Kartläggning av

Kartläggning av
finaniseringsmöjligheter för sociala företag
Inom ramen för Östgötamodellen
– för start, stimulans och tillväxt av sociala företag/
arbetskooperativ finns ytterligare tre skrifter:
Om socialt företagande
Om social franchising
Om stödstrukturer
Form, layout och orignal: Byrå4 2014
Tryck: Xxxxxxxxxx xxxxxx 2014
2
2014
Arbete för alla – visionen
för projektet Östgötamodellen
Projektet har pågått under år 2013 och 2014 med syfte att ge stöd, stimulans och starthjälp till
arbetsintegrerande sociala företag/arbetskooperativ.
Varje människa påveras av hur vi mår psykiskt och fysiskt. Vi påverkas av hur lätt eller svårt det
är för oss att läsa, tala och skriva, hur vår ekonomi ser ut och hur lätt eller svårt det är för oss att
lära oss använda den nya tekniken. Vi påverkas även av hur mycket och vad vi kan och vilken
formell utbildning vi har.
Projektets mål har varit att ta fram förslag på hur kommuner i Östergötland kan ge stöd till sociala företag och hur sociala företag kan utvecklas och anställa fler. Sociala företag är viktiga både
som arbetsgivare och som arenor där människor får möjlighet att utvecklas och förstå sig själva
och sin omvärld.
Projektets mål har även varit att ta fram förslag på stöd till både kommuner, sociala företag och
till människor som vill starta företag tillsammans. Regionförbundet Östsam har huvudansvaret
för att projektet genomförs. Medfinansiärer och aktiva parter i projektet har varit Motala kommun och Samordningsförbundet östra Östergötland (Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner). I projektet har även Boxholm, Kinda, Linköping, Ydre, Åtvidaberg, och
Ödeshög deltagit.
Samverkan på lokal och regional nivå har varit en del i projektet. Samverkan har inkluderat den
sociala ekonomins aktörer, (föreningar och sociala företag som kooperativ) kommunerna och
näringslivet i stort samt sociala företag i övriga bolagsformer och sist men inte minst arbetsförmedling och försäkringskassa. Syftet har hela tiden varit att finna olika vägar som stimulerar
arbetsintegrerande socialt företagande – för fler i arbete!
Skriften du håller i din hand är en av sammantaget fyra skrifter som projektet sammanställt med
fokus på start, drift och utveckling av sociala företag.
Kartläggning av finansieringsmöjligheter för den sociala ekonomin syftar till att sammanställa
olika former av finansieringsmöjligheter för socialt företagande – både ur de sociala företagens
synvinkel, men även ur de offentliga aktörernas perspektiv. Kartläggningen kan delvis appliceras
på små företag generellt. I kartläggningen utgår vi från att ett arbetsintegrerande företag är en
viktig åtgärd för att få fler i arbete för att därmed sänka samhällskostnaden samt öka människors
välmående. Vi utgår även från att samhällsaktörerna – för att stimulera framväxten av nya och
utvecklingen av redan befintliga sociala företag – behöver fundera över olika former av förutsättningar och stöd.
Huvudansvarig för kartläggningen har varit Anna Winzell med bistånd
av Jonas Lagander, Veronica Höijer och Margareta Wandel
Våren 2014
Projekt Östgötamodellen – Regionförbundet Östsam
2014
3
Innehåll
Inledning..........................................................................................................5
Projektfiansiering.............................................................................................8
Europeiska socialfonden – ESF.................................................................................8
Allmänna arvsfonden...............................................................................................8
Sociala investeringsfonder........................................................................................9
EUSEF - European Social Entrepreneurship Fund..................................................... 10
Fiansiella aktörer ...........................................................................................11
Banker................................................................................................................. 11
Sparbankerna och de enskilda bankerna................................................................. 11
ALMI.................................................................................................................... 11
Medlemsbanker..................................................................................................... 12
Mikrofonder.......................................................................................................... 12
Övriga möjligheter till finasiering..................................................................14
Tillväxtlån IOGT/NTO............................................................................................ 14
Crowdfunding....................................................................................................... 14
Lokalfinansiering................................................................................................... 14
Interna finansieringslösningar i några sociala företag............................................... 14
Bootstrapping....................................................................................................... 14
Möjligheter för offentliga aktörer att bidra till finasiering och utveckling....16
Statliga aktörers roll.............................................................................................. 16
Arbetsförmedlingen............................................................................................... 16
Socialstyrelsen...................................................................................................... 17
Jordbruksverket.................................................................................................... 17
Region Halland...................................................................................................... 17
Västra Götalandsregionen...................................................................................... 17
Kommunens ansvar och vilja.................................................................................. 18
Luleå kommuns stöd till sociala företag................................................................... 19
Ydre kommun – avtal om köp av tjänster som stöd till sociala företag....................... 20
Framtida idéer ...............................................................................................21
Social impact bonds - resultatbaserad projektfinansiering för sociala insatser............ 21
Kooperativa banker............................................................................................... 21
En kooperativ markstiftelse.................................................................................... 22
Kapacitetsnätverk/företagsbytesringar.................................................................... 22
Avslutningsvis................................................................................................24
Sammanfattning.............................................................................................26
4
2014
1
Inledning
Det finns många orsaker till att människor inte får arbete. Ibland är de tillfälliga, ibland långvariga, ibland
strukturella och ibland personliga. Strukturella orsaker handlar om samhället och dess förändring. Här
handlar det bland annat om förändringar i arbetslivet
och att krav i utförandet av arbetsuppgifterna har
ändrats. I dag krävs nästan alltid ett formellt avslutat
gymnasium. Likaså har arbetsgivarens informella
krav på varje person ökat. Exempelvis har det både
blivit viktigare att arbeta i grupp och samtidigt vara
självständig, ha en hög social kapacitet och ta eget
ansvar. För alla som känner att man inte passar in
och som inte får ett jobb upplevs livet som besvärligt. Ännu mer besvärligt blir det om man heller inte
förstår hur arbetsförmedlingen, kommunen och försäkringskassan arbetar. Ett varaktigt sätt att ge stöd
till människor, i arbetsförd ålder, är sociala företag.
Metoder som utmärker arbetsintegrerande sociala
företag fokuserar på kombinationen av personlig
utveckling med ökad självkänsla och självförtroende
samt kompens att kunna arbeta i och i vissa fall vara
delägare i ett företag.
Arbetslöshet (AKU)
Procent
11
10
9
8
7
6
200520062007200820092010201120122012
År
Källa: SCB (AKU)
Arbetskraftsundersökningarna, AKU, är den undersökning som normalt används för arbetslösheten i Sverige. AKU
är en urvalsundersökning och presenteras inte på kommunnivå eftersom stickprovets storlek inte är tillräckligt.
Sverige medel
Om vi tittar på statistik för Östergötland 1 (aug 2014)
så har länet en arbetslöshet på 9,2 procent, vilket
kan jämföras med rikets 7,7 procent. Norrköping och
Motala har högst andel arbetslösa i länet med 12,4
respektive 10,8 procent. Ydre och Söderköping ligger
lägst med 4,2 respektive 5,4 procent.
Ungdomsarbetslösheten är 18,6 procent i hela länet.
Antalet arbetslösa ungdomar (18-24 år) var i juli
4 640 personer. Linköping och Ydre har lägst ungdomsarbetslöshet med 12,4 respektive 14,1 procent.
Högst ligger Motala med 26,6 procent och Norrköping med 23,0 procent.
Östergötlands län
Under år 2012 hade cirka 250 000 människor försörjningsstöd som inkomstkälla. Av dessa uppges att orsaken för cirka 45% är avsaknad av lämpligt arbete2.
Nilsson & Wadeskog gjorde 2005 ett socioekonomiskt
bokslut3 som visade att samhällsnyttan som uppstår
när en människa går från utanförskap och arbetslöshet med ersättningsstöd till anställning och skattebetalning kan uppgå till så mycket som en miljon
kronor per år. Det finns andra metoder för att beräkna effekterna, men oavsett hur beräkningen görs är
det tydligt att det uppstår vinster både för individen
och för samhället. Vinsterna är både ekonomiska och
mänskliga. Som individ kan ökad livskvalité erhållas
1 Arbetsförmedlingen: http://news.cision.com/se/arbetsformedlingen-ostergotland/r/arbetslosheten-fortsatter-att-minska, c9625076
2 Socialstyrelsen 2013:5
3 * Det Socioekonomiska bokslutet bygger på att det företagsekonomiska bokslutet kompletteras med ett samhällsekonomiskt perspektiv.
2014
5
genom delaktighet, bättre hälsa, känslan av att finnas
i ett socialt sammanhang där man behövs, möjlighet
till egen försörjning, personlig utveckling, egenmakt
med mera.
Arbetsintegrerande sociala företag anställer
människor som står långt ifrån arbetsmarknaden och
som av olika anledningar har svårt att erhålla eller
behålla ett arbete. En del av deras verksamhet handlar om att sälja rehabilitering och arbetsträning till
framförallt offentligheten och en annan del handlar
om att sälja varor och tjänster på marknaden. Vanligtvis arbetar man lokalt. De sociala företagen binder
samman entreprenörskap med individens behov av
arbete och samhällets behov av tjänster genom att
driva en affärsverksamhet där medarbetarna och deras förutsättningar står i centrum. Det finns fastställda kriterier för arbetsintegrerande sociala företag.
För arbetsintegrerande sociala företag är finansieringsfrågan en av de stora utmaningarna. Det gäller
att klara finansieringen samtidigt som deltagarna ska
få handledning, kompetensutveckling och coachning
– som ska bidra till att deltagarna ökar sitt självförtroende och tilltron till den egna förmågan.
Enligt rapporten från ESF-projektet Kompetensbyrån4 i Dalarna, så nämns att utifrån erfarenheter från
bland annat Coompanion Dalarna och Nedansiljans
Samordningsförbund tar det normalt tre till fem år
för att utveckla ett stabilt och hållbart socialt företag.
Under den tiden behövs tillgång till stöd inom en rad
olika områden så som;
• hitta startkapital samt finansiering för drift och
expansion
• ta fram en långsiktigt hållbar affärsplan
• Ett socialt företag driver näringsverksamhet och
har som ändamål att integrera människor i samhälle och arbetsliv.
•bokföring
• Skapar delaktighet för medarbetarna genom
ägande, avtal eller på annat dokumenterat sätt.
• utbildning av handledare för dem som ska arbetsträna i företaget
• Återinvesterar sina vinster i egen eller liknande
verksamheter.
• tillgång till ekonomi- och lönefunktion
• Är fristående från offentlig verksamhet.
Som offentlig aktör är det viktigt att betänka att
stöd till förmån för utveckling av arbetsintegrerande
sociala företag bör betraktas som investeringar. Dessa
företag är en plattform för alla att erhålla anställning
även om målgruppen framförallt är de som har mest
utmaningar att få anställning. Under de senaste 15
åren har antalet arbetsintegrerande sociala företag
stadigt ökat i Sverige. 1997 var de cirka 35 stycken,
2010 var de cirka 150 stycken och i år, 2014, är de
närmare 350 stycken. De sysselsätter cirka 10 000
personer, varav cirka en tredjedel är anställda. Som
Östgötskt exempel kan nämnas Kooptjänst som från
sin etablering år 2009 och fram till i dag (2014) utvecklats från 0-75 anställda.
•marknadsföring
• lämna offerter
• skapa goda relationer med Arbetsförmedlingen,
kommunen, landstinget och Försäkringskassan
I denna skrift kartläggs möjligheter till finansiering
för arbetsintegrerandes sociala företag. Då projekt är
ett vanligt sätt att starta på, och något som projektet
Östgötamodellen vill hitta lösningar att komma bort
ifrån, tittar vi även på hur övergångar från projekt till
verksamhet kan gå till. I rapporten från 2011 (Arbetsintegrerande sociala företag – användning och
behov av statliga finansieringsstöd5) som tillsattes på
uppdrag av regeringen och genomfördes av Tillväxtanalys så framgår det att majoriteten av de tillfrågade
arbetsintegrerande sociala företag i startskedet använt någon form av offentligt finansieringsstöd därav
4 Kompetensbyrån http://www.esf.se/sv/Projektbank/Behallare-for-projekt/Norra-Mellansverige/Kompetensbyran/
5 Tillväxtanalys http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/rapportserien/rapportserien/2011-12-27-arbetsintegrerande-sociala-foretag---anvandning-och-behov-av-statliga-finansieringsstod.html
6
2014
inkluderas även detta område. Som avslut väljer vi
även att föreslå nya och relativt oprövade former för
finansiering vilka utgår från den sociala ekonomin.
Social ekonomi är organiserade verksamheter som
primärt har samhälleliga ändamål och bygger på
demokratiska värderingar och är organisatoriskt
2014
fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala
och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och likande
sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala
ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte
vinstintresse som främsta drivkraft.
7
Projektfinasiering
Enligt rapporten ”Att lära av ett mirakel”6 beskrivs
den enda rimliga vägen att bygga upp nya arbetsintegrerande sociala företag vara via projektfinansiering.
Detta är något som projektet Östgötamodellen för
start, stimulans och tillväxt i sociala företag/arbetskooperativ i sitt arbete försöker hitta vägar bort från.
Projektformen kommer med all sannolikhet att vara
ett användbart medel att starta sociala företag på
även fortsättningsvis. Med hjälp av projektmedel
kan verksamheten startas, utvecklas, organiseras
och utrustas så att den vid projekttidens slut kan stå
på egna ben. Under projektet kan företaget marknadsföra sig, etablera ett kontaktnät, arbeta fram
en marknadsplan för produkter och tjänster som de
säljer samt teckna avtal om rehabiliteringstjänster
med mera.
Offentligheten som projektaktörer
Kommunen kan stödja tillkomsten och tillväxten av
sociala företag med direkta bidrag till projektet, men
även indirekt genom att exempelvis tillhandahålla
lokaler, utrustning och bidra med lön till projektledare. När företaget är igång är det viktigt att det skapas
en affärsmässig och stabil relation med kommunen7.
I Östergötland har flera projekt genomförts där kommunen har haft en roll. Ett exempel i Östergötland är
projekt Orangeriet där Finspångs-, Kinda-, Linköpings- och Norrköpings kommun tillsammans med
Coompanion arbetade med att ta fram metoder för
arbetsintegrering, kompetensutveckling och utbildning vilka sedan kopplades samman med utveckling
av och anställningar vid det arbetsintegrerande företaget Kooperativtjäns K. Coompanion som företagsrådgivare för de som vill starta kooperativa företag
har varit aktiva som part i många projekt då flertalet
av de arbetsintegrerande sociala företagen drivs som
kooperativ. En annan offentlig aktör som kommit
att driva många projekt med sikte mot arbetsintegrerande sociala företag är samordningsförbunden.
Samordningsförbund består av Arbetsförmedling,
Försäkringskassa, Landsting och kommuner och
bygger på Lag (2003:1210) om finansiell samordning
av rehabiliteringsinsatser. Samordningsförbundet
Östra Södertörn (Haninge, Nynäshamn och Tyresö)
är ett exempel där man bland annat drivit projektet
Resursmodellen. I detta projekt prövades en finansieringslösning som handlade om att täcka lönekostnader för handledare utifrån ett samverkansavtal med
lokala sociala företag. Avtalet gav handlingsutrymme
och möjligheter till långsiktig planering både för de
sociala företagen och för samordningsförbunden.
Man skapade en finansieringslösning som i projektform kunde tillgodose samhällets behov av arbetsträningsplatser med de sociala företagens behov av att
garantera en flerårig grundfinansiering.
Tillväxtverket, Europeiska socialfonden
och Europeiska regionala utvecklingsfonden
Tillväxtverket, Europeiska Socialfonden (ESF) och
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF),
har utlysningar där projektfinansiering kan sökas.
Tillväxtverket är ansvarig myndighet under Näringsdepartementet med bland annat skriftproduktion och
viss möjlighet till projektfinansiering. Tillväxtverket
har gett ut mycket material om arbetsintegrerande
socialt företagande. ESF har varit den främsta finansiären av projekt för att utveckla arbetsintegrerande
sociala företag. ESF är EU:s viktigaste verktyg för att
skapa fler och bättre jobb i Europa. Deras program
syftar till att främja kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Samverkan inom Socialfonden
bygger på tanken om partnerskap. Genom att olika
aktörer samverkar anses utvecklingen drivas framåt
och lägga grund för ett strukturellt förändringsarbete8. Samordningsförbunden identifierades för ett par
år sedan som en bra plattform att driva socialfonds
finansierade projekt genom då det redan finns en
uppbyggd bas för samverkan över myndighetsgränserna.
Allmänna arvsfonden
Arvsfonden10 fördelar pengar för nyskapande projekt
av och med barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Arvsfonden erbjuder två sorters
stöd, projektstöd och lokalstöd. En förening som har
en projektidé för dessa grupper kan söka finansiering
ur Arvsfonden. Organisationerna ges möjlighet att
pröva nya idéer som kan utveckla verksamheten. En
6
7
8
8
Att lära av mirakel http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?id=1852
Att lära av mirakel http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?id=1852
Programkriterier i Socialfondsprogrammet.
http://www.esf.se/Documents/V%c3%a5ra%20program/Socialfonden/Om%20Socialfonden/Informationsdokument/Projekthandledningar/Faktablad%20om%20programkriterierna,%20110209.pdf
9 Kunskapsbank Socialfondens projektverksamhet; http://www.spl.nu/nyheter-spl/samordningsforbunden-har-upptackt-socialfonden
10 Arvsfonden http://www.arvsfonden.se/
2014
förening kan även söka bidrag ur fonden för att bygga
eller anpassa lokaler som behövs för en nyskapande
verksamhet.
Ideella föreningar, stiftelser, studieförbund, ekonomiska föreningar, kommuner i samarbete med brukarorganisationer kan söka bidrag ur fonden. Även en
kommun kan få stöd från Arvsfonden, men projektet
måste då bedrivas i nära samarbete med en ideell
förening. Den sökande kommunen måste bidra med
en väsentlig del av kostnaderna för projektet.
Sociala investeringsfonder
Ett sätt för kommunen att kunna bidra med stöd till
sociala företag är genom att skapa en social investeringsfond. Norrköpings- och Umeå kommun var först
ut i Sverige med att starta en fond. Umeå kommun
fonderade 120 miljoner kronor med syftet; ”Pengarna
ska användas för att stötta initiativ och verksamhet
som förebygger ekonomisk och social marginalisering
bland barn och unga.” 11
SVT gjorde en kartläggning under 2013 om vilka
kommuner som har eller planerar att införa en social
investeringsfond. 46 kommuner rapporterade att
de hade avsatt pengar och ytterligare 71 kommuner
uppgav att de för diskussioner om att införa sociala
investeringar. Drygt 45 procent av kommunerna som
svarade på SVT:s enkät har antingen infört eller fört
diskussioner om att införa sociala investeringar. De
46 kommuner som infört sociala investeringar har
tillsammans avsatt över 1 miljard kronor.12
Norrköpings Sociala investeringsfond
År 2010 togs beslut att inrätta en social investeringsfond i Norrköpings kommun. Syftet med fonden är
att genom ett förebyggande arbete bryta en negativ
utveckling hos kommuninvånare med riskfaktorer
och därigenom minska de kommunala kostnaderna.
Genom tidiga insatser är det möjligt att undvika kostnader för genomgripande insatser i skolan och stora
kostnader för placering av barn och ungdomar etc. På
sikt ska det förebyggande arbetet minska risken för
långvarig arbetslöshet.
Norrköpings sociala investeringsfond omfattas av
en så kallad återföringsmodell. Medel som förs ut ur
fonden ska således återföras. Återföring sker från den
eller de kommunala verksamheter som erhåller lägre
kostnader som en följd av insatsen. Fonden kommer
därmed kontinuerligt att fyllas på och gör att nya
sociala investeringar kan göras. Alla aktörer i Norrköping kan ta initiativ till ansökan men det krävs att
en eller flera kommunala förvaltningar undertecknar
ansökan.
Vad krävs?
• Insatsen ska på längre sikt minska arbetslösheten.
Det behöver inte ske en direkt effekt på arbetslösheten utan effekten kan ske indirekt på lång sikt.
Exempelvis, om insatsens mål är att höja skolbarnens betyg så ökar sannolikheten att de kommer
in på gymnasiet och erhåller gymnasiekompetens
vilket i sin tur underlättar att erhålla ett arbete.
• Insatsen ska omfatta metodprövning. Den sociala
investeringsfondens medel ska ge möjlighet att
pröva nya metoder och idéer. Syftet är att finna
funktionella metoder som kan användas i Norrköpings kommun.
• Insatsen måste antas generera minskade kommunala kostnader i Norrköpings kommun.
Örebros Sociala investeringsfond
Även Örebro har en social investeringsfond som
delvis inspirerats av Norrköpings. Det som dock
skiljer Örebros riktlinjer från Norrköpings är att de
tydligt redan från början gav civila aktörer möjlighet
att ansöka.
Ur Örebros riktlinjer;
”Kommunala verksamheter samt aktörer från det
civila samhället ges möjlighet att ansöka om medel
från Örebro kommuns reservation för sociala investeringar. Med aktörer från det civila samhället menas
föreningar, stiftelser, kooperativ och välgörenhetsorganisationer eller liknande sammanslutningar. Vinstdrivande företag ingår inte i denna definition. Kravet
11 Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Sociala_investeringsfonder
12 SVT http://www.svt.se/nyheter/sverige/sa-har-gjorde-vi-kartlaggningen
2014
9
är att minst två förvaltningar ska beröras av satsningen. Om däremot satsningen berör aktör från det
civila samhället räcker samarbete med en kommunal
förvaltning. Exempelvis kan konstellationen bestå av
två verksamheter inom samma programområde, två
verksamheter inom olika förvaltningar eller en aktör
från det civila samhället tillsammans med en kommunal verksamhet. Om insatsen förväntas generera
effekter på en tredje verksamhet eller förvaltning ska
även denna medverka i satsningen. Detta på grund av
den återföringsmodell som tillämpas, vilken medför
reducerad budgetram för den verksamhet vars kostnader kommer att minska till följd av satsningen.”
Återföringsmodellen som står nämnd i texten
ovan går till enligt följande:
De medel som används för att genomföra en satsning
ska återföras enligt en återföringsplan som tas fram i
samråd med inblandade aktörer. Det är den kommunala verksamhet som får kostnadsreduceringar
till följd av satsningen som ska stå för återföringen,
aldrig en civil aktör. Där av kravet på samverkan med
minst en kommunal aktör.13
EUSEF – European Social
Entrepreneurship Fund
EUSEF är ett EU-initiativ för att banker ska börja
starta investeringsfonder för sociala företag. Under
våren 2013 antog EU-parlamentet ett förslag om att
inrätta en certifiering för sociala entreprenörskapsfonder. Det är en av åtgärderna som ska underlätta
för det man kallar social business/social enterprises
att få tillgång till kapital.14 Ett välkänt problem är att
samhällsentreprenörer på grund av sin innovativa
sektorsövergripande verksamhet inte känns igen i
kontakten med det traditionella finansieringssystemet och därför har svårt att få tillgång till kapital och
lån. Ett av syftena med EuSEF är att man ska kunna
jämföra investeringar inom ramen för olika fonder
över hela Europa.15
13Aina Rundgren, Örebro Kommun, Enheten för hållbar utveckling, riktlinjer
14http://socialinnovation.se/wp-content/uploads/2013/06/abc_finansiering_uppslag.pdf
15http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2013:115:0018:01:SV:HTML
10
2014
Finasiella aktörer
Banker
Enligt Tillväxtanalys undersökning om arbetsintegrerande sociala företags användning och behov av
statliga finansieringslösningar visar det sig att bara
ett fåtal har löst sin finansiering genom banklån16. De
tillfrågade sociala företagen anser att det är en svårighet för sociala företag att vända sig till traditionella
banker för att få lån.
Anledningar till det kan bland annat vara svårigheter
för banken att bedöma affärsmässigheten, risken och
återbetalningsförmågan. Det kan även handla om
brister på säkerhet samt i vissa fall problem i ägarnas
privatekonomi.
Bankers kreditverksamhet och kreditpolicies bygger
på detta17: En bank är enligt lag skyldig att hålla ett
regelverk för sin kreditgivning. Reglerna innefattar
bland annat att:
• bedöma seriositet och risk i den affär som kunden
önskar finansiering för
• bedöma kundens återbetalningsförmåga
• bedöma föreslagen säkerhet för önskad kredit
I den första punkten gällande risk och affärsmässighet tar banken även hänsyn till den privata ekonomin
som ägare/företagsledning har i fåmansbolag. Skälet
är att i små bolag är företagets ekonomi och ägarens
ekonomi oftast beroende av varandra. Eftersom det
ofta inte är möjligt att ställa samma krav på soliditet
i mindre bolag, blir ägarens/ägarnas privata ekonomi
och förmåga väsentlig.
Bedömningen av återbetalningsförmågan är fundamental. Stor vikt läggs vid kreditprövningen på att
bedöma den. Här kommer frågor om affärens bärighet, företagets och ägarens ekonomi samt historik in
som viktiga parametrar.
Banken tar även hänsyn till lämplig säkerhet i förhållande till önskad kredit. Banker har rätt att bevilja
krediter utan säkerheter, s.k. blancolån. Men eftersom kraven på kapital i bankerna, s.k. kapitaltäckning, ställs i relation till bankernas utlåning måste
2014
huvuddelen av kreditgivningen ske mot säkerhet.
Alternativet till detta skulle vara en extremt ökad
lönsamhet på utlåningen för att nå samma kapitaltäckningskrav. Det är det som en del nischbanker
löser genom att ta ut räntor som är betydligt högre än
vad de traditionella bankerna kräver18.
Sparbankerna och de enskilda bankerna
Sparbanksrörelsen är i grunden kooperativ och etablerade sig i Sverige under 1800-talet. Sparbankerna
har ett samhällsansvar som ingår i sin affärsmodell.
De vill göra insatser för det lokala och låter delar av
sin vinst gå tillbaka till orten och de som bor där på
olika sätt.
På vissa håll i landet finns det Sparbanker som har
valt att på olika sätt ge bidrag eller finansiera socialt
företagande. Exempelvis så har Södra Dalarnas Sparbank bidragit med 125 000 kr till projektet “100 % av
din förmåga”19.
I skriften “Att lära av ett mirakel” kan man läsa om
hur krediter ställdes ut till ett socialt företag genom
att kommunen ställde upp med en bankgaranti och
Skaraborgs Läns Sparbank då lånade ut 1 miljon
kronor till företaget20.
ALMI
Almi har som utgångspunkt att om man som företag
inte kan finansiera allt som behövs hos till exempel
banken, så kan man vända sig till Almi. De benämner
lånen som marknadskompletterande. För att kompensera för den högre risken och för att inte konkurrera med bankerna tar Almi ut en ränta som ligger
över genomsnittlig bankränta.
När det gäller de sociala företagens möjlighet till lån
är det kanske främst Almis mikrolån som kan vara
aktuellt. Det riktar sig till företag som har kapitalbehov på upp till 250 000 kronor.
Almi lägger stor vikt vid affärsidéns bärkraft vid sin
finansiella bedömning. Grundläggande i ALMI:s utlåning är att den ska baseras på företagsekonomiska
16Tillväxtanalys http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/rapportserien/rapportserien/2011-12-27-arbetsintegrerande-socialaforetag---anvandning-och-behov-av-statliga-finansieringsstod.html
17Lagen om banrörelse, Kap 8, https://lagen.nu/2004:297
18Verksamt.se, https://www.verksamt.se/starta/finansiera-starten/banklan
19 Södra Dalarnas Sparbank http://www.sodradalarnassparbank.se/om-sparbanken/samhallsengagemang/beviljade-projekt/sodra-dalarnas-serviceteam/index.htm
20 Att lära av mirakel http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?id=1852
11
villkor. ALMI ska känna ett stort förtroende för ägare
och företagsledning samt se positivt på kredittagarens
möjligheter att utveckla en livskraftig verksamhet.
Men även om ALMI har ett högre risktagande behövs
viss säkerhet i företaget, oftast i kombination med en
borgen.
pågår diskussioner om att starta regionala mikrofonder, enligt Ulla Herliz som driver ett projekt för
etablering av fler mikrofonder i landet. Projektet
“Regionala mikrofonder – kreditgarantiföreningar för
social ekonomi och lokal utvecklingˮ drivs av rörelsen
“Hela Sverige ska levaˮ och finansieras av EU/Jordbruksverket samt Landsbygdsprogrammet.
Medlemsbanker
Organisationer som “Hela Sverige ska levaˮ, Coompanion och sociala ekonominätverk och plattformar
möter ofta lokala grupper och företag med intressanta idéer och viktiga projekt som har problem att
komma vidare. De kanske har svårt att hitta mer
projektfinansiering. Dessutom finns svårigheter att få
lån i bank för att starta eller utveckla verksamheten.
Det kan bero på att det inte finns tillräcklig säkerhet
eller finansiella muskler.
Ekobanken finns sedan drygt tio år och är tillsammans med JAK-banken en av två medlemsbanker i
Sverige. De lånar ut pengar riktat till etiskt-, ekologiskt- och socialt hållbara verksamheter. JAK-banken
är en svensk medlemsbank med en vision om ett
rättvist samhälle utan räntor21.
Ekobanken är en bank med kunder som är aktiva
medlemmar och investerare i banken, ju mer kapital
som kommer in via kunder, desto mer kan banken
låna ut och satsa i hållbara projekt22.
JAK har något som heter stödspar och genom det
kan kommunen stötta lokal utveckling och olika
framtidsprojekt, utan att behöva riskera sina pengar.
Så här fungerar det: Kommunen öppnar ett konto i
JAK Medlemsbank och sätter in en summa pengar. I
kommunen finns en organisation som behöver låna
pengar. Organisationen gör en ansökan om lån hos
JAK Medlemsbank men har svårt att finansiera både
amortering och sparande. De kan då vända sig till
kommunen med en förfrågan om stödspar, vilket
innebär att kommunen istället sparar åt organisationen. Därmed minskar organisationens månadsbetalning. Pengarna tillhör fortfarande kommunen och
riskerar inte att förloras.
Stödspar har varit ett lyckat koncept exempelvis i
Skellefteå kommun. Sedan 2007 har kommunen
kunnat erbjuda mindre verksamheter att växa med
hjälp av stödspar23.
Mikrofonder
Mikrofonder är en finansieringsmöjlighet som kan
gynna de sociala företagen. På ett flertal håll i landet
En Mikrofond skall kunna hjälpa till med kapitalförsörjning genom att ge garantier för lån i bank
men också investera i till exempel förlagsinsatser,
medlemsinsatser, aktiekapital och mikrolån. Kapitalet i Mikrofonden kan komma både från privat och
offentligt håll.
Mikrofonden Väst
Förebild för de regionala Mikrofonderna är den sedan
2006 verksamma Mikrofonden Väst (tidigare; ’Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi Västra Götaland’24). Mikrofonden Väst är en ekonomisk förening
som ägs av 43 medlemmar som består av föreningar,
kooperativ och banker. De lämnar garantier när en
organisation behöver banklån. Garantin minskar behovet av företagets egna säkerheter, som ägarnas personliga borgen och underlättar på så vis lån i bank.
De kan även ge finansiellt stöd i form av aktieandelar,
placering i förlagsinsatser, mikrolån, crowdfunding
samt hitta externa kapital25.
Bakgrunden är att företag inom social ekonomi har,
liksom andra företag, allt svårare att få tillgång till
kapital för finansiering av företagsetablering och
tillväxt.
21JAK bank http://jak.se/
22Ekobanken http://www.ekobanken.se/
23JAK Stödspar http://jak.se/sites/default/files/St%C3%B6dspar_kommun.pdf
24 Mikrofonden Väst http://mikrofondenvast.se/
25 Hela Sverige Ska Leva http://www.helasverige.se/kansli/projekt/regionala-mikrofonder/
12
2014
Målgruppen är; föreningar, kooperativ, byalag, stiftelser, lokala utvecklingsgrupper och sociala företag.
De har finansiellt stöd av Tillväxtverket och Västra
Götalands regionen.
Samarbetspartners är;
•Ekobanken
•Coompanion
• Vägen Ut Kooperativen
•ALMI
• Hela Sverige Ska Leva
• ESF
Från projekt till företag med
mikrofinansiering?
De finansieringssvårigheter som sociala företag
möter när de ska ut i verkligheten, gör att många går
i graven. Här skulle mikrofinansiering kunna vara en
lösning när det ska omvandlas från projekt till företag
gör att många läggs ner.
Enligt Ulla Herliz, som arbetat mycket med frågan, så
bör bidrag och projektpengar vara ett stöd för vissa
tillfällen, för en förstudie, eller för en stor investering.
Men själva utgångspunkten för långsiktigt hållbara
företag måste vara att bygga upp en egen ekonomi.
Det är i övergången från projekt till företag som mikrofonderna kommer in, säger hon. Här skulle man
kunna växla upp med socialfondspengar, föreslår
Ulla Herlitz, men enligt nu gällande avtal är detta
inte möjligt. Socialfonden kan inte finansiera lån eller
investeringar.
Några andra EU-länder använder ESF för mikrofinansiering, exempelvis Italien och Litauen och även
om svenska socialfondsmedel inte får gå direkt till
mikrofinansiering, så kan pengarna användas för att
finansiera stödstrukturer26.
26http://www.paraplyprojektet.se/nyheter-spl/mikrofinansiering-sociala-ekonomins-raddning/?arkiv=2013
2014
13
Övriga möjligheter till finansiering
Tillväxtlån IOGT/NTO
År 2010 skapade IOGT/NTO-rörelsen en form av lån
för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag
inom den egna rörelsen. IOGT-NTO driver i dag sociala företag runt om i landet med verksamheter från
lågtröskelboende, behandlingshem, biltvätt, caféer,
second hand, fastighetsservice, hushållsnära tjänster, arbetsträning och praktik med mera. I december
2011 hade fyra sociala företag fått ett s.k. tillväxtlån.
Bedömningen är att av dessa hade tre inte kunnat
startas utan lånen27.
Crowdfunding
Crowdfunding är en metod för att finansiera projekt
eller idéer genom att vända sig till ett stort antal
finansiärer. Detta sker numera ofta via internetbaserade system. Begreppet kan på svenska benämnas som gräsrotsfinansiering eller folkfinansiering.
Finansieringssättet används inom en mängd olika
områden för att samla ihop medel till ett projekt. Risken för producenterna minskar, genom att man låter
den blivande konsumenten betala för sig innan själva
produktionen påbörjas.
I takt med att finansiella system allt mer går i otakt
med omvärldsförändringar – och speciellt svaga när
det gäller att vara stöd i start – och utvecklingsfaser
av projekt och verksamheter av alla de slag, har alternativa finansieringsformer generellt varit i fokus. Här
kan crowdfunding komma in som ett alternativ för
finansiering. För att lyckas med en crowdfundingaktivitet krävs en hel del engagemang.
Lokalfinansiering
En variant är att hitta finansieringen lokalt. Det
handlar om hur sparpengar som finns i bygden hos
invånarna, föreningarna och företagen kan organiseras i lokala kretslopp av pengar. Det kan vara sätt att
finansiera och få inflytande över bygdens utveckling.
Det kan finnas ett positivt värde i att alla ägare arbetar eller bor i bygden och att tjänster och investeringar genomförs lokalt. En positiv effekt är att det skapar
förtroende samt att tjänster som bolaget erbjuder kan
ha ett stort socialt innehåll som främjar bygden28.
Interna finansieringslösningar i några
sociala företag
Genom olika typer av samarbeten som kan liknas vid
konsortier har sociala företag själva försökt åtgärda
bristen på kapital. Den grundläggande tanken är att
etablerade verksamheter beviljar lån till nyetableringar eller verksamhetsutvecklingen.
Exempel – Kooperativtjänst K
Kooperativtjänst K ekonomisk förening har sociala
företag/arbetskooperativ i åtta kommuner i Östergötland och Södermanland. Varje kooperativ har sina
egna affärsidéer. Kooptjänst har byggt upp en intern
finansieringsmöjlighet genom att låta 5 procent
av resultatet (överskottet) från de olika regionala
verksamheterna gå in i en gemensam pott som sedan
fungerar som ett internt kapital för investeringar i
nya verksamheter eller utveckling av redan befintliga.
http://kooptjanst.se/
Exempel – Vägen Ut
Vägen Ut-kooperativen i Göteborg är 11 sociala företag som tillsammans bildat ett konsortium med syfte
att kunna ge ekonomisk stöd. Inom ramen för detta
samarbete har även koncept för social franchising
utvecklats.
http://vagenut.coop
Bootstrapping
Med finansiell bootstrapping avses metoder för att
minimera och/eller helt eliminera behovet (och
användningen) av finansiella medel för anskaffning
av resurser.
Exempel på metoder som innebär att finansieringsbehovet elimineras, är att låna resurser av andra utan
kostnad, att bygga kompetens utan kostnad genom
att engagera studenter i examensprojekt, att aktivt
söka kunder som efterfrågar konsulthjälp inom det
område som företaget vill fördjupa sig inom (vilket
innebär att dessa första kunder egentligen finansierar
utvecklingen av kompetens som sedan kan ”produktifieras” och till låg marginalkostnad erbjudas en
27 Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa, Tillväxtverket, Temagruppen Entreprenörskap och
företagande. http://www.esf.se/Documents/Press/Publikationer/EoF/Nio%20omr%C3%A5den%20d%C3%A4r%20politiker%20och%20
tj%C3%A4nstem%C3%A4n%20kan%20g%C3%B6ra%20skillnad%20f%C3%B6r%20l%C3%A5ngtidsarbetsl%C3%B6sa.pdf
28 Handbok i lokal finansiering http://www.landsbygdsnatverket.se/download/18.4b2051c513030542a9280009784/Handbok+i+lokal+finansiering.pdf
14
2014
bredare marknad) och att arrangera så att kund eller
annan aktör bekostar marknadsföring av företagets
varumärke eller produkt utan kostnad för företaget.
Exempel på metoder som innebär att finansieringsbehovet minimeras är att dela resurser med andra
företag (t ex lokal, utrustning, personal etc.) och att
köpa begagnade resurser istället för nya29.
Metoder i bootstrapping:
• Kostnadsreducering (t ex genom barteravtal)
• Externa aktörer (kund/lev finansiering)
• Ägaren och släkt(kapital)
• Offentliga bidrag
• Cash management
•Leasing
•Outsourcing
29 http://www.lu.se/lup/publication/41124
2014
15
Möjligheter för offentliga aktörer att
bidra till finasiering och utveckling
Statliga aktörers roll
I Tillväxtanalys undersökning visas även att 72 % av
företagen fått någon form av offentligt stöd innan
verksamheten startar. Förutom projektmedel från
Socialfonden eller stöd från kommunen som tidigare
nämnts är det även vanligt med medfinansieringsinsatser från arbetsförmedling och försäkringskassan.
Tabell – Finansiering vid företagsstarten
Svarsalternativ
Egna pengar
Banklån
Pengar/lån från bekanta/släkt
Pengar genom att ta in fler delägare
Sponsring från företag
Pengar från fonder
Företagslån genom ALMI
Offentligt finasieringsstöd i form av bidrag eller stöd
Stöd från föreningar eller organisationer
Annat
Hade inte behov av pengar
Totalt antal
svar N = 43
Andel
18
8
1
1
6
8
1
24
8
5
3
42 %
19 %
2%
2%
14 %
19 %
2%
56 %
19 %
12 %
7%
Källa: Tillväxtanalys
Arbetsförmedlingen
En viktig del för arbetsintegrerande sociala företagens ekonomi är avtal och stöd från Arbetsförmedlingen. Stöd från Arbetsförmedlingen är dock
kopplade till individen och inte till företaget.
Flera deltagare som startar kooperativ tillsammans
kan exempelvis lyfta starta-eget-bidrag från Arbetsförmedlingen samtidigt. På Sofisams hemsida kan
man läsa om ytterligare ett alternativ som fungerar
även för sociala företag. Det handlar om att söka och
beviljas möjlighet att få gå en halvårslång utbildning
följt av ett halvår där förberedelse av affärsidé och
registrering av företag genomförs.
Exempel på vad Arbetsförmedlingen kan ge för
stöd;
• Upphandlad förberedande utbildning inför start
av näringsverksamhet
• Stöd vid start av näringsverksamhet
• Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet
Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet är
ett kontantstöd. Det är en viktig möjlighet för
personer med nedsatt arbetsförmåga, för att täcka
nödvändiga investeringar inför starten av ett företag. Maximalt 60 000 kronor kan betalas ut. Dock
går inte detta att kombinera med lönebidrag.
• Olika typer av anställningsstöd
I ett arbetsintegrerande socialt företag förekommer många gånger att alla, eller de flesta, är
anställda med lönebidrag och liknande. Det är en
naturlig konsekvens eftersom företagen just är till
för att skapa arbete för människor som har något
slags arbetshinder.
• Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen
Både arbetsgivaren till en person med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga
och personen själv kan få stöd till hjälpmedel på
arbetsplatsen. Företaget och den som har någon
form av funktionsnedsättning kan vardera få stöd
med högst 100 000 kronor30.
30 Sofisam http://www.sofisam.se/?get=content&action=view&id=127-58
16
2014
Socialstyrelsen
Region Halland
En möjlighet till finansiering kan vara att söka bidrag
från Socialstyrelsen. Sedan 2009 delar Socialstyrelsen årligen ut statsbidrag som ska förstärka och
komplettera kommunernas och landstingens insatser
när det gäller meningsfull sysselsättning för personer
med psykisk funktionsnedsättning som möter betydande svårigheter i sin livsföring och som inte står
till arbetsmarknadens förfogande. Sysselsättningen
ska vara utformad så att den stärker den enskildes
möjligheter att leva ett självständigt liv.
Region Halland har i samarbete med kommunerna
infört något som de kallar Timbanken, vilket är ett
affärsutvecklingsstöd för de som vill utveckla sitt företag eller planerar att starta ett. Som företag kan du
öppna ett konto i Timbanken och får då tillgång till
fem timmars kostnadsfri rådgivning under året inom
följande områden:
Bidraget kan sökas av juridisk person som bedriver
en verksamhet som utgår från en värdegrund som
understryker rätten till inflytande och delaktighet i
samhällslivet för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Jordbruksverket
Under förra programperioden 2007-2013 inom
landsbygdsprogrammet kunde sociala företag få stöd
från Jordbruksverket. Nu är vi inne i en ny programperiod, 2014-2020, för landsbygdsprogrammet och
det är ännu inte klart vilka regler som kommer att
gälla och vad man kan söka stöd för.
Generellt kommer det att vara möjligt att söka investeringsstöd för att utveckla verksamheter på landsbygden. Här kommer länsstyrelsernas handlingsplaner att vara väsentliga för vad de kommer att ge stöd
åt. Det kommer även att vara möjligt att söka stöd
inom “Lokalt ledd utvecklingˮ, som är en fortsättning
på “Leaderˮ.
Framöver kommer det inom “Lokalt ledd utvecklingˮ
att vara ett samarbete mellan Landsbygdsprogrammet, Hav- och fiskerifonden, Socialfonden och regionala fonden. De nya områdena kommer att formas
under ett år framåt, därefter kommer det att vara
möjligt att söka stöd enligt områdets handlingsplan.
Det kan därmed bli möjligt för sociala företag att söka
stöd, men regler och förutsättningar är i skrivande
stund inte klara (2014-04-22).
• Affärsidé och affärsplan
• Ekonomi och juridik
• Marknad och sälj
• Ledning och organisation
• Produkter och tjänster
Rådgivningen inom varje område utförs av 30 kvalificerade konsulter och specialister som valts ut och
upphandlats av Region Halland. Det här är ett sätt att
stimulera företagande i stort i regionen och riktar sig
till alla typer av företag32.
Västra Götalandsregionen
Västra Götalandsregionen ger möjligheter till organisationer inom den sociala ekonomin att ansöka om
stöd för utveckling av nya entreprenöriella idéer. Programmet kan även stödja nya metoder och arbetssätt,
som kan leda till att den sociala ekonomin fungerar
bättre.
Bakgrunden är bland annat att den sociala ekonomin
bidrar till samhällets utveckling, till kvalitet i det regionala utvecklingsarbetet och entreprenörskap med
inriktning på social hållbarhet. Målet är att stärka
den sociala ekonomins roll för tillväxt och utveckling
i Västra Götaland, genom att möjliggöra föreningsutveckling och utveckling av nya metoder, tjänster,
produkter och processer.
31 Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/statsbidrag/aktuellastatsbidrag/vissajuridiskapersonersomtillh2
32 Timbanken Region Halland http://www.timbanken.se/
2014
17
Det fanns två typer av stöd att söka inom socialt
entreprenörskap:
1. Som organisation kan man söka bidrag till en förstudie eller idéutveckling och erhålla max 50 000
kr (50 % medfinansiering krävs). Tanken är att
stödet ska ge organisationen möjlighet att arbeta
med lokal utveckling, nya idéer eller samverkansprojekt.
2. Som organisation kan man ansöka om stöd för
utvecklingsprojekt med inriktning att stödja nya
metoder, processer, produkter eller tjänster inom
den sociala ekonomin. Projektet kan även innebära satsning på regional samverkan eller kompetenshöjning inom social ekonomi. Maximalt
belopp att erhålla är 200 000 kr (50 % medfinansiering krävs).
Exempelvis ges stöd till projekt som främjar samverkan mellan kommuner, sektorer och/eller organisationer. Det kan handla om att skapa nätverk eller
mötesplatser mellan social ekonomi och offentlig
sektor eller näringsliv, men också att genomföra
informations- och utbildningsaktiviteter. Projekten
ska syfta till t ex högre tillväxt, ökad sysselsättning,
nya arbetsformer, ökad samverkan, högre livskvalitet
eller ökad välfärd33.
Kommunens ansvar och vilja
Som kommun har man enligt lag “det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd
och den hjälp de behöver”. Sociala företag ses som
en resurs för jobb, demokrati och välfärd. Många
kommuner har fattat politiska beslut för att utveckla
det sociala företagandet.
Som exempel framgår det av Norrköpings kommuns uppdragsplan för näringslivskontoret år
2013 att:
”Näringslivskontoret ska arbeta strategiskt med att
stimulera tillväxten av arbetsintegrerande sociala
företag i Norrköping. Arbetet med socialt företagande ska ske i samarbete med Söderköpings kommun,
Valdemarsviks kommun och Samordningsförbundet
Östra Östergötland”.
I skriften “Hur få fler sociala företag som utförare av
offentliga tjänster?ˮ34 kan man läsa om att en kommun kan stödja utvecklingen av sociala företag både
genom bidrag och upphandling. Lagen om offentlig
upphandling (LOU) kan upplevas som ett hinder för
att nyttja arbetsintegrerande sociala företags tjänster
vid upphandling. Ibland kan det bero på okunskap,
då man inte ser att lagen också ger möjligheter att
använda sig av sociala företags varor och tjänster. Det
är av stor vikt att de upphandlande myndigheterna
och sociala företagen har kunskaper om varandras
förutsättningar. De upphandlande enheterna behöver
exempelvis föra lättförståeliga upphandlingsunderlag
och avgränsa en upphandling, så att det blir rimliga
volymer för ett mindre socialt företag. De sociala
företagen måste samtidigt lära sig formkraven bakom
upphandlingen, så att de kan beskriva sin verksamhet
på ett bra sätt. De sociala företagen kan med fördel gå
ihop för att tillsammans lämna ett slagkraftigt anbud.
Offentlig upphandling
Myndigheter kan även stödja ett socialt företagande
genom att ta policybeslut och skapa riktlinjer med
exempelvis etiska, miljömässiga och social hänsyn
inom ramen för lagen. Exempelvis kan policybeslut
tas gällande inom vilka områden som sociala kriterier ska användas, så som; vaktmästeri, transporter,
markvård, fastighetsservice med mera. I Norrköpings
kommun hittar man följande text angående deras
riktlinje för upphandling och inköp KS 2013/0644
”Vid upphandlingar ska villkor ställas om social hänsyn när det är möjligt och relevant. Det kan exempelvis innebära att anbudsgivaren vid utförandet:
• anställer eller anordnar utbildning för personer
som står utanför den reguljära arbetsmarknaden,
• främjar mångfald i fråga om kön, ålder, funktionsnedsättning och etniskt ursprung,
• tillgodoser tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning,
• säkerställer att kommuninvånares synpunkter tas
tillvara samt
• erbjuder praktik- eller lärlingsplatser.
33Västra Götaland, Socialt Entreprenörskap - finansiering av innovativa projekt inom den sociala ekonomin
http://www.vgregion.se/socialtentreprenorskap
34 Sofisam, Hur få fler sociala företag som utförare av offentliga tjänster?
18
2014
Upphandlingar ska utformas så att de underlättar för
och uppmuntrar till fler anbudsgivare, bland annat
små-, medelstora- och sociala företag.”
I vissa fall kan en direktupphandling göras och ett
avtal kan slutas med en leverantör utan upphandling. Enligt Konkurrensverket kan det användas om
”kontraktets värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl”.
Lagen om valfrihet, LOV, är avsedd att fungera som
ett frivilligt verktyg för landsting och kommuner
som vill konkurrenspröva verksamhet genom att låta
brukaren välja utförare. LOV kan vara ett bra sätt att
få mindre aktörer, som exempelvis sociala företag, att
bli utförare35.
Luleå kommuns stöd till sociala företag
I Luleå kommun har de gjort ett krafttag kring
socialt företagande. Dels har kommunen en policy
som främjar socialt företagande och dels har de tagit
fram en ekonomisk modell för att stimulera socialt
företagande. Detta kan ses som en viktig pusselbit i
en stödstruktur för sociala företag.
Ur Luleås Policy
I vår ambition om ett hållbart samhälle vill vi aktivt bidra till att förhindra människors utanförskap. Vi vill ge
möjligheter till alla människor i vår kommun att ha ett meningsfullt liv. En del i detta arbete är att bidra till
att så många som möjligt är en integrerad del i arbetslivet med en meningsfull sysselsättning.
Vår grundtanke är att göra det möjligt för alla männsikor att bidra till sen egen och samhällets utveckling
utifrån sin egen förmåga. I våra ambitioner ser vi att sociala företag kan vara ett framgångsrikt komplement
till de övriga insatser som Luleå kommun arbetar med.
Policy
ü
ü
ü
ü
Luleå kommun
Luleå kommun
Luleå kommun
i kommunen.
Luleå kommun
ska aktivt arbeta för att öka sin kunskap om sociala företag och dess villkor.
ska aktivt sträva efter ett ökat samarbete med viktiga aktörer inom området.
ska arbeta för att synliggöra de sociala företagen såväl internt som externt
ska aktivt bira till att sociala företag startas och fortlever.
Syfte
ü Tydliggöra kommunens viljeriktning när det gäller sociala företag.
ü Tydliggöra kommunens roll i relation till övriga aktörer, offentliga såväl som privata.
ü Möjliggöra för respektive förvaltning/bolag inom Luleå kommun att se sin roll i arbetet med sociala företag och personer som kan omfattas av dessa.
Motiv för kommunen
Motiven för kommunen att arbeta för att stödja tillkomsten och utvecklingen av sociala företag är:
ü Sociala företag kan främja arbete och sysselsättning för människor som står långt från den ordinarie arbetsmarknaden, och därmed minska och förhindra människors utanförskap i samhället.
ü Sociala företag kan stärka och utveckla människors självkänsla och förmåga till ett självständigt liv genom att öka egenförsörjningen.
ü Sociala företag kan bidra till ett bättre samhälle genom att erbjuda kompletterande tjänster och
produkter.
ü Sociala företag kan frigöra kreativitet och entreprenörskap hos människor som annars skulle ha
svårt för den möjligheten.
35 Sofisam http://www.sofisam.se/?id=127-69
2014
19
Luleå kommun har även beslutat i kommunfullmäktige om ett kommunalt bidrag till arbetsintegrerande
sociala företag36.
Kommunfullmäktige i Luleå har beslutat att:
1. Nystartade sociala företag får ett startbidrag i
form av ett engångsbelopp på 50 000 kronor vid
uppstart av företaget för att täcka de initiala kostnaderna.
2. Att det sociala företaget under år 1 får ett kommunalt arbetsgivarstöd på 30 % av den lön inklusive
arbetsgivaravgifter som betalas ut till anställda på
lönebidrags- utvecklings- eller trygghetsanställningar upp till det tak som staten fastställer för
dessa anställningar (f n 16 700 kronor/månad).
3. Att det sociala företaget under år 2 får ett kommunalt arbetsgivarstöd på 20 % enligt samma
beräkningsmodell.
Ydre kommun – avtal om köp av tjänster
som stöd till sociala företag
Kommunen tog i december 2012 beslut att stödja
etablering av det sociala företaget Kooptjänst. För att
starten skulle var möjlig konstaterades att kommunen bör teckna avtal med Kooptjänst gällande de
första 1-2 åren där arbetsträning för 10 personer
ingår. Kostanden för detta beräknades till 360 000
kronor per år och belastas försörjningsstöd. Kommunen upphandlar tjänster omfattande cirka 1000
timmar per år de två första åren till en årskostnad om
250 000 kronor. Kommunen stod även för lokalhyran
första halvåret. En inventering gjordes i kommunen
om möjliga tjänster som kunde utföras av det sociala
arbetskooperativet, som resulterade i en lista där
socialtjänsten, skolan, kultur/fritid/turism och kommunkontoret hade specificerat möjliga uppdrag som
kunde ingå i de 1000 avtalade timmarna38.
4. Att det sociala företaget under år 3 och kommande år får motsvarande stöd med 10 % enligt
samma beräkningsmodell37.
Viss kritik mot förslaget finns då upplägget ses som
ett föreningsbidrag. De sociala företagen har helt
olika behov utifrån vilka behov de tillgodoser i samhället. Om de exempelvis gör nytta för kommunen
genom att erbjuda sysselsättning enligt SoL eller LSS
måste de ha verksamhetsbidrag/få platser köpta så
länge verksamheten finns.
36 Luleå kommun använder tillväxtverkets definition om sociala företag.
37Sammanträdesprotokoll kommunfullmäktige, april 2014, http://www.lulea.se/download/18.5c799769145d47ee44c66/1399446356809/
KF+protokoll+2014-04-28.pdf
38Sammanträdesprotokoll KF Österbymo, dec 2012 http://www.ydre.se/download/18.53e4a4013b2bfecb781853/1355314340258/Kf++201212-10.pdf
20
2014
Framtida ideér
Social impact bonds – resultatbaserad
projektfinansiering för sociala insatser
Göran Hägglund lämnade under sin tid som socialminister en motion om att Sverige bör bli nästa land
efter Storbritannen och USA att testa social impact
bonds. Det handlar kortfattat om en sorts obligationer som är ett kontrakt där den offentliga sektorn
sätter upp målsättningar som organisationer och
företag kan åta sig att göra. Den som tar på sig att
utföra uppdraget måste själv finansiera investeringarna, men får i gengäld frihet att pröva innovativa
lösningar. Om resultatet blir positivt får företaget
som genomfört uppdraget tillbaka sin investering av
verksamheten från staten. Om de fastställda kvantitativa målen nåtts betalas ersättning ut, annars inte,
åtminstone inte till fullo39.
“Mötesplats Social Innovationˮ har under de senaste
åren arbetat med att främja kunskap om nya metoder för att finansiera social innovation och metoden
social impact bonds i Sverige.
Enligt Hägglunds motivering;
“I Kalmar har en projektgrupp gjort ett räkneexempel
där ett barn som hamnar snett under sin uppväxt
kostar cirka 1 681 000 kronor i extrainsatser. Ett
förebyggande arbete kan potentiellt ge betydande
mänskliga och ekonomiska vinster. Eftersom poängen med social impact bonds är att verka förebyggande
i utsatta grupper kan detta bli ett bra sätt att frigöra
nytt kapital, att hitta nya innovativa lösningar och att
skapa starkare drivkrafter att arbeta förebyggande”.
Kritik framförs dock mot förslaget
på Socialforum.
• Det betyder att om idéburna organisationer ska
åta sig ett uppdrag måste organisationen ligga ute
med kapital under en lång tid. Det är få organisationer som klarar av detta.
• Ansvaret för Sveriges välfärd förflyttas delvis till
ideella organisationer och företag.
• En annan viktig faktor i Hägglunds förslag handlar om tidsaspekten för att mäta sociala effekter.
Forskare hävdar i dag att det ofta krävs fem år
eller i vissa fall ännu längre tid för att mäta dessa
effekter. Alltså betydligt längre tidsperioder än
den normala ettårsmodellen som används inom
många bidragssystem för att mäta sociala effekter
i samhället40.
Kooperativa banker
En kooperativ bank har samhällsmässiga mål vid
sidan av överskottsmål. Ofta är kooperativa banker
lokalt baserade vilket innebär att intäkter kommer
närsamhället till del. Dessa typer av banker som
känner sitt närsamhälle och sina kunder väl har visat
sig mer benägna att låna ut pengar till småföretag och
sociala företag. Deras återinvesteringar i närsamhället skapar ett ekonomiskt kretslopp av värden som
gynnar tillväxt och jobbskapande. Detta gynnar i sin
tur banken som ju står och faller med ekonomin i det
lokala samhället den verkar i. I Tyskland där småföretagarsektorn gått bra finns över tusen mindre lokala
banker som ofta är kooperativt eller semi-offentligt
ägda.
Delstaten North Dakota som har flest små lokala
banker i hela USA har också ett välutvecklat näringsliv och låg arbetslöshet. Där stöttas bankerna av en
offentlig delstatsbank - Bank of North Dakota (BND),
som tillhandahåller ekonomiska säkerheter vid
behov för att hålla den lokala kreditcirkulationen vid
liv.”BND” har också stödlåneprogram för industri och
jordbrukssektor.
När Sverige gick från ett fattigt till ett rikt land från
1800-talet och fram till cirka 1970 hade vi ett rikt nätverk av enskilda- och kooperativa småbanker spridda
över hela landet. Detta matchar erfarenheterna från
Tyskland och North Dakota i USA väl. Till skillnad
från staten ägnar sig kommuner och landsting inte åt
bankverksamhet i Sverige. För att förverkliga tanken
på en regional bank skulle därmed både statliga
pengar och privata investeringspengar sannolikt
krävas. Fem miljoner euro krävs för att starta ett
bankaktiebolag, en miljon euro för en sparbank och
fem miljoner euro för en medlemsbank. Ansökan om
banktillstånd lämnas till Finansinspektionen tillsammans med inbetalning av ansökningsavgift på
140 000 kronor.
39 Göran Hägglunds motion
40 www.socialforum.se Läs hela artikeln här.
2014
21
Projektet har etablerat kontakt med Sparbankernas
Riksförbund, JAK Banken, Ekobanken och den brittiska organisationen “Local First” som verkar långsiktigt för att starta upp icke vinstdrivande småbanker i
hela Storbritannien. “Local First” har visat sig öppna
för att diskutera samarbete med svenska aktörer för
att starta upp kooperativa banker i Sverige.
En kooperativ markstiftelse
Markstiftelsen används för att generera intäkter till
den sociala ekonomin, vinster till privata investerare
och till att uppmuntra ett hållbart markanvändande i
närsamhället. Den kan även användas för att ge ekonomiska lättnader åt näringslivet inom en geografiskt
avgränsad zon. En markstiftelse är ett alternativt system för privat markägande som bland annat används
i USA.
I Markstiftelsen arrenderas marken ut av stiftelsen
till marknadsmässiga priser. Intäkterna används dels
för att betala de investerare som stöttat stiftelsen,
dels för att utöka markinnehavet och dels för att nå
olika samhällsnyttiga mål.
På stiftelsens mark upphör all enskild spekulation
på markvärdesökningar. Spekulation på markvärdesökning uppstår antingen genom övertro på stigande
fastighetspriser som leder till ökad kreditgivning från
banksektorn eller genom att samhället utvecklas positivt på olika sätt, exempelvis genom ny infrastruktur
(som järnvägssatsningar), förbättrad välfärd och andra allmänna välståndsökningar i samhället. Istället
för att markvärdesökningarna omvandlas till långsiktiga räntevinster hos bankerna och/eller intäkter
från privat försäljning påverkar det istället arrendet.
När samhället utvecklas positivt drar markstiftelsen
in högre arrendeintäkter som kan återinvesteras i
närsamhället på olika sätt. Detta leder i sin tur till att
samhället förbättras, vilket leder till högre arrenden
som kan återvinnas igen och så vidare. Vid perioder
av bakåtgång för närsamhället kommer arrendena
istället att gå ned och därmed underlätta för arrendatorer att arbeta sig upp igen. Vid stigande arrenden
kommer marken att användas mer och mer effektivt
vilket bidrar till förtätning i samhället. När städer
förtätas minskar expansionen av lantbruksmark. Förtätningen bidrar till effektivisering av både handel,
kommunikation och energianvändning. Samtidigt
lockas med all sannolikhet investerare till stiftelsen
eftersom den visar på gott resultat. Därmed kan den
få in nya medel att utöka sin verksamhet med.
Det är viktigt att en markstiftelse bibehåller någon
form av vinstintresse från utomstående investerare.
Om inte, riskerar den demokratiska organisationen,
som utgör grunden för kooperationen, att leda till ett
avskaffande av den samhällsnyttiga cirkulationen av
stiftelsens intäkter, till förmån för sänkta arrenden.
Detta öde har tidigare i historien drabbat markstiftelser i USA. Börjar markstiftelsens ägare/brukare tänka
egennyttigt på detta vis är det lätt att samhällsansvaret som var stiftelsens ursprungssyfte försvinner.
Vinstkravet från investerare kan ses som en spärr
som motverkar detta.
Den som vill undersöka denna möjlighet närmare kan
kontakta organisationen Saving Communities i Pittsburgh, USA, som projektet etablerat kontakt med.
Kapacitetsnätverk/företagsbytesringar
Kapacitetsnätverk, eller företagsbytesringar som det
även kallas, innebär att man använder de kommersiella bytesringarna för att skapa nya flöden av
tillgångar som ligger vilande inom den vanliga penningekonomin – obokade hotellrum, maskiner som
inte används fullt ut, obokade tjänstetimmar, stora
osålda lager och så vidare. I stort sett alla företag har
någon form av överkapacitet och vinner då fördelar
på marknaden genom att byta denna kapacitet med
andra företag inom ett slutet nätverk där konkurrenterna inte är representerade. Således kan omsättningen öka i kombination med att kostnaderna på inköp
sänks (hävstångseffekt)41.
I kapacitetsnätverk används ett kreditsystem för att
medlemmar ska kunna handla av vem som helst i
nätverket – sälja till A och köpa av B. Genom byteshandelsmäklare och marknadsplatser förlagda online
ges medlemmarna tillgång till utbudet. Varje medlem
har ett eget kreditkonto som kan gå plus eller minus
41 Kommersiell byteshandel och lokala valutor i turistiskt kontext. http://www.ormitamediakit.com/pdf/study_on_barter_and_tourism.pdf
22
2014
beroende på hur mycket man som medlem handlat
eller sålt i bytesringen. En kontant procentavgift
utgår vanligen på varje transaktion på mellan 4-12%.
Ibland utgår även en årlig medlemsavgift.
Exempel på besparingseffekter i en bytesring: Låt
oss säga att kostnaden för att hyra ut ett hotellrum
är 200 kronor men priset för att boka samma rum är
1000 kronor Att då byta ett annars osålt hotellrum,
via ett gåvocertifikat, mot en vara eller tjänst för 1000
kronor som hotellet behöver för sin drift (toalettartiklar, livsmedel, trycksaker, annonsering i media osv.),
innebär då en sänkt verksamhetskostnad på 800SEK.
800 kronor som istället kan användas till amortering
av skulder, betalning av skatt, hyror och annat som
inte går att köpa inom bytesringen. Samtidigt får hotellet en ny kund som den annars inte hade haft vilket
på sikt gynnar mun till mun marknadsföringen.
Kommersiella bytesringar kan ses som ett komplement till den ordinarie penninghandeln. I goda
tider kan deltagandet skapa marknadsfördelar och
2014
underlätta expansion för ett företag, i dåliga tider kan
byteshandeln göra att ett företag överlever när konkurrenter utanför bytesringen drabbas av likviditetsproblem och går i konkurs. Det finns idag endast ett
aktivt bytesringsföretag i Sverige, danskägda ABSI, så
det borde finnas goda möjligheter för nyetableringar.
I utlandet händer det att medlemmar i bytesringar
för företag betalar ut delar av löner, eller bonusar, i
byteskrediter.
I projektet har kontakt med den Nederländska kooperativa företagsbytesringen, TradeQoin, etablerats.
TradeQoin har som mål att vara en idéburen transnationell lösning för indirekt byteshandel i nordvästra
Europa. Svenska aktörer är därmed välkomna att
starta upp svenska TradeQoin-nätverk för både lokal
och internationell handel.
Lite info:
http://vimeo.com/91284442 http://vimeo.
com/81695853
23
Avslutningsvis
I den nationella temagruppen Entreprenörskap
och Företagandes kartläggning framgår det att de
arbetsintegrerande sociala företagen har ett fortsatt
behov av och problem med finansiering. De olika
metoder som prövats för att få etablerade långivare,
som banker, att möta den sociala ekonomins behov
har inte lyckats.
Samtidigt är den stora vinnaren, om fler får arbete
genom exempelvis satsningar på arbetsintegrerande
sociala företag, samhället. De samhällsekonomiska
vinsterna för varje person som blir sysselsatt, genom
minskade kostnader och ökad produktion, är i genomsnitt 700 000 kronor. Samhällets stora vinster
motiverar att offentliga aktörer kompletterar marknaden med olika stimulerande insatser42.
Kartläggningen visar att projektformen har varit den
vanligaste finansieringsformen för start av arbetsintegrerande sociala företag. Detta kommer säkert att
fortgå under flera år framåt men det finns parallellt
allt tydligare signaler om att företagen måste kunna
startas även utan projektformen. Behovet av att stå
på egna ben och klara sin finansiering från start är
viktig. Här har både Luleå och Ydre kommuner visat
goda exempel på konkreta sätt för kommunera att
hitta former för att stimulera fler företag att bildas.
Enligt skriften, “Att klara finansieringˮ av Ulla Herliz,
fastställs det att stödet från kommun och offentliga
aktörer handlar om att ge:
• Projektfinansiering vid starten
• Funktionella avtal med kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
• Riskkapital och lånegarantier för expansion
Denna kartläggning förstärker bilden och behovet.
Kartläggningen och Östgötamodellens erfarenheter visar på vikten av avtal. Avtal som tydliggör
företagens samhällsnytta och dess uppdrag – att
ge människor som väljs bort på en ordinarie arbetsmarknad arbete.
Kartläggningen och projektets erfarenheter visar
även på behovet av att kommunerna tydliggör sina
ambitioner i policy och styrdokument. Dels ökar
transparensen och dels finns en grund att stå på i
arbetet med att köpa tjänster – oavsett om det görs
via direktköp, via upphandling eller inom ramen för
lagen om valfrihet.
Tanken på att generera riskkapital vid start genom att
inrätta en kooperativ idéburen bank för Östergötland
och dess närsamhällen kan tyckas var en utopi. Samtidigt kan nog flera se det som en intressant möjlighet
till en mer ingående och avancerad stödstruktur för
små företag generellt. Behovet av finansiering och
riskkapital för den sociala ekonomins aktörer och
företag delas av småföretag generellt. Projektet Östgötamodellen har initierat kontakter i Storbritannien
med ”Local First” – en organisation bestående av nationalekonomer och investerare som syftar till att på
sikt etablera flera småbanker av ovanstående typ med
början i Hampshire, där ”Hampshire Community
Bank” ligger på projektstadiet. Man har här tagit fram
den bankinfrastruktur som krävs och är intresserade
av att bistå andra med liknande målsättningar. Tänk
vilken intressant möjlighet att utveckla ett samarbete
med Local First, Sparbanksrörelsen och våra svenska
medlemsbanker med syfte att gå djupare in i frågan
om en banklösning som stödstruktur i Östergötland.
När företag redan etablerats och vill utveckla sin
verksamhet vidare visar kartläggningen på flera olika
förslag till lösningar. En innovation i sammanhanget är tanken på att utveckla lokala, regionala eller
europeiska bytesringar. Förutom övriga fördelar av
att utnyttja kapacitet som ”vilar” skulle detta system
även kunna vara en lösning för att delvis sänka behovet av bankkrediter. Denna samverkansform skulle
även kunna binda samman de arbetsintegrerande
sociala företagen med det traditionella näringslivet.
Här kan det finnas möjligheter för sociala företag
att experimentera med att kombinera byteskrediter
med lönebidrag för att få fler människor i anställning.
Samordningsförbundet i Södertörn har ett embryo till
bytesring när det byter handledare mot platser. En
inte så vanlig form av kapacitetsbyggande inom arbetsintegrerande sociala företag är crowdfundingformen. Där borde potential till verksamhetsutveckling
finnas liksom i satsningarna på microfonder.
42 Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa, Tillväxtverket, Temagruppen Entreprenörskap och
företagande. http://www.esf.se/Documents/Press/Publikationer/EoF/Nio%20omr%C3%A5den%20d%C3%A4r%20politiker%20och%20
tj%C3%A4nstem%C3%A4n%20kan%20g%C3%B6ra%20skillnad%20f%C3%B6r%20l%C3%A5ngtidsarbetsl%C3%B6sa.pdf
24
2014
Här är även Östergötland genom Coompanion på väg
att utveckla en microfond. Förhoppningsvis är den i
drift år 2015. En spännande innovativ möjlighet att
gynna microfonden, eller kommuners sociala investeringsfonder, vore att etablera kooperativa markstiftelser där överskott från markhyresintäkter används för
att fylla på med kapital i dessa. En lösning som ligger
väl i fas med de omfattande infrastruktursatsningar
som ligger framför oss i Östergötland. När dessa
höjer markvärdena kommer stiftelsen att generera
ökade kapitalflöden till fonderna. Det som annars riskerat att bli ökad privat markspekulation omvandlas
därmed till ökade sociala investeringsmöjligheter för
vår regions sociala ekonomi, samhällsentreprenörer
och offentlighet.
2014
Slutligen känns det viktigt att nämna Kooptjänst och
deras interna kapitallösning. Här handlar det om att
avsätta 5 procent av varje enhets vinst till ett gemensamt kapital som sedan var och en kan ansöka om
att använda för den egna enhetens behov av kapital.
Ideén bygger på en italiensk modell där kooperativa
företag måste avsätta 3 procent av sin vinst till en
kooperativ fond som finansierar fortsatt tillväxt inom
den kooperativa rörelsen. Detta koncept skulle kunna
utvecklas till en regional verksamhet för kapitalanskaffning.
25
Sammanfattning
Finasieringsmöjligheter Sociala företag
• Projektfinansiering
• ESF, Allmänna Arvsfonden, Sociala Investeringsfonden med flera
• Mikrofonder (finns i nuläget på ett fåtal
platser i landet)
• Banker (ovanligt)
• JAK, Ekobanken
• Föreningsbidrag från kommunen
• Samordningsförbund
Ex genom att ge handledarstöd, som ESF-projektet Resursmodellen i Samordningsförbundet
Södertörn
• ALMI (ovanligt i dagsläget, men med ett uttalat
uppdrag, ändrade regelverk och utbildning kan
det vara en framtida lösning)
• Allmänna arvsfonden
En kommun kan få stöd från Arvsfonden, men
projektet måste då bedrivas i nära samarbete med
en ideell förening
• Tillväxtlån IOGT/NTO (för de egna
verksamheterna)
• JAK BANK
Kommunen kan stödja genom s.k. Stödspar
• Lokalkapital, Crowdfunding, Kapacitetshandelsnätverk (kräver stort engagemang och samverkan)
•Mikrofond
Offentliga medel kan användas som bidrag till
uppbyggandet av kapital. Enligt skriften Nio områden där politiker och staten kan göra skillnad
för långtidsarbetslösa rekommenderas att staten
och andra aktörer bör främja konsortier, kreditgarantiföreningar och borgensringar genom finansiellt stöd. Gemensamma mötesplatser bör skapas.
• Kooptjänst K (för de som vill och beviljas ingå i
den ekonomiska föreningen)
• Fonder/Stiftelser
• Socialstyrelsen
Bidraget kan sökas av juridisk person som bedriver en verksamhet som utgår från en värdegrund
som understryker rätten till inflytande och delaktighet i samhällslivet för personer med psykisk
funktionsnedsättning
Offentliga aktörers möjlighet att stödja
finasiellt
• Projektfinansiering
Eventuellt som medfinansiär
• Social investeringsfond
När kommuner bygger upp lokala investeringsfonder för sociala behov så bör a villkor som gynnar för den sociala ekonomins aktörer användas.
•Banker
Kommunen kan exempelvis bidra med kontakter
samt ställa upp med borgen/bankgaranti.
26
•ALMI
Offentliga aktörer kan ge ett uttalat uppdrag
åt ALMI att stödja med finansiering åt sociala
företag.
• Affärsutveckligsstöd
Avsatta medel som gynnar allt företagande i lokalt
eller regionalt. Stat och kommuner bör se till att
företag inom den sociala ekonomin allt mer kan
utnyttja rådgivning och stöd i form av utvecklingscheckar och andra stöd som är avsedda för
småföretag i allmänhet.
Ex Timbanken i Region Halland
• Stöd till utveckling av Socialt företagande
Västra Götalandsregionen är ett gott exempel
• Policy, inriktningsdokument, upphandlingar med
social hänsyn med mera.
Kommun och andra offentliga aktörer kan utifrån
det bidra till social hållbarhet och samhällsutveckling. Kommuner, regioner, landsting samt statliga
myndigheter och bolag bör bli föregångare i att
upphandla utifrån kvalitetskrav och betala för det.
2014
• Avtal och samverkan
Kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan med flera kan stödja genom upprättande
av bra avtal med sociala företag. Det har stor
betydelse för den sociala ekonomins aktörer och
ett bra samarbete är en viktig del.
• Handledarstöd & lokaler
Kommunen kan stödja genom att tillhandahålla
lokaler, utrustning och bidra med handledar eller projektledarstöd.
•Förskottsbetalning
Kommuner, myndigheter och statliga bolag bör
i möjligaste mån betala i förskott eller så snabbt
som möjligt för tjänster och produkter som levereras av små företag eller verksamheter inom den
sociala ekonomin43.
43 Tillväxtverket, Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa
http://www.esf.se/Documents/Press/Publikationer/EoF/Nio%20omr%C3%A5den%20d%C3%A4r%20politiker%20och%20tj%C3%A4nstem%C3%A4n%20kan%20g%C3%B6ra%20skillnad%20f%C3%B6r%20l%C3%A5ngtidsarbetsl%C3%B6sa.pdf
2014
27