Har svenskt biokol ett hål att fylla? Does Swedish biochar have a

Har svenskt biokol ett hål att fylla?
En jämförande diskussion om biokol och biodrivmedel
Does Swedish biochar have a hole
to fill?
A comparative discussion on biochar and biofuel
Andreas Johansson
Kandidatuppsats Miljövetarprogrammet 180 hp
Miljövetenskap MV109B 15 hp
Vårterminen 2016
Handledare: Ebba Malmqvist och Joseph Strahl
Sammandrag
Med målet att undersöka huruvida Sveriges planer för biodrivmedeltillverkning är tillräckligt
väl underbyggd har denna uppsats fokuserat på att undersöka vad biokol är, hur det
produceras och vilka egenskaper det besitter. Biokol och biodrivmedel har därefter jämförts
och analyserats ur hållbara dimensioner, så som ekologiska, sociala och ekonomiska, med
tillägget att fungera som bistånd.
Trots goda karaktärsdrag hos biodrivmedel och en hög självförsörjningsgrad i Sverige så
pekar resultaten av denna uppsats mot att Sverige snarast bör tillsätta en offentlig utredning
med fokus på biokol och att denna utredning undersöker om produktion kan ske i samverkan
med biodrivmedel.
Biokol har visat sig inneha en oerhörd potential som jordförbättrare och avfallshanterare,
vilket gynnar biståndsidén. Det är dessutom synnerligen potent som en motkraft mot global
uppvärmning till följd av ökande atmosfäriskt koldioxid och dess tillverkning bidrar dessutom
med goda egenskaper vad gäller energieffektivitet och synergisamverkan med aktörer som
kräver uppvärmning.
Nyckelord: Biodrivmedel, Biokol, Bistånd, Jordförbättring, Kolsänka, Pyrolys.
Abstract
With the aim to investigate whether Swedens plans for biofuel production is sufficiently
substantiated, this paper has focused on researching what biochar is, how it is produced and
what characteristics it possesses. Biochar and biofuel has then been compared and analysed
from sustainable dimensions, such as ecological, social and economic, with the addition of the
potential as aid.
Despite the beneficial traits of biofuel, and a high level of self-sufficiency in Sweden, the
results of this article points towards the recommendation that Sweden as soon as possible
appoints an official investigation focusing on biochar, and that this investigation also
concentrates on researching whether biochar can be produced in conjunction with biofuels.
Biochar has proven to possess enormous potential as soil improvement and waste
disposer, which benefits the idea of it working as foreign aid. It is also particularly potent as a
counter to the rising levels of atmospheric carbon dioxide with it’s consequence of global
warming. Its production contributes to great opportunities concerning energy efficiency and
synergistic interaction with actors who requires a lot of heating.
Förord
Jag vill rikta ett särskilt tack till mina tålmodiga, anpassningsbara och uppmuntrande
handledare, Ebba Malmqvist och Joe Strahl. Det kan heller inte låta sig göras att Karin
Westerberg inte får ett tack, då hon spridit en sådan positiv energi och varit ett outtömligt
förråd av idéer och hopp under kandidatuppsatsens framväxande.
Dessutom vill jag rikta den största uppskattning och kärlek mot alla de kursare som tagit
av sin egen tid för att hjälpa, kommentera och sprida ett gott humör genom denna process.
Utan er skulle jag inte skriva dessa förord nu, i tid till inlämning.
Jag vill även passa på att skicka ett tack till Mattias Gustafsson på EcoTopic.se för hjälp
och hänvisande till ovärderligt material.
Andreas Johansson
2016-05-30
Lista över förkortningar och begrepp ..................................................................................... 5
Inledning..................................................................................................................................... 9
Syfte ......................................................................................................................................... 12
Metod ....................................................................................................................................... 12
Bakgrund .................................................................................................................................. 14
Två slags kol i jorden ........................................................................................................... 16
Generellt om biokol .............................................................................................................. 16
Pyrolys .................................................................................................................................. 18
Hållbart biokol...................................................................................................................... 19
Konkurrerande funktioner inom miljön ................................................................................... 22
Biokolets styrkor och möjligheter. ........................................................................................... 24
Vilka svagheter och hot kan kopplas till biokol? ................................................................. 29
Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................. 30
Biodrivmedel ............................................................................................................................ 33
Biodrivmedels styrkor och möjligheter. ............................................................................... 34
Vilka svagheter och hot kan kopplas till biodrivmedel? ...................................................... 35
Analys ....................................................................................................................................... 37
SWOT-analys ....................................................................................................................... 38
Diskussion ................................................................................................................................ 39
Slutsats ..................................................................................................................................... 43
Referenser................................................................................................................................. 45
Bildkällor .................................................................................................................................. 48
Lista över förkortningar och begrepp
För att underlätta för läsaren listas här några förkortningar och begrepp som kan vara både
återkommande och av vikt att känna till.
C – Kol
CO2 - Koldioxid
CO2e – Koldioxidekvivalent
EBC – the Europoean Biochar Certificate
IBI – International Biochar Initiative
GtC – Gigaton kol. Ett gigaton kol är en miljard ton kol. Används för att beskriva utsläpp på
ett globalt plan.
LCA – Livscykelanalys
MJ – Megajoule. Den internationella standardenheten (SI-enheten) för att mäta energi är 1
joule. En (1) joule är det samma som en (1) wattsekund (Energimyndigheten, 2009.) En
kilowattimme motsvarar ca 3,6 MJ. Mega står för en miljon.
PPM – Miljontedel
M3SK – Skogskubikmeter. En skogskubikmeter är hela stamvolymen Måttet används för att
beskriva volymen av stående skog te.x. i skogsbruksplaner (Skogsstyrelsen, u.å.).
M3FUB – Fastkubikmeter under bark. Kubikmeter i fast mått under bark är vedvolymen under
bark och med toppen borträknad. Det är ett vanligt mått vid försäljning av virke eller
avverkning (Skogsstyrelsen, u.å.).
VHG – Växthusgas(er)
Adsorption.
Adsorption är den process i vilken gas- eller vätskefasmolekyler koncentreras och fastnar på
en yta. Detta skiljer sig därmed från absorption där molekyler istället fångas upp och
införlivas av en gas eller vätska.
Adsorption orsakas av London-dispersionskrafter (Chemvironcarbon, 2016), vilka verkar
på liknande sätt som gravitationskraften mellan planeter. London-dispersionskrafter har en
extremt kort räckvidd och är därför mycket känsliga för avståndet mellan ytan och
adsorberande molekyl.
5
Vidare så är kraften additiv, dvs. adsorptionskraften är summan av alla interaktioner
mellan alla atomerna. Den korta räckvidden och den additiva förmågan gör att aktivt kol (och
biokol är som förklaras nedan en variant av aktivt kol) besitter den starkaste fysiska
adsorptionskraften av alla kända material (ibid).
Aktivt kol.
Aktivt kol är en form av grafit men utmärker sig genom att ha en slumpmässig struktur som är
mycket porös, med porstorlekar som varierar mellan sprickor till håligheter av molekylär
storlek. Denna struktur ger aktivt kol dess stora yta vilken i sin tur möjliggör adsorption av en
mängd olika ämnen (Chemvironcarbon, 2016). Aktivt kol kan ha en yta större än 1000 m2 per
gram vilket gör det till det ämne med störst adsorptionskraft av alla ämnen vi känner till idag.
Tre gram aktivt kol kan ha en yta lika stor som en fotbollsplan.
Aktivt kol kan tillverkas utifrån en rad olika ämnen med högt kolinnehåll, såsom stenkol, trä
och kokosnötskal. Råmaterialet har en mycket stor inverkan på egenskaperna hos det aktiva
kolet (ibid).
Nuvarande sales engineer på Chemvironcarbon (Mattias Modén, personlig
kommunikation, 4 april 2016) förklarar att biokol är en form av aktivt kol. Detta förklarar
varför biokol, som är en form av aktivt kol, besitter en sådan oerhörd förmåga att binda
molekyler till sig.
Biokol.
Biokol Sverige, en branschförening som bildades våren 2014 för att utgöra ett informationsoch kommunikationsforum om biokol, har översatt den definition som används av European
Biochar Certificate, och denna ligger till grund för definitionen av biokol här. ”Biokol
definieras som en kolliknande substans producerad från hållbart erhållen biomassa under
kontrollerade förhållanden och som ämnas användas i syften så att det inte återgår till
koldioxid på kort sikt.” (Biokol Sveriges översättning, European Biochar Certificate)
För att ytterligare specificera begreppet ”biokol” använder jag mig av Bates (2010).
Biokol utgörs i denna text av pyrolyserat organiskt material med ändamålet att förbättra jord i
odling, och/eller för att hjälpa naturen att återhämta sig från degradering.
Biomassa.
Det organiska materialet från växternas fotosyntes. I stort sett hela växten.
6
Humus.
Havs- och vattenmyndigheten (2014) definierar humus följande:
”Organiskt material som inte har brutits ner fullständigt. Humus är mörkfärgade organiska
substanser i jorden och i torv. Humusämnen bildas i marken när döda växter och djur bryts
ner. Under denna nedbrytningsprocess frigörs näringsämnen som varit bundna i det organiska
materialet. Näringsämnena återcirkuleras i ekosystemet i växttillgänglig form.”
Kolbalans.
Förflyttandet mellan kol i marken och i atmosfären styrs av kolcykeln (Wright & Boorse,
2011, ss. 67-68). Förenklat så drar växter genom sin fotosyntes ut koldioxid ur atmosfären och
använder detta till att både växa sig större och producera syre. Kolet som växterna byggs upp
av sprids i näringskedjorna när växterna äts upp. När de som sedan ätit växterna dör så har de
andats ut ungefär hälften av det kol de fått i sig, och ca hälften återgår till jorden genom olika
nedbrytningsprocesser. Havet spelar även det en stor roll och det både avger och absorberar
stora mängder koldioxid. Men den enskilt största källan till koldioxidutsläpp härstammar från
användning av fossila bränslen (Wright & Boorse, 2011, ss. 67-68).
Koldioxidekvivalent (CO2e).
Termen koldioxidekvivalent (CO2e) används för att få en klarare översikt över olika
växthusgasers potential. Koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O) och florerade
gaser görs jämförbara på detta vis (Naturvårdsverket, 2016a).
De olika gaserna, undantaget koldioxid, ges en Global Warming Potential (GWP) som
representerar växthusgasers förmåga att bidra till den globala uppvärmningen. GWP för
metan uppskattas t.ex. till 25 och för dikväveoxid till 298. Ett ton metan motsvarar därmed
utsläppen av 25 ton koldioxidekvivalenter.
Kol har en molekylär vikt av 12. Koldioxid däremot räknas till 44 genom att kol = 12,
sitter ihop med två syreatomer som vardera väger 16. Detta används då en
koldioxidekvivalent ska översättas till kol eller tvärtom. En CO2 beräknas som 3,67 gånger
vikten av en kolatom (Bates, 2010, s. 76).
7
Kolsänka.
Allt som håller kol borta ur atmosfären kallas kolsänkor. Levande organismer, havens
förmåga att lagra koldioxid, döda växter som inte ruttnar och biokol som grävs ned är
exempel på detta.
Pyrolys.
Då organiskt material upphettas under begränsat tillgång till syre uppstår den process som
kallas pyrolys (Gustafsson, 2013, s. 14).
/ Förbränningsprodukter
/ Förbränningsgaser
/ Kol
/ Pyrolysgas
Bild 1. Pyrolysprocessen illustrerad. (International Biochar Initiative, 2016a)
Träkol.
Förstadiet till biokol kan betecknas träkol, och det kan få andra användningsområden än att bli
just biokol, t.ex. kan man göra bränsle och filter av det, eller använda till målning och konst.
Utility.
Nyttan av ett användningsområde. Här främst sett till den stora samhällsnyttan ur ett hållbart,
ekologiskt och mänskligt perspektiv.
8
Inledning
Vandana Shiva, mottagare av Right Livelihood Award 1993, skriver i förordet till boken The
Biochar Solution (Bates, 2010, s. xiii), efter författarens översättning:
Att konstruera jordmånar betyder att bygga den väv av jord i vilken mat kan odlas i all
dess diversitet och komplexitet. Vi behöver bygga levande jordar då de är själva
källan till livet. Vi behöver bygga levande jordar eftersom de förser oss med olika och
multipla ekologiska tjänster, inkluderande skydd av rent vatten och bevarande av den
hydrologiska cykeln. Vi behöver bygga levande jordmån eftersom de är grunden för
vår matsäkerhet. Och vi behöver bygga levande jordar eftersom de förser oss med
resiliens mot klimatförändringar.
Detta korta uttalande beskriver flera av de problem vilka uppstår då jorden försämras. Ett
ytterligare led i degradering av matjordens långa kedja är att när matjorden tappar dess
förmåga att binda näring och vatten så startar ökenfierings-processer (Wright & Boorse,
2011), vilka gör att området övergår till att anta mer ökenliknande former. Termen står inte
direkt för att öknen förflyttar sig över gränser och tar upp nya områden utan betyder i sig en
permanent reduktion av produktiviteten i torra, semitorra, och säsongsbundet torra områden.
Effekten av detta är oerhört allvarlig då den, i princip, är permanent (Wright & Boorse, 2011).
Kampen mot torrområden är en del av FN:s nya milleniemål ”By 2030, combat
desertification, restore degraded land and soil, including land affected by desertification,
drought and floods, and strive to achieve a land degradation-neutral world” (FN, 2015).
Torrområden och dess ekosystem täcker 41 % av jordens landyta och enligt FN lider 10 –
20 % av dessa av ett tillstånd där marken försämras. Dessa landytor upptar ca 6 miljarder
hektar och är hem för ca två miljarder människor. En stor del av dessa tillhör de fattigaste i
världen och detta är en orsak till att FN satt upp det nya milleniemålet.
I efterdyningarna av COP 21, när världens länder samlades kring målet att försöka
förhindra en global uppvärmning på mer än en och en halv grad kan vi konstatera att
koldioxidhalten i atmosfären nu i februari, 2016, uppnått 404 ppm (CO2Earth, 2016). En stor
del av de klimatförändringar vi nu ser grundar sig i att enorma mängder markbunden kol
hamnat i atmosfären. Här stannar den i många decennier och det betyder att även om vi just
nu, idag, skulle upphöra med alla utsläpp av koldioxid så kommer klimatförändringarna ändå
att fortsätta och förstärkas, bara på grund av de mängder som finns lagrat i atmosfären
(Bäckstrand, Olsson & Tengström, 2010, s. 22). Wright och Boorse (2011, s. 466) visar på ett
förenklat sätt de uppskattningar som gjorts av t.ex. IPCC att gasen stannar kvar i ca 120 år.
9
Då Bates (2010, s. 78) skrev sin bok redogjorde han för hur mycket kol som fanns i
atmosfären. År 2010 såg koncentrationerna ut såhär; 800 gigaton kol, 3000 gigaton koldioxid
och 3300 gigaton koldioxidekvivalenter.
Varje år tillförs antropogena utsläpp motsvarande ca 8 GtC, 30 GtCO2, eller 33 GtCO2e.
Atmosfärens komponenter mäts i delar per miljon av volym (ppmv). Människans tillförsel på
8 GtC motsvarar en årlig ökning av ca 4 ppmv CO2 men den verkliga ökningen av andelen
CO2 i atmosfären är lägre, ungefär hälften så mycket, då haven fungerar som en gigantisk
receptor av kol. Havens förmåga att fungera som en kolsänka försämras dock desto mer
vattnet värms upp och med mer koldioxid i vattnet, desto varmare blir det. Risken finns även
att haven värms upp tillräckligt mycket så att de till slut helt förlorar sin absorberande
förmåga och istället börjar avge koldioxid och metan (Bates, 2010, s. 78).
Av denna anledning kan det tyckas otillräckligt med de diskussioner som präglar
eventuella lösningar på klimathotet och hur utsläppen ska minskas. Väldigt sällan talas det om
att faktiskt reducera mängden koldioxid i atmosfären och arbeta för att de över 400 ppm CO2
(ESRL, 2016) ska sjunka, snabbare än via naturliga processer.
I takt med att den globala medeltemperaturen stiger så tinar till exempel torvmarker upp,
vilket är fallet i västra Sibirien där världens största torvområde finns. Det är till ytan lika stort
som Tyskland och Frankrike tillsammans och har nu, för första gången på ca 11000 år, börjat
tina upp och med det har även stora mängder metangas börjat avges och släppts loss i
atmosfären. Torvmarker globalt, beräknas innehålla 550 miljarder ton kol (Bates, 2010, s. 64).
En risk med torvmarker som värms upp och torkar ut är att ifall en brand uppstår så blir
branden svårkontrollerad och nästan omöjlig att stoppa, tills det att den brunnit ut av sig själv.
Allvaret i detta illustreras då ungefär 2,57 GtC, ca en tredjedel, av hela världens fossila
utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO2e) beräknas ha släppts ut år 1997 när bränder härjade
både torvområden och skogar i Indonesien. Då Bates skrev sin bok 2010 brann dessa eldar
ännu och fortsatte att sprida sig till nya områden. Sannolikt är att de kommer brinna ända tills
de helt får slut på brännbar gas omkring 2040 (Bates, 2010, s. 64).
De enorma mängder kol som finns bundet i torvmarker vittnar om en kraftfull förmåga att
binda kol i en eller annan form. Trots detta och trots risken för bränder att starta och bli
okontrollerade eldinfernon fortsätter människan att dränera dessa områden, som utgör ca 60 %
av hela jordens våtmarker. I syfte att tillskansa oss bränsle för elektricitet och uppvärmning av
hem så använder vi en metod som släpper ut mer växthusgaser per enhet värme än vad kol
och naturgas gör (Bates, 2010, s. 64).
10
I likhet med Indonesiens skogsbränder som härjat ända sedan 1997 så har forskare
upptäckt att stora variationer i skogstäcket, historiskt sett, hänger ihop med stora variationer i
andelen koldioxid och metangas i atmosfären.
Samtidigt börjar en diskurs om biokol att sprida sig. Det anses inte bara ha en god, och
väldokumenterad, jordförbättrande förmåga utan anses även vara en potent kolsänka. Röster
höjs att dess koldioxidabsorberande förmåga är så pass kraftfull att vi måste använda biokol
för att hejda den globala uppvärmning vi nu kan se (Hammond, Shackley, Sohi och
Brownsort, 2011, s. 2646) och det finns till och med de som menar att vi måste använda
biokol ansvarsfullt då det är så effektivt att vi kan komma att kyla ned planeten för mycket,
om vi använder det på ett lika ansvarslöst sätt som vi använt fossila bränslen.
Biokol framställs genom att förbränna biomassa i en syrefattig miljö, och i Sverige har vi
gott om biomassa från olika källor. Allt från skog av olika slag och ursprung till privata och
offentliga odlingar samt trä från restprodukter eller från återvinning innehåller cellulosa och
skulle fungera att omvandla till biokol.
Det är här som biokol blir intressant. Förutom att plantera träd och växter, vilka binder
koldioxid genom fotosyntes så binder humuslagret i marken kol på ett fenomenalt vis
(Forsberg, 2012). Humus har länge ansetts vara i stort sett omöjlig att skapa, det enda vi
ansetts kunna göra är att bevara befintlig humus och då den är skör och påverkas lätt av
utsläpp och ingrepp så är detta ett svårt företagande.
Denna uppfattning hoppas jag kan komma att ändras. I den östra delen av Amazonas
avrinningsområde upptäcktes ett stort område med människoskapad humus. Denna jordmån
kallas terra preta och åsikterna om områdets storlek går, minst sagt, isär. Mellan 6000 till
400,000 kvadratkilometer är vad det talas om (Bates, 2010).
Denna jord skapades (Bates. 2010) av en urinvånarkultur som sannolikt försvann på 1500talet. De har använt en metod där de blandat gödsel, mänsklig avföring och förkolnat
organiskt material och resultatet är ett väldigt näringsrikt lager humus som intressant nog
verkar ha växt av sig självt, efter att det nått en viss tjocklek.
Den enkla teknik som användes då kan fortfarande användas, även om vi nu har möjlighet
att bygga stora och avancerade system för framställning av biokol. Den framställs genom
pyrolys, förbränning i syrefattig miljö, och slutprodukten är rent kol (Forsberg, 2012). Vanligt
träkol är en form av biokol.
11
Om Sverige genom sin framställning av biokol kan bidra med att bekämpa
koncentrationen av koldioxid i atmosfären och samtidigt förbättra jordkvalitén i områden som
lider av erosion och utarmad matjord så bör detta tas seriöst och undersökas på nationell nivå.
Kanske är det värdefullare att använda våra resurser till att konstruera välmående
jordmåner än att förse en andel av våra fordon med skogsbaserat drivmedel?
Syfte
Denna uppsats har som mål att undersöka och diskutera om Sveriges planer för tillverkning av
biodrivmedel från skogliga resurser skulle uppnå större nytta om den lades om till
framställning av biokol. De skogliga resurser som är i fokus är den årliga återväxten i Sverige,
och som rapporten ”Dagens och framtidens hållbara biodrivmedel” grundar sig på.
Det huvudsakliga målet är att utreda vilken användning av svenskproducerat biokol som har
störst nytta, ”utility”. Den eventuella nyttan ska bedömas utefter tre konkurrerande funktioner
inom miljön, som alla är begränsade av Jordens globala bärkraft.
Det är inte denna uppsats mål att fullt redogöra för alla ekonomiska aspekter för biokol,
men en så viktig del kan inte helt utelämnas och därför presenteras några av de fynd som i
dagsläget gjorts på området.
Då en kandidatuppsats har vissa ramar vad gäller volym och tidsåtgång har fokus här legat
på att ta fram och presentera vad som i dagsläget är känt om biokol. För vidare läsning om
biodrivmedel hänvisas till ”Dagens och framtidens hållbara biodrivmedel”, en
underlagsrapport till statens offentliga utredning om ”FossilFri Fordonstrafik”,
Eventuella fynd av intresse är menade att fungera som kompletterande underlag för
diskussioner kring användning av svensk biomassa i förädlingssyfte, där valet står mellan
biodrivmedel och biokol.
Metod
Som grund till diskussion och som bakgrundsinformation har relevant litteratur, rapporter
samt vetenskapliga artiklar vilka genomgått peer-review-processen använts. Dessa artiklar har
funnits genom sökningar i Malmö Högskolas databas ”Summon”. Sökord som använts är
”biokol”, ”biochar”, ”pyrolys”, ”pyrolysis”. Av de träffar dessa sökord genererat har jag sållat
ut dem som riktat in sig torr, landbaserad biomassa. Referenslistor i de använda artiklarna har
12
även bidragit till en snöbollseffekt då de i sin tur lett mig vidare till trovärdiga källor och
därtill har jag fått goda råd av handledare.
När jag inte lyckats få tag i förstahandskällan har jag använt mig av materialet från t.ex.
en reviewartikel, eller refererat genom den författare jag haft tillgång till.
Under litteraturläsningens gång tycktes vissa karaktäristiska drag hos biokol och
biodrivmedel återkomma. Dessa passade in i Catton och Dunlaps modell över Jordens globala
ekologiska bärkraft och de olika faktorer som påverkar denna. Detta har jag valt att presentera
med hjälp av en SWOT-analys. SWOT står för engelskans Strengths, Weaknesses,
Opportunities och Threats. Ammenberg (2012, s. 235) förklarar det som en vanlig metod för
att identifiera styrkor, svagheter, hot och möjligheter, såväl internt som externt kopplade till
fenomenet som undersöks. Denna SWOT-analys följer i avsnittet för analys.
De egenskaper som kategoriserats under Styrkor och Svagheter finns det god
dokumentation och underlag till. Det är resultaten av studier, rapporter och erfarenheter.
Exempel på dessa är pyrolysgasens fördelar (Gustafsson, 2013), god tillgång till råvara
(Börjesson, Lundgren & Ahlgren, 2013) och tekniska krav. Det innefattar även t.ex. biokols
förmåga att agera som jordförbättrare, trots dess krav på en precis tillverkning (Roberts et al,
2009), men det förutsätts i denna uppsats att dessa krav uppfylls.
Under Möjligheter och Hot kategoriserades faktorer som det finns goda indikationer för
kan komma att bli verklighet. T.ex. kan nämnas det stora antal jobb som en nationell
produktion av biodrivmedel kan bidra med (Börjesson et al., 2013), och dess exportpotential.
Som Hot kan nämnas situationer för biokol som hindrar dess tillverkning på grund av att
Sverige låst in sig i ett begränsat system (Berkhout, 2002) för att framställa biodrivmedel av
skogliga resurser, eller att politiska beslut fattas under förhastade former och att detta kan
motverka uppstarten av en produktion av det ena eller det andra. Möjligheter och Hot är dock
mer av en visionär natur och ett försök av denna uppsats författare att ta vara på SWOTanalysens resonerande del.
En del av källmaterialet kommer från annat ursprung än vetenskapliga artiklar, t.ex. har
böcker och en del biokolintresserade organisationers hemsidor legat till grund för
inhämtningen av information. Det är naturligtvis något som ska tas i beaktande då de inte kan
anses lika tillförlitliga som en artikel vilken genomgått den sedvanliga vetenskapliga
processen. Det kan förekomma viss partiskhet och syftesdriven redovisning av information i
de källorna, vilket förvisso kan vara fallet med vetenskapliga artiklar också, men risken
kanske får anses vara högre i fallet med dokument hämtade utifrån den vedertagna
13
vetenskapliga processen. Dock är biokol i dagsläget ett relativt nytt fenomen, och det finns
därför luckor i vetenskaplig framtagen fakta. De källor som använts har, av denna uppsats
författare, bedömts vara tillförlitliga och att informationen som hämtats därifrån är trovärdig.
I uppstarten av detta projekt var ambitionen att hitta ett existerande och väl dokumenterat
område ur vilket biomassa tags, t.ex. genom avverkning eller parkskötsel. Tanken var att
undersöka ett geografiskt begränsat område och dess kapacitet att producera hållbar biomassa
för framställning av biokol, och sedan räkna på de siffror som tas fram och diskutera kring
möjliga områden för dess användning. Detta visade sig dock vara en svårare uppgift än
befarat. Av de aktörer som kontaktats har flertalet varit i en process där ansvarig ej funnits
tillgänglig och det saknas ännu visst material jag hoppats kunna hitta.
Eftersom inga siffror har kunnat hämtas från ett aktivt och geografiskt riktigt område så
kommer siffror och diskussioner baseras på Sveriges planer för att i framtiden producera
biodrivmedel.
Bakgrund
Bates (2010) ger oss en kort summering av hur koldioxid och metan har fluktuerat i
atmosfären och hur dessa förändringar påverkat vår planet. Utsläpp av dessa gaser kan uppstå
utan att vi bygger fabriker eller transporterar oss med hjälp av fossila bränslen. Naturen kan i
sig orsaka läckor av det ena eller det andra slaget men mänsklig påverkan är fortfarande av
avgörande betydelse.
Bates (2010, s. 65) beskriver hur William Ruddiman undersöker iskärnor som borrats upp
ur marken, och i dessa funnit luftbubblor som både kan undersökas innehållsmässigt samt
dateras. Han gör då upptäckten att den lilla istiden, mellan ca år 1500 och 1750, utgjordes av
en period då det i atmosfären fanns relativt lite av både koldioxid och metan. Samtidigt som
denna minskning av koldioxid och metan började uppstå i atmosfären och att det med detta
även följde en sänkning av medeltemperaturen så pågick erövringen av Sydamerika. Enorma
städer och befolkade områden tömdes på människor, och bosättningar jämnades med marken
eller lämnades att förfalla. Skogarna tilläts växa igen och de stora ytor som nu täcktes över av
skoglig vegetation drog så mycket koldioxid ur atmosfären att de blev en bidragande orsak till
att Jorden kyldes ned under en period. Undersökningarna av iskärnorna visade att den
nivåminskning av koldioxid som skedde i atmosfären när städerna försvann och gav plats åt
skogen, motsvarade den nivåhöjning som uppstod då regnskog och vegetation åter röjdes
undan (Bates, 2010, s. 65).
14
Av detta kan vi dra en slutsats, och det är att vi människor kan påverka atmosfären och
hur dess bestånd av koldioxid ser ut. Vi behöver dessutom inte rikta enorma resurser på att
utveckla speglar i rymden som ska reflektera solljus eller laborera med alger i haven som ska
suga upp koldioxid och sedan falla till botten och dö. Vi kan plantera stora mängder skog
istället. Skog som binder jord, minskar erosion, blir en naturlig hemvist för djur och skyddar
oss från regn och blåst.
Då biokol upptar CO2 ur atmosfären och binder den till sig (Meyer, Glaser & Quicker,
2011, s. 9478), kan vi minska andelen av denna växthusgas i atmosfären. Genom att införliva
detta kol i våra jordar så tillför vi kol och höjer halten av denna viktiga beståndsdel, vilket ger
störst resultat i degraderade och näringsfattiga jordar. Rätt använt, med rätt biokol för rätt
jordtyp, bidrar detta till att öka den biologiska aktiviteten, binder näringsämnen vilket skapar
en livskraftigare jord som i sin tur ger högre avkastning av ännu mer näringsrika grödor.
Behovet för konstgödsel och skadedjursbekämpning minskar och vatten både renas och
stannar kvar i jorden längre, vilket både gynnar och sker på grund av större biologisk
mångfald (Bates, 2010, s. 75).
En uppskattning på den mängd CO2 som kan avlägsnas ur atmosfären och återföras till
jorden genom bättre markhantering, gjordes av Rattan Lal vid Ohio State University. Han
använde USA som grund för sina uträkningar och menar att kolinnehållet i USA:s matjordar
och jordbruksmarker kan ökas med ca 330 miljoner ton kol, per år, genom att koldioxid i
atmosfären binds av jorden, och den summan motsvarar de utsläpp alla bilar i USA står för.
Det skulle samtidigt innebära en ökad livsmedelsproduktion på tolv procent, då högre
kolinnehåll i jorden ger bördigare marker (Bates, 2010, s. 76).
Potentialen för biokol som en motvikt till de globala temperaturförändringar forskarna är
överens om sker nu, delvis på grund av antropogena utsläpp av koldioxid i atmosfären, är stor
enligt Lehmann (refererat genom Bates, 2010). Lehman menar att om vi kan få till ett skifte
av lantbruket i de delar av världen där ”slash-and-burn” används och istället övergå till
”slash-and-char”, där den glödande biomassan som brunnit grävs ned på samma plats igen,
samtidigt som vi genom ett upprättande av ett system för omhändertagande för
biokoltillverkning av rester från skogsbruk, kvarnar, lantbruk och stadsodlingar, så kan vi bara
där annullera 12 % av de totala utsläppen från fossila bränslen. Därtill förbättrar vi
välmåendet i jordarna och stärker dess produktivitet (ibid).
15
Två slags kol i jorden
Kol finns i jorden i två olika former (Bates, 2010, s. 79). De två formerna är organiskt kol,
samt oorganiskt kol. Organiskt kol i åkermark är ett mått på dess mullhalt, och det i sig anger
graden av levande organismer, växtrester och humusämnen. Ifall mängden organiskt kol i
åkermark är låg så medför detta sämre odlingsmöjligheter och en mer svårarbetad mark
(Naturvårdsverket, 2016b).
Jordens upptagningsförmåga av kol startar med fotosyntesen, där växter införlivar CO2 i
sig själva för att växa. Då skapas biomassa. Delar av den biomassan ökar lagret av organiskt
kol i jorden genom att det processas av rötter och mikroorganismer som sedan dör och blir till
rester i jordlagret. Mer organiskt kol i jorden innebär stabilare jordar med bättre
upptagningsförmåga av vatten och näring samt en rikare fauna av arter, vilket i sin tur ökar
återvinningen av näring. Alla dessa fysiska, kemiska och biologiska aktiviteter gör att
organiskt kol omsätts relativt snabbt och en stor del återgår till atmosfären som en del av
kolcykeln (Wright & Boorse, 2011, s. 68).
Oorganiskt kol uppstår då koldioxid försuras och övergår till kolsyra, vilket orsakar
fällningar av kalcium och magnesium. Dessa förs iväg med vattnet och kan då inte längre
upptas av rötter eller organismer i jorden och det leder till slut till underskott och brist på
dessa ämnen. Hastigheten av denna urlakning och hur långt bort ämnen transporteras iväg
hänger på jordens sammansättning, lerhalt, djup och andra faktorer (Bates, 2010, s. 79). Det
resulterar emellertid i att jordens produktivitet och välmående försämras.
Generellt om biokol
Biokol stimulerar den generella hälsan i jorden. En av dess egenskaper är att likt en reservoar
förbättra fuktigheten i jorden, genom att suga åt sig fukt från områden vilka dränkts av för
mycket vatten och fördela detta till torrare delar, i behov av fukt. Biokol besitter liknande
egenskaper som träkol. En liten bit träkol, motsvarande storleken av ett radergummi på en
penna med en vikt av ett gram, har en aktiv yta motsvarande ett hus, mellan 1000 och 2500
kvadratmeter (Bates, 2010, s. 5).
Att producera biokol kräver inte högteknologiska och dyra maskiner eller avancerad
infrastruktur. En simpel teknik vilken användes in på 1900-talet är kolmilan. Ved täcktes över
med jord, sand och annat för att sedan få glöda med mycket låg och kontrollerad syretillförsel.
Det träkol som blev resultatet användes i första hand som bränsle, men även som huskurer för
både människor och djur mot sjukdomar och magbesvär.
16
Nedan visas några exempel på framställningsmetoder.
Bild 2. Simpel biokolstunna
Bild 3. Biokolsproducerande
Bild 4. Modern biokolanläggning
(Washedashore.com, 2009).
tegelstensugn i Gambia (IBI,
(CarbonZero, u.åa)
2016b).
Direkt efter framställning är biokol som ett blankt papper, om än fullt av håligheter och
mikroporer. Kolet får strukturen av en tvättsvamp och är mycket svårnedbrytbart i naturen.
Det är en idealisk plats för mikrobiella hyresgäster att flytta in, bosätta sig, och ladda biokolet
med näringsämnen och förutsättningar för att underlätta biologisk produktivitet på den plats
där det ska grävas ned. Då färskt biokol inte i sig innehåller dessa mikroorganismer så kan det
ta uppemot ett år innan någon effekt kan märkas, ifall det grävs ned på en gång. En effektiv
metod för att påskynda processen är att låta biokolet ligga i kompost innan det skeppas iväg
mot sin slutliga destination. På detta sätt laddas biokolet med kompostens näring och
mikrobiella liv, vilket gör att det är redo att skapa sitt eget uppbyggande rev, eller nät, på den
plats där det införlivas i jord (Bates. 2010, s. 106). Biokol attraherar positivt laddade partiklar
så som kalcium, nitrater, fosfor och silikater vilka ingår i byggstenarna för biologiskt liv
(Bates, 2010, s. 115).
Bates (2010, s. 105) ger ett exempel på ett biokol framtaget av ett företag i Tennesse,
kallat CharBiological. Det är ett biokol innehållande nio arter av endotrofa mykorrhizasvampar vilka fysiskt tränger in i rotsystem (bio-organics, 2015), 11 arter av ektotrofa
mykorrhiza-svampar som lägger sig som en hinna kring rötter (bio-organics, 2015), 15 olika
bakterier, två slags trichoderma, humussyra, kelp och vitaminer. Tillsammans fungerar dessa
som en fulladdad dos hjälpmedel för att underlätta rotbildning hos växter och öka deras
förmåga att livnära sig, vilket i sig underlättar livet för mikroorganismer som i sin tur vidare
förbättrar förutsättningarna för växtlighet och grödor.
I en livscykelanalys (LCA) av Roberts et al. (2009) kvantifierades den påverkan som
tillverkningen och användningen av ett ton torr biomassa åstadkom inom ett biokol-pyrolys
17
system. De råmaterial som låg till grund för LCA:n var rester (stjälkar, blad) från majsodling,
trädgårdsrester och switchgrass, vilket är en art av energigräs. Biokolet framställdes genom
långsam pyrolys. Energi, växthusgaser (VHG) och ekonomiska aspekter undersöktes och
beräknades för att skapa en bild av biokolets påverkan på klimatet, energiflödet och
ekonomiska förutsättningar. Alla deras beräkningar gjordes med USA som utgångspunkt.
Avgörande faktorer i LCA:n är således mängden kol i råmaterial och energin som förknippas
med biokolproduktion.
Som tidigare nämnts är biokol en produkt av det råmaterial det tillverkats av, och det
påverkas i hög grad av tillverkningsprocessen gällande gradantal och tid. Därför framkommer
också olika resultat inom olika intervaller. Vikten av att tillverka biokol med väl uttänkta
processer vad gäller val av metod och råmaterial belyses här då fallet med switchgrass kunde
innebära ökade nettoutsläpp av CO2e. Trots att det rör sig om lägre siffror, +36 kg CO2e per
ton torr biomassa så är detta en viktig aspekt att ha i åtanke då högre utsläpp är högst oönskat
och i rak kontrast till själva grundtanken med biokol. Liknande resultat nås även av Meyer,
Glaser & Quicker (2011) som beräknade att användningen av switchgrass kan ge variationer i
CO2e utsläpp mellan -442 kg och +32 kg.
Biokol uppvisar också potential att kunna minska läckaget av växthusgaser (Lai et al,
2013).
Hur lång tid biokol fungerar som kolsänka beror på en mängd faktorer. T.ex. hur det är
tillverkat och från vad. Omgivningens temperatur, fukthalt och mängden mikroorganismer
spelar också in. Det uppskattas hur som helst vara stabilt i hundratals år, och med rätt
förutsättningar även tusentals år (Bates, 2010).
Pyrolys
Då organiskt material upphettas under begränsat tillgång till syre uppstår den process som
kallas pyrolys (Gustafsson, 2013, s. 14).
Det finns många olika sätt att åstadkomma pyrolys. Alltifrån kolmilor eller en plåtburk
perforerad med hål till stora och avancerade maskiner kan användas. Denna enkelhet är en av
dess fördelar då områden med god tillgång till vegetation men dåliga matjordar har möjlighet
att själva framställa biokol i syfte att förbättra markens biologiska liv och
avkastningsförmåga.
18
Det är en termokemisk process i vilken lignin och cellulosa bryts ned och omvandlas från
långa kolkedjor till kortare kolkedjor där de antar formen av aromatiska föreningar, fenoler,
metan och koldioxid (Bates, 2010, s. 114).
/ Förbränningsprodukter
/ Förbränningsgaser
/ Kol
/ Pyrolysgas
Bild 1. Pyrolysprocessen illustrerad. (International Biochar Initiative, 2016a)
Pyrolysen resulterar i fyra samprodukter: långsiktig förvaring av kol i jorden, förnyelsebar
energiproduktion, hantering av restprodukter från biomassa och biokol som jordförbättrande
insats (Roberts, Gloy, Joseph, Scott & Lehmann, 2009, s. 827).
Med moderna former av pyrolys kan upp till 65 % av kolet i biomassan koncentreras och
stabiliseras till formen av biokol. Då det finns uppskattningar att terra preta-jorden i
Sydamerika producerade upp till fyra gånger så mycket jämfört med dagens moderna
jordbruk så är det ytterligare incitament till framtida, storskaliga, undersökningar.
Hållbart biokol
Framställningen av biokol är lika viktig som dess användning och för att säkerställa en hållbar
produktion så kommer denna uppsats att förorda, och utgå från, användningen av det
europeiska biokolcertifierings-systemet EBC (the European Biochar Certificate). Det är en
certifiering som tagits fram (European Biochar, 2013) som en vidareutveckling av the
International Biochar Iniative (IBI).
Riktlinjerna för IBI utvecklades år 2009 (European Biochar, 2013) och för EBC året efter,
2010. Tanken bakom IBI är att med hjälp av standardiserad produktdefinition och riktlinjer
för produkttestning erbjuda en allmänt vedertagen definition av vad biokol, med avsikt att
användas i jordförbättrande syfte, är för något.
Båda certifieringarna bygger på frivillighet och såväl små producenter (under 20 ton) som
stora producenter kan anmäla sig och bli certifierade. Certifieringarna har tagits fram i syfte
att bli industriell standard inom Europa och i arbetet för att utveckla systemen har
biokolsforskare i samarbete med både akademiska- och industriella experter deltagit, i en
19
process öppen för allmänheten. Förhoppningen med arbetssättet och användandet av
certifieringen är att en allmän standard ska garantera högre kvalitet av slutprodukten samt
uppmuntra en fortsatt utveckling av biokolproduktion (European Biochar, 2013). Ytterligare
ett syfte med en gemensam begreppsapparat är att underlätta för biokolsproducenter att ge
sina kunder trovärdig och uppdaterad information kring biokols kvalitativa och fysiokemiska
egenskaper.
IBI:s certifieringsprogram är också designade för att olika regionala och nationella
intressen ska kunna anpassa dem efter lokala förutsättningar, samt för att vid behov kunna
användas som referenspunkt i reglerande syfte (ibid).
Biokol kan framställas från ett flertal källor, genom olika produktionsprocesser, och kan
inneha många olika attribut. I förlängningen är förhoppningen att spridningen och
användandet av IBI:s riktlinjer ska bygga ett konsumentförtroende. Genom regelbundna
uppdaterande rapporter om biokolets egenskaper ska aktuell och relevant information
garanteras och kommuniceras till alla intressenter, vilket i sin tur ska säkerställa en stabil
grund för en internationell marknad. Med avsikt att underbygga trovärdigheten för IBI har
utvecklingensprocessen inkluderat ämnesexperter vilka varit delaktiga i utarbetandet och
utvärderandet av innehållet samt verkat som guider genom hela arbetet. Allt detta för att
effektivisera arbetet och tillgodose så många behov som möjligt för en bred användarbas av
kommersiellt framställt biokol. Under dokumentens framskridande söktes kontinuerligt
deltagande från den allmänna biokolgemenskapen för att ge ett vidare perspektiv på
användning och funktionalitet av detta verktyg (ibid).
Arbetet med framtagningen av riktlinjer för såväl definition och produktutveckling bygger
på principen om bästa nuvarande teknik och senaste vetenskap inom området. Riktlinjerna är
avsedda att uppdateras i takt med att vetenskapen kring biokol gör framsteg och det hela är ett
pågående arbete för att hela tiden vara relevant. Av denna anledning kommer periodvisa
granskningar utföras för att tillsammans med det internationella biokolgemenskapen
diskuteras och förbättras (ibid).
Den europeiska biokolcertifieringen utvecklades parallellt med IBI, fast med starten ett år
senare. Det bygger även det på biokolforskares insatser. Syftet är att vara en frivillig
certifiering med målet att garantera en hållbar produktion av biokol med låg risk för
användning inom lantbrukssystem. Det är byggt på vetenskapliga data, det är ekonomiskt
livskraftigt och nära förknippat med tekniska och lantbrukliga användningsförfaranden.
20
Biokol som producerats i enlighet med EBC:s standarder uppfyller alla krav på en hållbar
produktion och ett positivt ekologiskt fotavtryck. Dessa standarder garanterar ekologiskt
hållbar anskaffning och produktion av råmaterial till framställning av biokol samt att regler
för utsläpp efterlevs och en miljömässigt säker förvaring används. En EBC-certifiering
innebär även att alla gränsvärden för förordningen om bevarandet av matjord uppfylls. Allt
biokol framtaget genom EBC:s riktlinjer ska dessutom dokumenteras och övervakas utförligt
för att garantera hög kvalitet och att standarderna fullföljs (ibid).
EBC:s bärande pelare består av sex st, lika viktiga delar.

Oberoende kontroller på plats

En unison analysmetod

En årlig utvärdering av certifieringens standarder utförd av EBC:s vetenskapliga råd

Fullt stöd i lagen

Ekonomiskt gångbart

Nära till allmän praktik med tydliga riktlinjer och gränsvärden.
EBC certifierar följande;

Ett hållbart tillhandahållande och produktion av råmaterial till biokol

En energieffektiv pyrolysteknik med låga utsläpp

Högkvalitativt biokol med låga nivåer av kontaminering

Ett säkert användande och tillämpande av biokol.
Organisationen bakom EBC samarbetar i en öppen dialog med IBI för att tillsammans
strömlinjeforma de bägge systemen och i samförstånd finna, och forska fram, en ständigt
utvecklande bästa teknik och metod för användning av biokol. Den huvudsakliga skillnaden
mellan EBC och IBI ligger i att den förstnämnde integrerar kontroller på plats medan IBI
baseras på frivilliga tester av producerad biokol.
21
Konkurrerande funktioner inom miljön
Hannigan beskriver teorin ”miljöns tre konkurrerande faktorer”, som utarbetats av Catton och
Dunlap (”tre konkurrerande funktioner inom miljön”). Det är en modell som grundar sig på att
miljön utgörs av tre generella funktioner som mänskligheten drar nytta av; resursförråd,
levnadsutrymme och avfallshantering.
Levnad
Levnads
s
utrymme
utrymm
Levnads
utrymme
Resurs-
Avfalls-
Resurs-
förråd
Avfalls-
hantering
förråd
hantering
Global ekologisk bärkraft
Figurerna är från Hannigan (2006) vänstra = ca 1900. Högra = nuvarande situation. ”Konkurrerande funktioner
inom miljön” kallas de, enligt Dunlap (1993)
Ur resurssynpunkt tillhandahåller planeten alla de resurser vi som människor behöver och
miljön är en källa för både förnybara och icke-förnybara naturresurser, så som vatten, luft,
skogar, fossila bränslen, mineraler. Överanvändande av dessa resurser leder så småningom till
brist på resursen i fråga.
Faktorn vilken benämns som levnadsutrymme byggs upp dels av faktiskt yta för hus och
plats att verkligen leva på, men även t.ex. transportsystem och andra essentiella funktioner för
det vardagliga livet. Konsekvenserna av att överanvända denna del resulterar i trångboddhet,
trängsel och i förstörelsen av levnadsutrymme för andra arter.
Den tredje faktorn, avfallshanteringen, består i naturmiljöns förmåga att ta hand om avfall
och utsläpp av olika slag. Allt från sopor till avlopp och fabriksutsläpp till andra biprodukter
faller inom ramen för detta och ett övertrasserande av ekosystemens
omhändertagningsförmåga leder till att ekosystemen riskerar att kollapsa samt till
hälsoproblem för människor till följd av de farliga avfallen.
Det som Hannigan (2006) pekar på är att dessa tre funktioner konkurrerar med varandra
om utrymme. Ökad plats för t.ex. avfallshantering i form av soptippar eller sorteringsstationer
tar plats från t.ex. möjlig utbyggnad av staden och kan samtidigt förstöra närområdets
möjligheter att fungera som habitat för djur och växter. En utbyggnad av boyta för människor
undanröjer möjligheterna för avfallshantering och förläggs ibland på odlingsbar mark och
22
ökad avverkning av skog kan t.ex. inkräkta på både djur och växters levnadsplatser, men även
på ursprungsbefolkningars hemvister.
De senaste decennierna har alla dessa tre behov blivit så stora att de nu överlappar
varandra och hamnat i konflikt, både sinsemellan och inom våra planetära gränser. De nya
problem vi står inför med global uppvärmning först och främst, anses härstamma ur
konkurrensen som uppstått mellan dessa faktorer då de vuxit sig gigantiska.
En av de största fördelarna med denna modell, enligt Hannigan (2006), är att den
expanderar mänsklig ekologi till att inte bara innefatta levnadsyta, den tar även in funktioner
som är högst relevanta för miljön; resurser och avfallshantering. Utöver detta tillförs en
tidsdimension då de tre grundläggande faktorerna påvisas ha ökat från att ha hållit sig inom
planetens gränser i början på 1900-talet till att runt 1990 ha passerat och överstigit vad
planetens hållbara möjligheter kan hantera.
En kritisk röst som bör lyftas i sammanhanget är att Catton och Dunlaps modell inte
innefattar mänskligt agerande eller effekter av värderingar och maktförhållanden. Detta är en
brist i denna förklaringsteori då de är starka psykologiska påverkansfaktorer (Brock & Green,
2005) som bör tas med i en modell över hur mänskligt agerande tvingar planetens ekosystem
att leva under ett tryck vilket inte är hållbart i längden. Risken med att utelämna mänskliga
faktorer är att naturen då kommer betraktas som helt friställd från människan och att frågor
om sociala och kulturella värden helt utelämnas.
Hannigan (2006) lyfter upp ett synsätt vilket tillskrivs Schnaibergs bok från 1980. Han
kallar det the treadmill of production, vilket kan översättas till ”produktionens ekorrhjul”. Det
går i korta drag ut på att vårt ekonomiska system är uppbyggt kring ett behov att oavbrutet
skapa inkomster genom att skapa konsumentbehov för nya produkter, även då detta för med
sig att vi anstränger ekosystemens fysiska kapacitet, deras bärkraft. Kärnan i ekorrhjulets
system underbyggs av en komplex och självförstärkande mekanism där politiker hanterar
miljömässiga konsekvenser, vilka orsakats av en kapitalintensiv tillväxt, med att ytterligare
finna nya områden för exploatering istället för att fokusera på att minska vår konsumtion eller
anta en mer måttlig livsstil.
Enligt Hannigan (2006, s. 16) så pågår nu ett betydande skifte mot att finna den mest
effektiva mekanismen för att genomföra en miljömässig reform och förbättring i syfte att bana
väg för en miljömässigt och socialt säkrare framtid.
23
Biokolets styrkor och möjligheter.
En uppdelad sammanställning av biokolets potential följer här.
Binder koldioxid.
I LCA:n utförd av Robert et al (2009) går det att utläsa en övervägande positiv effekt i
nettoutsläppen av VHG. Det ton torr biomassa som användes som funktionell enhet
resulterade i ett negativt flöde av -864 och -885 kg CO2. Det innebär att tillsvarande mängd
koldioxid dels tagits ut ur atmosfären samt förhindrats från att nå dit. Av dessa hundratals
kilon står biokolets förmåga att lagra kol jorden för 62-66 %. Majoriteten av det kol som finns
i biokol är väldigt stabilt och behåller sin stabila form under väldigt lång tid, vilket innebär att
den mängd kol som grävs ned i marken inte kommer avsöndras och återgå till atmosfären
inom överskådlig framtid. Roberts et al (2009) uppger att de räknat något återhållsamt och
anger att ca 80 % av kolet kommer förbli stabilt medan 20 % återgår till atmosfären efter de
första åren i jorden. Under förhållanden där den årliga medeltemperaturen är runt 10 grader så
beräknas biokol bevara sin stabila form i genomsnitt 1000 år (Roberts et al, 2009, s. 829).
Effektivt bistånd.
De jordförbättrande egenskaper som biokol besitter kan utgöra en god hjälp för de många
jordbrukande kvinnor som bor i länder vilka vi sänder bistånd till. Internationella banker gav
krediter till jordbruksområden i u-länder för uppemot sex miljarder dollar år 1990, men bara
ca 5 % av dessa nådde jordbrukande kvinnor. Med riktade bistånd kan fler kvinnor förbättra
sina inkomster, sin mattrygghet och hälsa samt i förlängningen även sina framtida utsikter då
de med bättre inkomster kan få ta del av kreditprogram och banklån vilket kan vara en
språngbräda mot att skaffa en högre utbildning (Vilby, 2007, ss. 221-222). Biokol som
bistånd blir än mer effektivt när även effekten av minskade lungsjukdomar orsakade av
matlagning tas i åtanke.
Energieffektivt.
I undersökningen av Roberts et al (2009, s. 829) gjordes experiment på fyra olika råmaterial.
Ett ton torr bas av rester från majs, skördat tidigt och sent, energigräset switchgrass, samt
trädgårdsavfall. Alla dessa fyra genererade ett positivt flöde av energi efter omvandling till
biokol, mellan 3044 Mega joule (MJ) och 4899 MJ. De räknade även ut att värmen som
24
kunde utvinnas ur syntesgasen genererade ett överskott i spannet mellan +3507 MJ och +5787
MJ per ton råmaterial. Genomsnittet av dessa två siffor ger 4647 MJ, motsvarande 1290 kWh,
vilket kan ställas i förhållande till att en villa i Sverige i genomsnitt drar ca 5000 kWh per år
(Vindkraftnorr, 2014). Dessa siffror skulle kunna ökas ytterligare om energiåtgången för att
torka, skörda och odla grödorna som använts skulle minska.
Av dessa energivinster står tillvaratagandet av pyrolysgasen som värmekälla för en
mycket stor andel. Ca 90 – 94 % av den totala energin som alstras kommer härifrån. Minskad
användning av fossila bränslen står för 4 – 6 % medan om vi ser till faktorer som kräver
energi så är transport av biomassan och byggandet av en tillverkningsstation relativt små, 2-3
% respektive 2-4 %.
En undersökning av Harsono et al (2013, s. 108) visade på att nettoavkastningen på
energin i den biokol de producerade översteg den energi som krävdes för att tillverka den. De
använde sig av resterna från fruktklasar vid ett palmoljeplantage och det visade sig att de fick
ut mer än dubbelt så mycket energi av att tillverka biokol ur denna källa än vad som gick åt i
framställningen. Det var med andra ord en god positiv energibalans.
Enkel teknik.
Biokolets chans till spridning och möjligheter att nå de som behöver den mest är inte
beroende av globala och avancerade stödstrukturer (Forsberg, 2012). De globala nätverk av
aktörer och biståndssystem som finns ska inte glömmas bort eller förringas, men att inte vara
beroende av ett unisont godkännande av många inblandade länder kan vara en styrka.
Förbättrar jordkvaliteten.
I detta avseende har biokol stora möjligheter att göra nytta. Det har en unik förmåga att
förbättra jordkvaliteten då biokolet fungerar lite som ett korallrev i jorden (Bates, 2010). Om
det först får vändas i en näringsrik blandning, t.ex. en kompost, och sedan planteras i jorden
så blir den nya blandningen omedelbart koloniserad av jordmikrober, ungefär på samma vis
som ett korallrev blir hem åt alla möjliga sorters marint liv. Dessa mikrober drar åt sig
svampsporer som i sin tur ansluter sig till plantors rötter och blir då en mycket effektiv bärare
av näring genom hela revet.
Utöver att fungera som ett sammanbindande rev av näring åt växter och dess rötter så
binder biokol stora mängder vatten. Det tillhandahåller en reservoar och kulvert för fukt i
jorden genom att suga upp vatten från mättade områden och fördelar det till torrare delar. Ett
25
gram biokol, i storlek med det lilla suddgummit på en blyertspenna, har ett ytområde på
mellan 1000 till 2500 kvadratmeter (uppskattningsvis storleken på ett hus), tack vare alla dess
mikroporer (Bates, 2010).
Förstärker effekten av gödning.
Tillsatsen av biokol i jorden har goda utsikter att ge bättre avkastning. Störst positiv effekt
sker emellertid i jordar vilka degraderats och försvagats. Detta är en dubbel nyttoeffekt på
platser där utarmning och erosion råder eftersom större insatser av industriellt gödningsmedel
ytterligare spär på detta tillstånd. Biokol minskar behovet av gödningsmedel eftersom det
bland annat binder kväve i jorden och försök har visat att 7,2 % mer kväve bundits i jord där
biokol använts jämfört med motsvarande kontrolljord (Roberts et al, 2009, s. 829).
Högre avkastning av odling.
Organisationen CoolPlanet genomför tester på odling med biokol och visar på en ökad skörd
på uppemot 50 % och en reducerad vattenförbrukning på 30 %.
Bild 5. Effekt av biokol i salladsodling. (CoolPlanet, 2016)
CoolPlanets resultat är viktiga på fler sätt än bara den ökade skörden som kommer sig av
biokolstillsättning. Det minskade vattenbehovet är också av stor betydelse. Som redan
förklarat, och vilket de flesta idag har accepterat och är införstådda i, så går Jorden mot ett allt
varmare tillstånd. Att då kunna odla mer med mindre vatten och dessutom hålla kvar vatten i
jorden på det sätt som biokol visat sig kunna göra, är av kolossal betydelse.
Fler exempel finns. T.ex. från ett treårigt försök med citronträd där den odling som
behandlats med biokol för dess mykorrhiza-främjande egenskaper växer märkbart bättre än
kontrollgruppen, vilken inte behandlats med biokol.
26
Bild 6. Biokolbehandlade citrusträd i ett treårigt projekt. (Mycorrhizal Applications, u.å).
De föregående två är exempel på försök som gjorts med biokol, där kontrollgruppen är
obehandlad och planterad i vanlig jord. Det finns även tester med växter planterade i
biokolberikad jord i jämförelse med en kontrollgrupp som fått tillskott av gödningsmedel och
ett sådant följer här.
Bild 7. Odling med biokol jämfört med NPK. (CarbonZero, u.åb).
Som avslutande exempel och för att inte utelämna en viktig kombination så får ett försök från
Japan illustrera hur det kan se ut när samma gröda såtts i vanlig jord, med gödning i form av
kväve-fosfor-kalium (NPK) och med biokol blandat med NPK.
27
Bild 8. Försöksodling från Japan. A = vanlig jord. B = NPK. C = Biokol + NPK. (CarbonZero, u.åc).
Detta försök ger viss tyngd åt påståendet att biokol som får ligga i kompost, eller annan
näringsrik blandning, kan förstärka dess gynnsamma egenskaper för odling.
Koldioxidsänka.
Gaunt och Cowie (2009, refererat från Roberts et al, 2009), räknade ut den totala minskningen
av utsläpp från några olika slags biokol. De nådde fram till slutsatsen att ett ton biokol binder
mellan 2.6 och 16 ton koldioxidekvivalenter. Som tidigare påpekat är det stor skillnad mellan
råmaterialet som använts, tillverkningsprocess med gradantal och tid samt vilken användning
grödan som utnyttjats har haft.
Även Hammond et al (2011, s. 2654), kom fram till slutsatsen att ett ton torr biomassa
kunde vid framställning av biokol reducera CO2e-utsläpp med mellan 0.7-1.3 ton.
Ur ett globalt perspektiv kan detta, enligt Gurwick, Moore, Kelly & Elias (2013) betyda
att vi genom användning av biokol kan annullera 12 % av de totala utsläppen av VHG.
Minska sjukdomar från inandning av sot.
Världshälsoorganisationen (WHO, 2016) uppger att ca 4.3 miljoner människor om året dör på
grund av hälsovådliga effekter orsakade av röken som uppstår vid matlagning inomhus. Detta
är en risk som en spis utvecklad att framställa biokol, och som kan drivas av värmen under
processen kan avlägsna (Bates, 2010, ss. 125-138). Denna positiva effekt skulle bli än mer
markant om noga tillverkat biokol producerades av fler länder än Sverige i detta avseende.
28
Reducerar utsläpp av N2O.
Applicering av kväve i jordar kan få bieffekter att lustgas utsöndras. På grund av biokolets
förmåga att binda kväve och det efterföljande minskade behovet av kvävetillsatser i jorden så
beräknas utsläppen av lustgas som orsakas av just kvävetillsatser minska med hälften (Roberts
et al, 2009, s. 829).
Vilka svagheter och hot kan kopplas till biokol?
Biokol besitter stora positiva kvaliteter men utan ett väl undersökt underlag och utan en klar
plan för dess bruk finns risker även inom detta lovande område.
Biokol framför allt.
Valet av råmaterial till biokolframställning är viktigt att analysera. Den ursprungliga grödans
användning måste tas i beaktande för att inte riskera att slutresultatet blir ineffektiv biokol.
Meyer et al (2011) fann t.ex. att ifall resterna av majsodling i nuläget används till att generera
elektricitet så är detta bättre, sett ur ett VHG-perspektiv, än om resterna istället börjar
användas för biokolproduktion. De fann att denna förändring kunde skapa en utsläppsökning
motsvarande 123 kg CO2e per ton majsrester.
Biståndsproblematik.
Bistånd har genom åren visat sig vara en svårare utmaning än de flesta anat. Fler än ett projekt
har kommit att bli en så kallad ”vit elefant”. Det är en term som uppstått av alla de tjusiga och
stora projekt som satts igång i u-länder där tanken måhända varit god men som visat sig vara
illa genomtänkt. Exempel på detta är cementfabriker som byggts utan tillgång till el och vägar
(Valby, 2007, s. 351). Ett hot mot biokol som systematiserat bistånd är just detta. Då det krävs
rätt utformat biokol för den jord det ska användas i kan slarv och förhastad produktion leda
till att även biokol slutar som en vit elefant.
Lock-in.
Berkhout (2002, s. 2) beskriver lock-in som en situation där kostnaderna, ansträngningarna
och chanserna att gå ifrån ett stort och inarbetat system mot något nytt, oavsett om detta nya
är bättre, kan bli för stora och kraftigt försvåra en övergång från ett regim till ett annat. Ett hot
mot biokolets framtid kan skönjas i risken att vi tar ett förhastat beslut i biodrivmedlets fördel
och därigenom låser in oss på en utstakad väg.
29
Ohållbar indirekt markanvändning.
Olika grödor som råvara till biokol ger upphov till olika stora förändringar av CO2e. Detta
kommer sig av indirekta förändringar i markanvändning (Roberts et al, 2009; Meyer et al,
2011). Termen ”indirekt markanvändning” innebär att om det på en yta mark odlas en ätbar
gröda och denna byts ut mot en ren energigröda så betyder denna omvandling, i många fall,
att det på annat håll tillreds markyta för att odla motsvarande mängd ursprunglig gröda. Idag
används ca 11 % av jordens totala yta till odling (FAO, 2003) och en avgörande faktor för hur
ny odlingsmark tillkommer är ifall den tillreds på bekostnad av skog i tempererade, tropiska
eller boreala områden (Meyer et al, 2011, Roberts et al, 2009).
Okunskap om biokol.
Biokol talas det inte om varken i den offentliga debatten eller i media. Det är en klar svaghet
då det krävs uppmärksamhet och kännedom för att överhuvudtaget komma upp på den
politiska agendan. I dagsläget är de flesta aktörer i Sverige både små och privata. I motsats till
biodrivmedel har ingen statlig offentlig utredning gjorts kring biokol och det finns också
endast ett tunt underlag av forskning kring olika specifika råvaror som bas till biokolframställning. Större utredningar kring effekterna av både produktion av biokol och dess
effekter behövs, ihop med riktad forskning som fokuserar på de svenska förutsättningarna och
hur det biokol som kan framställas ur vår biomassa kan användas bäst.
Ekonomiska förutsättningar
Ekonomiska beräkningar och förutsättningar för biokol är i nuläget en komplicerad och svår
fråga. Det finns mängder med parametrar och förutsättningar som behöver tas i åtanke och
resultatet hänger i hög grad ihop med vilken effekt biokolet har för ökad avkastning i
lantbruk, samt energipriser och kostnad för uppvärmning. Dessutom kan mängden CO2 som
upptas av biokolet anses vara värt motsvarande mängd utsläppsrätt vilket tillför ännu ett värde
vilket varierar över tid. Meyer et al (2011) påpekar även att det blir ännu mer svårberäknat då
värdet för olika faktorer kan variera från ett projekt till ett annat och gälla specifikt för en
enskild region vid en given tidpunkt.
Roberts et al (2009) lyfter fram tre viktiga aspekter för att göra en ekonomisk värdering av
biokol. De nämner kostnaden för produktion av råmaterialet, värdet av mängden kol som
binds och kostnaden för pyrolysprocessen som de viktigaste.
30
Enligt Roberts et al (2009) ligger den största chansen för ekonomisk profit i biokol vilket
framställs ur trädgårdsavfall, då detta är avfall som oftast inte används till något annat och
som i och med biokol får en helt ny tjänst att fylla. Deras beräkningar ger att ett ton torr
biomassa från trädgårdsavfall gör en förtjänst på 69 dollar. Detta gällde dock under
förutsättningen att förhindrandet av ett ton CO2e utsläpp värderades till 80 dollar.
Meyer et al (2011, s. 9476) har i deras genomgång av befintlig forskning på området
sammanställt resultat som andra forskare tagit fram. Flera av dessa ger positiva besked vad
gäller biokols ekonomiska lönsamhet. Islam och Ani, 2000, refererat i Meyer et al (2011, s.
9476) ger energivärdet av kolet från en pyrolysprocess ett högt värde på 560 dollar per ton.
De har räknat på energivärdet i kolet jämfört med energivärdet från träpellets och det bidrar
ett lite högre värde. Det inkluderar heller inte själva produktionskostnaden för kolet i sig.
Meyer et al (2011) redovisar även för beräkningar utförda av Bridgewater et al (2002),
vilka också når fram till ett värde på 560 dollar per ton kol, sett till energi. De har utgått från
produktionskostnaden för el i Storbritannien utefter en modell baserad på en snabb
pyrolysprocess och de produkter som uppstår däri. De har bland annat antagit att
pyrolysprocessen täcker sina egna värmekostnader genom att bränna delar av det kol och
gaser som uppstår i tillverkningen.
En detaljerad undersökning för de ekonomiska förutsättningarna hos en pyrolysanläggning
som genom en långsam tillverkningsprocess och en temperatur på 450 grader Celsius,
tillverkar biokol efter inmatning av tio ton råmaterial i timmen, gjordes år 2009 av Roberts et
al (2009). Biokolet ämnades använda i jordförbättrande syfte och gasen togs om hand som
värme.
Två scenarier baserade på värdet av minskade utsläpp användes som grundförutsättningar.
I det lågt räknade scenariot antogs värdet av ett ton minskade CO2e-utsläpp vara 20 dollar och
i det höga scenariot antogs det ligga på 80 dollar. Dessa antaganden gjordes utifrån de
rekommendationer som finns i IPCC:s fjärde syntesrapport från 2007 (IPCC, 2007).
Syntesgasen beräknades efter samma värde per MJ som naturgas (Roberts et al, 2009, s. 829).
Resultaten varierade beroende på råmaterial och vilket av de två scenarier som låg till
grund för uträkningen. Rester från majsodling och ett högt scenario gav att ett positivt resultat
på 35 dollar per ton, vilket uppskattningsvis innebär en medelhög potential till ekonomisk
gångbarhet. Energigräset, Switchgrass, uppnådde inte samma effekt och beräknades, beroende
på scenario och förutsättningar, ge ett resultat i spannet mellan förlust av 30 dollar per ton till
en vinst av 8 dollar per ton (Roberts et al, 2009, s. 831). Viktigt att nämna är också att det i
31
två variationer slutade med en nettoökning av CO2e-utsläpp, vilket inte kan göras ekonomiskt
försvarbart.
Roberts et al (2009) gör bedömningen att det största förhindret i jakten på ekonomisk
lönsamhet utgörs av pyrolysen och insamlandet av råmaterialet. Den stora variationen i
bedömningen av värdet på omhändertagen CO2e är av avgörande betydelse för möjligheterna
att göra en vinst på biokolet som undersökts. Svårigheten görs tydlig då inte kunde garanteras
lönsamhet trots ett högt satt pris av 80 dollar per ton koldioxid.
Något som visade sig vara lönsamt ur både ekonomisk och VHG-minskande perspektiv, är
då trädgårdsrester använts till framställningen av biokol. I Roberts et al:s (2009) undersökning
gav det ett positivt resultat av 16 dollar per ton torkat råmaterial. De har då räknat in att
flertalet omständigheter har uppfyllts. T.ex. beräknades biokolets värde utefter dess innehåll
av kalium och fosfor, samt ökad effekt av kvävetillsatser. Alternativkostnaden för att övergå
från användning av kompost baserad på trädgårdsrester, till produktion av biokol är inräknat.
Följande omständigheter är uppfyllda i detta exempel;

den undvikta kostnaden för att få avfallet omhändertaget

försäljningen av syntesgasen till värmenätet

undsluppna kostnader för kompostering

försäljning av VHG-certifikat á 20 dollar per ton CO2.
(Robert et al, 2009).
Dessa punkter är inte unika för just detta fall utan kan anses vara av generellt intresse i
biokoltillverkning och värt att notera är att de i detta exempel räknat på ett lågt pris för
utsläppsrätten. Negativa resultat nåddes dock i fallen med majsrester och energigräs, där en
förlust av uppemot 30 dollar per ton noterades. Värt att beakta är dock att en stor kostnadspost
i dessa fall kan utgöras av transportkostnaden från många små uppsamlingsställen av
råmaterial, till pyrolysverket. Det skulle kunna innebära en stor kostnadsfördel ifall
transporten kunde utgå ifrån en mer centraliserad plats, t.ex. en gemensam station där flera
små givare kunde lämna sitt råmaterial och att det sedan transporterades därifrån till platsen
för tillverkningen.
32
Biodrivmedel
Från en av underlagsrapporterna till utredningen om FossilFri Fordonstrafik hämtar jag detta
citat:
” Biodrivmedel kan produceras genom ett stort antal olika produktionskedjor vars
förutsättningar påverkas av val av råvara, omvandlingsprocess, lokalisering osv. Effektivitet,
miljöpåverkan och kostnader kan alltså inte bedömas utifrån vilket drivmedel som avses, t ex
etanol, metanol, metan eller HVO (hydrerad vegetabilisk olja, en slags biodiesel, förf. anm.),
utan måste värderas utifrån varje enskild produktionskedja och dess specifika förutsättningar.
Potentialen för drivmedel via specifika produktionskedjor bestäms också av faktorer som
tillgång på råvara och odlingsmark, logistik, integrering med annan industri, avsättning av
extern värme och biprodukter osv. På ett mer generellt plan påverkar även befintlig
infrastruktur och fordonsteknik de praktiska förutsättningarna för implementering av olika
biodrivmedel.” (Börjesson, Lundgren & Ahlgren, 2013, s. 7)
Potentialen i Sverige.
Börjesson et al (2013) skriver i sin underlagsrapport att våra svenska skogar har ett
energiinnehåll på drygt 10500 TWh och att den årliga tillväxten är ca 350 TWh. Det är delar
av denna årliga tillväxt som kan betraktas vara den teoretiska potentialen för en framtida
produktion av biodrivmedel från skogliga resurser. År 2011 uppskattades bruttoavverkningen
till 88,8 miljoner m3sk (skogskubikmeter), vilket dock är en något osäker siffra.
Nettoavverkningen under samma år beräknas till 72,1 miljoner m3fub (kubikmeter fast under
bark) och omräknat till energienheter svarar 72,1 miljoner m3fub för 155 TWh (Börjesson et
al, 2013, s. 52). Detta motsvarar med andra ord lite mindre än hälften av den tillgängliga
årliga tillväxten.
Sverige har stora skogsområden och god återväxt i dessa. Det är då inte märkligt att det
förs en diskussion om att ersätta en del av de fossila bränslen som används i våra motorfordon
med biodrivmedel. Utsläppen från vägtransportsektorn står för ca 30 % av Sveriges totala
CO2-utsläpp (Trafikverket, 2016).
33
Biodrivmedels styrkor och möjligheter.
En uppdelad sammanställning av biodrivmedlets fördelar följer här.
Populism/enkla vägen?
Med detta avses vikten av att inte nöja sig med enbart en undersökning av biodrivmedel utan
att även betrakta hur biodrivmedel står sig mot en utökad användning av elbilar och hur
råvaran står sig om den används till biokol. I avseendet av en möjlighet kan det anses vara
enkelt för politiker att vilja uppvisa handlingskraftighet nu när rapporten om en fossilfri
fordonsflotta ligger på bordet, och inte ta tag i vidare utredningar och det arbete sådana
medför.
Forskningsunderlag.
Jämfört med Sveriges förutsättningar för biokol så har mycket stora resurser lagts vid
undersökningar av biodrivmedel. Svenska staten beställde en offentlig utredning kring en
fossilfri fordonsflotta, baserad på en mängd underlagsrapporter (Regeringen, 2015).
Minskade utsläpp.
Uträknat enligt riktlinjerna för EU:s Renewable Energy Directive (RED) så innebär
användningen av biodrivmedel en reducering i VHG jämfört med motsvarande användning av
fossila bränslen. Börjesson et al (2013, s. 13) uppger att det finns en potentiell VHGminskning på uppemot 80-95 % ifall biodrivmedel används istället för bensin och att bensin
släpper ut i genomsnitt 84 g CO2e per MJ. Inräknat i dessa beräkningar är indirekta effekter av
både negativ och positiv karaktär, från förändrad markanvändning och hantering av
restprodukter och avfall etc, samt de mer direkta till exempel utvinning, raffinering och
transport. Denna positiva effekt av VHG-reducering skulle bli ännu mer uppenbar ifall
råvaran för olja kommer från skiffergas eller oljesand, varpå effekten kan bli den dubbla.
Därtill nämns att minskningen av VHG blir ännu större ifall biodrivmedlet framställs av
råvara tagen ur energiskog istället för traditionella jordbruksgrödor (Börjesson et al, 2013, s.
14).
34
Synergigas.
Precis som vid tillverkningen av biokol uppstår en gas vilken kan användas till uppvärmning.
I symbios med t.ex. vissa tunga industrier eller för uppvärmning av bostäder kan både
kostnadsbesparingar och energivinster göras (Börjesson et al, 2013, s. 10).
Vilka svagheter och hot kan kopplas till biodrivmedel?
Innan en storskalig produktion av biodrivmedel byggs ut bör konsekvenserna av en sådan
utbyggnad diskuteras. De negativa aspekter som biodrivmedel för med sig ligger inte så
mycket i själva den påverkan som produkten aktivt medför utan mer i de missade möjligheter
som en annorlunda användning av råmaterialet kunnat ge. De beskrivs övergripande här och i
efterföljande SWOT-analys.
Det praktiska.
Ska bilar omvandlas från bensinslukare till biodrivmedelglidare så är detta en resurskrävande
och kostsam process. Det skulle dessutom kunna innebära en begränsning i rörelsefriheten hos
privatpersoner som gärna tar bilen utomlands. Dock ökar möjligheterna att tanka med gas och
andra drivmedel så detta är en faktor som kan komma att ändras i framtiden.
Investeringar.
Risken är relativt hög för investerare och då det kan krävas stora insatser är detta något att ha i
åtanke. En fullskalig förgasningsanläggning kostar mellan 4-6 miljarder kr (Börjesson et al,
2013, s. 15). En satsning på biokol skulle naturligtvis också medföra krav på investeringar,
men då sådana uppskattningar saknas i dagsläget får den frågan skjutas på framtiden. Kanske
kan kostnaderna minskas och investeringarna göras effektivare genom samverkan mellan de
två systemen?
”Populism”.
Författaren resonerar som så att risken för att biodrivmedel blir en modern fluga som sedan
överges då det politiska läget ändras, är en verklighet och att kommande ansträngningar kan
ebba ut i sanden på grund av detta. Ambitionen att snabbt göra något för att sänka Sveriges
användning av fossila bränslen kan anklagas för att vara populistiskt och fel spenderade
pengar. Därför tas detta upp som ett möjligt hot.
35
Svartlut.
Svartlut består av kokkemikalier och den vedsubstans som inte är kvar i massan, mestadels
lignin och hemicellulosa. Svartlut är mycket intressant för tillverkning av biodrivmedel men
används nu i hög grad till el- och processvärme in massa- och pappersindustrin. Här råder
alltså en risk för intressekonflikt (Börjesson et al, 2013, s. 53).
36
Analys
Biokolets förmåga att ta koldioxid ur atmosfären och binda det i jorden under överskådlig tid
är ett kraftfullt verktyg för oss att använda i kampen mot stigande temperaturer. Parat med
dess vattenbindande egenskaper och möjlighet att både rena marken från oegentligheter samt
förbättra jordens produktiva kapacitet (Harsono et al., 2013, s. 109) är biokol så pass potent
att vi bör utreda det ytterligare. Fokus bör framförallt då ligga på att optimera det biokol vi
kan framställa ur det råmaterial vi kan ta fram på ett hållbart sätt, med hänsyn till den jord det
är tänkt att hamna i, allt för att maximera ekologiska möjligheter, social utility och skapa
ekonomiska grundbultar.
Biodrivmedel är en klart mycket mer hållbar källa till fordonsbränsle än alternativ från
fossila källor, tack vare de lägre utsläppsnivåerna av VHG. Det har dessutom ekonomisk
gångbarhet och vi har i Sverige goda möjligheter att vara självförsörjande i alla led. Dock
måste stora och dyra anläggningar för framställning finansieras, ihop med utbyggd
infrastruktur för att erbjuda möjligheten att tanka med det nya bränslet, och fordon kan kräva
insatser i energi och pengar för att kunna använda biodrivmedel som bränsle. Risken att vi
begränsar vår rörlighet genom användandet av biodrivmedel är nog dock en fråga som med
tiden kommer visa sig överkomlig.
Trots detta kanske vi med Sveriges goda möjligheter till förnyelsebar elproduktion i
åtanke, istället rikta fokus på att utvidga infrastrukturen för elbilar och begränsa
biodrivmedelsflottan till t.ex. kollektivtrafik i vissa delar av landet. I så fall kan en del av de
planerade 30 TWh som är tänkta att avsättas till biodrivmedel (Börjesson et al, 2013, s. 56)
istället omfördelas till framställning av biokol.
Detta är något som bör diskuteras och undersökas ytterligare innan dyra och långvariga
projekt inleds. För att verkligen kunna ta ett välgrundat beslut kring användning av våra
värdefulla naturresurser bör råvaran till biokol och biodrivmedel jämföras mer ingående,
samtidigt som biodrivmedel kontra elbilar undersöks ur såväl klimatmässig, ekonomisk och
social utgångspunkt. Ytterligare en betydelsefull faktor att beakta är hur och var
anläggningarna bör konstrueras. Både biokol- och biodrivmedelframtsällning genererar gas
vilken med fördel bör användas som uppvärmning och detta ger incitament att eventuella
produktionsanläggningar bör konstrueras i närheten av varandra. Detta skulle kunna minska
transportbehovet av råvara, medföra besparingar i ekonomiska investeringar och öka
effektiviteten från pyrolysgasanvändningen och de infrastrukturinvesteringar som krävs för
detta.
37
Denna studie är för grundläggande och begränsat i både tid och omfång för att kunna
framlägga en rättvis och fullständig jämförelse mellan användningen av biomassa till biokol
och biodrivmedel. Dock lyfts aspekter som med fördel bör undersökas djupare och som sedan
kan ligga till underlag för en vidare diskussion kring hur vi bör använda vår tillgängliga och
förnyelsebara biomassa i Sverige.
SWOT-analys
Avsikten med en SWOT-analys beskrivs i metod-avsnittet och den som här presenteras är en
modifierad variant för att på ett enkelt sätt belysa både biokolets och biodrivmedlets styrkor,
svagheter, hot och möjligheter. Dessa fyra attribut har bedömts efter deras förhållande till
deras påverkan på de tre kategorierna ”Levnadsutrymme”, ”Resursförråd” och
”Avfallshantering”, som Catton och Dunlap menar utgör vår globala ekologiska bärkraft.
Utöver denna värdering har även faktorer som kan kopplas till hur dagsläget ser ut vad
gäller ekonomisk gångbarhet, biståndspotential och rådande kunskapsläge tagits med.
Global ekologisk bärkraft
Biokol
Biodrivmedel
Levnadsutrymme
Levnadsutrymme
Jordförbättring – minskad erosion
Mindre luftföroreningar
Sot från matlagning
Resursförråd
Resursförråd
Jordförbättring – ökad avkastning
Hållbara råvaror från förnyelsebara källor
Uppvärmning
Uppvärmning
Energieffektivt
Bevarar fossila förråd
Hållbara råvaror från förnyelsebara källor
Mindre behov av t.ex. fosfor
Avfallshantering
Avfallshantering
Reducerar VHG
Lägre utsläpp kontra bensin
Blanda i kompost
Använda med mulltoaletter
38
Diskussion
Att jämföra hur vår inhemska biomassa ska användas för allmänhetens största nytta är svårt,
och kräver mer omfattande rapporter än denna. Mer exakta siffror behövs som underlag för att
rättvist kunna bedöma möjlig kvantitet och potentiell effekt. Ekonomiska aspekter bör med
fördel analyseras och bedömas utifrån fler perspektiv än ur ren profit-synvinkel. Här är t.ex.
utsläppsrätter intressant, och även det är ett större område än vad som kan innefattas i detta
paper. Utsläppsrätter skulle, enligt Hanley, Shogren och White (2013, s. 183), kunna få större
inverkan än de har idag ifall antalet tillgängliga rättigheter minskades och priset höjdes. Detta
är något som förväntades ske i EU:s utsläppsrättssystem men som det nu råder en del
osäkerhet kring.
Därtill kan läggas effekter som innebär att framtida kostnader inte uppstår, men som idag
inte någon enskild aktör egentligen ansvarar för. Hur mäts det ekonomiska värdet av jord som
övergår från ett skört tillstånd där erosion råder och ingen mat kan odlas, till att bli en frisk
jord där någon form av mat kan gro och skördas, om än i liten mängd? Vad är det monetära
värdet av att marken på en plats blir mer resilient mot vind och översvämning, vilket i sin tur
39
har förutsättningar att öka den biologiska mångfalden i ett mycket större område, och hur
avgörs värdet av att någon som bor granne till denna mark drar nytta av fördelarna utan att
direkt ha varit del av ett biokolprojekt? Framförallt, hur bestäms värdet av en tryggare tillgång
till mat och känslan av säkerhet över att kunna bo kvar och klara sig själva, och vilka ska
bestämma över dessa värden?
Just dessa ekonomiska aspekter, de goda möjligheterna att undvika stora kostnader i
framtiden, är svåra att ta med i ekonomiska kalkyler och än mer så i ett relativt okänt system
som biokol idag är. Det krävs stora insatser av tid och resurser för att säkerställa en hållbar
tillgång och produktion av både råmaterial och slutprodukt, det krävs omfattande forskning
och målmedvetna projekt för att identifiera områden, dess jordtyper och specifika behov.
Biokol omgärdas av många osäkerheter och dessa behöver redas ut, nystas upp och beläggas
med vetenskapliga fakta.
Ska vi här lyfta upp biståndsfrågan så är detta dock omständigheter som kan tyckas
självklara. Vi behöver inte fler ”vita elefanter”. Den rika delen av världen får inte ut något av
dem och det monetära biståndet slösas bara bort. Den fattigare delen av världen där dessa
misslyckade projekt äger rum får ännu mindre ut av dem. Det är ingen långsökt tanke att de
upplever sin situation än mer hopplös när de rikare länderna, som tagit på sig expertkostymen,
kommer med meningslösa försök att hjälpa dem och invånarna i landet som är föremål för
hjälp kan säkerligen uppleva att deras möjligheter till hjälp förbrukas, utan att själva vara del i
processen.
Frågan om Sverige bör använda delar av sitt bestånd av biomassa till biståndsändamål är
mer en fråga om etik, i synnerhet miljöetik, än en rent ekonomisk fråga. Miljöetiken (Kronlid,
2005, s. 21) behandlar miljöproblematikens normativa och värderingsmässiga dimensioner.
Den handlar således inte enbart om ekologiska problem utan lyfter också betydelsen av hur
ekologisk, social och ekonomisk problematik hänger samman. Sett ur biståndsögon skulle det
passa väl in i svenska regeringens egen beskrivning av sitt arbete ”Sverige har en lång
tradition av ett generöst och ambitiöst bistånd. Utvecklingssamarbetet handlar om att skapa
förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor.” (Regeringen, 2016).
Denna rapport har funnit goda indikationer på att biokol har stor potential att uppfylla just
det som utvecklingssamarbetet handlar om. Att underlätta för fattiga människor att uppnå
bättre levnadsvillkor.
Rätt biokol i rätt jord kan göra stor skillnad för jordens produktivitet, vilket i sig innebär
att den jordbrukande individen/familjen förbättrar både sin mattrygghet, sina möjligheter att
40
handla med grödorna och att bistånd i framtiden kanske kan användas till andra områden, som
infrastruktur eller kommunikationsmöjligheter.
Även detta är något som Sverige kan klara av helt på egen hand. Med en av forskning väl
underbyggd satsning på hållbar framställning av råvara till IBI-certifierad biokol kan en
systemanalys bidra med energivinster från uppvärmning via pyrolysgas, effektivt bistånd och
även omhändertagande av gödsel från t.ex. hästgårdar eller kycklingfarmer, vilka annars kan
riskera att sprida eutrofierande ämnen i omgivningen och via vattendrag.
Biodrivmedel å sin sida uppvisar goda möjligheter att skapa nya jobb, även om det är ett
ämne som inte undersökts i samband med svensktillverkat biokol. Det är däremot en positiv
faktor som inte ska förringas och att skära ned på våra utsläpp är inte bara av nationellt
intresse. Det gagnar alla på Jorden. Ett bränsle tillverkat av biodrivmedel är också mycket
bättre för luftkvalitet och förorenar inte städer alls på samma sätt som fossilt bränsle gör.
Därför kan det vara en mycket god idé att förse t.ex. kollektivtrafik, taxi och liknande i
städerna med biobränsle. Och det skulle ju göra god nytta även utanför vårt lands gränser, det
finns städer med långt mycket värre luftföroreningsproblematik än våra svenska.
I avseendet att komma till en avgörande insikt om den totala utility Sveriges användning
av hållbar biomassa kan ge, kan denna rapport enbart lämna indikationer. I syfte att begränsa
effekterna av stigande CO2-halter i atmosfären är biokol ännu effektivare än vad en övergång
från fossilt fordonsbränsle till biobränsle är. Ännu mer överlägset är biokol i frågan om att
fungera som bistånd. Detta är dessutom ett område som inrymmer enorma kunskapstomrum.
Monetära besparingar i form av minskade stödprogram gällande mat och försörjning kräver
långvarig och mycken expertis att sätta sig in i. Internationella insatser för att motverka
erosion och katastrofer orsakade av dessa är också högst svåranalyserade. Dessutom kan
kvinnor och barns hälsa förbättras genom både lägre nivåer av sot från matlagning men också
av begränsad sjukdomsspridning från avskräde och avfall, om biokol används i det syftet.
Denna effekt gynnar såklart även männen och det lokala samhället i stort.
Alla dessa goda möjligheter är dessutom beroende av att det biokol som tillförs i jorden är
designat för den jordens begivenhet och tillstånd. Detta är dock något som författaren av
denna artikel vill påpeka, och så med stor bestämdhet, inte är något som är av negativ
karaktär. Vad som är negativt är alla de ”vita elefanter” som slösat bort biståndspengar i
onödan och som uppstått till följd av dåligt genomtänka åtgärder och antagligen även utan
kontakt med lokalbefolkningen. Biståndsarbete, alltså arbete för att hjälpa människor i nöd
och i svårare situationer än vår egen, kan inte förutsättas ske effektivt om inte
41
lokalbefolkningen får vara med i diskussionen om hur dessa insatser ska utformas. Insatser
riktade mot den jordbrukande befolkningen har stor potential och såhär skriver Valby (2007) i
”Den globala resan, marginalisering och miljöhot”:
Biståndet ska – liksom investeringarna – också stimulera den ekonomiska tillväxten i
de fattigaste länderna. En ökad jordbruksproduktion i Afrika är exempelvis en
förutsättning för lösningen av många av Afrikas problem. Men bistånd är inte en
kortsiktig investering med snabb avkastning. På senare år har både UNDP och
Världsbanken framhävt behovet av att utveckla de mänskliga resurserna, dvs. insatser
för att skapa starkare, friskare och mer välutbildade människor med förmåga att sköta
sina egna angelägenheter. (s. 359)
Denna inställning kan sägas grunda sig i en global moral – en uppsättning värderingar om
globala miljö- och utvecklingsfrågor (Kronlid, 2005, s. 157).
I ljuset av denna moralaspekt kanske fler insatser bör riktas på hur vi kan göra ett
nationellt biståndssystem baserat på biokol, mer ekonomiskt gångbart. Med färre tillgängliga
utsläppsrätter och följande prisökning, kan det finnas ekonomisk bärkraft. Grön skatteväxling
och riktade styrmedel så som subventioner kan också vara en väg att gå.
Biodrivmedel har också klara nyttoeffekter och det finns definitivt miljövinster att göra
med en sådan omställning. Däremot uppdagas här argument för biokol som hittills har varit
outforskade bland beslutsfattare. En del av de 30 TWh som Sverige planerar använda, för att
minska vår användning av fossila fordonsbränslen, kanske kan delas upp så att nog med
biodrivmedel produceras för att täcka offentliga transporter, kollektivtrafik, vissa tunga
transportsektorer och taxitjänster medan resterande del används till biokolframställning.
Dessa båda produkter bör med fördel kunna tillverkas i angränsande anläggningar där
synergigasen från de båda tas till vara och samtidigt minskar transportbehovet av råvaran.
För att återknyta till Catton och Dunlaps modell över miljöns tre konkurrerande faktorer
och hur vi överskrider vår planets gränser för dessa, tar jag upp denna modell som illustrerar
hur en god användning av biokol kan krympa vårt ekologiska avtryck.
42
Bild 9. Biokolets möjligheter till sociala-, energi-, och miljömässiga fördelar. (The Biochar Revolution, 2014)
Denna bild är mer en tanke än ett till hundra procent vetenskapligt fastlagt framtida scenario.
Det är däremot inte omöjligt att föreställa sig att biokol har goda möjligheter att krympa vår
negativa påverkan på miljön och att underlätta återställandet av degraderade ekosystem. Det
kan förbättra jorden i vilket det grävs ned i. Det kan ta hand om ämnen vilka riskerar leda till
övergödning och det kan neutralisera vissa typer av avfall. Det är även potent i dess förmåga
att bromsa in den globala uppvärmningen vilken i sin tur förstärker problem så som
ökenfiering, svält och sjukdomsspridning. Biokol har dessutom visat sig inneha goda
energiegenskaper och alla dessa faktorer ihop, ställda gentemot biodrivmedel, leder till
slutsatsen att biokol är så pass kraftfullt att Sverige bör undersöka dess potential, och vår del i
den, genom statliga utredningar och riktade forskningsanslag i syfte att bäst utnyttja våra
naturresurser och samtidigt åstadkomma en så hög social utility som vi bara kan.
Slutsats
Biodrivmedel har goda VHG-minskande förmågor, positiva möjligheter nationellt sett,
understödda av fullständig självförsörjningsgrad.
Biokol har till synes ännu starkare förmågor att motverka växthuseffekten, ihop med
nationella intressen i form av energieffektiv produktion och värmemöjligheter från
pyrolysgasen, samt stor potential som multifacetterad biståndsåtgärd.
43

De stigande halterna av CO2 i atmosfären kommer fortsätta driva växthuseffekten
framåt, även om vi upphör med våra utsläpp.
o Biokol har visats kunna dra ut CO2 ur atmosfären och lagra denna under
överskådlig framtid i jorden.

Tekniska krav för framställning.
o Allt ifrån enkla tunnor till tegelstenskonstruktioner och ny teknologi kan
användas, med tilltagande effektivitetsgrad.

Möjliga användningsområden.
o Jordförbättring, VHG-minskning, neutralisering av eutrofiering, uppvärmning
från synergigas, biståndsmedel.

Nytta för biståndsmottagare.
o Även med enkel teknologi kan biokol framställas och invånarna i områden
med dålig jord, erosion och dåliga skördar kan själva bli delaktiga i
förbättringsprocessen.

Biokol eller biodrivmedel?
o Goda skäl finns till att snarast utreda på nationell nivå för Sveriges möjligheter
till biokolproduktion. Detta bör inte ske på bekostnad av biodrivmedel, utan i
samverkan med denna omställning.
44
Referenser
Ammenberg, J. (2012). Miljömanagement: Miljö-och hållbarhetsarbete i företag och andra
organisationer.
Bates, A. (2010). The biochar solution: carbon farming and climate change. New Society
Publishers.
Berkhout, F. (2002). Technological regimes, path dependency and the environment. Global
environmental change, 12(1), 1-4.
Biokol Sverige. (u.å). Hämtad 2016-02-27. http://biokolsverige.se/?page_id=16
Brock, T. C., & Green, M. C. (2005). Persuasion: Psychological Insights and Perspecitves.
Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
Bäckstrand, G., Olsson, K., & Tengström, E. (2010). Behovet av en ny förståelse: ansvaret för
miljön, klimatet och det globala utrymmet. Blenda.
Börjesson, P., Lundgren, J., Ahlgren, S., & Nyström, I. (2013). Dagens och framtidens
hållbara biodrivmedel. Underlagsrapport från f3 till utredningen om fossilfri
fordonstrafik. Rapport f3, 13.
Chemvironcarbon. (2016). Hämtad 2016-03-11. http://www.chemvironcarbon.com/se/
CO2.Earth. (2016). Hämtad 2016-03-09. https://www.co2.earth/
Energimyndigheten. (2009). Hämtad 2016-08-01.
http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energienheterenergimatt-och-omrakningsfaktorer/
ESRL. (2016). Hämtad 2016-08-30. http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/
European Biochar. (2013). Hämtad 2016-04-07. http://www.european-biochar.org
FAO. (2003). Hämtad 2014-05-03. http://www.fao.org/docrep/005/y4252e/y4252e06.htm
FN. (2015). Hämtad 2016-03-07. http://www.un.org/sustainabledevelopment/biodiversity/
Forsberg, B. (2012). Omställningens tid. Tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid.
Stockholm: Karneval förlag
Gurwick, N. P., Moore, L. A., Kelly, C., & Elias, P. (2013). A systematic review of biochar
research, with a focus on its stability in situ and its promise as a climate
mitigation strategy. PloS one, 8(9), e75932.
45
Gustafsson, M. (2013). Pyrolys för värmeproduktion. Biokol – den primära biprodukten.
(Magisteruppats, energiteknik). Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och
miljö.
Hammond, J., Shackley, S., Sohi, S., & Brownsort, P. (2011). Prospective life cycle carbon
abatement for pyrolysis biochar systems in the UK. Energy Policy, 39(5), 26462655.
Hanley, N., Shogren, J., & White, B. (2013). Introduction to environmental economics.
Oxford University Press.
Hannigan, J. (2006). Environmental Sociology Ed 2. Routledge.
Harsono, S. S., Grundman, P., Lau, L. H., Hansen, A., Salleh, M. A. M., Meyer-Aurich, A., ...
& Ghazi, T. I. M. (2013). Energy balances, greenhouse gas emissions and
economics of biochar production from palm oil empty fruit bunches. Resources,
Conservation and Recycling, 77, 108-115.
Hjaila, K., Baccar, R., Sarrà, M., Gasol, C. M., & Blánquez, P. (2013). Environmental impact
associated with activated carbon preparation from olive-waste cake via life cycle
assessment. Journal of environmental management, 130, 242-247.
Hav och vatten. (2014). Hämtad 2016-02-05.
https://www.havochvatten.se/funktioner/ordbok/ordbok/g---i/ordbok-g-i/201303-14-humus-humusamnen.html
IPCC. (2007). Change, C. (2007). Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and
III to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate
Change.
Kronlid, D. (2005). Miljöetik i praktiken: åtta fall ur svensk miljö-och utvecklingshistoria.
Lund: Studentlitteratur.
Lai, W. Y., Lai, C. M., Ke, G. R., Chung, R. S., Chen, C. T., Cheng, C. H., ... & Chen, C. C.
(2013). The effects of woodchip biochar application on crop yield, carbon
sequestration and greenhouse gas emissions from soils planted with rice or leaf
beet. Journal of the Taiwan Institute of Chemical Engineers, 44(6), 1039-1044.
Meyer, S., Glaser, B., & Quicker, P. (2011). Technical, economical, and climate-related
aspects of biochar production technologies: a literature review. Environmental
science & technology, 45(22), 9473-9483.
46
Naturvårdsverket. (2016a). Hämtad 2016-05-03. https://www.naturvardsverket.se/Sa-marmiljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-per-konsumtionsomradeSverige/Koldioxidekvivalenter/
Naturvårdsverket. (2016b). Hämtad 2016-05-01. http://www.naturvardsverket.se/Stod-imiljoarbetet/Vagledningar/Miljoovervakning/Bedomningsgrunder/Odlingslands
kap/Akermarkens-kvalitet/Organiskt-kol/
Olsson, H. (2015). Biokol är framtidens multiverktyg för miljö och klimat: Det nya svarta
guldet. Allt om Vetenskap Maj 2015. ss 74-77.
Regeringen. (2015). Hämtad 2016-05-24. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statensoffentliga-utredningar/2013/12/sou-201384/
Regeringen. (2016). Hämtad 2016-05-27. http://www.regeringen.se/regeringenspolitik/bistand-och-utveckling/
Roberts, K. G., Gloy, B. A., Joseph, S., Scott, N. R., & Lehmann, J. (2009). Life cycle
assessment of biochar systems: estimating the energetic, economic, and climate
change potential. Environmental science & technology, 44(2), 827-833.
Skogsstyrelsen. (U.å.). Hämtad 2016-08-02. http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-ochbruka/Skogsbruk/Aga-skog/Matt-och-enheter-/
Trafikverket. (2016). Hämtad 2016-05-14. http://www.trafikverket.se/om-oss/varverksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/miljo-och-halsa/klimat/transportsektornsutslapp/vagtrafikens-utslapp/
Vilby, K. (2007). Den globala resan: marginalisering och miljöhot. Lund: Studentlitteratur
AB.
Vindkraft Norr. (2014). http://www.vindkraftnorr.se/pdf/vindens_kraft.pdf
WHO. (2016). Hämtad 2016-05-23. http://www.who.int/indoorair/en/
Wright, R. T., & Boorse, D. F. (2011). Environmental science: toward a sustainable future
11th ed. Boston: B. Cummings
47
Bildkällor
CarbonZero Project. (u.åa). Hämtad 2016-05-25.
http://www.biochar.info/biochar.biochar.info.cfml
CarbonZero Project. (u.åb). Hämtad 2016-05-28. http://www.biochar.info/biochar.biocharoverview.cfml
CarbonZero Project. (u.åc). Hämtad 2016-05-28. http://www.biochar.info/biochar.biocharoverview.cfml
CoolPlanet. (2016). Hämtad 2016-05-27. http://www.coolplanet.com/how-it-works/biocharand-agriculture/biochar-research
International Biochar Initiative. (2016a). Hämtad 2016-05-25. http://www.biocharinternational.org/technology/production
International Biochar Initiative. (2016b). Hämtad 2016-05-25. http://www.biocharinternational.org/profile/Zambia_field_trials_and_research
Mycorrhizal Applications. (u.å). Hämtad 2016-05-28.
http://mycorrhizae.com/ngg_tag/lemon/nggallery/thumbnails
The Biochar Revolution. (2014). Hämtad 2016-05-28.
http://www.thebiocharrevolution.com/about-us
Washed Ashore. (2009). Hämtad 2016-05-25. http://washedashore.com/biochar/frog_200912/
48