Tema 2 seminarium 1/Skiljeavtal
Tvistlösningsklausuler tillkommer ofta i slutskedet av avtalsförhandlingarna, men det
innebär inte att dessa klausuler är mindre viktiga. En otydlig eller dåligt formulerad
tvistlösningsklausul kan leda till att det blir svårt för en part utverka sina rättigheter om
motparten inte fullföljer sina åtaganden. Det kan också leda till en omfattande och dyr
tvist enbart om frågan om var, och av vilket tvistlösningsorgan, tvisten ska slitas samt hur
detta förfarande ska genomföras.
Frågan är hur det avgörs om ett tvistlösningsavtal ska tolkas som ett skiljeavtal eller ett
avtal om någon annan form av tvistlösning. Vilka olika kriterier ska vara uppfyllda för att
ett skiljeavtal ska föreligga? Ibland kan det vara svårt att avgöra om en viss
tvistlösningsklausul är en skiljeklausul eller om den ger uttryck för någon annan form av
tvistlösning, kanske avses ett privatdomarförfarande utan att det för den skull ska vara ett
skiljeförfarande. Gränserna är inte alltid enkla att dra och innehållet i
tvistlösningsklausulerna ger upphov till olika rättsverkningar beroende på hur de
klassificeras.
Fundera på vilka olika problem som nedanstående tvistlösningsklausuler kan ge upphov
till.
Tvistlösningsklausul 1
”Tvist i anledning av detta avtal skall i första hand lösas av en oberoende
tvistlösningsnämnd bestående av tre skiljepersoner. Där vardera parten utser en
och dessa två utser tillsammans den tredje som skall agera ordförande i nämnden.
Om part inte medverkar till att utse sin skiljeman äger motparten rätt att
påkalla prövning av tvisten inför allmän domstol.”
Vilken rättslig verkan har tvistlösningsklausulen vid en framtida tvist där en av parterna
påkallar skiljeförfarande och motparten invänder att skiljenämnden saknar behörighet att
pröva tvisten eftersom tvistlösningsklausulen inte är en skiljeklausul? Vad kan parterna
tänkas ha haft för avsikter med utformningen av tvistlösningsklausulen? Kan villkoret
formuleras bättre?
Tvistlösningsklausul 2
”Om part på tillträdesdagen menar att värdet på företaget har undergått
signifikant förändring sedan dagen för avtalet, äger part hänskjuta frågan om
värdering till två oberoende sakkunniga som ska avgöra frågan på ett för
parterna bindande sätt. Motparten äger rätt att begära att värdet i första hand
bestäms genom förhandling mellan parterna.
Är part missnöjd med de sakkunnigas avgörande, skall denne inom 14
dagar från delfårendet av avgörandet anmäla missnöje och inom 14 dagar från
missnöjesanmälan påkalla skiljeförfarande enligt lagen om skiljeförfarande.”
Vilken rättslig verkan har tvistlösningsklausulen vid en framtida tvist där en av parterna
påkallar skiljeförfarande och begär att skiljenämnden ska fastställa företagets värde per
tillträdesdagen och motparten invänder att skiljenämnden på grund av
tvistlösningsklausulen saknar behörighet att fastställa det aktuella värdet. Vad kan
parterna tänkas ha haft för avsikter med utformningen av tvistlösningsklausulen? Kan
villkoret formuleras bättre?
