Varför tillgänglighet på webben är viktigt
Med stor risk för att sparka in en vidöppen dörr tänkte jag gå igenom
tillgänglighet på webben och varför vi alla borde bry oss om det. Dessvärre hör
jag fortfarande att många tänker att tillgänglighet är att likställa med
handikappanpassning. Om de i samma andetag skulle tillägga att majoriteten av
oss är handikappade i någon mening eller situation vore de mer rätt ute.
Ett samtidigt glatt tecken är dock att allt fler förstår att deras egna bekymmer
med att läsa mejl på sin lilla mobila skärm, när de står utomhus, är lite av samma
sak.
“Tillgänglighet är när teknik möter empati.”
Dale Cruse
För egen del har jag desto lättare att känna igen utmaningar på det kognitiva
planet, exempelvis märks det med hur mycket fel jag gör när jag är trött eller
stressad. Än så länge finns ingen sensor för blodtryck i min mobil men när det
gör det skulle jag uppskatta om de som skapade webbplatser kunde prioritera
bort allt onödigt dravel när jag inte tycks vara särskilt mottaglig. För vem vill väl
få upp förslaget om att delta i någon jäkla webbplatsundersökning när man
desperat försöker hitta numret till ett företags kundtjänst? :)
Tillgänglighet för nybörjare
För dig som inte orkar sätta dig in i alla intrikata detaljer om tillgänglighet så kan
du nöja dig med att i alla lägen kräva att det som byggs ska följa W3C:s standard
WCAG 2.0 nivå AA. Då blir det rätt bra för alla inblandade – även dig när du är
trött, har brutit handleden eller kanske svetsat utan fungerande skyddsglasögon.
Du som gräver dig ner lite mer i WCAG, som står för Web Content Accessibility
Guidelines, kommer se att riktlinjerna handlar om fyra grundläggande principer,
nämligen att innehåll på webben skall vara:
1.
2.
3.
4.
Möjligt att uppfatta.
Möjligt att interagera med.
Möjligt att begripa.
Robust, i den mening att det fungerar i olika webbläsare, i olika typer av
enheter eller andra tekniska hjälpmedel.
Jag gissar att du precis som jag själv åtminstone någon gång haft problem med
varenda en av de punktera. Punkt ett handlar om att man som besökare ska
kunna uppfatta att något finns, har inträffat eller förändrats. Det kan vara enkla
saker som att man inte ska lägga avgörande budskap i bilder, video eller ljud –
det är inte alla som kan uppfatta detta.
IDG:s hjälpsamma alternativtext hamnar utanför skärmen och därmed inte går att
läsa.
Punkt två finns det massor med exempel på bekymmer nu när många av oss
lägger mer tid på att surfa via mobilen istället för en fullskärmad webbläsare på
en traditionell skrivbordsdator. Mitt favoritexempel är det här med iframes.
Iframes är lite av ett titthål i en webbsida, i det lilla titthålet läses en annan
webbsida in. Detta görs ofta för att man tänker att det är billigare än en riktigt
integration. Det är inte bara billigare utan praktiskt taget alltid mycket sämre
och ett sätt att skjuta problemen framför sig. Se bildexempel här intill från min
egen arbetsgivares webbplats. Tack vare iframes sticker textfält och knappar
utanför skärmens högra kant trots att resten av webbplatsen är anpassad för
små skärmar.
Så här kan iframes se ut på en mobiltelefon.
På punkt tre är det visserligen allt mer ovanligt att myndigheter och byråkraters
egna fikonspråk tillåts hamna på webben men nog tusan händer det fortfarande
att man inte förstår vad man läser (och jag jobbar själv som byråkrat). Om man
inte fått fart på sitt arbete att uttrycka sig begripligt kan jag definitivt
rekommendera ett samtal med Anna Hass på byrån Expressiva, de är
specialiserade på att göra texter användbara.
Punkt fyra led vi mycket av förr i tiden när man fick det förklarat för sig att
webbsidan var optimerad för Internet Explorer 4 på 17-tums skärm med
upplösningen 1024×768 bildpunkter. Vad kunde jag göra åt det när jag bara
hade 14-tumsskärm och ett operativsystem där Internet Explorer inte fanns?
Idag märks samma problem när man kommer in på en webbplats som verkligen
inte fungerar att surfa på med mobilen, eller att navigeringen kräver en
muspekare vilket du saknar på en touch-enhet.
Alla har nytta av tillgänglighet någon gång
Jag hoppas att du vid det här laget, om inte redan tidigare, kan avfärda myten om
att bara några få behöver tillgängliga webbplatser. Majoriteten av oss behöver
tillgänglig webb lite då och då. Det är inte enbart till för de blinda, de är bara
exemplet många tar till i brist på bättre och mer alldagliga exempel. Det är för dig
när du står utomhus i starkt solsken (synsvaghet), för mig när jag är trött efter
en lång arbetsdag (kognitiva), för oss alla när vi styr datorn med något styrdon vi
inte är vana vid (motoriska), för studenten sittandes utan tillgång till hörlurar på
ett bibliotek (hörsel) och många fler tillfällen.
Om du inte listat ut det redan är det värt att nämna att sökmotorerna för
närvarande är blinda, ganska hörselskadade och svaga i svenska språket. Antar
att du vill ha besökare via sökmotorerna?
För dig som vill testa tillgängligheten på din webbplats kan jag, förutom min
boks kapitel på ämnet och avslutningen med några enkla test, rekommendera
W3C:s initiativ Easy Checks, Firefox-tillägget Accessibility Evaluation Toolbar
och att läsa på mer om WCAG och E-delegationens utmärkta webbplats
webbriktlinjer.se.
I boken Webbstrategi för Alla finns i den avslutande testdelen 20 tillgänglighetsrelaterade testpunkter du kan utföra själv, förutom det finns en hel del om både
tillgänglighet och användbarhet under delen om webbdesign. Bland
testpunkterna finner du bland annat saker som att avståndet mellan klickbara
saker behöver vara tillräckligt långt för att minimera antalet felaktiga klick, att
länkars adresser skrivs ut i klartext vid utskrift och 18 ytterligare test.
