OPERA 1600-talet - Folkuniversitetet

OPERA 1600-talet
Introduktion och operans födelse
Johanna Broman Åkesson
Operahistoria 1600-1900
De stora dragen i operans historia med avseende
främst på musiken och konstformens förhållande
till det övergripande kulturhistoriska
sammanhanget.
Operahistoria av Göran Gademan, 2015
The Oxford illustrated history of opera. Roger Parker (red): 2001
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
1600-talet: Introduktion och operans födelse
1700-talet: Opera seria, Händel, Gluck
1700-talet: Komisk opera, Mozart
1800-talets första hälft: Politik och romantik
1800-talet: Verdi och Wagner
1800-talets andra hälft: Fransk opera
1800-talet: Slavisk, ungersk och nordisk opera
Sekelskiftet 1900: Verism och senromantik
Pengar Ära Girighet Makt Intriger
Stjärnor Divor Idoldyrkan
Fantasi Drömmar Ambitioner
Talang Konst Ekvilibrism Manér Klichéer
Känslor Sex Manipulation
Den sociokulturella bakgrunden till operans födelse
Ett rörligare samhälle (städernas uppsving, ny världshandel, nya uppfinningar).
Ett nytt tänkande (humanismen, reformationen, individen, världen, renässansmänniskan)
Ny underhållning och konst (individuella konstnärer, offentlig och sekulariserad teater)
”Homo mensura”
DRAMA MED MUSIK FÖRE OPERA
 Liturgiska spel, mysteriespel och andra religiösa dramer
 Medeltidens världsliga dramer
 Renässansen hovteater (komedier av romerska författare)
 Commedia dell’arte
 Madrigalkomedier
 Pastoraldramat
 Hovunderhållning (intermedier, hovbaletter, court masque)
L'Amfiparnaso
Av Orazio Vecchi, 1594
Jeu de Robin et Marion
av Adam de la Halle, ca
1285
Florens ca 1600
Ekonomiskt och kulturellt maktcentrum
(textilindustri och bankverksamhet).
Familjen Medici – styrande i Florens och Europas
främsta renässansmecenater.
Den florentiska cameratan
 Grupp av humanister, intellektuella och konstnärer i Florens under sent 1500-tal
 Ville förbättra musiken genom att återvända till antikens ideal
 Samlades hos greve Giovanni de Bardi och senare hos kompositören Jacopo
Corsi .
Deras idéer om antikens drama och musik:
 Det grekiska dramat sjöngs helt igenom
 Textinnehåll och textuttryck (affekten) var det centrala
 Sången skulle följa den naturliga rösten – sjungas på ett deklamatoriskt sätt
(talsång) .
 Endast en melodi skulle sjungas åt gånger.
 Ur idéerna utvecklades monodin och stile rappresentativo (recitativ).
Den klassiska mytologin som tematik
 Tematiken till tidig opera hämtades ofta från den romerske skalden
Ovidius Metamorfoser.
 Apollon och Orfeus symboliserade den nya tidens ”återupptäckt” av
musikens kraft.
 Apollon (solens gud) symboliserade samtidigt furstemakten.
 Ur den klassiska litteraturen kom också pastoralen.
 Gudar, musiker och pastorala teman var trovärdiga motiv för att
musikaliskt gestalta ett drama.
 Utmaningarna som de mytologiska hjältarna genomgick gav publiken
möjlighet till självreflektion.
Intermedi till La Pellegrina, 1589
Libretto: Rinuccini & Strozzi
Musik: Malvezzi, Marenzio, Cavalieri, Peri,
Caccini m.fl.
Madrigal: Dalle piu alte sfere (av Cavalieri)
Framfördes vid bröllopet
mellan Ferdinand av
Medici och Christina av
Lorraine i Florens 1589
• Monodi - solosång med generalbas
Generalbas (basso continuo)
• Spelades av en eller flera (continuogrupp)
• Alltid ett ackordinstrument (ex. cembalo,
luta)
• Ev. basinstrument (cello, teorb, gamba,
fagott)
• Intermedi: Musikaliskt hovnöje (sång, musik,
dans, scenografiska påhitt) som framfördes
mellan akterna till komedin La Pellegrina.
Ingen handling men teman.
Sex olika intermedi visade
olika aspekter av musikens
kraft (Apollon och Arion)
Euridice, 1600
Ottavio Rinuccini (libretto)
Jacopo Peri och delvis Giulio Caccini (kompositör)
• Ur prologen – strofisk aria med
ritornell
• Dafnes tal – recitativ (fri rytm)
• Den äldsta bevarade operan
• Innehåller solo-, ensemble- och körsång.
• Recitativet är den stora nyheten – men
inga tydliga gränser mellan recitativ och
aria.
Slutar lyckligt: Orfeus
lyckas rädda Euridice från
Hades.
Framförd vid bröllopet
mellan Marie av Medici
och Henrik IV av Frankrike
Claudio Monteverdi (1567–1643)
• Hovkapellmästare hos hertigen av Mantua (1601-12)
senare kormästare vid Markuskyrkan i Venedig
• Representerar övergången från renässans till barock.
• Skapade verklig musikdramatik med kontraster och
känslomässig gestaltning genom musiken – gudarna
blev människor.
Orfeo, 1607
Alessandro Striggio (libretto)
Claudio Monteverdi(kompositör)
•
•
•
•
•
Toccata – inledande salut för hertigen
Ritornell + Prolog + Ritornell (Euridice)
Vi ricordo a boschi ombrosi – Orfeus canzonet
Possente spirto – Orfeus aria
Moresca
• Arior, strofiska sånger, recitativ, kör, dans och
instrumentala stycken blandas till en helhet.
• Dissonanser och kromatik från madrigalstilen
används i den nya recitativstilen.
• ca 40 instrument med olika instrumentgrupper
för olika scener och karaktärer.
• Verket är dock inte orkestrerat.
• Skriven som
hovunderhållning under
karnevalen i Mantua
• Den tidigaste opera som
fortfarande uppförs
regelbundet
Favola på myten om
Orfeus som stiger ner i
Hades för att hämta
tillbaka Euridice.
Tidig opera i Rom
 I Rom fanns flera typer av mecenatskap: aristokratiska
familjer, religiösa organisationer och påvedömet.
 Romersk operastil: mytologiska motiv, moraliserande
innehåll och betydande körinslag.
 Det var här den komiska operan föddes!
 Tydligare gräns mellan recitativ och aria
 Sångare rekryterades från påvekapellet –
kastratsångaren gör entré.
Rappresentatione di Anima, et di Corpo, 1600
(libretto)
Emilio de’ Cavalieri (kompositör)
O Signor sante e vero (kör)
• Det första helt igenom sjungna dramat i Rom.
• Pga dess tema räknas det ibland mer som ett
oratorium
Moraliserande allegori
Il Sant’ Alessio, 1631
Guilio Rospigliosi (libretto)
Stefano Landi (kompositör)
Senare påve Clemens IX
”Il Papa comico”
• Prolog Sinfonia
• Poca voglia di far bene
Invigde 1632 en stor påvlig teater i
Rom med 3000 platser och
spektakulärt teatermaskineri.
• Inledande sinfonian är uppdelad i en långsam och en
snabbare del – senare typisk för 1600-talets uvertyr.
• Anakronistiska komiska scener hämtade från det
samtida Rom.
Första operan med
historiskt motiv:
helgonet Alexis liv
på 400-talet
Chi soffre, speri, 1639
Giulio Rospigliosi (libretto)
Marco Marazzoli & Virgilio
Mazzocchi (kompositör)
Aria: Jag är mycket stark i armen
• Anses vara den första komiska operan.
• Blandningar av seriösa och komiska element var
inspirerat av det spanska dramat (comedia nueva)
och commedia dell’arte
Fritt efter Boccaccios
Decamerone - Fru dygd
tävlar med Fru Lusta om
Människans gunst.
Inspelat vid VadstenaAkademien 1971
La Vita Humana, 1656
(Det mänskliga livet)
Guilio Rospigliosi (libretto)
Marco Marazzoli (kompositör)
Sinfonia e prologo L’Aurora
• Om att välja mellan
världens nöjen och
religiös hängivelse.
• Både Kristina och
heliga Birgitta
omnämns.
Framfördes i Teatro alle Quattro Fontane i
Palazzo Barberini i Rom till drottning Kristinas
ära efter hennes konversion till katolicismen.
Offentlig opera i Venedig
 Från 1100-talet till 1797 var Venedig en egen republik och
en betydande handelsplats med många rika köpmän.
 Lång teatertradition med både privata tillställningar och
mer publika som commedia dell’arte.
 1637 öppnade det offentliga operahuset, Teatro di San
Cassiano.
 Opera – ”dramma per musica” - blev snabbt ett folknöje,
”big business”, och började massproduceras.
 Operatematiken framhävde gärna den storstilade myten
om Venedig.
Operan standardiseras










Operastrukturen standardiserades till prolog och tre akter.
Solosång i fokus - texten mindre viktig och reducerad kör och orkester.
Tydligare gräns mellan recitativ och aria som utvecklades mot dacapo-aria.
Sångarna, speciellt kastraterna, fick stjärnstatus.
Scentekniskt spektakulära föreställningar.
Myter och historiska händelser som tematik anpassades till den venetianska
publikens referenser.
Oavsett tema: två par älskande och deras komiska tjänare.
Typiska röster: hjälte (kastrat), fader (bas), sköterska (kjolroll)
Typiska scener: sömnscen, galenskap, besvärjelse, sorgesång (lament med
nedåtgående bas).
Kompositörer: Francesco Cavalli, Marc Antonio Cesti och Alessandro Stradella
Odysseus återkomst
(Il ritorno d’Ulisse), 1640
O dolor, o martir che l'alma attrista
• Uppfördes i offentligt
operahus i Venedig under
karnevalssäsongen 1640
Libretto: Giacomo Badoaro
Musik: Claudio Monteverdi
• Son vani, oscuri pregi
• Oh dolor oh martir
• Monteverdi använder sig av många
olika stilar och former för att
uttrycka karaktärernas känslor
• Liten orkester (ca fem stråkar och
continuogrupp)
• Stor sångbesättning ca 30 roller
inklusive liten kör.
Tematiken om sjöfararen Odysseus
passade hamnstaden Venedigs
publik. Havet sågs som en gudom.
Poppeas kröning, 1642
(L’incoronazione di Poppea),
POPPEA
Signor, deh non partire,
Sostien che queste braccia
Ti circondino il collo,
Come le tue bellezze
Circondano il cor mio.
NERONE
Poppea, lascia ch'io parta.
POPPEA
Non partir, Signor, deh non partire.
Appena spunta l'alba, e tu che sei
L'incarnato mio sole,
La mia palpabil luce,
E l'amoroso dì della mia vita,
Vuoi sì repente far da me partita ?
Deh non dir de partir,
Che di voce sì amara a un solo accento,
Ahi perir, ahi spirar quest'alma io sento.
NERONE
La nobiltà de' nascimenti tuoi
Non permette che Roma
Sappia che siamo uniti,
In sin ch'Ottavia...
POPPEA
In sin che...
NERONE
...in sin ch'Ottavia non rimane esclusa...
POPPEA
Non rimane...
•
NERONE
...in sin ch'Ottavia non rimane esclusa
•
Col repudio da me: vanne, vanne ben mio;
SINFONIA
Libretto: Giovanni Francesco Busenello
Musik: Claudio Monteverdi m fl?
Framfördes vid en offentlig
teater i Venedig under
karnevalen 1642
• Signor, deh, non partire!
• Pur ti miro (slutduett) –
med ostinato
Monteverdi skildrar karaktärerna som sammansatta människor.
Trots trenden mot tydliga gränser fortsätter Monteverdi att låta
aria, arioso, arietta, ensembler, recitativ flyta i varandra.
• En av de första operor
som bygger på en
historisk händelse.
• Skildrar kärlekssagan
mellan Poppea och
kejsare Nero, vilka
röjer alla ur vägen för
att hon ska bli
kejsarinna. Dygd
straffas och girighet
belönas!
Giasone (Jason) 1649
Libretto: Giacinto Andrea Cicognini
Musik: Fransesco Cavalli
Innehåller många av de stildrag
som blivit konvention inom den
venetianska operan:
tre akter, sömnscener,
besvärjelse, galen scen,
lamenton, lyckligt slut m.m.
• Medeas besvärjelse: Dell'antro Magico
• Isifiles lamento: Lassa, che far degg'io?
• Premiär under
karnevalen i Venedig på
Teatro San Cassiano
• En av århundradets mest
populära operor.
• Löst baserad på den grekiska
myten om Jason, guldskinnet
och den trollkunniga Medea.
• Innehåller även komiska
scener.
• Teman som dessa var ofta
förtäckt kritik utgående från
libertiner (Academia degli
Incogniti) mot auktoriteter
som katolska kyrkan.
Orontea 1656
Libretto: Giacinto Andrea Cicognini
Musik: MarcAntonio Cesti
Intorno all’idol mio
• Strofisk aria som visar hur
utvecklad arian blivit vid 1600talets mitt.
• Modernt framfört med piano.
• Framfördes vid ärkehertig
Ferdinand Karls hov i
Innsbruck, 1656.
• Senare i Venedig, Rom,
Florens, Milan, Neapel
• Karl byggde det första
tyska operahuset 1654
och tog dit en italiensk
trupp.
Erotisk komedi om den
egyptiska drottningen,
Orontea som förälskar sig i
en konstnär.
Frankrike – en egen operahistoria
 Den franska kulturen var starkt knuten till Ludvig XIV:s hov
 Ett viktigt hovnöje var de spektakulära ballet du cours
(hovbaletter) – med handling och dans, sång och tal blandat.
 Tidiga italienska operagästspel blev floppar.
 1671 öppnade Académie Royal de Musique.
 Jean-Baptiste Lully (1632-87) fick genom kungligt privilegium
kontroll över all musikdramatik i Frankrike. Hans operaideal
kom att råda långt in på 1700-talet.
Jean-Baptiste Lully (1632-87)
 Italienare(!)
Lullys (och fransk överhuvudtaget) stil:
 Tillsammans med librettisten Philippe Quinault skapade Lully operastilen
tragédie-lyrique
 Förebild var det fransk-klassiska dramat där stor vikt lades vid
trovärdighet.
 Formen: prolog (allegorisk hyllning till Ludvig XIV) plus fem akter.
 Komiska inslag saknades.
 Fransk uvertyr: långsam-snabb-långsam
 Recitativ, arioso, airs (korta arior) går i varandra
 Utarbetade balettinslag, divertissements och storslagen scenteknik.
 Stor variation i orkesterbehandling
 Kastrater och kjolroller var bannlysta.
Armide, 1686
Libretto: Philippe Quinault
Musik: Jean-Baptiste Lully
• Uvertyr ur Armide
• Enfin il est en ma puissance
• Uvertyren: punkterad långsam sats
följd av en snabbare fugerad del
och sedan den långsamma igen.
• Enfin il est..: skiftningar mellan
recitativ och air (kort aria)
Bygger på Torquato Tassos
poem La Gerusalemme
liberata
Amadis, 1684
Libretto: Philippe Quinault
Musik: Jean-Baptiste Lully
Air: Bois épais från
Amadis
Kontemplativ stämningsbild som fick
många efterföljare.
Englands opera
 Musikinslag hade tidigt förekommit i sceniska former – i religiösa spel och
Shakespeares dramer ex.
 Maskspel (masque) – allegorisk underhållning med sång och dans för hovet och
även privat.
 Operautvecklingen hämmades av den etablerade maskspels- och
teatertraditionen samt puritanernas teaterförbud 1642–60
 Första inhemska operaförsöket: John Blows Venus och Adonis, 1683
 1600-talets mest framstående tonsättare, Henry Purcell (1659-95), skrev bara en
regelrätt opera Dido Aeneas (1689) men också musik till skådespel (semioperor): King Arthur (1691) The Fairy Queen (1692) och The Indian Queen.
 Därefter dominerade utländsk opera lång tid framöver.
Venus and Adonis, 1683
Libretto: Anne Kingsmill
Musik: John Blow
• Cupid little Cupids
• Slutkör: Mourn for thy servant
The insolent, the arrogant,
The M-E-R-: Mer; C-E: Ce; N-A: Na; R-Y: Ry;
The mercenary, the vain and silly.
The jealous and uneasy, all such as tease ye ...
Choose for the formal fool
Who scorns Love's mighty school,
One that delights in secret glances
And a great reader of romances.
For him that's faithless, wild and gay,
Who with Love's pain does only play,
Take some affected, wanton she,
As faithless and as wild as he.
• Komponerat för kung
Charles II:s hov.
• Anses vara den första
engelska operan.
• Verket kallas ibland
”masque” eller semiopera
Mourn for thy servant, mighty God of Love,
Weep for your huntsman, oh forsaken grove.
Mourn, Echo, mourn, thou shalt no more repeat
His tender sighs and vows when he did meet
With the wretched Queen of Love
In this forsaken grove.
Pastoral opera byggd på
den grekiska myten om
Venus och Adonis.
Henry Purcell (1659-95)
 Organist i Westminster Abbey och vid
Chapel Royal.
 En av 1600-talets mest betydande
tonsättare.
 Kombinerade det sena 1500-talets
kompositionstekniker med barockens
nymodigheter på ett raffinerat och
koncentrerat sätt.
Dido och Aeneas, 1689
Libretto: Nahum Tate
Musik: Henry Purcell
Skrevs för Josiah Priest's
School of Young Ladies i
Chelsea
Come away, fellow sailors, come away,
Your anchors beweighing:
Time and tide will admit no delaying,
Take a bowsey short leave of your nymphs on the shore
And silence their mourning with vows of returning,
Tho' never intending to visit them more.
•
•
Solo och kör: Come away,
fellow sailors
Lamento: When I am laid in
earth
• Opera i miniatyr (en timme, fyra roller)
• I lamentot - basso ostinato
When I am laid, am laid in earth, may my wrongs create
No trouble, no trouble in, in thy breast
When I am laid, am laid in earth, may my wrongs create
No trouble, no trouble in, in thy breast
Remember me, remember me, but ah
Forget my fate
Remember me, but ah
Forget my fate
Remember me, remember me, but ah
Forget my fate
Remember me, but ah
Forget my fate
Bygger på Vergilius Aeneiden
What power art thou who
from below
King Arthur, 1691
Libretto: John Dryden
Musik: Henry Purcell
Framförd på Queen's
Theatre, Dorset Garden
What power art thou, who from below
Hast made me rise unwillingly and slow
From beds of everlasting snow?
See'st thou not how stiff and wondrous old,
Far unfit to bear the bitter cold,
I can scarcely move or draw my breath?
Let me, let me freeze again to death.
Löst baserad på legenden
men i spektakelform med
övernaturliga väsen som
Venus och Amor etc
Tyskspråkig opera
 Det trettioåriga kriget(1618-48) förhindrade seriösa försök till
att skapa en nationell kultur.
 Den italienska operan blev mycket populär och blev den
förhärskande stilen i de tyskspråkiga områdena länge.
 Vid det wienska hovet fanns en stab av italienska
operaskapare (ex. Cesti)
 Ett offentligt operahus, Gänsemarkttheater, öppnade i
handelsstaden Hamburg (1678) med operakompositören
Reinhard Keiser och senare Händel.
Ritornello
Kleine Vöglein, die ihr springet
Pastoralscen med rustika
instrument och fågelsång! naturalism var sällsynt i italiensk
opera.
Croesus, 1710
Libretto: Lucas von Bostel
Musik: Reinhard Keiser
• Premiär på Theater am
Gänsemarkt, Hamburg
• Kallades Sing-spiel
Bygger på historien om
den lydiske kungen Krösus
Musiken finns på Spotifylistan:
1. 1600-talet: Introduktion och operans födelse
[email protected]
www.skonakonster.se