D E N
T Y S T A
TRIUMFEN
EN JUBILEUMSBILAGA OM STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES SKILJEDOMSINSTITUT
SCC GENOM
HUNDRA ÅR
HISTORIEN OM ETT AV VÄRLDENS
FRÄMSTA SKILJEDOMSINSTITUT
SÅ FÖRÄNDRAR
SKILJEDOMS­­FÖR­
FARANDET VÄRLDEN
S
tockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut
(SCC) har varit en ledande
institution för svenska och
internationella tvister i 100
år. Det som började som ett
initiativ för att möta lokala
behov för tvistlösning har i
dag utvecklas till en internationellt präglad verksamhet med en stark
internationell röst.
Internationellt skiljeförfarande är del
av den infrastruktur som dagligen får den
internationella handeln att fungera. Genom
gemensamma och förutsebara rättsregler
skapas stabilitet och rättssäkerhet vilket
leder till neutral rättskipning nästan oberoende av geografi. Värdet av detta för handel
och ekonomisk utveckling kan knappast
överskattas. Att skiljeförfarande har använts för att lösa tvister under tusentals år
är därför inte förvånande.
Utgiven av Stockholms Handelskammare | Skribent: Anders Johnson | Produktion: OTW Communication | Tryck: Åtta45
I SVERIGE HAR VI EN LÅNG tradition av skil-
jeförfarande som ett effektivt sätt att slutligt
lösa tvister.
Styrkan i svenskt skiljeförfarande enligt
SCC:s regler ligger i effektiv målhantering med korta beslutsvägar och moderna
skiljedomsregler som på allvar adresserar
de utmaningar företag står inför i en värld
präglad av ökad komplexitet och exponentiell förändringstakt.
Det är detta som ligger till grund
för att SCC så framgångsrikt
har kunnat leverera på sitt
uppdrag effektiv tvistlösning
för svenska och internationella företag. Något vi ser
fram emot att fortsätta
med också kommande
100 år.
Annette Magnusson,
SCC:s generalsekreterare.
Skiljeförfaranden i affärstvister fick ett
uppsving efter att den första svenska
skiljemannalagen antogs 1887.
ALLT BÖRJADE
ÅR 1917
Den första moderna svenska
skiljemannalagen antogs 1887.
Detta ledde till ett uppsving för
skiljeförfaranden i affärstvister.
1
DEL
HUNDRA ÅR AV
SK I L J E FÖ R FA R A N D E N
nämndens mål allt färre. Eftersom
många affärskontrakt hade en
skiljedomsklausul som hänvisade
eventuella tvister till Stockholms
Handelskammares Skiljenämnd,
fick nämnden dock leva vidare.
1949 OMBILDADES Skiljenämnden
till Stockholms Handelskammares
Skiljedomsinstitut (SCC). Den
fick en egen styrelse som utsågs
av Stockholms Handelskammares
styrelse. Till ordförande i Skiljedomsinstitutet utsågs Arthur
Lindhagen som nu var president i
Svea hovrätt.
I dag är detta institut ett av
världens största internationella
skiljedomsorgan. Den erbjuder
tjänster både
för hantering av
tvister mellan
företag samt
för investeStockholms
ringstvister
Handelskam­
mare beslutar
verkställande utskott utsåg
mellan stater
att inrätta en
skiljemän för varje tvist som
och företag.
skiljenämnd
nämnden skulle hantera. Till
De nuvarande
för affärs­
sekreterare i Skiljenämnden
SCC-reglerna –
tvister.
utsågs assessorn i Svea hovSkiljedomsregrätt Arthur Lindhagen.
ler och Regler
för Förenklat
SKILJENÄMNDENS VERKSAMHET
Skiljeförfarande – trädde i kraft
expanderade snabbt under de
den 1 januari 2017.
första åren. 1919 hade den 108
När det gäller internationella
mål. Men sedan sjönk antalet
investeringstvister finns bara ett
mål kraftigt. De flesta tvister som
institut som är större, nämligen
avgjordes under de första åren
Världsbankens centralorgan för
handlade nämligen om stråfoderbiläggande av investeringstvister i
handeln, det vill säga handeln med
Washington DC.
det hö som användes till hästfoder.
Stockholmsinstitutets interI takt med att hästarna ersattes
nationella genombrott kom på
med motorfordon, blev Skilje1970-talet. Läs mer på sidan 6.
1917
E
tt skiljeförfarande innebär
att en rättstvist avgörs
slutligt av en eller flera
skiljedomare (skiljemän)
och inte genom allmän
domstol. Skiljeförfarande kan
genomföras både på nationell och
internationell nivå och både för
kommersiella och politiska tvister.
Den 18 april 1917 beslutade
Stockholms Handelskammare
att inrätta en skiljenämnd med
inriktning på affärstvister mellan
svenska parter med anknytning till
Stockholmsområdet. Skiljenämnden bestod av 100 ledamöter och
verksamheten startade den 1 juli
samma år. Handelskammarens
DEN TYSTA TRIUMFEN – SCC 100 ÅR • 3
Artillerist Thomas C
Cuddy vid kanonerna
på CSS Alabama i
Simon’s Bay i Sydafrika
den 12 augusti 1863.
DEL
2
I F R E D E N S TJ Ä N S T
F O T O : G E T T Y I M A G E S /A R T H U R G R E E N /
GEORGE EASTMAN HOUSE
1872
Den första moderna skiljedomen
mellan två länder utfärdas.
4 • DEN TYSTA TRIUMFEN – SCC 100 ÅR
SKILJEDOMSIDÉN PRISADES
Den 14 september 1872 utfärdades
den första moderna skiljedomen
mellan två länder.
S
torbritannien ålades då att betala ett mycket
stort skadestånd till USA för att brittiska
varv hade byggt fartyg åt sydstaterna under
amerikanska inbördeskriget, vilket var att
beteckna som ett neutralitetsbrott. Det mest
uppmärksammade fartyget var CSS Alabama, därför
kom tvisten mellan Storbritannien och USA att kal�las Alabamatvisten.
Eftersom Storbritannien accepterade domen blev
Alabamamålet ett genombrott för skiljedomsidén.
En av dem som tog starkt intryck var den 23-årige
August Strindberg. Han publicerade 1884 novellen
”Samvetskval” där han låter en engelsman säga följande när han nås av nyheten om Alabamadomen:
REDAN DE GAMLA
SUMERERNA ...
Världens äldsta högkultur, den sumeriska vid Eufrat
och Tigris, använde sig av skiljeförfarande. Sålunda
utfärdade kungen av Uruk en skiljedom för cirka
4 100 år sedan i en gränsvist mellan städerna Ur och
Lagash. Fjorton sekler senare omnämns ett skiljeförfarande i ”Iliaden”, ett grekiskt epos skapat av
Homeros. Tvisten gällde vilken ersättning en mördare skulle betala till offrets familj – en typ av tvist som
tidigare hade brukat lösas med blodshämnd.
I Sverige finns urkunder från 1200-talet med
innebörd att tvistande parter kan underkasta sig
tredje mans domslut. De första svenska spåren av
ett lagreglerat skiljeförfarande finns i Visby stadslag från 1340-talet. En tvist mellan kung Magnus
Eriksson och hans son Erik löstes med en skiljedom
1357.
1601 beslutade Sverige och Danmark att tvisten
om vilket land som hade rätt till beskattning i Lappmarken skulle hänskjutas till skiljedom. Genom
domen fick Sverige ensamrätt till beskattning i
Lappmarken, medan svenska och danska fogdar
gemensamt skulle upprätthålla rättsskipningen.
”Det betyder, att ett krig mellan tvenne folk, eller vad
värre kunde ha varit, ett krig mot framtiden är förekommet, att hundratusen amerikanare och lika många
engelsmän kanske hava denna dag att tacka för att de
ännu äro i livet. Alabamastriden är löst till förmån, icke
för Amerika, utan för rätten, icke till skada för England,
utan till framtida väl!”
Alabamamålet blev en viktig inspiration för den
internationella fredsrörelsen. På initiativ av tsar
Nikolaj II arrangerades fredskonferensenen i Haag
1899. Den ledde fram till bildandet av Permanenta
skiljedomstolen i Haag.
ETT VIKTIGT UTTRYCK för skiljedomsidéns starka
ställning åren kring förra sekelskiftet var det fredspris
som Alfred Nobel lät instifta, tillsammans med prisen
i fysik, kemi, medicin och litteratur. En klar majoritet
av de fredspris som utdelades från det första pristillfället 1901 till och med 1921 gick till personer och
institutioner som arbetade för skiljedomsidén.
Grundaren av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Pontus Arnoldson, fick fredspriset
1908. Han hade varit pådrivande för att det norska
stortinget 1890 riktade en skiljedomsadress till Norges och Sveriges kung Oscar II. I den uppmanades
kungen att överlämna den svensk-norska unionskonflikten till en skiljedomstol. Stortinget upprepade
adressen tre gånger men varje gång möttes den med
hån och förakt av ledande kretsar i Sverige.
Dessa händelser bidrog säkert till att Alfred Nobel
i sitt testamente bestämde att Stortinget skulle utse
fredspristagarna. För den vänstersinnade Nobel var
det naturligt att ta ställning för det liberalt styrda
Norge i konflikten med den konservativa och militaristiskt präglade statsledningen i Sverige.
HJALMAR BRANTING fick fredspriset 1921. Han hade
på Socialistinternationalens kongress i Stuttgart
1907 brutit en lans för skiljedomstanken, som då
ifrågasattes starkt av andra delegater.
De bägge världskrigen innebar att tilltron till
­skiljedomen som ett generellt mellanfolkligt tvistlösningsinstrument tog allvarlig skada. Man kan notera
att ingen fredspristagare efter andra världskriget har
fått priset för insatser kring skiljedomsidén. Men
skiljeförfar­an­­den har från 1800-talet fram till i dag
haft en viktig fredsskapande funktion i många mellanstatliga tvister. Inte minst har svenska domare här
spelat en viktig roll.
DEN TYSTA TRIUMFEN – SCC 100 ÅR • 5
SKILJEDOMSINSTITUTET
– MELLAN ÖST OCH VÄST
Stockholms Handelskammares
Skiljedomsinstitut (SCC), som fyller
100 år i år, räknas till en av de
ledande skiljedomsinstitutionerna
i världen. Så har det inte alltid varit.
TEXT ULF FRANKE
D
et tog mer än 50 år innan parter från andra
länder började uppmärksamma SCC. Enstaka
skiljeförfaranden med utländska parter
förekom under 1960- och 1970-talen men
inte förrän under senare delen av 1970-talet
började SCC utvecklas till en viktig internationell
skiljedomsinstitution.
Av avgörande betydelse för den utvecklingen var en
överenskommelse som 1977 träffades mellan Sovjet­
unionen och USA genom de två ledande skiljedoms­
organisationerna i länderna:
American Arbitration Association
(AAA) och International Arbitration Commission at the USSR
Chamber and Commerce and InÖverenskom­
dustry. I förkortad form kallades
melsen mellan
överenskommelsen USA-USSR
Sovjetunionen
och USA bidrog till
Optional Clause Agree­ment. Den
att utveckla SCC
innebar i korthet en rekommeninternationellt.
dation till amerikanska företag
och sovjetiska handelsorganisationer att lösa eventuella tvister i
Stockholm under medverkan av SCC.
1977
BAKGRUNDEN TILL ÖVERENSKOMMELSEN var att han­deln mellan de två länderna börjat öka under 1960-talet, vilket skapade ett behov av att kunna lösa eventuella tvister på ett för båda parter acceptabelt sätt. Att
lösa tvister i något av parternas länder ansågs uteslutet. En gemensam amerikansk-sovjetisk kommitté
bildades för att försöka hitta en lösning på frågan.
Kommittén kom tidigt överens om skiljeförfarande
som tvistlösningsmetod så huvudfrågorna gällde var
6 • DEN TYSTA TRIUMFEN – SCC 100 ÅR
skiljeförfarandena skulle äga rum och hur de skulle
administreras. Flera länder diskuterades, bland dem
England, Schweiz och Österrike men slutligen fastnade man för Sverige. Beslutet föregicks av en ingående
utredning om svenskt skiljeförfarande och SCC:s
verksamhet. Underlag togs fram av en svensk expertgrupp utsedd av SCC. Materialet var så omfattande att
det senare kunde sammanställas i en bok om svensk
skiljemannarätt på engelska: Arbitration in Sweden.
Diskussionerna ledde också till att ändringar genomfördes i både den svenska skiljemannalagen och SCC:s
regler.
ÖVERENSKOMMELSEN GAV EKO över hela världen och
ledde till att Sverige och SCC i ett slag blev internationellt kända och erkända på skiljedomsområdet. Det
innebar att inte endast amerikansk-sovjetiska tvister
kom att handläggas i Sverige utan även andra öst-västtvister, liksom internationella tvister generellt. Av
stor betydelse för utvecklingen var också det intresse
som Kina samtidigt visade Sverige och SCC och under
många år var Sverige det enda land utanför Kina som
accepterades av Kina som plats för skiljeförfaranden.
Den amerikansk-sovjetiska överenskommelsen
gäller fortfarande. Den reviderades 1993 då Ryssland
inträdde som part i stället för Sovjetunionen, men
har i övrigt i huvudsak samma innehåll som när den
undertecknades 1977.
Även om SCC numera handlägger tvister med parter från hela världen utgör öst–väst-tvister fortfarande
en betydande andel av de internationella skiljemål
som varje år påkallas hos SCC.
Ulf Franke, SCC:s
generalsekreterare
1975–2010.
Gaspumpstationen
Boyarka nära
Kiev i Ukraina.
LÖSTE TVISTEN
– TROTS SPÄNT
­POLITISKT LÄGE
Rysk naturgas utgör en viktig del i Europas energi­
försörjning och stora leveranser har gjorts via gasledningar
genom Ukraina. Vid ett par tillfällen har Ryssland av­politiska skäl stoppat dessa gasleveranser. Tvister mellan de
stora ryska och ukrainska gasföretagen, RUE respektive
Naftogaz, ska enligt en skiljedomsklausul hanteras av SCC.
Två sådana tvister gällde händelser 2006 och
2009. Trots de mycket spända politiska relationerna
mellan Ryssland och Ukraina kunde skiljeförfarandet
genom­föras på ett effektivt sätt i en anda präglad av
­samarbetsvilja mellan parterna och deras ombud. I mars
2010 avkunnade SCC skiljedomen.
FOTO: KEITH
WA L D EG R AV E /
M A I L O N S U N D AY/ R E X
OKÄNDA FREDSKÄMPAR
S
1977
Den 12 januari 1977 undertecknas avtalet som
innebär att SCC blir centrum för lösande av
sovjetisk-amerikanska handelstvister.
tockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) fick 1985 hantera en mycket känslig tvist mellan
USA och Sovjetunionen. Den gällde
bygget av en ny amerikansk ambassad i Moskva. 1969 hade länderna undertecknat ett avtal om detta men det dröjde tio
år innan bygget satte igång.
Ambassadbygget drabbades av förseningar och bråk om byggmaterial. Dessutom
upptäckte USA att det sovjetiska byggföretaget hade installerat avlyssningsutrustning
i huvudbyggnaden. Båda länder lämnade in
flera skadeståndsanspråk till SCC. Någon
skiljedom kom dock aldrig att avkunnas.
Frågan förlikades 1992 efter att Sovjetunionen hade upplösts.
SCC spelade en viktig roll för att en
allvarlig tvist mellan USA och Sovjet inte
eskalerade och att parterna kunde utväxla
synpunkter utan att känsliga detaljer blev
allmänt kända.
DEN TYSTA TRIUMFEN – SCC 100 ÅR • 7
CASABLANCA
Hjalmar Hammarskjöld
ledde ett skiljeförfarande
mellan Frankrike och
Tyskland rörande
Casablanca 1909.
F O T O : B O N N I E R - A R K I V E T/ S C A N P I X
DOMARE – EN OKÄND SVENSK EXPORTPRODUKT
En rad svenska domare har gjort viktiga insatser för
att lösa internationella tvister eller för att utveckla
ett lands rättssystem. Här är några exempel:
8 • SVERIGES OKÄNDA FREDSKÄMPAR – SCC 100 ÅR
TABA
Gunnar Lagergren
ledde skiljeförfarandet
som 1988 fastställde
gränsen mellan Egypten
och Israel.
RANN OF KUTCH
Gunnar Lagergren ledde
skiljeförfarandet som
1968 fastställde gränsen
mellan Indien och Pakistan
i ett omtvistat område vid
Indiska oceanen.
BENGALEN
Emil Sandström var
ordförande i FN:s Palestinakommission som framlade
den så kallade Sandströmplanen för Palestinas
delning 1947.
F O T O : T T/ S C A N P I X
ETIOPIEN
BULGARIEN
Östen Undén ledde ett
skiljeförfarande mellan
Bulgarien och Grekland
1933. En bergstopp som
därigenom tillföll
Bulgarien döptes sedan
till Professor Unden.
SAAR
SAMOAÖARNA
Allan Rodhe ledde på
uppdrag av Nationernas
förbund den kommis­
sion som övervakade
folkomröstningen i Saar
1935 där områdets na­
tionella tillhörighet skulle
avgöras. Omröstningen
resulterade i att Saar
tillföll Tyskland.
Conrad Cedercrantz blev chefsdoma­
re på Samoaöarna 1890. Det var en
befattning med mycket stora befogen­
heter. Han ordnade rättsväsendet och
förvaltningen, reformerade jordägarför­
hållandena och tullväsendet, organisade
väg- och brobyggen samt uppförde
förvaltningsbyggnader.
F O T O : T T/ S C A N P I X
FOTO: LEIF R JANS SON/SCANPIX
Efter andra världskriget
arbetade 14 svenska juris­
ter som rådgivare, domare,
åklagare eller polischefer
i Etiopien för att bidra till
utvecklingen av landets
rättssystem.
FOTO: PICA /SCANPIX
PALESTINA
Gränsen mellan Indien
och dåvarande Östpakistan (nu Bangladesh)
fastställdes genom en
skiljedom under Algot
Bagges ledning 1950.
SVERIGES OKÄNDA FREDSKÄMPAR – SCC 100 ÅR • 9
Ockupationen av
USA:s ambassad
i Teheran 1979.
DEL
3
GUNNAR LAGERGREN
FOTO: MOHSEN SHANDIZ/
SYGMA VIA GETTY IMAGES
THE BIG SWEDE
Gunnar Lagergren (1912–2008)
var under ett par decennier en av
världens främsta internationella
skiljedomare, både vad gäller
kommersiella och politiska tvister.
H
an var verksam inom detta område från 1949
till 2006. Ordföranden i Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut Kaj Hobér
har sagt: ”For decades he was the ´Big Swede´
in the international arbitration arena.”
Det finns troligen ingen annan svensk som har
skrivit under så många internationella domar och
skiljedomar som Lagergren.
LAGERGREN VAR ledamot i två tyska domstolar
som avgjorde tusentals krav på skadestånd eller
återställande av egendom som hade beslagtagits
av nazisterna.
10 • DEN TYSTA TRIUMFEN – SCC 100 ÅR
1981
Gunnar
Lagergren
är president
i skiljedom­
stolen som
hanterar ska­
deståndskrav
mellan Iran
och USA.
Han var president i de skiljedomstolar
som avgjorde två laddade gränskonflikter,
dels mellan Indien och Pakistan 1968, dels
mellan Egypten och Israel 1988.
Han blev 1981 den förste presidenten
i det som har kallats ”världens mest komplicerade
skadeståndsmål” som hanterar tusentals skadeståndskrav mellan Iran och USA efter den konflikt
1979–1980 som bland annat ledde till att USA:s
ambassad i Teheran ockuperades.
Han var också ledamot av Europadomstolen
för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg.
1963 FICK Gunnar Lagergren stor internationell
uppmärksamhet när han som skiljedomare i
en affärstvist avvisade målet därför att bägge
parter var införstådda med att stora mutor
hade utbetalats till statstjänstemän i det land
där affären ägde rum. Enligt Lagergren har den
som grovt åsidosätter allmän moral och god affärssed förlorat sin rätt till skydd från allmänna
domstolar och skiljedomstolar.
1986
DOMEN I TABA-MÅLET
BIDROG TILL FREDEN
Muammar Gaddafi
under ett tal 1970.
I Camp David-avtalen 1978 enades Israel och
Egypten om att Israel skulle dra sig tillbaka från Sinai
och att ett fredsavtal skulle ingås mellan länderna.
D
et fanns dock 14 gränsavsnitt där parterna var
oense om gränsens exakta
sträckning. Det omtvistade
gränsavsnittet låg i Taba,
ett område söder om Eilat vid Aqabavikens västra strand.
I sak var tvisten tämligen obetydlig men eftersom den kunde
ge upphov till ökade spänningar
mellan Egypten och Israel var det
mycket betydelsefullt att den
kunde lösas på ett fredligt
sätt. Det enda av värde i
området var en israelisk turistanläggning vid kusten.
1986 beslutade Egypten
och Israel att gränstvisten
skulle avgöras i
en skiljedomstol. Efter
att över 40
namn hade
diskuterats
kunde parterna enas om att utse
Gunnar Lagergren till ordförande.
I BÖRJAN av 1900-talet hade gränsen markerats med nästan hundra
stenpelare. Ett par av dessa var försvunna. Skiljedomstolens uppgift
var att fastställa var gränsen hade
gått. Domen avkunnades 1988. Alla
fem domare var ense om gränsdragningen vid de nio nordligaste
tvistepunkterna, där Tribunalen i
fem fall gick på Egyptens linje och i
fyra fall på Israels. Däremot var den
israeliske domaren skiljaktig när
övriga domare tillerkände Egypten
den sydliga delen av Taba. Domen
verkställdes snabbt och den israeliske hotellägaren fick en ersättning
på 38 miljoner dollar.
Domen i Taba-målet innebar att
en viktig tvistefråga mellan Egypten och Israel undanröjdes, vilket
har bidragit till att freden mellan
dessa länder har bestått.
ISRAEL
EGYPTIEN
Gunnar Lagergren,
internationell
skiljedomare.
JORDANIEN
TABA
SAUDIARABIEN
GADDAFI
FALLER
TILL FÖGA
1971 skulle Storbritannien
överlämna tre små öar vid
inloppet till Persiska viken till
Förenade Arabemiraten. Men
dagen innan överlämnandet
ockuperades öarna av iranska
trupper. Libyens diktator
Muammar Gaddafi ansåg att
Storbritannien därigenom
hade begått ett oförlåtligt svek
gentemot arabvärlden och
han konfiskerade därför det
brittiska oljebolaget BP:s stora
oljekoncession i Libyen.
Detta utlöste en skiljedomsklausul mellan BP och Libyen.
Gunnar Lagergren utsågs till
skiljedomare. Gaddafi vägrade
dock att delta i något skiljeförfarande. Lagergren konstaterade:
”Det blev en egendomlig sits,
men det går ju inte att släppa
ett mål bara för att en part uteblir. Jag försökte tänka mig vad
Libyens ombud skulle ha sagt
om han varit närvarande.”
Efter förhandlingarna
bestämde Lagergren i en
mellandom 1973 att Libyen på
ett rättsstridigt och diskriminerande sätt hade nationaliserat BP:s koncession, och
att BP därför var berättigat till
ersättning. Efter detta skulle
rättegången fortsätta om
ersättningens storlek, men då
inträdde Libyen i förhandlingarna och det hela gjordes upp i
godo 1974.
DEN TYSTA TRIUMFEN – SCC 100 ÅR • 11
FOTO: INTERFOTO /IBL BILDBYRÅ
Egypten och Israel be­
slutar att Taba-målet ska
avgöras i skiljedomstol.
SÅ HAR VI LÖST TVISTER
I ÖVER 50 ÅR
DEL
4
E T T G L O B A LT
TVISTLÖSNINGSSYSTEM
12 • DEN TYSTA TRIUMFEN – SCC 100 ÅR
1959
Västtyskland och Pakistan sluter ett
bilateralt investeringsskyddsavtal
(BIT). Det första i sitt slag.
För att ett avtal ska ha något värde
måste det finnas möjligheter att
pröva dess innehåll när parterna inte
är överens.
S
ärskilt när det gäller avtal som rör
länder med skilda förutsättningar
vad gäller avtalslagstiftning och
synen på äganderätt är det viktigt
att det finns tydligt fastställda
regler om hur en eventuell tvist
ska hanteras.
Sedan över 50 år finns ett
internationellt etablerat system
för hantering av internationella investeringstvister genom bilaterala
investeringsskyddsavtal (Bilateral Investment Treaty,
BIT). Det första träffades mellan Västtyskland och
Pakistan 1959. Syftet var att skydda företag mot expropriation i länder där äganderätten hade ett svagt
skydd och där möjligheterna att gå till en inhemsk
domstol antingen inte fanns eller var osäker.
Det finns i dag över 3 000 BIT i världen. Sverige
har sådana avtal med 66 länder. Det första slöts med
Elfenbenskusten 1965. BIT ger garantier för hur
utländska investerare ska behandlas, ett så kallat investeringsskydd. Nivån på detta skydd varierar från
avtal till avtal men några centrala frågor som brukar
ingå är:
Skydd mot diskriminering.
Skydd mot godtycklig expropriation.
Skydd mot ojämlik och orättvis behandling.
Rätt att överföra kapital, till exempel vinster.
Möjlighet till rättslig prövning av avtalet.
Under senare år har detta system utsatts för häftig
kritik från många olika håll. Kritiken bygger ofta på
mer eller mindre medvetna missförstånd om investeringsskyddets karaktär. Kritiken inriktas ofta på
det vanligaste sättet att lösa tvister, nämligen ISDS
(Investor-State Dispute Settlement).
DEN TYSTA TRIUMFEN – SCC 100 ÅR • 13
OECD räknar med att över 90 procent av alla
­ ilaterala investeringsskyddsavtal innehåller bestämb
melser om ISDS. Enligt ISDS-reglerna ska tvisten
lösas genom ett internationellt skiljeförfarande, inte
av lokala domstolar eftersom dessa kan vara partiska
eller sakna mandat att hantera sådana tvister. Ingen
part behöver då uppträda på motpartens hemmaplan
och därmed behöva anpassa sig till motpartens språk
eller till värdlandets regler för hur processer ska
genomföras.
Skiljenämnderna använder sig av internationella
och nationella lagar, samt regler från olika skiljedom-
sinstitut, där de två största är Världsbankens centralorgan för biläggande av investeringstvister (ICSID)
i Washington DC och Stockholms Handelskammares
Skiljedomsinstitut. Tillsammans hanterar dessa två
institutioner mer än 65 procent av alla internationella investeringstvister.
Det förs ständigt diskussioner om tvistlösningsprocessens utformning och regelverken utvecklas
successivt. Ett exempel är de regler om ökad transparens som trädde i kraft 2014. De hade förhandlats
fram inom ramen för FN:s handelsrättskommission
och kallas UNCITRAL Transparency Rules.
ALLMÄN DOMSTOL
ELLER SKILJEDOMSTOL?
T
vister mellan företag
kan lösas på flera sätt.
Ett sätt är att de förlikas
till exempel med hjälp
av medlare. Det finns
dock bara två sätt att slutligt avgöra tvister – skiljedomstol och
allmän domstol.
Det finns flera skäl till att företag ofta väljer skiljeförfarande
framför allmänna domstolar:
SNABBHET. Skiljeförfarande
sker normalt i en instans. Skiljedomen kan då inte överklagas.
I många affärssammanhang kan
en tidsfördröjning vara mycket
kostsam och ibland även kull­
kasta en affär.
SEKRETESS. Affärskontrakt är
normalt inte offentliga och affärssekretessen är ofta en viktig
förutsättning för en framgångsrik kommersiell verksamhet.
Om en tvist ska hanteras av
allmän domstol bryts sekretessen, medan sekretessen kan
vidmakthållas i ett skiljeförfarande. I många fall vill parterna
inte ens offentliggöra att de har
14 • DEN TYSTA TRIUMFEN – SCC 100 ÅR
en affärsrelation, än mindre att
en tvist har uppstått.
SPECIALISERING. Vid ett skiljeförfarande kan man välja skiljedomare som är experter på den
fråga tvisten gäller, vilket inte är
möjligt i allmän domstol.
NEUTRALITET. Skiljeklausuler
är extra viktiga i internationella
avtal. I ett skiljeförfarande kan
man välja skiljedomare, platsen
för skiljeförfarandet och andra
ramar för processen som gör
att inte någon part gynnas på
den andres bekostnad. Om man
anlitar en domstol i den ena
partens hemland, kan detta innebära en otillbörlig fördel för den
parten. Detta gäller i synnerhet
för länder med ett bristande
rättssystem.
VERKSTÄLLIGHET. Över 150
länder har åtagit sig att verkställa internationella skiljedomar,
om nödvändigt genom utmätning. Det är inte lika lätt att få en
dom i allmän domstol verkställd
i ett annat land.
STOCKHOLM
TREATY LAB PRIZE
2015 arrangerade FN en stor
klimatkonferens i Paris som
resulterade i ett internationellt
avtal där världens länder åtar sig
att genomföra åtgärder som gör
att den globala temperaturökningen hålls långt under 2 grader och
med målet att den ska stanna vid
1,5 grader. Avtalet trädde i kraft
i november 2016. För att lyckas
med detta fordras mycket omfattande investeringar i bland annat
förnybar energi, energihushållning
och effektivare transportsystem.
Många av dessa investeringar
måste utgöras av gränsöverskridande företagsinvesteringar. Här
finns emellertid ett problem. Det
finns i dag inga legala instrument
som uppmuntrar och skyddar
internationella gröna investeringar. För att få en tillräcklig volym
på de gröna investeringarna
behövs därför ett bättre internationellt regelverk. I detta syfte har
Stockholms Handelskammares
Skiljedomsinstitut tagit initiativ till
The Stockholm Treaty Lab Prize.
Priset ska gå till den som utarbetar
en modell för ett internationellt avtal som kan stimulera och skydda
gränsöverskridande investeringar i
syfte att klara klimatomställningen.
www.stockholmtreatylab.org
SEDAN 1917 HAR VI LÖST
FÖRETAGENS TVISTER I
SVERIGE OCH GLOBALT.
I en alltmer global värld är effektiv tvistlösning en förutsättning för förbättrad och ökad internationell handel mellan parter i olika länder.
Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) är världsledande i detta. Vi bidrar till
en stark ekonomi genom effektiva mekanismer för tvistlösning.
Årligen bistår SCC internationella och svenska företag i 200 tvister till ett värde av cirka
150 miljarder kronor.
DEN TYSTA TRIUMFEN – SCC 100 ÅR • 15
www.sccinstitute.se
16 • DEN TYSTA TRIUMFEN – SCC 100 ÅR
