utan ger goda möjlgheter att
diskutera astronomiska fågor och få
hjälp med t. ex. teleskophantering.
Kanske har du förslag på någon du tror
skulla var lämplig och intresserad.
Lämna förslag eller anmäl dig själv till
styrelsen eller via E-post till:
aurora@goteborgsastronomiska
klubb.se
TACK
Ett stort TACK vill vi framför till
Christian och Olle för allt det arbete de
utfört under åren.
5
LITE OM OMSLAGSBILDEN
AURORAS FRAMTID SOM
PAPPERSTIDNING
Teleskop: Skywatcher Evostar ED80 Pro
(600 mm, f/7,5)
Kamera: Sony NEX-5T
Montering: Losmandy GM8
Guidekamera: QHY5L-II
Guideteleskop: Skywatcher 9x50 sökare
Bilder tagna: 45x120 sekunder light frames,
9x dark frames och 100x bias frames (alla
ISO800)
Flera av våra medlemmar har meddelat att
de hellre tar emot Aurora via e-mail än som
papperstidning. Detta har diskuterats i
styrelsen och det finns argument såväl för
som emot att övergå till en digital upplaga.
Argumenten för en digital upplaga är att
många helst läser allting på mobilen/surfplattan/datorn och att kostanderna för
tryckning och porto minskar.
Argumenten mot en digital version är att en
papperstidning ger en påminnelse om
klubbens existens och aktiviteter. Att söka
informationen enbart på nätet glömmer man
gärna bort.
Alternativen är
1) att behålla nuvarande form
2) att endast mejla varje gång det
kommer ett nytt nummer och att
var och en själv laddar ner sitt
exemplar från hemsidan
3) att vissa får papperstidningen och
andra den digitala versionen.
Bilden är tagen med min systemkamera
som jag kopplade till mitt teleskop,
nämligen en refraktor dublett, som i sin tur
monterades på en motordriven teleskopmontering. Med hjälp av monteringens
motorer som "motverkar" jordens rotation,
samt med användning av en autoguider,
kunde jag nå flera minuters långa exponeringar utan att få utdragna stjärnor på
bilden. För att skapa just denna bild tog jag
45 stycken bilder på två minuter var av
Plejaderna, som jag sedan kalibrerade och
intergrerade (det vill säga "lade ihop",
"stackade") tillsammans med ett hundratal
kalibreringsbilder som kort sagt tog bort
diverse defekter från bilden. Till slut
efterbehandlades bilden i programmet
PixInsight, där även kalibreringen och
integreringen tog plats.
Namn: Fredrik Palmén
Ålder: 18
Bostad: Falun, Dalarna
För alternativ 1): Vi når alla medlemmar
där utskicket blir en påminnelse om
klubbens existens och program. Det är ett
relativt enkelt sätt att också distribuera
annan information, exempelvis påminnelse
om att erlägga medlemsavgiften. Denna
period löper per ett individuellt medlemsår
beroende på när avgiften betalades första
gången.
Emot alternativ 1): Dryga tryck- och
portokostnader.
För alternativ 2: Billigare
Emot alternativ 2: Det gäller att alla
meddelar oss sin aktuella mail-adress,vilket
6
inte är fallet nu. De utskick vi gjort hittills
visar att nära hälften av alla mejl kommer i
retur. Ökar administrationen för påminnelse
om medlemsavgift
För och emot alternativ 3): För
medlemmen det mest flexibla men det
gäller att hitta någon som administrerar
distributionen.
MOBIL ASTRONOMI
Några råd av Torbjörn Holmqvist
Det bekvämaste stället, som man kan sitta
och observera på är hemma, men om man
tar med sig sin utrustning och åker iväg till
en mörkare plats så kan detta innebära stora
förbättringar för djuprymdsobservationer.
Jag bor i Stenungsund och gör mina flesta
observationer därifrån men ibland packar
jag utrustningen i bilen och kör iväg till
Ucklum eller Orust för att kunna se
djuprymdens många objekt bättre. Speciellt
galaxer blir mycket vackrare och
kontrastrika när man kommer bort en bit
från stadens ljus men även stjärnhopar och
nebulosor syns betydligt bättre.
Det finns en del saker att tänka på innan
man ger sig iväg. Till att börja med bör man
välja en plats utan störande ljus och där
man kan parkera bilen. Platsen bör väljas
med hänsyn till vad du tänker göra. Om du
tänker observera objekt högt på himlen fungerar fler platser än om du till exempel
tänker observera sydliga objekt som sniker
över sydhorisonten. I så fall blir sydhorisontens utseende viktig och ljusföroreningar
i söder ett problem.
Kontrollera att utrustningen fungerar innan
du åker hemifrån och ta inte inte med för
mycket prylar, det blir ohanterligt och om
det blir för jobbigt så blir tröskeln att åka
iväg för hög. Se till att inte glömma viktiga
saker hemma, till exempel en sladd eller
stjärnkartan.
Imma och frost på linser, speglar och okular
kan förstöra utflykten. En dagghuv på
teleskopet fördröjer problemen men
förhindrar dem inte. Ta med tillräckligt med
batterier, 12V hårtorkar och värmeband,
som man använder för att bekämpa imma
och frost, drar en hel del ström och
dessutom får batterier sämre kapacitet i
kyla. Glöm inte ett extra batteri till
rödljuslampan.
Klä dig ordentligt varmt, det kan bli väldigt
kallt om man är ute länge, och ta med dig
något varmt att dricka och eventuellt något
att äta.
Tänk på säkerheten, sätt dig inte på ett
olämpligt ställe. Välj helst en
observationsplats med bra mobiltäckning.
Tala om vart du tänker åka och tänk på
väglag och trötthet så att du inte utsätter dig
för onödiga risker när du åker hem kanske
mitt i natten.
Lys runt ordentligt med vitt ljus på
observationsplatsen innan du lämnar den så
att ingenting blir liggande kvar.
Om man inte har bil så kan ett alternativ
vara att bära med sig bärbar utrustning,
exempelvis en liten refraktor eller
Maksutov-Cassegrain, ett lätt stativ och ett
par okular. Eller en bra kikare
7
SKYTTEN -- EN BRA START PÅ DJUPRYMDSÄSONGEN
Torbjörn Holmqvist
Långt ner i söder på den svenska sensommarstjärnhimlen ligger stjärnbilden Sagittarius,
eller Skytten. Många har nog aldrig sett den även om de är intresserade av astronomi.
Läget på stjärnhimlen gör att den som vill observera Sagittarius ordentligt får leta reda på
en plats med bra sikt mot horisonten i söder – sydväst där den kommer att befinna sig när
det blir mörkt. Det är viktigt att horisonten inte är kraftigt ljusförorenad i den riktningen.
I höjd med Göteborg är det bäst att observera från mitten av augusti och fram i september.
Det går inte att se hela Sagittarius, en del av den ligger under horisonten, men stjärnorna
Nunki och Kaus Borealis går att se med blotta ögat. Med en vanlig kikare går det däremot
att titta runt större delen av stjärnbilden som faktiskt liknar en tekanna, och även se bland
annat stjärnorma Ascella och Kaus Media.
Sagittarius innehåller 15 Messierobjekt varav 11 går att se från Göteborgstrakten, de övriga
ligger för långt söderut. Det är en bra idé att använda filter på de objekt som innehåller
nebulositet, det ökar kontrasten ganska mycket.
Eftersom stjärnbilden är på väg ner under horisonten när den observeras är det viktigt att
tänka igenom ordentligt i vilken ordning objekten observeras.Jag skulle vilja föreslå
följande observationsordning:
M8
Lagunnebulosan. Stor, med en slags lagun i mitten. UHC-filter.
M20
Trifidnebulosan. En rund nebulosa med mörka stråk i. UHC-filter.
M28
Mellanstor klotformad stjärnhop.
M21
Liten öppen stjärnhop.
M22
Stor, något oval klotformad stjärnhop.
M23
Stor öppen stjärnhop.
M24
Skyttens stjärnmoln, ett stort stjärnfält.
M18
Öppen stjärnhop.
M17
Svannebulosan. Ljusstark och tydlig nebulosa. UHC/OIII.filter.
M16
Örnnebulosan i Serpens. Stort med tydlig nebulositet. UHC-filter.
M25
Öppen stjärnhop.
M75
Liten klotformad stjärnhop.
M54, M55, M69 och M70 vilka samtliga är klotformiga stjärnhopar är inte synliga från
Göteborg.
Sagittarius innehåller fler intressanta objekt än dessa, bland annat 18 stycken Herschel 400objekt varav ungefär 12 går att observera från Göteborgsområdet. De är ganska ljussvaga
men de flesta går att se med ett 200 mm teleskop.
Jag kan varmt rekommendera Sagittarius som observationsprojekt.♦
8
ATT LÄRA KÄNNA EN STJÄRNA
Torbjörn Holmqvist
En forskare hittade en ny stjärna. Inte helt ny, den hade redan fått ett namn som
härstammar från dess koordinater på himlen: IRAS 17163-3907. Men vad han hade
upptäckt var att stjärnan är mer intressant än dess namn antyder. Stjärnan hade två tjocka
stoftringar kring sig och verkade vara en gul hyperjätte, en mycket stor och sällsynt stjärna.
Han gav stjärnan ett nytt, lite mer unikt namn, ”Fried Egg nebula”, den stekta-äggnebulosan. För om man färgar den inre stoftringen gul och den yttre vit, så ser det ut
ungefär som ett ägg. För enkelhetens skull kallar jag denna stjärna för Ägget.
Bild 1: Stoftringar runt Ägget
Ägget har som sagt stora mängder stoft runt sig (Bild 1) och borde därför också ha
stora mängder gas, eftersom stora stjärnor ger ifrån sig gas och en del av ämnena i gasen
bildar stoft. Genom att observera molekyler i gasen kan vi få reda på hur mycket och hur
snabbt stjärnan ger ifrån sig materia. Molekyler avger radiostrålning vid en känd frekvens,
och genom dopplereffekten förändras den frekvensen beroende på molekylens hastighet. En
av de vanligaste molekylerna i rymden är kolmonoxid, CO, så vi använde teleskopet APEX
för att få ett CO spektrum av Ägget (Bild 2).
9
Bild 2: APEX CO spektrum av Ägget
I spektrumet i Bild 2 är strålningen mellan -50 och 0 km/s inte associerad med Ägget,
utan kommer från molekylära moln i galaxen. Strålningen mellan +50 och +100 km/s
kommer från stjärnan och visar två toppar vid +60 och +70 km/s. Det betyder att många
molekyler har de hastigheterna och tyder på att stjärnans hastighet ligger i mitten, vid +65
km/s, om den har kastat ut gas symmetriskt, vilket stjärnor brukar göra. Gasen har då en
hastighet av 5 km/s iväg från Ägget
Problemet är att vi har andra spektra, i synligt ljus, där atomlinjer från stjärnans yta
visar att den ligger på en hastighet av +20 km/s. Antingen har all gas kastats ut åt ett håll
från Ägget, eller så gömmer sig strålning från stjärnan mellan -50 och 0 km/s, där den döljs
av den starka strålningen från molekylära moln. Det är också möjligt att strålningen från
stjärnans yta ger fel hastighet, till exempel om stjärnans yta pulserar. Men inget alternativ
verkar särskilt rimligt, så det enda vi kan göra är fler observationer.
10
Superteleskopet ALMA ger oss inte bara ett känsligt spektrum (Bild 3) men också en bild
av området runt stjärnan och precis var strålningen kommer ifrån (Bild 4).
Bild 3: ALMA CO spektrum av Ägget.
ALMA spektrumet i Bild 3 visar strålningen vi sett förut, från de molekylära molnen
och från stjärnan, men det visar också en svag strålningsplatå som sträcker sig från -100 till
+140 km/s, symmetriskt runt Äggets position vid +20 km/s. Här är äntligen den förväntade
strålningen från stjärnan, som visar att den kastar av sig material i en ryslig fart: 120 km/s
åt alla håll. Men, vad är då strålningen vid +65 km/s?
11
Bild 4: ALMA bild av strålningens position
Bilden från ALMA (Bild 4) visar var strålningen kommer ifrån relativt Ägget, som
befinner sig i mitten. Den starkaste strålningen i bilden (rosa) motsvarar strålningen mellan
+50 och +100 km/s, och den sträcker sig från stjärnan ut till en svag ring. Den har ingen
motsvarighet på andra sidan, och verkar därför vara gas som kastats ut från stjärnan åt bara
ett håll. Detta är mycket ovanligt, och vi har ingen aning om hur en stjärna ens skulle kunna
kasta ut så mycket gas åt ett håll. Det är också konstigt med tanke på de fina symmetriska
stoftringarna runt stjärnan. Blir inte de påverkade av asymmetrin i gasen?
Uppenbarligen har vi fortfarande en lång väg kvar till att lära känna Ägget. Nya
observationer medför några svar och många frågor. Men det är så det ska vara i
forskningen. Om vi visste allt skulle vi inte ha någonting att göra, och jag vill fortsätta
utforska stjärnorna. ♦
12
Foto: Ulf Jonsson ©
Fotograferad: 2015-10-07 från gräsmattan hemma, över obset i riktning österut.
Kamera: Nikon D3s med Nikon 14-24 f/2,8.
Exponering: 3 sek. med f/3,5, ISO 3200.
Det var ett långt skådespel.
Jag tog ca 1500 bilder, som ska bli en Time Lapse i närtid (hoppas jag).
