NATURVÄRDESBEDÖMNING BROÖNSTA OCH ANALYS AV
REGIONAL GRÖNSTRUKTUR
2013 - 05 - 31
Beställning
Röda Tråden AB
Framställt av:
Ekologigruppen AB
www.ekologigruppen.se
Telefon: 08 – 556 026 80
2013 05 31
Huvudförfattare: Aina Pihlgren
Kvalitetsgranskning: Jens-Henrik Kloth
Godkänd av kund: JA/ NEJ ÅÅÅÅ-MM-DD
2
INNEHÅLL
Innehåll ............................................................................ 3!
Beskrivning av uppdraget ............................................................ 5!
Sammanfattning .......................................................................... 5!
Metodik ........................................................................................ 6!
Förarbete ...........................................................................................6!
Fältarbete ..........................................................................................6!
Naturvärdesbedömning .....................................................................6!
Inventering av biotopskyddade miljöer ..............................................6!
Tidigare bedömningar .................................................................. 7!
Områden med naturvärden ......................................................... 7!
1. Mindre åkerholmar ........................................................................7!
2. Blandskog med tall ........................................................................8!
3. Tallskog med björk ........................................................................9!
4. Tallskog .......................................................................................10!
5. Gles blandskog ............................................................................11!
6. Blandskog med tall ......................................................................12!
7. Allé med björk, ask och lönn .......................................................13!
8. Blandskog ....................................................................................14!
9. Ekar .............................................................................................15!
10. Aspdunge ..................................................................................16!
11. Talldunge vid hus ......................................................................17!
12. Blandskog/igenväxt betesmark .................................................18!
13. Jätteek .......................................................................................19!
14. Åkerholme med torrbacke .........................................................20!
15. Vägkant med betesgynnad flora ................................................20!
16 a och b. Åkerholmar med betesgynnad flora ..............................21!
17. Ädellövskog (Parken) ................................................................22!
18. Grova tallar på hustomt .............................................................23!
19. Askar och sälg ...........................................................................23!
20. Askar vid gammal tomt ..............................................................24!
Rödlistade arter och signalarter ................................................. 25!
Rödlistade arter ...............................................................................25!
Signalarter .......................................................................................25!
Arter listade i Fågeldirektivet ...........................................................25!
3
Biotopskyddade miljöer ................................................. 26!
Analys av spridningssamband ....................................... 27!
Spridningssamband – allmänt om begreppet ............................. 27!
Regionala spridningssamband ................................................... 27!
Spridningssamband för ädellöv ...................................................... 28!
Spridningssamband för jordbrukslandskapet ................................. 28!
Spridningssamband för barrskog .................................................... 29!
Lokal grönstruktur....................................................................... 29!
Spridning av växter ......................................................................... 29!
Spridning av svampar ..................................................................... 30!
Referenser ..................................................................... 31!
Bilagor ........................................................................................ 31!
4
Beskrivning av uppdraget
Uppdraget syftar till att utarbeta en naturvärdesbedömning av området kring
Bro-Önsta inför byggande av en ny galoppbana. Uppdraget omfattar också en
analys där områdets naturvärden relateras till omgivande landskap och befintliga
spridningssamband. Rapporten innehåller förslag på hur naturvärden och
spridningssamband kan förstärkas. I området har biotopskyddade miljöer
inventerats och de presenteras i en karta. Området har inventerats vid tre
tillfällen; 22 maj, 24 maj och 9 juli 2012.
Sammanfattning
I området kring Önsta förekommer många värdefulla arter och strukturer. Det
förekommer flera gamla grova ädellövträd, värdefulla solexponerade tallar, stora
flerstammiga sälgar, död ved, signalarter och rödlistade arter i området.
Området är ett heterogent och mosaikartat jordbrukslandskap med många små
och stora åkerholmar. Åkerholmarna har en variation från små kala hällar och
stenrösen till större träd- och buskbeklädda åkerholmar med stor betydelse för
växt- och djurlivet.
Naturtyperna i området utgörs av tallskog, aspskog, ädellövskog, granskog och
blandskog. Flera delområden har rester av slåtter- och betesgynnad flora och är
troligen gamla betesmarker även om inget av områdena betas idag. I Önsta finns
också alléer, åkerholmar, odlingsrösen och dammar.
En jätteek bedöms ha naturvärden motsvarande, klass 1, nationellt värde.
Ädellövskogen (Parken) och några av områdena med tallskog bedöms ha
naturvärden motsvarande, klass 2 regionalt värde. Blandskog med rester av
slåtter- och betesgynnad flora har generellt bedömts ha naturvärde motsvarande,
klass 3, kommunalt värde. Mindre åkerholmar, aspskog och blandskog utan
slåtter- och betsgynnad flora bedöms generellt ha naturvärde motsvarande lokalt
värde, klass 4. Den planterade granskogen bedöms ha lägre naturvärden.
De områden som har rester av slåtter- och betsgynnad flora skulle gynnas av att
röjas och av hävd i form av slåtter eller bete med nöt eller får. Några områden
behöver också röjas från yngre gran och aspsly. Gamla grova träd bör friställas.
I området förekommer också biotopskyddade miljöer som åkerholmar, alléer,
odlingsrösen och småvatten.
Önsta ingår i spridningssamband för ädellövskog, barrskog och
odlingslandskapets arter. För att förstärka dessa bör man säkerställa en
kontinuitet av ädellövträd och tallar i området. De rester av hävdgynnad flora
som finns bör skötas med återintroducerad hävd i form av bete eller slåtter.
5
Metodik
Förarbete
Ett uttag med uppgifter om fynd av rödlistade arter och arter listade i EU
fågeldirektiv har erhållits den 7 augusti 2012 från ArtDatabanken, SLU,
Uppsala.
Fältarbete
Fältarbetet gick i första hand ut på att identifiera och avgränsa delområden med
naturvärden motsvarande klass 1–4. Främst i områden med sådana höga
naturvärden, men även utanför, sökte vi efter värdefulla arter, främst rödlistade
arter och signalarter. Värdefulla naturområden beskrevs och en bedömning
gjordes av respektive områdes naturvärdesklass.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömning utfördes i en fyrgradig skala. Naturvärdesklasserna är
som följer:
Klass 1 Högsta naturvärde (nationellt intresse)
Klass 2 Mycket höga naturvärden (regionalt intresse/länsintresse)
Klass 3 Höga naturvärden (kommunalt intresse)
Klass 4 Naturvärde av lokalt intresse
För mer utförlig beskrivning av metodiken se bilaga 4.
Inventering av biotopskyddade miljöer
I området har följande miljöer inventerats, vilka omfattas av biotopskydd enligt
miljöbalken (Länsstyrelserna, 2010).
1. Alléer. Allé definieras som minst fem lövträd planterade i en enkel eller
dubbel rad längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt
öppet landskap.
2. Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark
3. Odlingsröse i jordbruksmark. Definieras som upplagd ansamling av stenar
med ursprung i jordbruksdriften.
4. Pilevall
5. Småvatten och våtmark i jordbruksmark. Definieras som ett småvatten eller
en våtmark med en areal av högst 1 ha i jordbruksmark som ständigt eller en
stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta. Exempel är kärr, gölar,
vätar, öppna diken, dammar och naturliga bäckfåror.
6. Stenmur i jordbruksmark.
7. Åkerholme definieras som en holme med en areal av högst 0,5 ha som omges
av åkermark eller kultiverad betesmark. Vanligtvis är dessa moränkullar,
berghällar eller väldigt stenig mark som är svår att odla.
6
Tidigare bedömningar
Från området finns de rödlistade arterna göktyta, tornseglare, sånglärka, gråtrut
och mindre bastardsvärmare rapporterade (ArtDatabanken), alla dessa arter är
rödlistade i kategorin Nära hotad (NT). Brun kärrhök, vitkindad gås och
törnskata finns rapporterade från området (ArtDatabanken) och de är listade i
EU:s fågeldirektiv bilaga 1.
En tidigare inventering av natur- och kulturvärden finns presenterad i en rapport
”Önsta odlingslandskap En natur- och kulturutredning 2001” av Helena
Östborn.
En arkeologisk utredning över området finns dokumenterad i ”Önsta, Bro
Socken. Arkeologisk utredning inför etablering av golfbana vid Önsta, Bro
socken, Upplands-Bro kommun, Uppland” av Dan Carlsson.
Områden med naturvärden
1. Mindre åkerholmar
Naturvärdesbedömning
Klass 4
Beskrivning
Ett stort antal mindre åkerholmar (ca 50 stycken) finns i området. De varierar
från små hällar med stenrösen till lite större åkerholmar med träd och buskar. På
flera av hällarna förekommer rester av en betesgynnad flora. Mycket vanligt
förekommande är mandelblom och vårbrodd, de växer på en stor andel av alla
åkerholmar i området. Vanligt förekommande arter är brudbröd, bockrot,
ängshavre och ärenpris. På några åkerholmar förekommer även backsmultron,
backnejlika, flentimotej och knölsmörblomma.
Motiv för naturvärdesbedömning
Åkerholmar erbjuder generellt sett livsutrymme för många av
jordbrukslandskapets växt- och djurarter och är ofta artrika. Åkerholmar är
viktiga för landskapsbilden och har ofta ett varmt lokalklimat som kan användas
av värmekrävande arter. Åkerholmarna inom området hyser en lång rad växter
som indikerar höga naturvärden knutna till gräsmarker och man kan förvänta sig
att skyddsvärda insekter är knutna till dessa öppna och örtrika områden.
Skötselförslag
Åkerholmarna kan röjas återkommande för att hindra igenväxning av träd och
buskar.
7
2. Blandskog med tall
Naturvärdesbedömning
Klass 3
Beskrivning
Området utgörs av en före detta betesmark på en minde häll som sträcker sig
från söder till norr. Trädskiktet består övervägande av tall men även björk, sälg,
rönn och ung asp växer i området. Några större tallar; två tallar om ca 50 cm i
diameter och en tall om ca 70 cm i diameter finns i den norra delen. En
flerstammig sälg växer vid ett mindre fuktparti. I buskskiktet finns en mindre
mängd hallon, slån och några större enar. Bland kärlväxterna finns arter med
visst indikatorvärde för ängs- och betesmark: brudbröd, bockrot, gulmåra,
mandelblom, smultron, vårbrodd och ängshavre.
Motiv för naturvärdesbedömning
Förekomst av skyddsvärd slåtter- och betesgynnad flora.
Skötselförslag
Bete bör återinföras i området. Eftersom området inte har hunnit växa igen så
behövs ingen röjning av buskskiktet, men ev. kan trädskiktet gallras.
Figur 1. Tallar vid hällmark.
8
3. Tallskog med björk
Naturvärdesbedömning
Klass 2
Beskrivning
Området består av en tallskog med inslag av grövre björkar, asp och rönn. Några
större tallar växer i området: två tallar om 60 cm i diameter och en tall om 80
cm i diameter. I en tall om ca 50 cm i diameter växer den rödlistade talltickan
som också är signalart. Död ved i form av två stående döda björkar och en
döende björk förekommer. I en av de döda björkarna finns insektsgnag. Ett
flertal mindre enar utgör buskskiktet. På marken växer rikligt med blåbärsris och
på ett ställe förekommer liten blåklocka, gökärt och vårbrodd sparsamt.
Motiv för naturvärdesbedömning
Förekomst av den rödlistade signalarten tallticka. Förekomst av död ved.
Rödlistade arter/signalarter
Tallticka är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT).
Skötselförslag
Området har troligen betats, men resterna av en hävdgynnad flora är små.
Trädskiktet är fortfarande glest och buskskiktet sparsamt och man skulle kunna
återintroducera bete för att behålla den glesa skogen. Lämna död ved.
Figur 2. Tallskog med björkar och enar.
9
4. Tallskog
Naturvärdesbedömning
Klass 2
Beskrivning
Området domineras av olikåldrig tallskog med flera äldre, grova tallar, ca 50-70
cm i diameter, och den största tallen är ca 80 cm i diameter. I en tall finns 3
stycken hål. På två tallar, ca 50 cm i diameter, förekommer den rödlistade arten
tallticka som också signalerar skyddsvärda tallbestånd. I området växer även
björk, oxel, rönn, yngre ekar och yngre aspar. Buskskiktet är sparsamt med
någon mindre en och marken täcks mestadels av kruståtel.
I området finns död ved i form av tre stående döda tallar, en högstubbe av tall
och en låga av tallved. Tre döda björkar står också i området. En av de döda
björkarna är beväxt med fnöskticka och har insektsgnag.
Motiv för naturvärdesbedömning
Olikåldrig tallskog med grova tallar. Förekomst av död ved och tallticka.
Rödlistade arter/signalarter
Signalarten tallticka som är också rödlistad i kategorin Nära hotad (NT)
förekommer i området.
Skötselförslag
Undanta området från skogsbruk och lämna död ved. Upprätthåll områdets glesa
struktur. Gynna de äldre tallarnas värde för biologisk mångfald genom att glesa
ut trädskiktet genom att ta bort en del av de yngre träden.
Figur 3. Olikåldrig tallskog där det förekommer tallticka.
10
5. Gles blandskog
Naturvärdesbedömning
Klass 3
Beskrivning
Den östra sidan av åkerholmen består av gles blandskog med björk, tall, sälg,
rönn, asp och oxel samt enstaka granar. Uppslag av lövsly förekommer. Några
grövre sälgar förekommer och en sälg har dött och bildar både stående och
liggande död ved med insektsgnag. En död björk finns också i området. En asp
med grenhål finns. En flerstammig rönn och en grov tall med en diameter på ca
80 cm växer i området. Längst i söder växer några större ekar varav de största är
70 respektive 80 cm i diameter.
Motiv för naturvärdesbedömning
Förekomst av sälg, äldre tall och stora ekar. Förekomst av död ved med
insektsgnag.
Skötselförslag
Röj återkommande bort vegetation under ekarna så de inte växer igen.
Figur 4. Död ved från sälg.
11
6. Blandskog med tall
Naturvärdesbedömning
Klass 3
Beskrivning
I området finns en jättetall på ca 100 cm i diameter med flera stammar och en
spärrgrening tall på ca 60 cm i diameter. En grov oxel och en flerstammig rönn
finns i området. Även björk, och ung asp förekommer liksom död ved av en
björk.
I fältskiktet växer arter med visst indikatorvärde för ängs- och betesmark;
vårbrodd, ängshavre, mandelblom och smultron, vilket indikerar att området
tidigare har betats.
Motiv för naturvärdesbedömning
Jättetall på ca 100 cm i diameter. Förekomst av skyddsvärd slåtter- och
betesgynnad flora.
Skötselförslag
Området bör stängslas in och bete återintroduceras.
Figur 5. Spärrgrening tall.
12
7. Allé med björk, ask och lönn
Naturvärdesbedömning
Klass 4
Beskrivning
En allé sträcker sig längs en grusväg i väst-östlig riktning genom området. Allén
består av björkar, askar och lönnar. I den västra delen står tre björkar, ca 50-70
cm i diameter, och cirka tio nyplanterade lönnar samt två askar ca 50 cm i
diameter. I mitten finns ett glapp där man avverkat några större träd. Allén
fortsätter sedan med ett 30-tal lönnar i storleken 40-60 cm i diameter och tre
askar om cirka 60-80 cm i diameter. På träden finns lavar som allélav och
brosklavar.
Motiv för naturvärdesbedömning
Alléträd utgör generellt en starkt minskande och mycket värdefulla miljöer.
Alléer har förutsättning för att hysa ovanliga och rödlistade arter.
Rödlistade arter/signalarter
Ask är rödlistad i kategorin Sårbar (VU).
Skötselförslag
Återplantera fler träd i allén, gärna av ädellöv.
Figur 6. Västra delen av allén med björkar och yngre lönnar.
13
8. Blandskog
Naturvärdesbedömning
Klass 3
Beskrivning
I området finns lämningar av bebyggelse och området har troligen även betats.
Trädskiktet utgörs av flera olika arter; björk, ek, gran, tall, lönn, bok, ask, asp,
sälg, rönn och hägg. Granarna är stora och spärrgreniga och de största ekarna
och björkarna är ca 60 cm i diameter. En grov sälg förekommer också. I området
finns minst tio stycken stora hagtornsbuskar/träd. I buskskiktet återfinns måbär,
slån och syren. Yngre granar har börjat komma upp i en del av området.
I fältskiktet finns mindre förekomster av arter som indikerar ängs- och
betesmark; ängshavre, vårbrodd, gulmåra, mandelblom och bockrot.
Sparsamt med död ved förekommer exempelvis en död björk och en stående död
ek.
Motiv för naturvärdesbedömning
Varierat trädskikt med spärrgreniga granar och björkar. Rikligt med hagtorn.
Förekomst av betesgynnad flora.
Rödlistade arter/signalarter
Ask är rödlistad i kategorin Sårbar (VU).
Skötselförslag
Området bör skötas med bete eller slåtter. Röj bort de yngre granar som växer
upp i området. Spara äldre, grova träd och bärande träd och buskar.
Figur 7. Blandskog med bland annat björk, gran och hagtorn.
14
9. Ekar
Naturvärdesbedömning
Klass 3
Beskrivning
Längst i söder står några spärrgreninga ekar, den största är cirka 90 cm i
diameter, och några grovbarkiga björkar. I buskskiktet finns enar, hagtorn och
aspsly. I fältskiktet finns rester av en betesgynnad flora med arter som gökärt,
vårbrodd, bockrot, knippfryle, gulmåra, kärringtand, ängshavre, smultron, stor
blåklocka, brudbröd, mandelblom och ärenpris.
Motiv för naturvärdesbedömning
Förekomst av spärrgreninga ekar och betesgynnad flora.
Skötselförslag
Röj bort aspsly i området kring ekarna och björkarna. Fältskiktet bör betas med
nöt eller får alternativt slås för att gynna växterna och förhindra att området
växer igen. Områden med ek bör inte betas med häst då det finns en risk att
hästarna gnager sönder barken på ekarna.
Figur 8. Vidkroniga ekar och betesgynnad flora.
15
10. Aspdunge
Naturvärdesbedömning
Klass 4
Beskrivning
I området växer aspar i olika åldrar. En grov asp, ca 55 cm i diameter, med flera
hål. Död ved förekommer i form av en stående asp och två knäckta aspar samt
en asplåga. En sälg, ca 40 cm i diameter. Längs den östra kanten växer en bård
av yngre asp.
Motiv för naturvärdesbedömning
Död ved kan hysa ovanliga och skyddsvärda arter.
Skötselförslag
Undanta området från skogsbruk och lämna död ved.
Figur 9. Aspdunge med förekomst av döda aspar.
16
11. Talldunge vid hus
Naturvärdesbedömning
Klass 2
Beskrivning
På hustomten finns en stor tall, 80 cm i diameter, och två stora ekar. I området
öster om husen finns en glänta med åtta stora tallar, 50-65 centimeter i diameter.
På fyra av tallarna finns kläckhål i barken. På en av tallarna finns troliga spår
från reliktbock (Nothorhina muricata) som är rödlistad i kategorin Nära hotad
(NT).
Motiv för naturvärdesbedömning
Solexponerade tallar har förutsättningar för att hysa skyddsvärda arter.
Rödlistade arter/signalarter
Reliktbock (Nothorhina muricata) som är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT).
Skötselförslag
Röj bort mindre träd och aspsly som har börjat växa upp runt tallarna för att öka
solexponeringen på tallarna. Bete kan återintroduceras.
Figur 10. Talldunge med grova tallar
17
12. Blandskog/igenväxt betesmark
Naturvärdesbedömning
Klass 3
Beskrivning
I området växer bok, björk, tall, ek, rönn, asp och en. Flera tallar är ca 50 cm i
diameter. Två större bokar, ca 70 cm respektive 60 cm i diameter, finns i
området. Den större är 3-stammig och grenar sig vilket kan tyda på att den varit
hamlad. Längre norrut växer några ekar, ca 50-60 cm i diameter. Längs
vägkanten i väster står några stora flerstammiga sälgar. I hela området kommer
det upp yngre gran som är ca 1-2 meter höga.
På flera ställen i området förekommer rester av en betesgynnad flora. Arter med
högt indikatorvärde ängs- och betesmark är blåsuga, jungfrulin och ängsskära.
Arter med visst indikatorvärde för ängs- och betesmark är bockrot, gulmåra,
gökärt, mandelblom, stor blåklocka, smultron, vårbrodd och ängshavre.
Motiv för naturvärdesbedömning
Förekomst av skyddsvärd slåtter- och betesgynnad flora. Hamlade träd kan hysa
skyddsvärda arter. Förekomst av ädellövträd.
Skötselförslag
För att restaurera området till en betesmark behöver en stor mängd yngre granar
röjas bort ur området och sedan kan bete med nöt eller får återintroduceras.
Speciellt bör man röja runt ekar och bokar och i delar som har en koncentration
av betesgynnad flora.
Figur 11. Glänta med betesgynnad flora. Yngre granar växer upp i området.
18
13. Jätteek
Naturvärdesbedömning
Klass 1
Beskrivning
En ihålig jätteek med en omkrets på ca 620 cm. På stammen växer den
rödlistade arten gul dropplav (även signalart) och signalarten brun nållav. På
marken växer betesgynnad flora som gökärt, vårbrodd, knippfryle, blåsuga och
jungfrulin.
Motiv för naturvärdesbedömning
Jätteek med dokumenterad förekomst av rödlistade arter och signalarter.
Troligen hyser trädet ytterligare rödlistade och skyddsvärda arter. Förekomst av
skyddsvärd slåtter- och betesgynnad flora.
Rödlistade arter/signalarter
Gul dropplav är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT). Signalarten brun nållav.
Skötselförslag
Röj vegetation runt eken, bland annat står en stor hägg som skuggar ekstammen
och som behöver tas bort.
Figur 12. På jätteeken växer den rödlistade arten gul dropplav.
19
14. Åkerholme med torrbacke
Naturvärdesbedömning
Klass 3
Beskrivning
På åkerholmen växer ett glest träd- och buskskikt med ek, björk, asp, oxel, rönn,
hägg och en. Några döda aspar finns i området i form av en ihålig asp, en
högstubbe med insektshål och en asp med grenhål. En spärrgrening ek, 75 cm i
diameter, och en död stående ek finns i området. I den västra delen finns en
torrbacke med ängs- och betesmarksflora. Några stubbar indikerar att platsen
har röjts.
På torrbacken växer småfingerört som har mycket högt indikatorvärde och
blåsuga och ängsskära som har högt indikatorvärde för ängs- och betesmark.
Arter med visst indikatorvärde för ängs- och betesmark är bockrot, brudbröd,
gökärt, smultron, stor blåklocka, vårbrodd och ängshavre.
Motiv för naturvärdesbedömning
Förekomst av skyddsvärd ängs- och betesmarksflora. Förekomst av spärrgrening
ek och död ved.
Skötselförslag
Åkerholmen bör betas med nöt eller får alternativt slås en gång om året. Ingen
röjnings behövs.
Figur 13. Åkerholme med betesgynnad flora.
15. Vägkant med betesgynnad flora
Naturvärdesbedömning
Klass 3
Beskrivning
Längs vägen (15a) växer gökärt, smultron, bockrot, vårbrodd, stor blåklocka,
liten blåklocka, knippfryle och jungfrulin. En spärrgrenig ek står mellan vägen
20
och en häll. Längre söderut längs vägen (15b) växer även blåsuga och ängsskära
och söder om jätteeken i område 13 växer solvända, jungfrulin och brudbröd (15
c).
Motiv för naturvärdesbedömning
Förekomst av skyddsvärd slåtter- och betesgynnad flora.
Skötselförslag
Sen slåtter, med borttagande av den avslagna vegetationen, kan införas längs
hela vägsträckan som går genom området.
16 a och b. Åkerholmar med betesgynnad flora
Naturvärdesbedömning
Klass 3
Beskrivning
På åkerholmarna växer yngre asp, sälg, björk, oxel och ek. Några flerstammiga
sälgar förekommer. I fältskiktet växer arter som vårbrodd, ängshavre, bockrot,
stor blåklocka, liten blåklocka, smultron, gökärt, mandelblom, svartkämpar,
brudbröd, blåsuga och ängsskära. Visst aspsly börjar komma upp.
Motiv för naturvärdesbedömning
Förekomst av skyddsvärd slåtter- och betesgynnad flora.
Skötselförslag
Röj bort aspsly som kommer upp. Åkerholmarna bör betas med får eller nöt
alternativt slås för att förhindra att de växer igen och för att gynna den artrika
markväxtligheten.
Figur 14. Åkerholme med slåtter- och betesgynnad flora.
21
17. Ädellövskog (Parken)
Naturvärdesbedömning
Klass 2
Beskrivning
Området runt herrgården består av ädellövskog med bok, ek, lönn, tysklönn,
lind, ask, rönn och asp. Även några större granar och tallar växer i den före detta
parken. I buskskiktet förekommer hassel, hägg och hagtorn. I undervegetationen
kommer rikligt med skott av bok, asp, rönn och ask. I fältskiktet växer
signalarterna ormbär och tibast. Söder om herrgården har man röjt
undervegetationen och några större träd.
Sydost om herrgården står fem spärrgreninga ekar om ca 100 cm i diameter. I
den östra delen av området finns två dammar, en större och en lite mindre.
I området finns fyra alléer. Vid den större dammen finns fem stora alar ca 60-70
cm i diameter som tillsammans bilder en allé. I söder finns en allé av ask och al
som stäcker sig i öst västlig riktning och en lind allé med lite yngre lindar som
stäcker sig i nord-sydlig riktning. Längs den västra infarten finns sex stora
lindar, ca 100-120 cm i diameter, som bildar en allé. En av lindarna har mulm
(uppluckrad rötad ved inne i stammen).
Motiv för naturvärdesbedömning
Ädellövskog och grova ädellövträd är ovanliga och skyddsvärda miljöer. I
området förekommer signalarter och rödlistade arter.
Rödlistade arter/signalarter
Signalarterna lind, ormbär och tibast förekommer i området. Den rödlistade
signalarten kandelabersvamp (Nära Hotad) finns nämnd i en rapport (Östborn,
2001). Ask är rödlistad i kategorin Sårbar (VU).
Skötselförslag
Håll öppet kring gamla och grova lövträd genom att röja bort sly och klippa
vegetationen. I delar av området kan den skogliga karaktären behållas.
Figur 15. Herrgården omges av en park med ädellövträd och ädellövskog.
22
18. Grova tallar på hustomt
Naturvärdesbedömning
Klass 4
Beskrivning
I anslutning till huset växer några grova tallar.
Motiv för naturvärdesbedömning
Solexponerade, grova tallar kan hysa skyddsvärda och rödlistade arter.
Skötselförslag
Håll tallarna fria från uppväxande yngre träd och buskar.
19. Askar och sälg
Naturvärdesbedömning
Klass 4
Beskrivning
Längs vägen står tre askar och en stor sälg. En av askarna är ihålig. På marken
växer mandelblom, bockrot, liten blåklocka och backnejlika.
Motiv för naturvärdesbedömning
Förekomst av ädellövträd och rester av betesgynnad flora.
Rödlistade arter/signalarter
Ask är rödlistad i kategorin Sårbar (VU).
Skötselförslag
Röj bort buskar och sly runt askarna.
Figur 16. Grova askar.
23
20. Askar vid gammal tomt
Naturvärdesbedömning
Klass 3
Beskrivning
Området utgörs av en gammal tomtmark där byggnaderna har rivits. Runt den
gamla tomten växer ett 20-tal större askar, mellan ca 50-100 cm i diameter, och
några lönnar. Längst i norr växer en grov, flerstammig sälg med hål. I
markskiktet växer bland annat mandelblom, brudbröd, vårbrodd och ängshavre.
Motiv för naturvärdesbedömning
Grova ädellövträd utgör ovanliga och skyddsvärda miljöer. Rester av
betesgynnad flora.
Rödlistade arter/signalarter
Ask är rödlistad i kategorin Sårbar (VU).
Skötselförslag
Håll borta uppväxande buskar och sly. Gynna och bevara de äldre ädellövträden.
Bete kan övervägas för att bevara öppenheten och gynna betesmarksfloran.
Figur 17. Ett flertal grova askar och några lönnar växer runt den gamla tomten.
24
Rödlistade arter och signalarter
Rödlistade arter
Tallticka hittades i område 3 och 4 och reliktbock förekommer i område 11. Gul
dropplav växer på jätteeken i område 13. Ask förekommer i flera delområden.
Enligt en rapport av Östborn (2001) förekommer kandelabersvamp i område 17.
I området finns de rödlistade arterna göktyta, tornseglare, sånglärka, gråtrut och
mindre bastardsvärmare rapporterade sedan tidigare (ArtDatabanken). Alla är
rödlistade i kategorin Nära hotad (NT), se tabell 1.
Signalarter
Den rödlistade signalarten tallticka hittades i område 3 och 4. Gul dropplav och
brun nållav förekommer i område 13. Signalarterna lind, ormbär och tibast
växer i område 17. Enligt en rapport av Östborn (2001) förekommer
kandelabersvamp i område 17.
Arter listade i Fågeldirektivet
Brun kärrhök, vitkindad gås och törnskata finns rapporterad från området och de
är listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1.
Tabell 1. Rödlistade arter, signalarter och arter listade i EU:s fågeldirektiv Bilaga 1
som hittats eller rapporterats tidigare från området.
!"#$%&'($)*$(
+,-./%')-(
456%(
01'&)'#213/( 782#.-/3#&'/"( !/2$).)3'( 9$-/&#3)3(
!"##$%&'"(
)*+"(,-$".(
((
/(
0'1..23*+."($"##452$67.(
85.(,9:"(7"$;+3*+.57(
@;#(.+-AA#"3(
)*+"(,-$".(
((
/(
B*$$5$+*.2'-7$%7;%$5$(
D2'(
I5#%'$4-&'(
K"7.5#"45+L
23"8A(
)*+"(,-$".(
)*+"(,-$".(
((
((
:*38-#(
;<..)(
;1**#$')3(
<=(>(
?:57(-42(
((
C<(
?:57(-42(
((
E=(F=(CE=(
CF=(GH=(GC( ?:57(-42(
((
((
((
/(
@"8#"(2-#5JA-75+".5(
$"##"+(
CC(
?:57(-42(
((
CE(
M2$4-+7(GHHC(
((
)*+"(,-$".(
((
/(
0'1..23*+."(
2'-:2452$67.(
N%7.+5(
4"2$"+.23*+8"+5( )*+"(,-$".(
((
((
((
@9'$1$"(
)*+"(,-$".(
((
((
((
!-+725:#"+5(
)*+"(,-$".(
((
((
067:#*+'"(
)*+"(,-$".(
((
((
@+6$+;$(
)*+"(,-$".(
((
S%$'%7.".(:62(
((
T+;7('*++,9'(
!9+72'"$"(
T+;7(76##"3(
((
((
D+$O"$"4"7'57(( ((
((
((
D+$O"$"4"7'57(( 0A5#P267:(
Q(#*8A#%:(
D+$O"$"4"7'57(( ,*&'4%-$-A(
((
((
D+$O"$"4"7'57(( R5+8"757$(+53%+(
((
((
((
Q(,*&'$%.=(#*8A#%:(
D+$O"$"4"7'57(( 4%-$-A(
/(
((
((
((
Q(,*&'$%.=(#*8A#%:(
D+$O"$"4"7'57(( 4%-$-A(
((
/(
((
((
((
D+$O"$"4"7'57(( U9.-29'"7.5(
((
/(
((
((
((
D+$O"$"4"7'57(( R5+8"757$(+53%+(
/(
V67:3"+%:('-7$%7;%$5$("3(
$+*.=(W+*82$(5'(
C<(
?:57(-42(
((
((
((
V%7.(
((
((
/(
0'-:(85.(,9:"(
7"$;+3*+.57(
CE(
?:57(-42(
((
X+84*+(
((
((
/(
0'-:(85.(7"$;+3*+.57(
CE(
?:57(-42(
((
!%4"2$(
((
((
/(
0'-:(85.(7"$;+3*+.57(
CE(
?:57(-42(
((
25
BIOTOPSKYDDADE MILJÖER
Förekomsten av miljöer som har biotopskydd enligt miljöbalken har karterats
inom jordbrukslandskapet kring Önsta. Resultatet redovisas på kartan
Biotopskyddade miljöer, se bilaga 3. I området förekommer ca 50 åkerholmar
som är mindre än 0,5 ha. Åkerholmar som är större än 0,5 ha är inte
biotopskyddade. På flera av åkerholmarna finns det stenrösen som omfattas av
biotopskyddet. I vissa fall finns det enstaka stenar som är upplagda på
åkerholmarna, men dessa har inte räknats som stenrösen.
Runt Önsta finns också flera alléer som omfattas av biotopskydd. I söder finns
en allé med björkar. Vid infarten till herrgården finns en allé av ask och al som
stäcker sig i öst västlig riktning och allé av lindar i nord-sydlig riktning. Vid den
större dammen finns fem stora alar som tillsammans bilder en allé. Längs den
västra infarten till herrgården finns en allé med sex stora lindar. Längs en
grusväg i väst-östlig riktning genom området finns en allé med björkar, askar
och lönnar.
I parkområdet finns två dammar, en större och en mindre, men eftersom dessa
inte omges av jordbruksmark omfattas de inte av biotopskyddet. De småvatten
som finns är två diken, ett dike som går rakt igenom området från norr till söder
och ett dike som går längs den östra kanten från norr till söder.
Inga stenmurar, källor eller pilevallar har påträffats i området.
26
ANALYS AV SPRIDNINGSSAMBAND
Spridningssamband – allmänt om begreppet
Det kan vara svårt att generellt analysera spridningssamband för ett område.
Olika arter har olika krav på spridningsförhållanden. Djur kan gå, flyga, hoppa
eller simma mellan olika områden medan växter kan sprida frön eller pollen
med vind eller vatten. Vissa växter använder också djur för att sprida sina frön i
deras päls eller genom att ätas upp och spridas via avföringen. Vissa arter är
känsliga för fragmentering, det kan vara arter som är kortlivade eller har dålig
spridningsförmåga.
Lättspridda arter som till exempel flertalet fåglar, rådjur och flygande insekter är
inte så känsliga för barriärer utan förekommer där förutsättningarna är bra.
Mellanspridda arter kan ha mer eller mindre problem med spridningen, det kan
vara arter som nötväcka, tofsmes, grodor och ekorre. Svårspridda arter har
mycket korta spridningsavstånd och hit hör många sällsynta och rödlistade arter
som vissa vedsvampar och lundväxter.
Regionala spridningssamband
Grönstrukturen i Stockholm består av sammanhängande grönområden och
grönstråk i form av gröna kilar som stäcker sig från Stockholms centrala delar
och ut mot landsbygden. De gröna kilarna har bland annat beskrivits i rapporten
”Grönstrukturen i Stockholmsregionen”, 1996. Görvälnkilen sträcker sig från
Bromma, förbi Bro och till länsgränsen vid Kalmarviken. Kilen rymmer bland
annat ekologiska spridningssamband för växter och djur och ekosystemtjänster.
Några viktiga värdekärnor i kilen är Judarskogen, Grimstaskogen, Görvälns
naturreservat, Stäksön, Broängarna, Ådö-Lagnö, Rösaringåsen och Lejondal.
Önsta ligger i anslutning till Görvälnkilen.
27
Figur 18. Karta från RUFS 2010 som visar Görvälnkilen, Ekerökilen och delar av
Järvakilen, Ljusgröna områden är grön kil, mörkgröna områden är värdekärnor,
streckade mörkgröna pilar visar på svaga samband och ljusgröna pilar visar
utveckling av grönstrukturen.
Spridningssamband för ädellöv
I Görvälnkilen finns ett tydligt samband för ädellövskog (Ekologigruppen 2010)
och i kommunen finns värdefulla bestånd av gamla ädellövträd. Kring ÅdöLagnö och vidare söderut mot Eldgarnsö finns områden med ädellövskog som
domineras av ek, ask, lind och alm. Det finns också närhet till Ekerökilen där
förekomsten av ädellövträd är stor.
I det inventerade området vid Önsta finns både ädellövskog och enstaka grova
ädellövträd. Bland annat finns flera stora ekar, äldre askar och en allé med grova
lindar som bidrar till sambandet för ädellövskog. För att behålla och om möjligt
förstärka sambandet är det viktigt att man röjer kring äldre träd och sparar yngre
ädellövträd så de kan utvecklas till gamla träd med höga värden.
Spridningssamband för jordbrukslandskapet
Spridningssambanden mellan artrika gräsmarker är svaga och fragmenterade
inom Görvälnkilen (Ekologigruppen, 2010). Strax öster om det inventerade
området finns en större betesmark och det kan finnas spridningssamband mellan
de betesmarksrester som finns inom Önsta och denna närliggande betesmark.
Vid Broängarna, som ligger sydost om Bro, finns strandängar med skyddsvärds
28
flora. Broängarna är också en värdefull rast- och häckningslokal för
våtmarksfågel. I övrigt är det långt till andra betesmarker.
På flera av åkerholmarna i Önsta finns rester av en betesgynnad flora och för att
förbättra förutsättningarna för artrika gräsmarker och spridningssamband kan
bete återintroduceras på åkerholmarna.
Spridningssamband för barrskog
I Görvälnkilen är förekomsterna av gammal barrskog relativt få och
förutsättningarna för spridning är inte så goda. Några värdefulla barrskogsområden är dock Svalgarn, Hebbo och Rösaringsåsen. I Görvälns naturreservat
finns barrskogar och hällmarker. Bestånd med gammal tall finns också på Ådö.
I Önsta förekommer både grova, solexponerade tallar och föryngring av tall.
Eftersom barrskogsförekomsterna är fragmenterade inom kilen är det viktigt att
bevara både äldre och yngre tallar inom området.
Lokal grönstruktur
I området kring Önsta finns många olika småbiotoper och element som skapar
ett variationsrikt och mångfacetterat landskap. Åkerholmarna har en variation
från små kala hällar och stenrösen till större träd- och buskbeklädda åkerholmar
med stor betydelse för landskapsbilden. Åkerholmarna används av fåglar och
djur för vila och födosök och många har en artrik flora.
Förutom åkerholmar finns odlingsrösen, stenblock, alléer, gamla lövträd,
hålträd, bärande träd och buskar, stående och liggande död ved, brynmiljöer,
öppna diken och dammar. Biotoperna är visserligen små men de är många och
kan fungera som stigstenar (stepping stones) för många arter. De är också bärare
av ett kulturhistoriskt värde och har stor betydelse för landskapsbilden.
Spridning av växter
På flertalet av åkerholmarna förekommer växter som är gynnade av bete och
slåtter. Många av dessa arter kan sprida sig vegetativt genom att bilda nya
plantor på utlöpare, till exempel smultron. Förökning med frön ger dock större
spridningsförmåga. Frön är ofta utrustade med spridningsorgan som vingar för
vindspridning, hakar som kan fastna i pälsen på djur eller med ätbart fruktkött.
De flesta frön sprids inte längre än några meter från moderplantan, men en liten
andel frön kan spridas långa sträckor. Många växter i naturbetesmarker saknar
speciella spridningsorgan, men även arter som saknar vidhäftningsorgan kan
spridas i pälsen på betande djur, till exempel gråfibbla och solvända. Många
frön sprids också med vinden. Avgörande för spridningen är den lilla andel av
fröna som lyckas spridas långa sträckor (Eriksson, 2007).
Historiskt har spridningen mellan åkerholmar, betesmarker och slåtterängar i
området kring Önsta troligen varit god då betesdjur rörde sig i området och hö
hanterades och transporterades av människan. Idag är spridningen mellan
åkerholmarna i området mer begränsad, växternas frön kan spridas med vinden
och med hjälp av vilda djur som rådjur och fåglar. För att förbättra
spridningsmöjligheterna kan bete återintroduceras på åkerholmarna och om
29
betesdjuren har möjlighet att röra sig mellan åkerholmarna så ökar
möjligheterna till spridning. Ett annat sätt att öka spridningen är att slå
vegetationen i mer artrika områden då växterna har satt frö och sedan flytta höet
till andra delar av området och låta växterna fröa av sig i nya områden.
Spridning av svampar
Vednedbrytande sporsvampar, som till exempel tallticka, begränsas generellt
inte av spridning eftersom svampsporer kan sprida sig över 300 km från källan
(Hultman, 2009). De flesta sporer faller dock nära källan och minskar
exponentiellt från sporkällan. För att etableras behöver talltickan tillgång till
äldre tallar med sår eller grenärr. För att gynna spridning och etablering av
tallticka i området bör bestånd av gamla tallar sparas liksom yngre tallar för att
säkerställa att det förekommer äldre tallar även i framtiden.
30
REFERENSER
ArtDatabanken. Utdrag ur ArtPortalen och Observationsdatabasen. 2012-08-07.
Carlsson, D., 2002. Arkeologisk utredning inför etablering av golfbana vid
Önsta, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland. Rapport 2002:3.
Ekologigruppen AB, 2010. PM Spridningssamband i yttre delarna av
Görvälnkilen.
Eriksson, O. 2007. Naturbetesmarkernas växter – ekologi, artrikedom och
bevarandebiologi. Plants & Ecology 2007/1. Botaniska institutionen,
Stockholms universitet.
Hultman, E., 2009. Rumslig fördelning av grov gammal tall i Uppsala stad med
tallticka som indikator på höga naturvärden. Självständigt arbete 2009:16.
Institutionen för ekologi, SLU, Uppsala.
Länsstyrelserna, 2010. Biotopskydd - bråkiga begrepp.
Regionplane- och trafikkontoret, 1996. Grönstrukturen i Stockholmsregionen.
Rapport 2.
TMR, Stockholms läns landsting, 2012. När, vad och hur? Svaga samband i
Stockholmsregionens grön kilar. Rapport 5:2012.
Stockholm Stad, 2007. Metodik för kartläggning av spridningsfunktioner inom
Stockholms Stad.
Östborn, Ö., 2001. Önsta odlingslandskap. En natur- och kulturutredning 2001.
Heleko miljökonsult.
Bilagor
1. Karta Naturtyper
2. Karta Naturvärden
3. Karta Biotopskyddade miljöer.
4. Naturinventering/naturvärdesbedömning, metodikbeskrivning
31
15
Bilaga 1 Naturtyper
Aspskog
Tallskog/tallar
Ädellövskog/ädellövträd
14
Granskog (planterad)
13
Blandskog
Åkerholme
Allé
16a
Damm
Inventerat område
12
N
16b
1
11
Ekologigruppen AB
10
9
8
17
7
4
3
5
7
6
19
2
18
20
15a
Bilaga 2 Naturvärden
Klass 1, Nationellt värde
14
Klass 2, Regionalt värde
15
b
Klass 3, Kommunalt värde
1
Klass 4, Lokalt värde
13
15
c
Inventerat område
N
Ekologigruppen AB
16a
12
16b
11
1
10
1
9
8
1
17
1
1
7
1
4
5
1
1
1
1
1
7
1
1
6
3
19
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
18
1
1
1
1
1
1
20
1
1
Bilaga 3
Biotopskyddade miljöer
Åkerholme
Småvatten
Allé
Odlingsröse
Inventerat område
N
Ekologigruppen AB
Bilaga 4
Naturinventering i fält
Vid inventeringen följdes i stort de metoder som används i skoglig
nyckelbiotopsinventering respektive inventering av ängs- och hagmarker. I viss
utsträckning eftersöktes rödlistade arter och arter som indikerar värdefulla
miljöer, så kallade signalarter eller indikatorarter.
Registrering av data i fält
I samband med fältbesöket noterades vegetations-/naturtyp, skyddsvärda arter,
strukturer och småmiljöer viktiga för den biologiska mångfalden, ekologiska
samband med intilliggande liknande miljöer, samt preliminär
naturvärdesklassificering.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömning utfördes i en fyrgradig skala. Naturvärdesklasserna är
som följer:
Klass 1 Högsta naturvärde (nationellt intresse)
Klass 2 Mycket höga naturvärden (regionalt intresse/länsintresse)
Klass 3 Höga naturvärden (kommunalt intresse)
Klass 4 Naturvärde av lokalt intresse
Klassningen resulterar i en värdepyramid med många kommunalt värdefulla
objekt, färre regionalt värdefulla objekt och ett fåtal nationellt värdefulla
områden.
Varje klass värderas för sig. Vilket innebär att:
• Områden med nationellt värdefull natur jämförs mot områden i hela Sverige
(eller internationellt).
• Regionalt värdefulla naturområden jämförs mot andra områden i länet (samt
mot andra områden inom samma naturgeografiska region).
• Kommunalt värdefull natur jämförs mot andra områden i kommunen.
• Lokalt värdefull natur jämförs med andra områden inom närliggande del av
kommunen.
Naturvärdesklassning görs som en sammanvägning av kriterierna nedan baserad
på erfarenhet av naturtyper och jämförelser med redan klassade objekt.
1. Naturtypens eller geologiska formationens ovanlighet/sällsynthet.
Sällsynthet bedöms mot förekomst globalt, nationellt, regionalt samt
kommunalt. I den regionala skalan tas hänsyn till förekomst inom den
naturgeografiska regionen.
2. Objektets storlek. Storlek och kontinuitet är de två enskilt viktigaste
ekologiska faktorerna för biologisk mångfald. En stor, obruten och
sammanhängande biotop har bättre förutsättningar att hysa en rik
mångfald än en liten eller uppsplittrad biotop.
3. Objektets kontinuitet. Ju längre kontinuitet, desto högre värde.
Naturtypens kontinuitet har ofta stor betydelse för bedömningen av
värdet. En gräsmark som varit öppen och hävdad under lång tid, utan
gödsling eller plöjning, har en lång obruten historisk kontinuitet. Ett
skogsområde med gamla träd och död ved, som inte kalavverkats, har
också en lång historisk kontinuitet, liksom en våtmark som inte
dränerats utan har en bevarad hydrologi. Naturtyper med lång
kontinuitet är mer ovanliga än sådana som har störts på ett eller annat
sätt. De innehåller nästan alltid skyddsvärda arter. Deras långa historia
gör dem också svåra att ersätta eller kompensera.
4. Ekologiska samband med intilliggande miljöer. Detta kriterium kan
ersätta storlekskriteriet i de fall många små objekt med starka
ekologiska samband ligger i nära anslutning till varandra. Små biotoper
får högre värden genom närhet till stora biotoper. En mångfald av
naturtyper inom ett begränsat område ger förutsättningar för arter med
krav på varierade landskap.
5. Ekologiskt viktiga strukturer eller småmiljöer, exempelvis förekomst av
död ved eller hålträd, som utgör viktiga livsmiljöer för hotade insektssvamp-, moss- och lavarter. En rik förekomst av grov död ved eller
hålträd innebär alltid minst värdeklass 2.
6. Förekomst av hotade/rödlistade arter.
(ArtDatabanken 2010).
Förkortningar beskriver de olika hotkategorierna:
NT nära hotad (Near Threatened)
VU sårbar (Vulnerable)
EN starkt hotad (Endangered)
CR akut hotad (Critically Endangered)
I allmänhet tilldelas objekt med förekomst av akut eller kritiskt (EN,
CR) hotade arter minst naturvärde 2. Områden med förekomst av
sårbara arter (VU) eller nära hotade arter (NT) tilldelas som regel minst
värdeklass 3. Observera att undantag gäller för tämligen allmänt
förekommande missgynnade fågelarter, där rödlistekriteriet utgörs av
starkt minskande trend. Dessa arter utgörs av sånglärka, törnskata,
stenskvätta, hämpling och entita. Förekomst av dessa arter medför inte
automatiskt att området betraktas som kommunalt intressant.
7. Med EU-arter avses sådana arter som är upptagna i EU:s art-, fågeloch habitatdirektiv. Förekomst av EU-arter har inte samma betydelse för
värdering som de rödlistade arterna.
8. Förekomst av signalarter. Arterna delas in i tre signalvärdekategorier,
högt signalvärde, medelgott signalvärde och visst signalvärde. Om arter
med mycket högt signalvärde förekommer, signalerar det oftast
regionala intressen.
I naturliga gräsmarker är signalarter den viktigaste grunden för
klassificering. I övrigt utgör de en viktig hjälp men utgör inte den
viktigaste faktorn (se vidare nedan).
9. Förutsättningar för att bibehålla värden. En liten naturlig gräsmark,
exempelvis en liten åkerholme kan tilldelas en lägre värdeklass om det
bedöms vara omöjligt att på praktiskt sätt upprätthålla värden genom
skötsel.
Skogsmiljöer
Klassificeringen av skogsmiljöer bygger på den metodik som Skogsstyrelsen
använder i sin landsomfattande inventering av värdefulla skogsmiljöer. I denna
inventering har skogsmiljöer med stora naturvärden avskiljts som s.k.
Nyckelbiotoper. Nyckelbiotoperna utgör ca 1,5 % av den produktiva skogen i
Sverige. Ekologigruppen gör bedömningen att skogsområden som klassas som
nyckelbiotoper också är av regionalt värde för naturvården.
Skogsstyrelsen avgränsar också områden med lägre naturvärden som s.k.
Naturvärdesområden. Ekologigruppen gör den bedömningen att objekt som
uppfyller kraven för Naturvärdesområden motsvarar kraven för kommunalt
värdefull natur.
