Språket lever
…och upphör aldrig att förvåna…
Språkets nivåer
Text
Mening
Sats
Fras
Ord
Morfem
Fonem - Grafem
A
b
FONEM GRAFEM
* En betydelseskiljande fon =
språkljud
*fonem - talspråket
*grafem - skriftspråket
*Formar språket
*Olika ord är uppbyggda av olika
fonem
*språkets minsta betydelseskiljande
enhet
sill - dill
kärna - stjärna
tak - tok
fall - fåll
ng
s
g
o
Ö
k
Y
MORFEM
*Språkets minsta betydelsebärande enhet
*Ett morfem ingår i allmänhet i ett ord, och byggs i sin
tur upp av fonem
*Det finns olika typer av morfem:
- lexikala morfem = ett eget ord: dag, snäll, tomte, den,
att
- rotmorfem är ett lexikalt morfem eller en stam: fäll-,
skol-.
- affix = ändrar rotmorfemet användning eller betydelse: o, -het, -isk,
(oljud, snällhet, självisk,
- böjningssuffix eller avledningssuffix är en undergrupp av
affixen som är vanliga i svenskan för att markera
plural, bestämd form, genitiv och tempus: -ar, -en, -s,
-ade.
ORD LEXEM
*ett morfem eller
en sammansättning av flera morfem
*betecknar ett föremål, en händelse, ett
begrepp etc.
*en bestämd klang eller ljudbild är förknippad
med ett visst ord.
arvord - har funnits i vårt språk så länge som
man kan spåra det (fornnordiska)
lånord - inlånade från andra språk
nybildade ord - medvetet eller omedvetet
ulv
räv
kniv
tjej
butelj
para
plastmamma
ogooglebar
hen
FRAS
ord kombineras till fraser
frasen är uppbyggd med ett huvudord (h.o) och eventuella bestämningar till det
tårtan
h.o.
bestämningarna kallas attribut (attr.)
en stor tårta
attr.
attr.
h.o.
hoppa långt och högt
h.o.
attr.
Nominalfras
nomen = substantiv
en fras som fungerar som ett
substantiv
NOMINALFRASEN KAN:
bestå av ett ensamt substantiv
kvinnan
hon
bestå av ett pronomen
bestå av flera ord med
substantiv eller pronomen som
huvudord
den
kloka
kvinnan
attr.
h.o.
hon med skateboarden
h.o.
attr.
Nominalfrasen kan…
innehålla andra fraser:
h.o.
den snabba krokodilen på stranden
adjektivfras
h.o.
prepositionsfras
Nominalfrasen kan…
- ingå i en verbfras:
sparka en boll
nominalfras
. ingå i en prepositionsfras:
på Mars
nominalfras
Verbfras
har ett verb som huvudord
kan innehålla hjälpverb
sitta, vara, sova
skulle kunna sitta, ska vara, skulle vilja sova
kan innehålla verbpartiklar
sitta på, hoppa av, följa med
Verbfrasen kan…
* innehålla andra fraser och satser:
Kocken slängde såsen som hade skurit sig
kocken - nominalfras
slängde såsen som hade skurit sig - verbfras
som hade skurit sig - bisats
hade skurit sig - verbfras
Fler fraser…
adjektivfraser = huvudordet ett adjektiv
den unga flickan (adjektivfrasen unga ingår i nominalfrasen)
blev röd
( adjektivfrasen röd ingår i verbfrasen)
i blått
(adjektivfrasen blått ingår i prepositionsfrasen)
adverbfraser
= huvudordet
ett adverb
hoppa långt
(adverbfrasen långt ingår i verbfrasen)
väldigt vacker
hoppa ruskigt långt
(adverbfrasen väldigt ingår i adjektivfrasen)
(adverbfrasen ruskigt ingår i adverbfrasen)
prepositionsfraser = huvudordet en preposition och
enflickan
eller
flera nominalfraser
på prispallen
(prepositionsfrasen på prispallen i nominalfrasen)
flög genom molnen
(prepositionsfrasen genom molnen i verbfrasen)
Den extremt skickliga servitrisen i prickiga byxor balanserade galet skickligt på bryggan
sats
nominalfras
adjektivfras
adv.fras
h.o.
h.o.
verbfras
prepositionsfras
extremt
skickliga
subst
servitrisen
i
nominalfras
prickiga
byxor
balanserade
galet
skickligt
på
X
X
X
adverb
X
prep
X
X
X
bryggan
X
X
verb
best
artikel
h.o.
h.o.
X
adj
prepositionsfras
adverbfras
adv.fras h.o.
h.o. nominalfras
adj.fras
Den
h.o.
X
X
SATSER och SATSLÄRA
satsläran beskriver hur orden fungerar tillsammans
i satser och meningar
lär oss hur språket är konturerat för att ge mening
….till exempel ordföljd….
”Lyssna nu ni ska!”
En mening…
…. består av en eller flera satser
…kan ibland bara vara ett ord (Vakna!)
…kan vara en huvudsats, som ensam kan bilda en
mening (Jag älskar chokladglass!)
bisatser, som måste stå tillsammans med en huvudsats
(Jag älskar chokladglass, men Kurt hatar det!)
börjar med stor bokstav och avslutas med punkt,
frågetecken eller utropstecken
En fullständig sats…
…består av två huvuddelar
PREDIKAT och SUBJEKT
Hästen gnäggar.
Vad händer? Någon/något
GNÄGGAR = predikat
Vem/vad gnäggar?
HÄSTEN gnäggar = subjekt
Predikat

talar om vad som händer eller görs

svarar på frågorna Vad händer? eller Vad gör någon/något?

består av ett eller flera verb


ett ensamt verb står i presens (Hästen gnäggar.)
eller i preteritum
(Hästen gnäggade.)
eller i imperativ
(Gnägga!)
sammansatta tempus gör att det finns hjälpverb:
Hästen ska gnägga. (futurum)
Hästen skulle gnägga. (konditionalis)

Hästen har gnäggat (perfekt)

Hästen hade gnäggat. (pluskvamperfekt)
Subjekt
talar om vem, vad eller vilka som utför handlingen
(predikatet)
svarar på frågan Vem/Vad/Vilka gör något (+ predikat) ?
består oftast av ett substantiv eller ett pronomen
Hästen gnäggar. (Hästen = substantiv)
Den gnäggar. ( Den = pronomen)
Direkt objekt
tillhör satsens PREDIKATSLED
är en bestämning till verbet
svarar på frågan Vad/Vem/Vilka
påverkas av handlingen i satsen,
alltså det som subjektet gör? (=
Vad/Vem/Vilka + predikat +
subjekt)
ofta ett substantiv eller pronomen
Katniss överlevde hungerspelen.
Vad sker? Någon överlevde = predikat
Vem överlevde? Katniss = subjekt
Vad överlevde Katniss? Hungerspelen = direkt
objekt
Predikativ
eller predikatsfyllnad
förekommer bland annat efter verben vara, heta, bliva, kallas, anses, tyckas, förefalla och
väljas
alltså efter verb (predikat) som inte kan stå själva! (Jag är. Nisse kallas. Vintern förefaller.)
syftar på subjektet eller ett objekt och verbet
fyller på viktig information till predikatet = predikatsfyllnad
kan komma efter orden som, för och till
svarar på frågan ad/Vem/Vilka påverkas av handlingen i satsen, alltså det som subjektet gör?
(= Vad/Vem/Vilka + predikat + subjekt)
OBS! Samma fråga som vid direkt objekt! Lär in verben ovan!
Katniss blev en hjälte efter hungerspelen.
Vad sker? Någon blev = predikat
Vem blev? Katniss = subjekt
Vad blev Katniss? en hjälte= predikativ
Indirekt objekt
tillhör satsens PREDIKATSLED
svarar på frågan Åt/för/till vem? +
predikat + subjekt +direkt objekt
ofta ett substantiv eller pronomen
Katniss överlevde hungerspelen för folket i Panem.
Vad sker? Någon överlevde = predikat
Vem överlevde? Katniss = subjekt
Vad överlevde Katniss? Hungerspelen = direkt objekt
För vem överlevde Katniss Hungerspelen? folket i Panem = indirekt objekt
Rumsadverbial (RAL)
- svarar på frågan:
Var/Vart/Varifrån är/var det som subjekt+predikat+direkt
objekt?
Clark Kent byter om till Stålmannen i en telefonhytt.
Vad sker? Någon byter om = predikat
Vem byter om? Clark Kent = subjekt
Vad byter Clark Kent om till? Stålmannen = direkt objekt
Var byter Clark Kent om till Stålmannen? i en telefonhytt = RAL
Tidsadverbial
(TAL)
- svarar på frågan:
När/Hur länge/Hur ofta är/var det som subjekt+predikat+direkt objekt+ RAL?
Clark Kent byter om till Stålmannen i en telefonhytt på tisdagar.
Vad sker? Någon byter om = predikat
Vem byter om? Clark Kent = subjekt
Vad byter Clark Kent om till? Stålmannen = direkt objekt
Var byter Clark Kent om till Stålmannen? i en telefonhytt = RAL
När byter Clark Kent om till Stålmannen? på tisdagar = TAL
Sättsadverbial
(SAL)
svarar på frågan:
Hur/På vilket sätt är/var det som subjekt+predikat+direkt objekt+ RAL+ TAL?
-
Clark Kent byter supersnabbt om till Stålmannen i en telefonhytt på tisdagar.
Vad sker? Någon byter om = predikat
Vem byter om? Clark Kent = subjekt
Vad byter Clark Kent om till? Stålmannen = direkt objekt
Var byter Clark Kent om till Stålmannen? i en telefonhytt = RAL
När byter Clark Kent om till Stålmannen? på tisdagar = TAL
Hur byter Clark Kent om till Stålmannen på tisdagar? supersnabbt = SAL
…alltså…
1. Vad händer?/Vad sker? Vad gör någon/något? predikat
2. Vem/Vad/Vilka gör något + predikat?
3.Vad/Vem/Vilka + predikat + subjekt?
subjekt
direkt objekt
3b Vad/Vem/Vilka + predikat + subjekt?
när predikatet är verb som inte kan stå själv (t ex vara, heta, bliva, kallas)
4. Åt/för/till vem? + predikat + subjekt +direkt objekt
predikativ
indirekt objekt
5. Var/Vart/Varifrån är/var det som subjekt+predikat+direkt objekt?
rumsadverbial
6.När/Hur länge/Hur ofta är/var det som subjekt+predikat+direkt objekt?
7. Hur/På vilket sätt är/var det som subjekt+predikat+direkt objekt?
tidsadverbial
sättsadverbial