Naturvärdesinventering av Trumtorp, Eskilstuna kommun

Naturvärdesinventering av Trumtorp, Eskilstuna kommun
Naturföretaget 2016
Inventering och rapport: Johan Kjetselberg, Naturföretaget (NVI) och Joel Hallqvist
(insektsinventering)
Foto: Johan Kjetselberg
Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén
Datum rapport: 2016-10-06
Version: 1
Kontaktperson för denna rapport: Niina Sallmén, [email protected], 072-230 49 95
Naturföretaget
Östra Ågatan 53
753 22 Uppsala
[email protected]
Kartor publicerade med tillstånd av ESRI
2
Innehåll
Sammanfattning ...................................................................................................................................... 4
Bakgrund ................................................................................................................................................. 5
Metodik ................................................................................................................................................... 5
Naturvärdesinventering ...................................................................................................................... 5
Inventering av insekter ........................................................................................................................ 5
Rapportering av arter .......................................................................................................................... 6
Kunskapsinhämtning ........................................................................................................................... 6
Osäkerhet i bedömningen ................................................................................................................... 6
Övergripande beskrivning av området och dess naturvärden ................................................................ 6
Övergripande beskrivning ................................................................................................................... 6
Områdets naturvärden ........................................................................................................................ 7
Beskrivning av delområden ..................................................................................................................... 8
1. Lövrik barrnaturskog ................................................................................................................... 8
2. Exploaterad yta............................................................................................................................ 9
Resultat från insektsinventeringen ....................................................................................................... 10
Förslag på åtgärder för att gynna insekter och andra naturvärden i området ..................................... 12
Källor...................................................................................................................................................... 13
Litteratur............................................................................................................................................ 13
Databaser .......................................................................................................................................... 13
Bilaga 1 - Områdeskarta ........................................................................................................................ 14
3
Sammanfattning
I samband med en pågående detaljplan önskar Eskilstuna kommun göra en naturvärdesinventering av
ett område i Trumtorp. I området finns två tidigare fynd av rödlistade skalbaggar. Naturföretaget fick i
uppdrag att göra en naturvärdesinventering och insektsinventering i området.
Naturvärdesinventeringen utfördes med svensk standardmetodik för Naturvärdesinventering avseende
biologisk mångfald (NVI) (SS 199000:2014). Det inventerade området delades upp i delområden som
beskrevs i text och vars naturvärdesklass bedömdes. Det inventerade området innefattar ett parti skog
på hällmark men större delen av området är redan exploaterad mark. Denna yta består av öppen
gräsmark och ett skogsparti som nyligen har avverkats. Skogen utgörs av äldre, lövrik tallskog som
har påtagliga naturvärden med ett antal påträffade rödlistade arter och nyckelelement som bland annat
gamla träd i höga förekomster.
4
Bakgrund
I samband med en pågående detaljplan önskar Eskilstuna kommun göra en naturvärdesinventering av
ett område i Trumtorp. I området finns det två rödlistade skalbaggar noterade: femstrimmig
plattstumpbagge och sexstrimmig plattstumpbagge. Naturföretaget fick i uppdrag att göra en
naturvärdesinventering och insektsinventering i området.
Metodik
Naturvärdesinventering
Området inventerades den 27 september 2016. Inventeringen utfördes med svensk standardmetodik för
Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) (SS 199000:2014). Inventeringen utfördes
på fältnivå med detaljeringsgrad Medel, och med tillägget Naturvärdesklass 4.
Syftet med naturvärdesinventering är att identifiera områden som är av betydelse för biologisk
mångfald. Det inventerade området delades upp i delområden som beskrevs i text och vars
naturvärdesklass bedömdes. Naturvärdesklassen baseras på områdets biotopvärde och artvärde.
Biotopvärdet bedöms utifrån områdets biotopkvaliteter och på biotopens sällsynthet eller hur hotad
den är. Artvärdet bedöms utifrån förekomst av naturvårdsarter, rödlistade arter, hotade arter samt
artrikedom.
Naturvärdesbedömningen resulterar i antingen lågt naturvärde (områden av ingen eller ringa betydelse
för biologisk mångfald) eller någon av följande naturvärdesklasser:
Klass 1. Högsta naturvärde: Områden av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på
nationell eller global nivå.
Klass 2. Högt naturvärde: Områden av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på
regional eller nationell nivå. Motsvaras ungefär bland annat av Skogsstyrelsens nyckelbiotoper.
Klass 3. Påtagligt naturvärde: Området behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla
biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse
att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet
upprätthålls eller förbättras. Motsvaras ungefär av Skogsstyrelsens objekt med naturvärde.
Klass 4. Visst naturvärde: Området behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk
mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av
dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras.
Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det
trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre
produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas.
Inventering av insekter
Den 9/6 2016 sattes sex fönsterfällor upp i Trumtorp, dessa bestod av en plexiglasskiva med ett
vidhängande uppsamlingskärl med konserverande vätska i. Fällorna placerades på asp, sälg, ek och
tall, se tabell 1. För att försöka kartlägga den vedlevande insektsfaunan var träden antingen döda eller
hade döda grenar eller stampartier. Första tömningen skedde den 13/7 och de tömdes en andra gång
samt plockades ner den 11/8. Även visst manuellt sök utfördes vid besöken på lokalen. Det insamlade
materialet sorterades och bestämdes till art under september. Främst har skalbaggar artbestämts men
ett antal representanter från andra insektsgrupper har också identifierats, alla observationer rapporteras
in i Artportalen efter inventeringens slutförande.
5
Tabell 1. Beskrivning av fällorna. *= Placerad inom det område som nu är avverkat.
Nr Koordinater (RT 90)
Beskrivning
1
N 6582225, Ö 1541561
Asphögstubbe, avbruten ca 3 m över marken, stam bredvid som
låga.
2
N 6582278, Ö 1541583
Sälg med delvis döda stampartier.
3
N 6582278, Ö 1541584
Död tallstam.
4
N 6582339, Ö 1541670* Hög solbelyst delvis död tall.
5
N 6582322, Ö 1541603
Ek med döda grenar.
6
N 6582292, Ö 1541609
Äldre klen död tall.
Rapportering av arter
Alla naturvårdsintressanta arter rapporteras in till Artportalen. För rödlistade och skyddade arter tas en
koordinat för varje förekomst, med undantag för om många förekomster av samma art finns i samma
delområde. Övriga naturvårdsintressanta arter rapporteras med en koordinat per delområde som de
förekommer i.
Kunskapsinhämtning
Fynd av arter från området har inhämtats från ArtDatabanken. Uppgifter om nyckelbiotoper och
naturvärdesobjekt och andra typer av områdesskydd har inhämtats från Skogsstyrelsens karttjänst
Skogens pärlor och Naturvårdsverkets tjänst Skyddad natur.
Osäkerhet i bedömningen
Naturvärdesinventeringen var en översiktlig inventering av naturvärden där ingen artgrupp
inventerades detaljerat. Insektsinventeringen som utfördes vid ett annat tillfälle var av mer detaljerad
karaktär.
Övergripande beskrivning av området och dess naturvärden
Övergripande beskrivning
Det inventerade området är cirka 3 hektar varav drygt 1 är naturskog medan resten är brukad yta. Den
brukade ytan utgörs av en del nybildat hygge och en del sönderkörd (till följd av avverkningen)
gräsmark. Skogspartiet är av karaktären gammal hällmarkstallskog med stort lövinslag.
En liten del av den nordvästra kanten av skogsområdet ingår i en nyckelbiotop klassad av
skogsstyrelsen. Nyckelbiotopen utgörs av gammal tallskog i bergsbrantsmiljö med goda mängder död
ved och hög frekvens av gamla träd.
6
Områdets naturvärden
Naturvärdena i området förekommer endast i partiet med skog då resterande yta redan är exploaterad
och i den förberedande processen av att bebyggas. Värdena i skogen utgörs till stor del av den höga
andelen gamla tallar som indikerar att ingen omfattande avverkning har skett på lång tid. Det finns
minst fyra generationer tall varav de äldsta är cirka 250 år. Det finns dessutom sparsamma mängder av
död tallved i form av en del lågor, några döda träd och enstaka torrakor. Att skogen även är lövrik
utgör också ett värde, speciellt när det finns några gamla ekar och en viss mängd död lövved av ek och
asp. Under insektsinventeringen samlades flera naturvårdsintressanta arter in som är knutna till
lövträd, bland dessa fanns fyra arter som är rödlistade vilket ytterligare understryker vikten av
lövinslaget i tallskogsbiotopen (se vidare under Resultat från insektsinventeringen). Flera insektsarter
som är knutna till gamla lövträd kan även gå på tall när tallarna blir tillräckligt gamla. Detta gäller till
exempel brun guldbagge, som påträffades här. Det gör kombinationen löv-tall i området extra
värdefull.
Under naturvärdesinventeringen påträffades också två naturvårdsintressanta arter, dessa var å andra
sidan knutna till tall. Den ena var tallticka, en signalart som indikerar höga tallvärden och den andra
var reliktbock, en skalbagge som kräver kontinuitet av gamla tallar för att överleva. Både tallticka och
reliktbock är rödlistade. Samtliga rödlistade arter som påträffades i området är klassade som NT (Nära
hotade).
Artuttaget från Artportalen visade att ytterligare två rödlistade skalbaggsarter har förekommit i
området. 2008 gjordes två fynd av sexstrimmig plattstumpbagge och ett fynd av femstrimmig
plattstumpbagge. Den förstnämnda är främst knuten till björk och den sistnämnda till asp men de kan
båda även nyttja andra lövträd och ibland även barrträd. Båda skalbaggsarter är även de klassade som
NT.
NT
X
Rödlistad enl. Artdatabanken. Signalart enl.
SKS.
Insekter
Reliktbock
NT
X
Rödlistad enl. Artdatabanken.
Typiska arter
Signalarter
Svampar
Tallticka
Artnamn
Skyddade
arter
Rödlista 2015
Tabell 1. Naturvårdsarter påträffades i området under naturvärdesinventeringen. Se även tabell 2 för insekter
som påträffades under insektsinventeringen. Rödlistade arter: med förkortningar enligt rödlistan 2015,
signalarter: arter som är utpekade som signalarter enligt Skogsstyrelsen (SKS) eller ängs- och
betesmarksinventeringen (ÄoB), skyddade arter: arter som är skyddade enligt Artskyddsförordningen, typiska
arter: arter som är lämpliga indikatorer på en Natura 2000-naturtyps bevarandestatus.
Kommentar
7
Beskrivning av delområden
Området delades in i två delområden. För karta över de olika delområdena, se Bilaga 1. Här nedan
beskrivs delområdena i text och bild.
1.
Lövrik barrnaturskog
Figur 1. Vy över den lövrika tallskogen
Beskrivning
Lövrik tallskog av hällmarkskaraktär. Ojämn marknivå, kuperat med hällar och en del block.
Merparten av delområdet sluttar österut. Äldre skog som fått stå mer eller mindre orörd över en lång
tid. Minst fyra generationer tall med en hög andel gamla träd. De flesta är mellan 130 till 160 år men
en del är riktigt gamla (borrning uppmätte 250-årig individ). Av död ved finns en del lågor och torrträd
samt enstaka gamla torrakor. Lövträden står för cirka 30 % av den totala mängden träd. Ek utgör den
största andelen av dem men det finns även en del asp, sälg och björk och enstaka förekomster av rönn
och vildapel. Det finns även en viss mängd död lövved, fläckvis i goda förekomster, i form av
nedfallna grenar, högstubbar, torrträd och (i några fall) lågor. Enstaka grova ekar med en omkrets i
brösthöjd på över 120 centimeter.
Skogen är överlag ganska tät med öppnare partier på hällarna. I sydöst finns en liten platå som hålls
öppen. Stor dimensionsspridning bland tallarna. Markvegetationen domineras av blåbär med en del
smalbladigt gräs och ett fåtal örter.
Naturvårdsarter
De rödlistade arterna tallticka och reliktbock som båda är knutna till gammal tall påträffades i
området. En rad naturvårdsintressanta skalbaggsarter (se tabell 2) samlades även in från detta område i
insektsinventeringen.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesklass 2. Bedömning baseras på ett Påtagligt biotopvärde som erhölls tack vare de många
gamla naturvärdestallarna samt de fina lövvärdena. Området tilldelades dessutom ett Påtagligt artvärde
då flertalet rödlistade arter påträffades, några av dem upprepade gånger.
8
2.
Exploaterad yta
Figur 2. Öppen yta med gräsmark och avverkad skog.
Beskrivning
Det här delområdet utgör cirka två tredjedelar av det totala, inventerade området och består av en
öppen yta av två olika sorter. Den ena är ett nybildat hygge där skogen mycket nyligen har avverkats
och den andra är en gräsmark mellan vägen och hygget vilket har lett till att gräsmarken körts sönder. I
det här delområdet har processen för förberedandet av bostadsbygget redan påbörjats. Naturvärden
saknas helt.
Naturvårdsarter
Inga naturvårdsintressanta arter. Det enda naturvårdsintressanta artfyndet som gjordes var det av gul
gaddbagge som är en rödlistad art klassad som NT. Detta fynd gjordes i en insektsfälla som satt i det
område där det förut stod skog men som nu är avverkat.
Naturvärdesbedömning
Lågt naturvärde.
9
Resultat från insektsinventeringen
Totalt har 140 insektsarter noterats i inventeringen, 118 av dessa är skalbaggar och fyra är rödlistade i
kategorin Nära hotad (NT). De rödlistade arterna var fördelade på tre av fällorna, dessa var placerade
på en aspstubbe och två tallar. Två arter av de insamlade skalbaggarna är nya för Södermanland.
Tabell 2. Förteckning över fördelningen av rödlistade samt naturvårdsintressanta arter i de olika
fällorna.
Fälla,
Antal
Arter
nr
1
2
Gulbandad brunbagge (Orchesia fasciata) NT
2
Brun guldbagge (Protaetia marmorata)
2
Bålgetingfuktbagge (Cryptophagus micaceus)
1
Stor vedsvampbagge (Mycetophagus quadripustulatus)
2
Gulröd blankbock (Obrium cantharinum)
1
Stekelbock (Necydalis major)
1
Brun guldbagge (Protaetia marmorata)
1
Bålgetingfuktbagge (Cryptophagus micaceus
1
Ädelguldbagge (Gnorimus nobilis) NT
1
Gropig brunbagge (Zilora ferruginea) NT
4
1
Gul gaddbagge (Mordellistena neuwaldeggiana) NT
5
2
Brun guldbagge (Protaetia marmorata)
6
1
Gulröd blankbock (Obrium cantharinum)
2
3
Förutom de fyra rödlistade arterna har fem naturvårdintressanta skalbaggsarter noterats, alla dessa har
tidigare varit rödlistade. En översikt över i vilka fällor de rödlistade och naturvårdintressanta arterna
fångats ges i tabell 2. Klart flest intressanta arter fångades i fälla 1 som satt på asphögstubben, i denna
fångades även flest arter totalt, 55 st. Den höga tallen (fälla 4) fångade näst flest arter med 53 st. I fälla
3 på den döda tallen hittades 2 rödlistade arter men bara 34 arter totalt. Alla fällorna fångade någon
intressant art och de var utspridda över större delen av området.
Presentation av rödlistade och naturvårdsintressanta arter
Ädelguldbagge (Gnorimus nobilis), rödlistad som NT. Denna stora vackert grönglänsande bladhorning
är spridd i Sverige upp till Dalälven. Den lever i håligheter med mulm på olika lövträd främst ek.
Arten förekommer alltså framförallt i områden med höga naturvärden knutna till främst ädellövträd.
10
Gulbandad brunbagge (Orchesia fasciata), rödlistad som NT. Denna brunbagge har en brokig teckning
av ljusa band på mörk botten, bakbenen är förlängda och bär kraftiga tornar för förbättrad
hoppförmåga. Den är spridd i hela landet med tyngdpunkten i den norra delen. Arten återfinns främst
under granbark med angrepp av violticka men kan även påträffas under svampangripen bark på olika
lövträd. Denna typ av natur skapas bäst i fuktiga och skuggiga lägen med gott om död ved.
Gropig brunbagge (Zilora ferruginea), rödlistad som NT. Arten är spridd i större delen av landet med
tonvikt i norra delen. Denna enfärgat bruna skalbagge har liknande krav som den gulbandade
brunbaggen men är ännu hårdare knuten till violticka hos båda gran och tall. Typisk livsmiljö består av
äldre bestånd med mycket död ved.
Gul gaddbagge (Mordellistena neuwaldeggiana), rödlistad som NT. Denna mycket sällsynta art
förekommer främst i sydöstra Småland på Öland samt i Mälardalen, främst i det inre av Mälaren.
Eftersom skalbaggen som utvecklas i rötad lövträdsved främst hittats på lokaler med mycket höga
naturvärden är den antagligen beroende av en stor tillgång på död ved och ett varmt klimat vilket
präglar de flesta fyndplatserna.
Brun guldbagge (Protaetia marmorata), tidigare rödlistad. Denna stora och mörkfärgade guldbagge är
knuten till ihåliga träd, både barr och löv. Eftersom arten ställer krav på håligheter i träd fungerar den
som signalart för områden med höga naturvärden kopplade till detta substrat.
Bålgetingfuktbagge (Cryptophagus micaceus), tidigare rödlistad. Arten var förut mycket sällsynt men
har i och med att bålgetingen ökat i antal också blivit vanligare. Den lever i bålgetingbon och
utbredningen har sin tyngdpunkt i de östra landskapen främst i Östergötland och runt Mälaren.
Stor vedsvampbagge (Mycetophagus quadripustulatus), tidigare rödlistad. Arten som är svart med två
röda fläckar på varje täckvinge är knuten till mycelhaltig ved och trädsvampar som fjällticka och
svavelticka. Denna och flera av de övriga arterna i släktet Mycetophagus vill ha lövträdsmiljöer med
äldre svampangripna träd för att trivas.
Gulröd blankbock (Obrium cantharinum), tidigare rödlistad. En sällsynt och lokal långhorning som är
spridd i landets södra halva. Utvecklingen sker i barken på döda aspar.
Stekelbock (Necydalis major), tidigare rödlistad. En stor långhorning som på grund av sina korta
täckvingar har ett mycket speciellt utseende. Arten är spridd i hela Sverige och lever i lövträdsved av
främst björk och asp, utvecklingen tar tre år.
Arter nya för landskapet
Dexiogyia forticornis, en kortvinge ny för Södermanland. Arten som beskrevs så sent som 1939 har
under de senaste två decennierna expanderat våldsamt i utbredning och är idag spridd och vanlig i
större delen av landet.
Trixagus meybohmi, en småknäppare ny för Södermanland. Liksom Dexiogyia forticornis en
nykomling i den svenska faunan som under det senaste decenniet upptäckts på många håll i landets
södra hälft.
11
Förslag på åtgärder för att gynna insekter och andra naturvärden i
området
Områdets kombination av tall- och lövvärden skapar en värdefull biotop som kan nyttjas av många
arter. I nuläget står inte värdena inför något hot om igenväxning men i framtiden kan det bli aktuellt
att röja bort gran då den har en viss utbredning i området och kan komma att sprida sig.
Eftersom många av de påträffade insekterna är knutna till gamla tallar och lövträd är det viktigt att
spara så många gamla träd som möjligt. Tillförsel av död ved är annars antagligen den mest effektiva
åtgärden, avverkade träd läggs på en lämplig plats, gärna solexponerat. Eftersom lokalen är så liten är
det förmodligen av mindre betydelse i vilken del det placeras.
12
Källor
Litteratur
ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Mossberg, B. & Stenberg, L. 2006. Svensk Fältflora. Wahlström & Widstrand.
Nitare, J. 2000. Signalarter – Indikatorer på skyddsvärd skog. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag.
Databaser
ArtDatabanken. Uttag ur Artportalen och Obsdatabasen. (2016-05-30)
Skogsstyrelsen. Skogens Pärlor. http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/ (2016-09-27)
Naturvårdsverket. Skyddad natur. http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ (2016-09-27)
13
Bilaga 1 - Områdeskarta
Figur 3. Karta över det inventerade området med dess delområden, påträffade naturvårdsintressanta arter samt
placeringen av insektsfällorna med tillhörande numrering.
14