MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL

EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 27.6.2016
COM(2016) 424 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET,
RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT
REGIONKOMMITTÉN
Utvärdering av hur EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer och
rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer har
genomförts i medlemsstaterna 2016
{SWD(2016) 209 final}
SV
SV
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET,
RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
OCH REGIONKOMMITTÉN
Utvärdering av hur EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer
och rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer
har genomförts i medlemsstaterna 2016
1. Inledning
Inom EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer fram till 20201 har
medlemsstaterna åtagit sig att utveckla, genomföra och övervaka strategierna2 enligt en
övergripande evidensbaserad metod. Kommissionen bedömer genomförandet och rapporterar
årligen till Europaparlamentet och rådet. EU-ramen förstärktes av rådets rekommendation om
verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna.3 I rekommendationen
utvidgades ramen till att omfatta ytterligare områden och dessutom uppmanades
medlemsstaterna att varje år meddela kommissionen vilka åtgärder som vidtagits enligt
rekommendationen samt rapportera om framstegen i arbetet med att genomföra strategierna.
I detta meddelande rapporteras de övergripande slutsatserna om framstegen i genomförandet
av EU-ramen. Meddelandet ger också för första gången en överblick över de åtgärder för att
integrera romerna som vidtagits inom ramen för rådets rekommendation. Det åtföljande
arbetsdokumentet som utarbetats av kommissionens avdelningar innehåller en landsspecifik
bedömning, och lyfter fram exempel på tillämpad praxis inom de olika tematiska områdena.
En detaljerad rapporteringsmall har utvecklats för att stödja medlemsstaternas rapportering.4
Vissa medlemsstater (Frankrike, Tyskland och Slovenien) valde alternativ rapportering,
medan andra (Danmark, Luxemburg och Nederländerna)5 inte rapporterade om sina åtgärder.
2. Kommissionens roll i fråga om att stöda medlemsstaterna
Kommissionen har kopplat övervakningen av framsteg i fråga om integreringen av romer till
sin bredare tillväxtagenda, Europa 2020. Sedan 2012 har fem medlemsstater med de största
grupperna av romer och de mest akuta utmaningarna fått landsspecifika rekommendationer
om hur den konventionella politiken ska bli mer inkluderande för romer. De
rekommendationer som föreslagits av kommissionen 2016 fokuserar på att främja deltagande
av romska barn i konventionell utbildning av god kvalitet.6 Rättsliga, politiska och finansiella
instrument på EU-nivå har anpassats fullständigt till lanseringen av den ekonomiska
programperioden 2014–2020.
1
KOM(2011) 173 slutlig, godkänd av stats- och regeringscheferna den 23–24 juni 2011.
Termen strategi omfattar också integrerade uppsättningar av politiska åtgärder. För medlemsstaterna används följande
förkortningar: AT-Österrike, BE-Belgien, BG-Bulgarien, CY-Cypern, CZ-Tjeckien, DE-Tyskland, DK-Danmark, EE-Estland,
EL-Grekland, ES-Spanien, FI-Finland, FR-Frankrike, HU-Ungern, HR-Kroatien, IE-Irland, IT-Italien, LT-Litauen, LULuxemburg, LV-Lettland, Malta-Malta, NL-Nederländerna, PL-Polen, PT-Portugal, RO-Rumänien, SE-Sverige, SI-Slovenien,
SK-Slovakien, UK-Förenade kungariket. Malta har ingen romsk befolkning på sitt territorium.
3 EUT C 378, 24.12.2013, s. 1.
4 Arbetsgruppen för indikatorer som gäller integrering av romer (Working Party on Roma indicators) har fått stöd av
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och har tillsammans med sjutton medlemsstater (AT, BE, BG, CZ, EL,
ES, FI, FR, HR, HU, IE, IT, NL, PT, RO, SK, UK) utvecklat rapporteringsramar som följer strukturen i rekommendationen. En
ram med indikatorer på romernas integration, där åtgärder kopplas ihop med bidrag och resultat, behöver fortfarande
färdigställas.
5 Nederländerna tog fram en kvalitativ studie om romernas levnadsvillkor på uppdrag av landets regering. Studien
utarbetades av Erasmus University. Danmark hade under lång tid ingen nationell kontaktpunkt för romer. En kontaktpunkt
utsågs nyligen, men kommissionen har inte fått någon rapport om åtgärder som införts enligt rådets rekommendation.
6 BG, CZ, HU, RO, SK: http://ec.europa.eu/europe2020/making-it-happen/country-specific-recommendations/index_sv.htm.
2
2
2.1 Bygga upp kapaciteten och främja samarbete
Kommissionen fortsätter att underlätta dialogen mellan medlemsstaterna inom ramen för
nätverket av nationella kontaktpunkter för romer. 7Europeiska kommissionen fortsätter
också arbetet med expertgruppen för romer, Roma Taskforce, där berörda enheter inom
kommissionen sammanförs. Dessa enheter bidrar till EU:s integrationsprocess för romer.
Bilaterala kontrollbesök i medlemsstaterna äger också rum. Under dessa besök förs
djupgående diskussioner mellan kommissionen, nationella och lokala myndigheter och det
civila samhället. Dessutom genomförs besök till romska grupper.
Den europeiska plattformen för romers integrering, som samlar alla berörda parter på
europeisk nivå, reformerades 2015 för att garantera förfaranden med mer delaktighet för alla.
Paraplyorganisationerna för det europeiska civila samhället för en regelbunden dialog med
kommissionen. Dessa organisationer deltog intensivt i översynen och förberedelserna av den
europeiska plattformen för romers integrering. Under 2015 fokuserade plattformen på
samarbetet mellan många olika aktörer och kampen mot diskriminering och antiziganism.
Kommissionen åtog sig för att stödja medlemsstaterna i utvecklingen av nationella
plattformar för integrering av romer. Dessa plattformar ska spela en avgörande roll och
garantera att samtliga berörda parter på ett öppet och inkluderande sätt får medverka vid
genomförande, övervakning och rapportering.
Kommissionen stärkte också den lokala kapacitetsuppbyggnaden och olika
nätverksinitiativ genom att stödja
• partnersamverkan mellan lokala myndigheter (under den gränsöverskridande
kampanjen för romer och med romer, ”for Roma with Roma”),8
• gemensamma program9 med Europeiska rådet, varvid syftet är att investera i medling,
strukturerad dialog och kapacitetsuppbyggnad mellan romska grupper och lokala
myndigheter,
• nätverk för gränsöverskridande samarbete mellan myndigheter på nationell och lokal
nivå, samt romska icke-statliga organisationer (eller organisationer som främjar romer).
2.2 Kampen mot diskriminering och antiziganism
År 2015 vidtog kommissionen mer kraftfulla åtgärder för att bekämpa diskriminering,
segregation och antiziganism, inklusive hatpropaganda och hatbrott. Kommissionen är
fördragens väktare och har därför till uppgift att garantera att antidiskrimineringslagstiftning
så som likabehandlingsdirektivet10 införlivas och verkställs på vederbörligt sätt.
Kommissionen inledde ett andra överträdelseförfarande om diskriminering av romska barn
inom utbildningssektorn,11 och fortsatte att undersöka misstänkt diskriminering inom
utbildningssektorn och på bostadsmarknaden i flera medlemsstater.
Kommissionen inledde en dialog med medlemsstaterna i syfte att säkerställa fullständigt och
korrekt införlivande och genomförande av rådets rambeslut om bekämpande av vissa
former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen12
efter att ha fått befogenhet att övervaka rambeslutets tillämpning. Dessutom gjorde
7
Nätverket träffas två gånger per år. Det inrättades år 2012 i syfte att främja ömsesidig inlärning och samarbete kring
genomförandet av nationella strategier för integrering av romer. Avsikten var också att stödja kommissionen i frågor som
identifierats av kontaktpunkterna. Inom nätverket arbetar tematiska arbetsgrupper (för närvarande inriktade på
gränsöverskridande samarbete och romska barn) där mer djupgående diskussioner möjliggörs.
8
http://ec.europa.eu/justice/discrimination/roma/for-roma-with-roma/index_en.htm.
9
programmen Romed2 och Romact.
10 Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett
deras ras eller etniska ursprung (EUT L 180, 19.7.2000, s. 22).
11 Slovakien i april 2015. Det första förfarandet inleddes i september 2014 mot Tjeckien.
12 2008/913/RIF, EGT L 328, 28.11.2008, s. 55.
3
kommissionen kraftiga insatser för att hjälpa medlemsstaterna att säkerställa att åtgärderna
mot hatpropaganda och hatbrott är verkningsfulla ute på fältet. Kommissionen inledde
diskussioner med IT-företag, medlemsstater och det civila samhället i syfte att säkerställa
snabb borttagning av olaglig hatpropaganda på nätet och samtidigt främja utarbetandet av
motberättelser.
Kommissionen lanserade den gränsöverskridande informationskampanjen för romer och med
romer ”for Roma with Roma”. Kampanjen syftar till att bekämpa stereotyper mot romer.
Man vill samarbeta med media, främja kulturell förståelse, organisera teckningstävlingar i
skolor och stödja partnersamverkan mellan lokala myndigheter.
År 2015 offentliggjorde kommissionen nedanstående uppsättning referensmaterial i tre delar
för att stödja medlemsstaterna i kampen mot diskriminering och segregation.
• Vägledning om hur de europeiska struktur- och investeringsfonderna för 2014–2020 kan
användas för att motverka den pedagogiska och rumsliga segregationen. Här ger
experter råd om genomförandet till de medlemsstater där behovet är störst.13
• Känn till dina rättigheter: en broschyr med vägledning om hur man anmäler ett
diskrimineringsfall. Här förklaras offrens rättigheter på ett lättbegripligt sätt och syftet är
att förbättra genomförandet av jämställdhetsdirektiven och öka medborgarnas
medvetenhet om sina rättigheter.14
• European Toolkit for Schools: en europeisk verktygslåda för skolor med god praxis
inom utbildningsområdet, inklusive rutiner för hur man ger riktat stöd till romska barn och
arbetar med romska familjer.15
Kommissionen uttryckte sitt starka stöd för Europaparlamentets resolution16 om romernas
internationella dag – antiziganism i Europa och EU:s erkännande av minnesdagen för
folkmordet på romer under andra världskriget. Under kommissionens program ”Ett
Europa för medborgarna” finansierade kommissionen projekt till minnet av den romska
förintelsen. Under programmet för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap finansierades
dessutom lokala, nationella och gränsöverskridande projekt om romernas integrering och
icke-diskriminering.
3. Läget i fråga om romernas integration i medlemsstaterna
Vid sidan om den ekonomiska och finansiella krisen utgjorde flyktingkrisen en utmaning utan
motstycke för medlemsstaterna. Offentliga myndigheter är pressade i sina försök att tillgodose
de nyligen anlända flyktingarnas behov, samtidigt som de måste ta hand om sina egna utsatta
romska medborgare och tredjelandsmedborgare eller EU-medborgare av romskt ursprung på
sitt territorium. Trots de utmaningar som integrationen av dessa grupper medför, bör
medlemsstaterna inte prioritera någon grupp framom någon annan. Det krävs en balanserad
strategi, där alla integrationsbehov förenas med ömsesidigt stödjande och samordnade
åtgärder.
Denna bedömning baseras på uppgifter från medlemsstaterna, och kompletteras med bidrag
från det civila samhället. Inom arbetsgruppen för romernas integrationsindikatorer
(samordnad av byrån för grundläggande rättigheter med deltagande av sjutton medlemsstater
och kommissionen) gjordes försök att utveckla en gemensam ram för romernas
integrationsindikatorer. Trots att denna process har resulterat i en detaljerad rapporteringsmall
om åtgärder som införts, behöver ramarna för romernas integrationsindikatorer finslipas
ytterligare för att skapa en koppling mellan åtgärder å ena sidan och parternas bidrag och
13
http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/informat/2014/thematic_guidance_fiche_segregation_en.pdf.
http://ec.europa.eu/justice/discrimination/files/rights_against_discrimination_web_en.pdf.
15 http://www.schooleducationgateway.eu/en/pub/resources/toolkitsforschools/general.htm.
16 15.4.2015, 2015/2615(RSP).
14
4
resultat å andra sidan. Den mall som användes för rapporteringen under innevarande år
medförde utmaningar för vissa medlemsstater. Kommissionen har åtagit sig att utveckla en
användarvänlig rapporteringsmetod med nära anknytning till ramen för indikatorer.
3.1 Horisontella åtgärder
Diskrimineringen är fortfarande allmänt utbredd över hela EU och förekommer i alla
samhällen och i alla viktiga områden. Detta bekräftas i resultaten av den nyligen
genomförda Eurobarometerundersökningen17 och i återkopplingen från det civila samhället.
Medlemsstaterna fokuserar på att främja interkulturell dialog, mångfald, information om
romernas historia och kultur, inklusive den romska Förintelsen. Några av medlemsstaterna
inbegriper redan denna information i sina läroplaner i skolorna. Det är viktigt att ta upp
kampen mot diskriminering av romer. Detta görs genom att utbilda barn och betrakta
utbildningen i ett bredare perspektiv. Vissa medlemsstater har infört utbildningsaktiviteter
inriktade på att göra tjänstemän och tjänsteleverantörer mer medvetna så att de har verklig
interkulturell förståelse när de arbetar med romer. Några medlemsstater driver också
kampanjer mot hatbrott. Alla dessa åtgärder är nödvändiga för att främja jämställdhet.
Medlemsstaterna uppmanas att utveckla dem ytterligare.
Trots dessa ansträngningar märks inga verkliga förbättringar ute på fältet. Därför behövs en
mer systematisk metod och medlemsstaterna uppmanas att visa större politisk vilja att
bekämpa diskriminering. Antiziganism som en särskild form av rasism är på uppgång.
Antiziganismen är nära besläktad med djupt rotade stereotyper och stigmatisering av romerna.
Detta är relaterat till den ökade radikaliseringen och extremismen i EU. Det är oerhört viktigt
att offentliga myndigheter distanserar sig från den rasistiska och främlingsfientliga diskursen
som har romer som måltavla och att myndigheterna effektivt kriminaliserar anti-romsk
retorik, hatpropaganda och hatbrott. Det är viktigt att förstå att oviljan att agera också
bidrar till att intolerans godtas i våra samhällen.
Även om vissa medlemsstater vidtog åtgärder för att undanröja diskriminering och
segregering av romer genom antagandet av lagstiftning som främjar inkludering (särskilt inom
utbildningsområdet i syfte att främja lika tillgång till konventionell utbildning för romska
barn18), förekommer fortfarande utslagning från arbetslivet samt segregation inom
utbildningssektorn och på bostadsmarknaden. Därför bör medlemsstaterna också göra större
ansträngningar för att garantera att antidiskrimineringslagstiftningen genomförs effektivt
i praktiken så att diskriminering och segregering kan undanröjas effektivt.
De flesta medlemsstaterna rapporterade om åtgärder för att främja romernas deltagande, men
det behövs ökad fokus på romsk ungdom. Situationen för romska barn är fortfarande
särskilt oroande. Vissa medlemsstater vidtar åtgärder för att bekämpa trakasserier och
mobbning. Romska grupper utestängs emellertid fortfarande ur samhället. I vissa
medlemsstater är detta kopplat till bristen på registrering och identitetshandlingar, lågt
deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg, samt fler skolavhopp.
Åtgärder som rekommenderas av rådet
Säkra en effektiv praktisk tillämpning av direktivet om likabehandling
Medlemsstater
som
har
rapporterat om åtgärder
BE, BG, CZ, DE, FI, HR, IT, LT, SI,
SK, UK
Genomföra åtgärder för att upphäva segregationen regionalt och lokalt
ES, HR, SK
Se till att tvångsavhysningar är i full överensstämmelse med EU:s
lagstiftning och internationella människorättsförpliktelser
-
17
18
Special Eurobarometer 437, 2015.
BG, CZ, SK
5
Öka medvetenheten om fördelarna med romernas integrering
AT, ES, LV
Öka allmänhetens medvetenhet om olika slags samhällen, se till att den
allmänna opinionen görs uppmärksam på integrering av romer
AT, DE, ES, LV, PT, SI, SK
Bekämpa anti-romsk retorik och hatpropaganda
AT, DE, ES, HR, SE, SK
Bekämpa flerfaldig diskriminering av romska barn och kvinnor
AT, CZ, DE, ES, HR, HU, PT, SE,
SI, SK
Kampen mot våld (i hemmet) som riktas mot kvinnor och flickor
AT, DE, EL, ES, FI, HR, HU, UK
Kampen mot människohandel
AT, BG, HR, HU, IT
Bekämpa äktenskap med minderåriga och tvångsäktenskap, samt
tiggeri som rör barn
SI
Stödja romernas aktiva medborgarskap genom att främja deras sociala,
ekonomiska, politiska och kulturella deltagande
AT, BE, BG, CZ, DE, ES, FI, HR,
HU, LT, LV, PT, SE, SI, SK, UK
Främja utbildning och anställning av kvalificerade medlare
BE, BG, CZ, ES, HR, PT, SI
Göra romerna mer medvetna om sina rättigheter
AT, DE, ES, HR
Övrigt
BE, BG, FR, HU, HR, IT, LV, PT,
UK
Romska kvinnor behandlas främst under kategorin integreringsåtgärder. Men med tanke på
att kvinnorna utsätts för flera former av diskriminering (våld, människohandel, äktenskap med
minderåriga och tvångsäktenskap, samt tiggeri som rör barn), bör de också erbjudas mer
riktade åtgärder som en del av ett könsspecifikt strategiskt tillvägagångssätt där särskild
hänsyn tas till barn. Inom dessa områden har i stort sett inga åtgärder vidtagits trots att det
finns tecken på att handeln med romer för dessa ändamål ökar.19
Medlemsstaterna bör bli bättre på att hantera den särskilda situationen för romer och vidta
såväl integreringsåtgärder som riktade åtgärder i syfte att säkerställa att romerna verkligen får
lika rättigheter och integrationstjänster på lika villkor.
3.2 Utbildning
Utbildning
uppmärksammas
fortsättningsvis
mest
i
medlemsstaternas
integrationsåtgärder. Majoriteten av medlemsstaterna rapporterade om åtgärder som är
relevanta för förskoleverksamhet och barnomsorg, skolavhopp, inkluderande undervisning
och individualiserat stöd. Många medlemsstater har antagit strategier för skolavhopp, men
dessa är inte uttryckligen inriktade på romerna, som fortsätter att vara överrepresenterade
bland dem som hoppar av skolan i förtid. Mycket uppmärksamhet ägnas åt att främja
tillgången till och kvaliteten på tidig utbildning, vilket tjänar till att förhindra senare
skolavhopp och förbättra utbildningsresultaten. Ett positivt paradigmskifte har kunnat skönjas
under de senaste åren. Detta innebär att man erkänner att tidig utbildning är av central
betydelse. Paradigmskiftet märks genom att anslagen för att bygga daghem har ökat och att
ändringar i lagstiftningen genomförts i flera medlemsstater med syftet att införa eller utöka
obligatorisk förskoleundervisning.20
19
20
Europol: ”Situation Report — Trafficking in human beings in the EU” (lägesrapport om människohandel i EU).
BG, CZ, HU, FI
6
Åtgärder som rekommenderas av rådet
Undanröja segregation
Medlemsstater som har rapporterat om åtgärder
BE, BG, ES, IE, IT, RO, SI, SK
Undvika onödig placering av elever i särskolor
BG, CZ, SK
Bekämpa skolavhopp
AT, BE, BG, CY, DE, ES, FI, FR, HR, HU, IT, RO, SE,
SK, UK
Främja tillgången till och kvaliteten på
förskoleverksamhet och barnomsorg
AT, BG, CZ, ES, FI, HR, HU, IT, PL, RO, SK
Tillhandahålla individualiserat stöd
AT, CZ, DE, ES, HR, IT, LT, LV, PL, RO, SK, UK
Främja inkluderande undervisning och
inlärningsmetoder
AT, BG, CY, CZ, DE, ES, HR, HU, LV, PT, RO, SI,SK,
UK
Uppmuntra till föräldraengagemang och
lärarutbildning
AT, BE, BG, CY, DE, ES, FI, IT, LV, SI, SK
Främja deltagande i och fullföljande av sekundär
och högre utbildning
AT, BG, CZ, DE, ES, FI, HR, HU, PL, UK
Öka tillgången till vuxenutbildning och en andra
chans till utbildning
UK, BG, CY, DE, ES, SI
Övrigt
BE, CZ, ES, FI, DE, HR, HU, IT, LT, LV, RO, SI, SK, UK
Att främja inkluderande utbildning och individualiserat stöd till barn inom konventionell
utbildning är en positiv utveckling under den senaste tiden. Detta tjänar till att förhindra
placering i särskolor på grundval av social bakgrund. Principen om att främja inkludering i
rättsliga sammanhang har stärkts i flera medlemsstater. Samtidigt måste detta åtföljas av
effektiva genomförandeåtgärder. För att uppnå konkreta resultat måste man garantera att
övervakningen är korrekt, att finansieringen är hållbar och att lärarutbildningen är relevant.
Mer uppmärksamhet måste ägnas åt att erbjuda romer vuxenutbildning och en andra chans till
utbildning, samt att underlätta övergången mellan olika utbildningsnivåer, inklusive högre
utbildning. Aktiva åtgärder för att upphäva segregationen bör prioriteras så att romska barn
kan få utbildning av god kvalitet i en konventionell miljö. Utbildningsprogrammen ska
motsvara de verkliga behoven på arbetsmarknaden så att sysselsättningsmöjligheterna kan
förbättras i praktiken.
7
3.3 Sysselsättning
Romernas deltagande på arbetsmarknaden är fortfarande mycket svagt.
Medlemsstaterna prioriterade integreringsåtgärder för arbetslösa, utbildning och
subventionerad sysselsättning för långtidsarbetslösa. Medlemsstaterna erbjuder också
sysselsättningsåtgärder eller offentliga arbeten och åtgärder till personer med
invandrarbakgrund, men dessa har ingen betydande inverkan på romerna. De flesta
medlemsstaterna rapporterade om åtgärder till stöd för en första arbetslivserfarenhet,
yrkesinriktad eller arbetsplatsanknuten utbildning, livslångt lärande och kompetensutveckling.
Flera medlemsstater har tagit initiativ avseende konventionella arbetsförmedlingstjänster och
egenföretagande eller entreprenörskap. Trots alla dessa åtgärder är romer fortfarande den mest
underrepresenterade gruppen på arbetsmarknaden. Låg utbildningsnivå och kompetens samt
utbredd diskriminering är faktorer som förklarar de dåliga sysselsättningsresultaten.
Sysselsättningsåtgärder och offentligt arbete har möjligen förbättrat sysselsättningsstatistiken.
Men istället för att bygga broar till den öppna arbetsmarknaden, ledde dessa åtgärder till att
deltagarna stannade kvar i arbeten av låg kvalitet och med låga inkomster, vilket inte var
tillräckligt för att de berörda deltagarna skulle kunna bryta sig ur fattigdomen.
Åtgärder som rekommenderas av rådet
Stödja den första arbetslivserfarenheten, yrkesinriktad
utbildning, arbetsplatsanknuten utbildning och livslångt
lärande
Medlemsstater som har rapporterat om
åtgärder
AT, BE, BG, DE, EL, ES, FI, HR, HU, IT, LT,
LV, PL, PT,SI, SK, UK
Stöd för eget företagande och entreprenörskap
AT, BE, BG, ES, HR, HU, LT, SI, SK
Lika
tillgång
konventionella
offentliga
arbetsförmedlingstjänster med individualiserat stöd
AT, BE, BG, DE, ES, FR, HR, HU, IT, LV, PT,
SE, SI, SK
Undanröja hinder, inklusive diskriminering, för att
möjliggöra (åter)inträde på arbetsmarknaden
AT, FI, DE, ES, HR, HU, LT, SK, UK
Övrigt
BE, CZ, EL, HU, LT, PT, RO, SK
Det är uppenbart att allomfattande, skräddarsydda metoder behövs. Innovativa åtgärder bör
utnyttjas bättre, liksom även integrerade metoder för aktiv integration. De innovativa
åtgärderna kan bl.a. handla om främjande av sociala företag och entreprenörskap för romer,
incitament för arbetsgivare, uppbyggande av kontakter med privata arbetsgivare, särskild
inriktning på romer inom ramen för ungdomsgarantin, samt främjande av sociala aspekter
inom offentlig upphandling. Det är också viktigt att effekten av alla åtgärder på romernas
sysselsättning kontrolleras noga. Kampen mot diskriminering på arbetsmarknaden bör också
stärkas, och ett närmare samarbete bör byggas upp med yrkesinspektionen. Anslag inom
ramen för Europeiska socialfonden bör utnyttjas fullt ut för att säkerställa att åtgärderna som
omfattar integrerat och personligt stöd är effektiva och hållbara. Finansieringsmöjligheterna
genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling bör också användas fullt ut i
syfte att främja romernas sysselsättning i landsbygdsområden, där majoriteten av romerna
lever.
3.4 Hälso- och sjukvård
Utmaningen är fortfarande att skapa lika villkor för romerna i fråga om hälso- och
sjukvård, särskilt i de mest eftersatta områdena. De flesta medlemsstaterna rapporterade
om åtgärder som underlättar tillgången till hälso-och sjukvård och fokuserar på förebyggande
och skyddande åtgärder, särskilt vaccination av barn, familjeplanering och ökad
hälsomedvetenhet. Medlemsstaterna samarbetar också med den icke-statliga sektorn. För
vissa romer är tillgången till hälso- och sjukvård dock begränsad på grund av att de inte
8
registrerat sig och inte har någon sjukförsäkring. Ytterligare ansträngningar behövs för att nå
ut till dessa utsatta människor, bland annat så att de får delta i åtgärder för hälsovård och
social omsorg. Kunskapshöjande insatser bör också genomföras i alla medlemsstater. Dessa
insatser ska riktas till såväl hälso- och sjukvårdspersonal som romer .
Åtgärder som rekommenderas av rådet
Undanröja hinder för att få tillgång till hälso- och
sjukvården
Medlemsstater som har rapporterat om åtgärder
AT, BE, BG, CZ, DE, ES, FI, FR, HU, LT, PL,RO, SE,
SI, SK, UK
Förbättra tillgång till hälsokontroller, pre- och
postnatal vård, familjeplanering, etc.
AT, BG, DE, ES, IT, PL, SI, SK
Främja tillgången till gratis vaccinationsprogram
som riktar sig till barn, och de mest missgynnade
grupperna och områdena
AT, BE, BG, DE, ES, HU, PL, RO, SI, SK
Främja hälsomedvetenheten
AT, BG, CZ, DE, ES, FI, HR, HU, IT, PL, SI, SK
Övrigt
BE, BG, EL, ES, FI, HR, IT, LT, PL, SK
3.5 Boende
De viktigaste utmaningarna gällande boende — nämligen kampen mot segregation och
förebyggande av tvångsavhysningar — hanterades inte tillräckligt effektivt.21 Flera
medlemsstater rapporterade om åtgärder för att främja icke-diskriminerande tillgång till
sociala bostäder, medan andra rapporterade om kampen mot segregation. Båda områdena bör
framhävas i ytterligare gemensamma och kraftiga åtgärder, som potentiellt kan finansieras
med EU-medel. Användning av Europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder) bör
undvikas, om detta leder till (ytterligare) segregering av bostadsanläggningar. Det krävs
långsiktighet för att kunna tackla segregeringen. Nedan följer några av de nödvändiga
förutsättningarna för framgångsrik desegregering:
• Inriktning på regioner som släpar efter eller riskerar att halka efter.
• Säkerställa att de intresserade aktörerna samordnas och att berörda romska grupper deltar i
genomförandet.
• Kombinera infrastruktur och utveckling av personalresurser.
• Legalisera bostäder.
• Inleda förberedande och åtföljande åtgärder.
• Tillhandahålla lämpligt boende i en integrerad miljö.
• Förankra desegregeringen i en integrerad strategi.
Åtgärder som rekommenderas av rådet
Undanröja all geografisk segregation och främja
desegregering
Medlemsstater som har rapporterat om åtgärder
CZ, HU, ES, IT, RO
Främja icke-diskriminerande tillgång till sociala
bostäder
AT, BE, BG, CZ, DE, ES, FI, FR, IT, SK, UK
Tillhandahålla rastplatser för icke-bofasta romer
AT, BE, FR, UK
Säkerställa tillgången till allmännyttiga tjänster
ES, HR, RO, SI
Övrigt
AT, BE, BG, CZ, ES, HR, HU, IT, LT, PL, PT, RO,
SK
Några av de berörda länderna har också vidtagit åtgärder när det gäller en annan prioritering
som framhävs inom EU-ramen och i rekommendationen, nämligen att tillhandahålla
21
Internationella människorättsorganisationer och det civila samhället har tagit upp flera problem under 2015 i samband med
ett antal tvångsavhysningar som ägde rum i flera medlemsstater. Se till exempel http://www.coe.int/en/web/commissioner//european-countries-must-stop-forced-evictions-of-roma. I flesta fall erbjöds de berörda personerna inga alternativa lösningar i
form av sociala bostäder, och i vissa fall togs barnen bort från sina familjer.
9
rastplatser för resandefolket enligt de lokala behoven. Tillgången till allmännyttiga tjänster
bör ses över i alla medlemsstater för att förbättra romernas levnadsvillkor.
3.6 Strukturella åtgärder
Framsteg har gjorts med att dels driva vidare det arbete som utförts av de nationella
kontaktpunkterna för romer, dels stärka deras institutionella kapacitet, även om deras
mandat och resurser fortfarande varierar avsevärt. Många av dem deltar såväl i
samordningen av relevant politik som i utformningen och översynen av denna politik. Många
arbetade aktivt med att anpassa de politiska prioriteringarna till den tillgängliga finansieringen
för programperioden 2014–2020.22 Deras insatser bidrog till att den socioekonomiska
integreringen av marginaliserade romska grupper valdes ut som ett särskilt prioriterat område
för investeringar inom de operativa programmen. På detta sätt garanterades hållbar
finansiering av åtgärder för integrering av romer fram till 2020.
Vissa nationella kontaktpunkter för romer bedriver ett nära samarbete med lokala
myndigheter och ger metodstöd då lokala handlingsplaner utvecklas, och samarbetar
dessutom med representanter för det romska civilsamhället (eller organisationer som främjar
romer). Deras synlighet ökar bland alla intressenter. I fråga om genomförandet behövs
emellertid ytterligare förbättringar, särskilt då det gäller samarbetet med lokala
myndigheter, civilsamhället och i synnerhet den privata sektorn. Rapporter från
medlemsstaterna visar att de nationella myndigheterna genomför största delen av de
rapporterade åtgärderna, särskilt inom utbildning och hälsovård, medan kommunerna
vanligtvis ansvarar för att genomföra åtgärder relaterade till boende och sysselsättning. Det
civila samhällets organisationer är mest aktiva i fråga om hälso- och sjukvård, följt av
utbildning, men partnerskap mellan dem i fråga om genomförandet på alla relevanta områden
bör främjas ytterligare. Den privata sektorns möjliga roll är fortfarande till stora delar
outforskad.
I många medlemsstater har det byggts upp ett samarbete mellan kontaktpunkterna och
jämställdhetsorganen23. Båda aktörerna bidrar till politiken och ger stöd vid behov.
Personalresurserna och de ekonomiska resurserna behöver fortfarande utökas för bägge parter,
samtidigt som deras inbördes samarbete behöver stärkas och samarbetet bli mer effektivt.
Vikten av gränsöverskridande samarbete erkänns alltmer av alla inblandade på samtliga
nivåer, och det främjas och genomförs i praktiken i allt högre utsträckning. Utbyte av bästa
praxis äger rum mellan myndigheterna både på nationell nivå (t.ex. inom nätverket EURoma,
där kontaktpunkter och förvaltningsmyndigheter samverkar för att ESI-medel ska användas
effektivare för integrering av romer) och på kommunal nivå (t.ex. inom EU-strategin för
Donauområdet). Nationella bilaterala avtal (t.ex. mellan Frankrike och Rumänien, eller
mellan Sverige och Rumänien) har ingåtts för att intensifiera det gränsöverskridande
samarbetet för integrering av romer. På lokal nivå omfattar det gränsöverskridande samarbetet
också integrering av romer (t.ex. Eurocities arbetsgrupp för integrering av romer eller den nya
komponenten inom programmet Romact till stöd för kapacitetsuppbyggnad och
gränsöverskridande samarbete för att hjälpa lokala myndigheter). Det finns flera positiva
exempel på samarbete mellan kommuner i västra och östra Europa med inriktning på att
tillhandahålla tjänster till romer, bl.a. inom utbildningsområdet (t.ex. Glasgow och Oslo
samarbetar med Belfast, Arad, Craiova och Timisoara) och sysselsättningsområdet (t.ex. Gent
samarbetar med Glasgow, Aten och Malmö).
22
ESI-medel, se http://ec.europa.eu/regional_policy/sv/funding/. Stärkt partnerskap i fråga om planering, genomförande och
övervakning av ESI-finansiering, se http://ec.europa.eu/regional_policy/en/policy/what/glossary/e/european-code-of-conduct.
23 Organ som inrättats enligt EU: s jämställdhetsdirektiv 2000/43/EG, 2004/113/EG och 2006/54/EG.
10
Medlemsstaterna har vidtagit åtgärder för att utveckla övervakningen av de nationella
strategierna för integrering av romer. ESI-fondernas krav på starka kontrollmetoder spelar en
viktig roll, eftersom detta ger bättre möjligheter att utvärdera effekterna av åtgärderna för
integrering av romer. Trots detta behövs ytterligare ansträngningar för att det ska bli möjligt
att bedöma resultaten av de rapporterade integreringsåtgärderna som är särskilt inriktade på
romer, inklusive åtgärdernas påverkan på trenderna i fråga om segregering, romernas
skolprestationer och sysselsättningsnivåer, och tillgången till bostäder och hälsovårdstjänster i
en integrerad miljö. Därför kommer byrån för grundläggande rättigheter att fortsätta arbetet
med att utveckla romernas integrationsindikatorer och samla in synpunkter från alla berörda
parter, vilket torde bidra till utvecklingen av en rapporteringsmetod. Övervakningen av
åtgärder för integrering av romer bör anpassas bättre till övervakningen av ESI-medlen för
integrering av romer genom en närmare samordning mellan kontaktpunkterna och
förvaltningsmyndigheterna för ESI-medel, varvid syftet är att säkerställa att de berörda
medlen verkligen betalas ut till romerna.
3.7 Finansiering
I sitt meddelande från 2015 beskrev kommissionen de olika finansieringsmöjligheterna under
programperioden 2014–2020. Medlemsstaternas grova indelning av anslag för att främja
social integration och bekämpa fattigdom och diskriminering rapporteras land för land i
arbetsdokumentet som utarbetats av kommissionens avdelningar. Det bör noteras att
tolv medlemsstater24 enligt sin grova indelning av anslag för social integration har valt nya
prioriteringar för sina investeringar. Detta möjliggör explicit, men inte uteslutande,
inriktning på romer, vilket innebär att anslagen inom detta prioriterade område uppgår till
totalt 1,5 miljarder euro. Inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna har man även
identifierat flera andra prioriteringar som bidrar till integrationen av romer.25
I fråga om nationell offentlig finansiering görs de största investeringarna i utbildning och
bostäder, om man ser till de viktigaste politikområdena, medan det investeras mycket mindre i
sysselsättning och ännu mindre i hälsa. Den rapporterade nationella finansieringen av
övergripande och strukturella åtgärder är obetydlig. I fråga om ESI-finansiering och i linje
med de landspecifika rekommendationerna enligt den europeiska planeringsterminen är
inkluderande utbildning (inklusive förskoleverksamhet) och sysselsättning de två viktigaste
investeringsområdena. Ett betydande anslag går också till bostäder. Det belopp som anslagits
för investeringar i hälso- och sjukvård är mycket lägre. I fråga om övergripande och
strukturella åtgärder finansieras framför allt skydd av kvinnor och barn samt kampen mot
diskriminering, främst med ESI-medel.
Flera medlemsstater har utvecklat en metod för kartläggning av romska grupper genom att
införa etniska och socioekonomiska indikatorer (dvs. eftersatta/segregerade stadsdelar,
människor i stort behov av hjälp, fattigdomskartor, etc.) för att förbättra inriktningen och
fördelningen av ESI-medel för integrering av romerna.
4. Utvidgningen
Integreringen av romerna fortsätter att vara en viktig prioritering i utvidgningsprocessen.
Kommissionen har ett nära samarbete med länderna på västra Balkan och Turkiet, och
övervakar genomförandet av åtagandena. En viktig satsning som görs inom ramen för
instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) är att stödja romernas integrationsprogram på
24
AT, BE, BG, CZ, ES, FR, EL, HU, IT, PL, RO, SK
T.ex. inom ramen för Europeiska socialfonden: minska antalet skolavhopp och främja lika tillgång till en god tidig
barndom samt grundutbildning och sekundär utbildning av god kvalitet; eller bekämpa alla former av diskriminering och
främja lika möjligheter. Inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden: infrastruktur eller stöd inom det sociala
området, hälsoområdet eller utbildningsområdet för fysisk, ekonomisk och social förnyelse av eftersatta samhällen.
25
11
nationell och regional nivå. Situationen för de flesta romerna är dock fortfarande
problematisk. Det räcker inte med att anta lagstiftning eller policydokument. Tillräckliga
budgetmedel bör fördelas på nationell nivå för att genomföra integrationsåtgärder, varvid
särskild uppmärksamhet bör riktas på genomförandet på lokalt plan. Romska grupper måste få
vara fullt delaktiga i planering, genomförande och uppföljning. Årtiondet för integrering av
romer26 bidrog till att romernas integrering blev en del av den politiska dagordningen. Fasen
efter detta integreringsårtionde bör koncentreras på att uppnå mätbara resultat ute på fältet,
varvid klyftan mellan romer och icke-romer tydligt bör minskas, och samtidigt bör det fästas
särskild uppmärksamhet vid de prioriterade områdena (utbildning, sysselsättning, hälsa,
bostäder och medborgarskapshandlingar) såväl som de övergripande områdena med
anknytning till jämställdhet och antiziganism. Integrationspolitiken för romer måste stärkas så
att den aktuella flyktingkrisen ska kunna hanteras. En stor del av dem som återvänder till
länderna på västra Balkan, som nu betecknas som säkra ursprungsländer, är romer.
5. Slutsatser och förslag till åtgärder
Det finns redan juridiska och politiska instrument samt finansieringsinstrument på europeisk
nivå. Medlemsstaterna har inrättat samordningsstrukturer, infört riktade och konventionella
åtgärder som svar på rådets rekommendation, och dessutom har de anslagit medel. I denna
bedömning identifierades några positiva trender, såsom ökad fokus på förskoleverksamhet,
nya kopplingar mellan politiska prioriteringar för romernas integrering och användning av
ESI-medel under programperioden 2014–2020, samt betydelsen av de nationella
kontaktpunkterna för romer vid planeringen av denna finansiering. Emellertid kunde de
ovannämnda ansträngningarna inte förhindra en ytterligare försämring av romernas
levnadsvillkor eller ändra på den fientliga inställningen som är allmänt utbredd hos
majoriteten av befolkningen. Allvarliga flaskhalsar har identifierats i kampen mot
diskriminering av romer, särskilt i fråga om segregation inom bostads- och utbildningssektorn
eller vid förebyggande av tvångsavhysningar. Ett hållbart lokalt engagemang och
genomförande måste fortfarande säkerställas. Samarbetet med det civila samhället och den
privata sektorns delaktighet i genomförandet är fortfarande bristfälligt. Effekterna av
integrationsarbetet ute på fältet bör också redovisas bättre.
Medlemsstaterna bör på nytt skapa ett politiskt engagemang för romernas integration så
att de befintliga juridiska, politiska och finansiella instrumenten används fullt ut i syfte att få
fram konkreta resultat ute på fältet. Genomförandet på lokalt plan är av största vikt.
Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att ta itu med följande brådskande
prioriteringar:
 Verkställa lagstiftning och ge garantier på nationell och lokal nivå
mot
diskriminering, rasism och främlingsfientlighet genom
o övervakning, bekämpning, rapportering och sanktionering av diskriminering mot
romer inom alla politikområden,
o kriminalisering av offentlig uppvigling till våld eller hat bland annat på grund av
etniskt ursprung,
o förhindrande av människohandel genom könsspecifika åtgärder med särskild hänsyn
till barn,
o särskild fokus på majoriteten av befolkningen och viktiga aktörer inom samhället
genom kunskapshöjande insatser och kampanjer mot diskriminering i syfte att främja
förståelse för den ekonomiska nödvändigheten och de ömsesidiga fördelarna med
romernas integrering.
26
http://www.romadecade.org/.
12

Förhindra vräkningar på grund av etniskt ursprung genom att se till att samtliga
vräkningar sker med full respekt för de grundläggande rättigheterna, samtidigt som
lämpliga alternativa bostäder ordnas till de vräkta familjerna för att undvika hemlöshet
och förvärrad utslagning, och genom att utforska möjligheterna för ESI-fonderna att
investera i en förbättrad bostadssituation för romerna.
 Eliminera segregation inom utbildningssektorn och på bostadsmarknaden i linje med
kommissionens riktlinjer . Detta bör ske genom lagstiftning, inklusive politiska reformer,
lärarutbildning, spridning av inkluderande metoder och i synnerhet åtgärder för att
undanröja segregering. Ovannämnda åtgärder kombineras med riktat stöd för att
undanröja alla hinder för åtkomst till utbildning och bostäder, genom att utnyttja
möjligheterna till finansiering med ESI-medel till fullo.
 Införa skyddsåtgärder och riktade åtgärder för att säkerställa att konventionella
insatser verkligen når ut till romerna, särskilt inom sysselsättning och hälsovård.
 Förlänga och sprida ut initiativ i mindre skala, om de har visat sig vara framgångsrika,
med medel från programperioden 2014–2020.
 Ytterligare utveckla insamlingen av data, samt metoderna för övervakning och
rapportering, så att användningen av offentliga medel redovisas enligt förväntningarna.
Dessutom bör det säkerställas att effekterna av riktade och konventionella åtgärder för
romer utvärderas och att detta leder till erfarenhetsbaserat lärande och strategisk översyn.
 Utnyttja nationella plattformar för romer fullt ut i syfte att säkerställa inkluderande
medverkan av alla intressenter vid genomförande, övervakning, rapportering och
strategisk översyn. Syftet är också att främja utbyte, utvärdering och överföring av god
praxis, att bygga upp partnerskap och att ytterligare mobilisera romska grupper, lokala
myndigheter, det civila samhället och den privata sektorn.
Kommissionen kommer att fortsätta stödja medlemsstaterna, garantera det nödvändiga
engagemanget för integrering av romer på EU-nivå och använda alla tillgängliga medel för att
främja dialog och samarbete. Kommissionens viktigaste prioriteringar är följande:
 Vidta åtgärder för att säkerställa att lagstiftningen mot diskriminering verkställs
fullt ut och bekämpa antiziganism genom att använda tillgängliga rättsliga instrument.
 Stöda nationella plattformar för romer genom att främja inkluderande samarbete
mellan samtliga berörda parter på nationell nivå.
 Stöda medlemsstaternas arbete för att integrera romer genom att främja utbyte,
samarbete och fokuserade tematiska diskussioner inom nätverket av nationella
kontaktpunkter för romer.
 Säkerställa att en dialog förs på hög nivå och att politisk vägledning utarbetas. Detta
uppnås genom bilaterala kontrollbesök och genom att inbegripa nationella och lokala
myndigheter samt det civila samhället.
 Främja deltagande och dialog på EU-nivå för alla berörda parter enligt den reformerade
europeiska plattformen för romers integrering.
 Stödja kapacitetsuppbyggnad hos lokala myndigheter och i det civila samhället för
att främja deras aktiva mobilisering.
 Utveckla en strategi för integrering av romerna under perioden efter 2020, med tanke
på en eventuell översyn av rådets rekommendation inför 2019. Därvid ska hänsyn tas till
befintliga skillnader mellan romer och icke-romer i fråga om utbildning, sysselsättning,
hälsa och boende. Hänsyn tas även till kampen mot diskriminering, samt aktuella
reflektioner kring en halvtidsöversyn av EU-ramen för nationella strategier för integrering
av romer.
13