Opinionsbildning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Inledning
Informations vs propaganda
Opinionsbildning
Tvåstegshypotesen
Tystnadsspiralen
Lobbying
Diskussionsfrågor
1. Inledning
Hittills har vi tittat på mediesamhället och sett lite av hur det fungerar. Vi har också
stiftat bekantskap med hur medierna värderar nyheter. Här skall vi nu gå vidare och
se vilka krafter som ligger bakom det som skrivs - och vad vi själva tycker om sådant
vi tar in från nyhetsmedierna.
2. Informations vs propaganda
Massmedierna innehåller både information och propaganda. Att se skillnaden mellan
dem kan vara svårt och gränserna är inte alltid helt tydliga, som vi skall se.
Information har i mina texter om mediesamhället en positiv klang. Information
innebär upplysning och ofta nyttiga fakta.
Exempel på information som till stora delar är objektiv och fri från propaganda är
tidtabeller, telefonkataloger, den allsvenska tabellen i fotboll eller bandy, osv.
Propaganda är sådant som används för att medvetet påverka någon att tycka något i
en viss fråga. Propaganda används också för att stärka en viss uppfattning eller göra
den mer allmänt accepterad.
När man vill använda sig av propaganda är det en poäng att få den att se ut som
information. Om folk upptäckte att det de läste var propaganda skulle de förmodligen
ganska snart tröttna.
Propaganda har i mina texter en ganska negativ klang, eftersom den bara ger
information som passar in på ett visst budskap.
För att kunna se skillnad mellan vad som är sann och falsk information och vad som
är propaganda, måste man granska medierna. Detta berättar jag mer om på både den
här sidan och på sidan om källkritik.
3. Opinionsbildning
Propaganda kan användas för att skapa en opinion, alltså en allmän åsikt. Genom att
lyfta fram viss information på ett ensidigt sätt kan man skapa debatt. Så sker t.ex ofta
inför riksdagsval, då olika partier försöker få fram just sitt budskap.
Nyhetsmedier använder ofta knepet att förstärka vissa fakta så att en händelse blir
värre än den kanske egentligen är. Detta ser man exempel på genom att jämföra hur
en viss händelse rapporteras i olika nyhetsmedier.
Opinionsbildning innebär att åsikter formas hos individer och grupper. Opinionen är
möjlig genom att människor kommunicerar och därmed byter tankar och åsikter.
Våra åsikter formas mer konkret av följande:
Omgivningen
Vem vi kommunicerar med, vilken miljö vi befinner oss i och vilken kultur vi har.
Angång
Hur viktig frågan är för oss desto starkare åsikter är vi benägna att ha.
Kompetens
Ju större kunskaper vi har i frågan desto starkare åsikter har vi.
Opinionsledare
Detta är personer som påverkar opinionen, dvs vad andra människor tycker. När en
känd person uttalar sig i en fråga bildas ofta en opinion av människor som tycker
likadant. Exempel: kungen och drottningen, riksdagspolitiker och politiska partier,
fackföreningar, , makthavare i samhällets toppskikt och kändisar.
Opinionsförmedlare
Detta är personer som befinner sig närmare den enskilda människan. Dessa personer
påverkar därför folk på ett mer personligt plan. Budskapet kommer ofta från en
opinionsledare. Exempel på sådana här personer är någon person du känner, en lokal
politiker, din chef, ordförande i en lokal förening, osv.
4. Tvåstegshypotesen
Nu har vi sett vilka personer och krafter som kan ligga bakom en opinion. Men hur
formas en opinion rent praktiskt? Det finns många forskare som försökt hitta teorier
som förklarar detta. Det är långt ifrån överens, men det går att hitta vissa mönster.
Ett sådant brukar beskrivas som tvåstegshypotesen och en annan som
tystnadsspiralen.
Tvåstegshypotesen lanserades ursprungligen av Paul F. Lazarfeld. Enligt denna
modell sker opinionsbildningen i två steg:
En känd person för ut ett budskap i massmedia, som publicerar åsikten. Denna tas i
sin tur emot av personer som tycker likadant och är engagerade i ämnet. Dessa
personer påverkar i sin tur horisontellt eftersom det är de som för ut budskapet till sin
omgivning.
När en opinion bildas sker detta oftast alltså oftast initialt via masskommunikation,
t.ex i form av annonser, insändare i tidningar, debattartiklar, avslöjande reportage,
radioreklam, osv. Denna kommunikation är då opersonlig.
Men modellen säger att personlig påverkan är viktigare än massmedial. Enkelt
uttryckt: om någon du känner förtroende för säger att en viss åsikt är bra så påverkar
det dig mer än om du läser det i tidningen eller hör det på radio (av en för dig
anonym eller okänd avsändare).
I många fall förs åsikter ut via massmedia som om de vore en opinion och allmän
åsikt. En tidning kan t.ex gå ut med ett visst budskap eller en viss värdering av fakta,
vilket ger sken av att många tycker så. I och med tystnadsspiralen kan man på det
viset påverka människor i en viss åsiktsriktning.
5. Tystnadsspiralen
Den andra vanliga modellen över hur opinionsbildning går till kallas tystnadsspiralen.
Den innebär att människor som regel är rädda för att bli isolerade från gruppen.
Därför aktar de sig för att framhäva åsikter som inte är förenliga med vad andra i
gruppen tycker.
Detta blir till slut en ond cirkel eller "spiral": vi lyssnar hellre till vad gruppen tycker
och inrättar oss mer och mer. Detta visar många experiment och är också lätt att
iaktta i krig eller i katastrofsituationer.
På motsvarande sätt kan man säga att ju mer engagerade och kunniga vi är i ett ämne
desto mer självständiga är vi i våra tankar och åsikter.
6. Lobbying
Lobbying innebär att man direkt eller indirekt påverkar makthavare och beslutsfattare
i en viss riktning i en viss intressefråga.
Uttrycket kommer ursprungligen från 1800-talets England. På den tiden kunde både
väljare och organisationer som företrädde olika frågor i samhället träffa
medlemmarna i parlamentet (the lobby).
Sedan dess har metoden utvecklats och förfinats och används idag flitigt av
organisationer och företag för att få politikerna att fatta "rätt" beslut i viktiga frågor.
