Filmens historia
UPPFINNING MED OKLARA FRAMTIDSUTSIKTER
Lumière till man som ville köpa kinematografen av honom: ”Unge man, den här
uppfinningen kanske kan få viss betydelse i vetenskapliga sammanhang, men någon
kommersiell framtid har den inte”
1895 ”Arbetarna lämnar Lumières fabrik i Lyon” första film; enkelt, uppställd kamera
Verklighetsbilder; alldagligt, exotiskt, folkliv, natur, offentliga sammanhang - folkbildande
Trickfilmer George Méliès 1896
Drama eller munter fars ofta avslutningsnummer – populärare
Tältvisningar, kringresande – senare i offentliga lokaler på orterna
Det dramatiska lockade mer – Europa och USA börjar massproducera filmdramer och
lustspel; ca 5-10 min. långa
Filmteknik utvecklas något; t.ex. 1903 ”Den stora tågplundringen” parallellklipp, första
western
Distributionsbolag bildades, fasta biografer
”Biografeländet” och censur 1911 Statens biografbyrå – Frälsningsarmén förstod att använda
film som påverkansmedel
Kunglig PR – Oscar II – OS i Stockholm 1912 – film som påverkan främst från högerkretsar
Visningsplatser på flera platser – biografkedjor – Svenska Biografteatern – Charles
Magnusson – sobra ämnesval – ”Sverige åt svenskarna!” 1909
1912 spelfilmsproduktion med filmregissörer knutna till sig – Victor Sjöström, Mauritz
Stiller
actionladdad melodram vanlig genre – stegrat dramatiska bilder, stumfilmstexter – dialogen,
musik
1913 Stiller ”Ingeborg Holm” inlägg i fattigvården – skärpt fattigvårdslagstiftning
STUMFILMEN ERÖVRAR VÄRLDEN
Filmen stabilt fäste i västerländska nationer – Europa Frankrike, Italien och Danmark
Filmspråket särskild ställning i USA – rörliga bilder kunde förstås av alla, svarade mot
kollektivt behov
Populära filmgenrer utvecklas – melodramer, farser, äventyrsfilmer, vildavästernfilmer,
kriminalare och skräckfilmer
Experiment med uttryck och berättatekniker – t.ex- David W Griffith ”Nationens födelse”
1915 – glorifiering av Ku-klux-klan. Scen delas upp i småbitar – parallellhandlingar,
närbilder, panoreringar, åkningar, klippning
Hollywood centrum – varmt, soligt, närhet till naturmiljöer
Filmstjärnesystemet – identifikation skådespelarena och deras roller – Charlie Chaplin, 1925
t.ex. ”Guldfeber” (klarade även övergång till ljudfilmen)
Krig i Europa 1914 – Engl/Fra/Ryssland – Tyskland/Österr-Ung – film opinionsbildare
Övertalningsmedel till massorna – nationell propaganda – hemmapublik och neutrala länder
”The Kaiser, the Beast of Berlin” 1917, UFA bolag som uppstod i Tyskland – liknande filmer
– Lubitsch ”Kungens mätress” – historiska filmer
störst intresse under krigens inledning – dokumentärfilmer från kriget höll – dock hård censur
Expressionistiska filmer i Tyskland – 1919 ”Dr Caligares kabinett” av Robert Weine – inre
sinnestillstånd till den vita duken – även Wilhelm Murnau, ”Dr Mabuses testament” och Fritz
Langs ”Nosferatu”
England – USA:s viktigaste exportland – stark propaganda då de gick med i kriget 1917
Svensk film världsberömd 1910-tal – spärrade hetsfilmer – Sverige neutralt – kunde
producera film – slutet av 10-tal internationell framgång – svensk guldålder – konstnärlighet
Stiller/Sjöström i samarbete med Selma Lagerlöf ; ”Körkarlen” och ”Gösta Berlings saga”
Svenska Bio internationellt begrepp
1919 svenska filmbolag = Svensk Filmindustri, SF, med ekon. stöd av Kreuger, Filmstaden
i Solna – flopp
1920-talet: USA-filmen intar västvärlden – filialer i Europa – stopp europ. film i USA –
Stiller, Sjöman och Greta Garbo till USA – ”kulturimperialism” – export av amerikanska
idéer och värderingar – få filmbolag monopol – gangsterfilmer, västern, historiska, exotiska
dramer (Rudolph Valentino ”Shejke” 1921– även halvdokumentärer
Stumfilmskomikernas storhetstid: Harold Lloyd, Buster Keaton, Charlie Chaplin,
naturfilmer t.ex. ”Nanook, köldens son” 1922
Hålla sig väl med makten, ”syndens näste” – upprättande av stränga regler ”produktionskod”
om t.ex. sex 1930 – även spridning av amerikanska grundvärderingar
Rysk revolutionsfilm – Sovjet 1920-talet – Lenin – film viktigaste konstart – in i
propagandan
För revolutionens och kommunismens sak, montage-klippning, kombination av bilder viktigt,
kollektiv ist.f. stjärnor, arbetaren hjälte – genomslag även utanför Sovjet
Sergej Eisenstein ”Pansarkryssaren Potemkin” 1925 – historisk händelse från 1905 om
tsartruppers attack på civilbefolkning – häftigt rytmisk klippning – rörelse
Sveriges biografer amerikaniseras – ¾ av filmerna från USA, 1% Sovjet, 3 % från Sverige
1920-talet – präglade till och med svensk ungdoms klädmode – förbud av rysk film – dock
slutna visningar för stor publik
Arbetarrörelserna – propagandafilmer, reklam – och annonsfilmer, SF skolfilm –
pedagogik, film inom militären
Surrealism i Frankrike; Bunuel och Dalí 1928 ”Den andalusiska hunden” – avantgardism
Filmen problem under slutet av 20-talet, ekonomisk kris, ljudradion konkurrens
LJUDFILMENS ETABLERING PÅ 30-TALET (FÖRSTA 1927)
problem med tekniska lösningar, språkproblem, dubbning, textning, högre kostnader
många små bolag slogs ut – kvar de stora filmbolagen, t.ex. Paramount, Univesal, Warner
Brothers, Metro-Goldwyn-Mayer
forskning i filmens påverkan, propaganda 2:a vk
depression i Hollywood = nya genrer; gangsterfilmen, musikal, skräckfilm, komedier (Helan
och Halvan) - Roosevelt, ”new deal” - Disney – ”Tre små grisar” – vargen = depressionen
Präktiga vardagshjältar – demokratiska värden
Verklighetsflykt - dock kvalitet, välberättad, även tyngre ämnen
Filmstjärnorna globala, gemensamma förebilder; Shirley Temple, Vivien Leigh, Clark Gable
Parallellt med ljudfilmen även färgfilmen, t.ex. ”Borta med vinden” 1939, publikframgång
Svartvit succè: ”Citizen Kane” av Orson Wells 1941, ”världens bästa film” – då fiasko
Demokratins dokumentärfilm – stor i England – samhällskritisk, experimentell, viktig under
kriget
Folkhemmet och filmen – uppsving igen 1930-talet, biobesökare Sthlm var 14:e dag –
pilsnerfilmen stor, skildrade gemenskap och solidaritet
Ryssland – socialistisk realism under Stalin – förödande för filmen, likriktining – positiva
hjältar – skräckvälde även till filmen
Goebbels och den tyska filmen – först underhållning – konkurrera med USA, bekämpa
judisk inblandning inom filmindustrin – utöka tysk film inom europa = amerikans bakgång –
judeförbud vid filmen – Leni Riefenstahl Hitlers älsklingsregissör ”Viljans triumf” 1934 –
dokumentärfilm effektivaste propagandan – 1936 OS i Berlin
Storbritannien stark konkurrens mot USA, näst störst i världen 1937 – främst Hitchcock –
psykologiska thrillers i vardagen
