1(12)
Humanitära enheten
2016-09-30
Ärendenummer:
Underlag inför utarbetande av strategi för Sveriges humanitära
bistånd genom Sida 2017-2019
1. INLEDNING
Det humanitära biståndet utgår från humanitära principer och internationell humanitär rätt1 och syftar till att
”rädda liv, lindra nöd och skydda mänsklig värdighet till förmån för nödlidande människor som utsatts för,
eller står under hot att utsättas för, väpnade konflikter, naturkatastrofer eller andra katastrofliknande
förhållanden”2.
Sverige har en lång historia och erfarenhet av humanitärt bistånd och är en respekterad humanitär givare.
Sidas humanitära bistånd är en central del av Sveriges humanitära bistånd och styrs av den humanitära
strategin för Sida 2011-2014 (förlängd tom slutet 2016) samt årliga anvisningar i Sidas regleringsbrev. Den
nyligen genomförda humanitära utvärderingen (2015) bekräftade att Sida är en ledande humanitär givare på
grund av ett omfattande humanitärt bistånd, tillämpning av principerna om gott humanitärt givarskap (GHD)
och stärkande av det humanitära systemet3.
Inför arbetet med att ta fram en ny humanitär strategi för Sida 2017-2019, har myndigheten fått i uppdrag att
komma in med underlag.
2. UTGÅNGSPUNKTER OCH INNEHÅLL
Anvisningarna anger:
Utgå ifrån och ta särskild hänsyn till vikten av behovsbaserat humanitärt bistånd, de av OECD/DAC
endosserade principerna om gott humanitärt givarskap, fortsatt stärkande av det internationella
humanitära systemet inklusive FN:s centrala samordnande roll, samt de grundläggande humanitära
principerna om humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende.
Analysera hur slutsatserna från World Humanitarian Summit samt Högnivåpanelen för Humanitär
finansiering och de s.k. Grand Bargain bör påverka Sveriges humanitära bistånd genom Sida.
Bedöma och analysera vilka delar av den nuvarande strategin som fortsatt är relevanta och vilka nya
element som bör beaktas vid framtagandet av en ny strategi.
I tillägg till de perspektiv som tas upp i gällande strategi ska underlaget också innehålla en analys om
kopplingen mellan humanitära insatser och långsiktigt utvecklingssamarbete.
Diskutera förutsättningar och metoder för att integrera ett miljö- och klimatperspektiv, ett
jämställdhetsperspektiv liksom ett konfliktperspektiv i Sidas humanitära bistånd.
Detta underlag inleds med en kort beskrivning av den förändrade humanitära kontexten (2.1), för att sedan se
över nuvarande strategimål och perspektiv i ljuset av rekommendationer och åtaganden från det Humanitära
toppmötet (World Humanitarian Summit, WHS) och Högnivåpanelen för Humanitär Finansiering, inkl. Grand
Bargain (GB) (2.2). Därefter föreslås en ny målstruktur för ny humanitär strategi för Sida (2.3). I bilaga 1
beskrivs processen för att ta fram detta underlag, inkl. konsultationer med humanitära partnerorganisationer.
1 Utgår från GHD princip 2
2 Utgår från GHD princip 1
3
Evaluation of Sida’s Humanitarian Assistance, Final Synthesis Report, Dcember 2015, s. 6.
2.1. Föränderlig humanitär kontext
Den globala humanitära kontexten har präglats av stora förändringar under strategiperioden. Antalet
krisdrabbade människor i behov av humanitärt skydd och stöd har ökat dramatiskt från 53 miljoner (2010) till
130 miljoner (2016)4. Mer än 65 miljoner människor är idag på flykt, ofta under flera år5, vilket är den högsta
siffran sedan andra världskriget. Hälften av alla människor på flykt är barn6. De snabbt växande humanitära
behoven är främst en följd av våldsamma och komplexa utdragna humanitära kriser där flickor, pojkar,
kvinnor och män utsätts för olika former av våld och övergrepp. En starkt bidragande orsak till detta är
omfattande kränkningar av internationell humanitär rätt. Majoriteten av det humanitära biståndet (80 %)
genomförs i konflikt-kontexter7 - ofta i osäkra områden där internationella aktörer har begränsad närvaro.
Många människor fortsätter också att utsättas för risker i samband med naturkatastrofer och andra kriser
såsom epidemier. Särskilt sårbara samhällen och grupper löper större risk att drabbas hårdare av katastrofer,
inte sällan handlar det om konfliktdrabbade och s.k. sköra stater. På sikt riskerar också fler människor att
drabbas av klimatrelaterade katastrofer. På grund av den dramatiska ökningen av humanitära behov bevittnar
världen en trend där klyftan mellan behov och finansiella resurser ständigt växer (år 2015 var enbart 50 % av
de globala behoven täckta), trots stigande humanitär finansiering.
Processerna runt det humanitära toppmötet och Högnivåpanelen för Humanitär Finansiering har genererat ny
evidens och lärande inom det humanitära arbetet vilket i sin tur lett till vissa slutsatser som exempelvis: att
ökad effektivitet inom det humanitära biståndet krävs för att nå ut till fler människor i behov av skydd och
stöd, att en omställning till att stödja och komplettera lokala och nationella aktörers arbete är nödvändig, att
nya metoder krävs för att hantera behov för människor på flykt genom hållbara lösningar samt att stärkt
samspel mellan humanitära och utvecklingsaktörer är nödvändigt för att hantera utdragna behov och
underliggande sårbarhet och på sikt minska humanitära behov.
I tillägg till WHS kärnåtaganden gjorde Sverige 47 specifika åtaganden under WHS som kan grupperas i fyra
breda områden: 1) humanitära principer, internationell humanitär rätt, skydd och konfliktperspektiv, 2)
effektiv humanitär finansiering, 3) risk, resiliens, samspel mellan humanitärt bistånd/långsiktig utveckling och
hållbara lösningar samt 4) kvinnor och flickor. Flertalet specifika WHS åtaganden relaterar till Sidas
humanitära bistånd, andra relaterar till UDs humanitära kärnstöd eller till utvecklingssamarbetet. Därutöver,
ledde Högnivåpanelen för Humanitär Finansiering till att humanitära givare inom ramen för ”Grand Bargain”
gjorde ytterligare 46 åtaganden8.
Det humanitära arbetet relaterar också till en rad andra policy åtaganden såsom det svenska biståndspolitiska
ramverket för utvecklingssamarbetet som den nya humanitära strategin kommer att utgå ifrån, Agenda 2030
genom bland annat dess tydliga artikulering ”att ingen får lämnas utanför” och ”att nå dem som är längst
efter först” samt Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015-2030.
2.2. Genomgång av nuvarande strategimål och perspektiv
Den nuvarande strategin har varit ändamålsenlig och är därför en viktig utgångspunkt för en ny humanitär
strategi. Nedan beskrivs vilka mål och perspektiv som fortsatt är relevanta och bör kvarstå samt nya frågor
som behöver beaktas mot bakgrund av ny kontext, slutsatser och åtaganden inom WHS och GB.
Mål 1: Stärkt förmåga att planera och allokera resurser utifrån humanitära behov: Sida har investerat i en
behovsbaserad allokeringsmodell och stärkt sektorns behovsbedömningskapacitet vilket relaterar till den
humanitära principen om opartiskhet. Med tanke på fortsatta svagheter i behovsanalyser och GB-åtaganden är
målet fortsatt relevant och bör starkare länkas till genomförande av andra humanitära principer.
Mål 2: Stärkt respekt för humanitära principer och internationell humanitär rätt (IHR): Sida är en stark
förespråkare av IHR och humanitära principer och har traditionellt haft ett stort stöd för skydd. Med anledning
av att respekt för IHR urholkats i många kontexter med omfattande mänskligt lidande till följd, är brist på
4
Global Humanitarian Overview 2016 – June Status Report, OCHA, s 8.
Global trends, Forced Displacement in 2015, UNHCR, s. 2.
Uprooted – The growing crises for refugees and migrant children, UNICEF, s. 7.
7
Global Humanitarian Assistance (GHA) report 2016. http://www.globalhumanitarianassistance.org/report/gha2016/
8
Inom 10 områden: Transparens, ökad finansiering för lokala och nationella aktörer, ökat stöd för kontantbaserat stöd, minska duplicering, förbättra gemensamma och
opartiska behovsbedömningar, skapa en deltagande revolution, öka flerårig planering och finansiering, minska öronmärkning, harmonisera och förenkla rappor teringskrav,
stärka samspel mellan humanitärt och långsiktigt utvecklingssamarbete. http://reliefweb.int/report/world/grand-bargain-shared-commitment-better-serve-people-need
5
6
2
respekt en av de största utmaningarna i väpnade konflikter, vilket gör målet fortsatt relevant - som en del av
en övergripande princip-baserad ansats.
Mål 3: Stärkt humanitär samordning och ledarskap i fält: Sida har varit en drivande kraft och haft ett
historiskt stort stöd för stärkt samordning. Behovet av en mer inkluderande internationell humanitär respons
som tydligt inkluderar lokala och nationella aktörer har dock tydligt lyfts inom WHS. Då
samordning/ledarskap av internationella humanitära insatser fortsatt är viktigt, föreslås beakta frågan inom ett
bredare perspektiv som Högnivåpanelen kallar det humanitära ”ekosystemet” och som förutom internationella
aktörer inkluderar nationella och lokala aktörer. Därför föreslås att mål 3 och 6 om stärkande av samordning
och nationell/lokal kapacitet integreras.
Mål 4: Stärkt professionalisering: Sida har genomfört stora delar av målet genom att etablera strategiska
partnerskap med humanitära organisationer. Med anledning av att området fortsatt är viktigt, föreslås att det
integreras med frågor relaterat till kvalitet, lärande, innovationer och resultat i mål 8.
Mål 5: Förutsägbar, snabb och flexibel finansiering av partnerorganisationers humanitära arbete: Sida är
en mycket flexibel humanitär givare som också kan finansiera en snabb humanitär respons. Detta mål är
fortsatt högst relevant även under kommande strategiperiod inte minst på grund av flera GB-åtaganden.
Mål 6: Stärkt nationell och lokal kapacitet att möta humanitära behov: Sida har spelat en viktig roll i att
stärka det humanitära systemet, främst internationella humanitära organisationer men även nationell och lokal
responskapacitet genom bland annat stöd till humanitära landfonder. Sida kan spela en mer aktiv roll för att
stärka det humanitära ”ekosystemets” responskapacitet i enlighet med WHS/GB-åtaganden. För att beakta
dessa frågor mer strategiskt föreslås integrera målen 3 och 6 om samordning och nationell/lokal kapacitet.
Mål 7: Ökat deltagande av krisdrabbad befolkning: Sidas partnerorganisationer har investerat i mekanismer
för att säkerställa krisdrabbades ansvarsutkrävande och deltagande i olika stadier av humanitärt bistånd. Trots
detta bör drabbades deltagande och självbestämmande ökas mer. Det därför är viktigt att ha kvar målet för att i
linje med GB-åtaganden säkerställa att krisdrabbade människor är i centrum för det humanitära arbetet.
Mål 8: Ökad kvalitet, lärande och innovation i det humanitära biståndet: Sida har stärkt det humaniära
systemets effektivitet genom att stödja ett antal metodstödsorganisationer. Sida föreslår att mål 4 och 8 slås
ihop och uppdateras, inkl. med ökat fokus på gemensamma resultat.
Perspektiv: Sida har integrerat perspektiven om katastrofriskreducering och tidig återhämtning i det
humanitära biståndet och därigenom varit drivande i att stärka samspel mellan det humanitära biståndet och
det långsiktiga utvecklingssamarbetet på flera nivåer. För att fortsätta detta arbete och beakta WHS/GBåtaganden föreslås slå ihop de två perspektiven till ett om risk, resiliens och samspel mellan humanitärt
bistånd och långsiktig utveckling. Jämställdhet, konfliktkänslighet samt miljö och klimat reflekteras mycket
begränsat i nuvarande strategi. Med tanke på åtaganden inom WHS föreslås lyfta jämställdhet (eller under mål
5) och konfliktkänslighet som ett nytt tematiskt perspektiv samtidigt som miljö och klimat kan beaktas inom
perspektivet om risk, resiliens och samspel med det långsiktiga utvecklingssamarbetet.
Sammanfattningsvis är Sidas mervärde som humanitär givare att vara en princip-baserad, snabb och flexibel
givare som samtidigt stärker det humanitära systemet, genomför GHD-principerna och är drivande inom
jämställdhet och stärkt samspel mellan det humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingssamarbetet.
2.3. Förslag på uppdaterad målstruktur och innehåll
Med utgångspunkt i humanitära principer och förändrad kontext, WHS/GB-åtaganden, tidigare resultat,
erfarenheter och komparativa fördelar samt centrala prioriteringar för det humanitära biståndet i
policyramverk9 föreslås nedan en ny målstruktur för kommande strategi.
Sida bedömer att det övergripande målet för Sveriges humanitära bistånd (s. 1) fortsatt är relevant. Drivkraften
bakom det övergripande målet är de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, oberoende och
opartiskhet vilket bör fortsatt lyftas i introduktion till ny strategi. Även det humanitära imperativet10som utgör
9
Utkast till policyramverk som remissbehandlades anger fem centrala huvudprioriteringar för det humanitära biståndet (Ökad respekt för humanitära principer och internationell humanitär rätt, Nya
och innovativa finansieringsformer, Ett adekvat och välfungerande humanitärt system, Ökad samverkan med civilsamhället inklusive drabbade och utsatta befolkningar, samt Bättre länk mellan
humanitära insatser och långsiktigt utvecklingssamarbete).
10
Utgår ifrån GHD-princip 5.
3
en utgångspunkt för humanitärt bistånd bör inkluderas. Det är också fortsatt viktigt att tydliggöra i
introduktionen att det humanitära biståndet utgörs av både materiellt stöd och skyddsinsatser11, vad dessa
innefattar samt att inkludera kontantbaserat stöd12.
Sida föreslår att det övergripande målet för nästa strategiperiod skall uppnås genom ett princip-baserat,
effektivt och resultatorienterat humanitärt bistånd. Figuren nedan illustrerar föreslagen målstruktur. De tre
områdena omfattar vardera två mål som preciserar inriktningen på verksamheten. De två perspektiven som
föreslås skall integreras i det humanitära biståndet. Målen och perspektiven utgår både från GHD principerna
och WHS/GB rekommendationer och åtaganden som refereras till. Det humanitära arbetet innefattar både
finansiering och påverkansarbete.
Det föreslagna upplägget ger Sida möjligheten att fortsatt vara en ledande humanitär givare som säkerställer
ett principbaserat, snabbt och flexibelt humanitärt bistånd och som genom sin finansiering också stärker det
humanitära ”ekosystemet” för en mer effektiv respons för krisdrabbade människor.
Sidas humanitära bistånd
Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet till förmån för krisdrabbade människor.
Utgår ifrån humanitära principer och stödjer sig på internationell humanitär rätt.
Målet uppnås genom ett princip-baserat, effektivt och resultatinriktat humanitärt bistånd.
Område A:
Princip-baserad humanitär respons
Mål 1:
Stärkt skydd och ökad
respekt för humanitära
principer och
internationell
humanitär rätt
Mål 2:
Ökad kapacitet att
planera och allokera
resurser utifrån
humanitära behov,
kontext och evidens
Område B:
Effektiv humanitär respons
Mål 3:
Förutsägbar, snabb
och flexibel
finansiering
Mål 4:
Stärkt kapacitet
hos det humanitära
"ekosystemet" för
effektiv humanitär
respons
Område C:
Resultatinriktad humanitär respons
Mål 5:
Krisdrabbade
människan i
centrum för
humanitär respons
Mål 6:
Ökad kvalitet,
lärande, innovation
och resultat för
krisdrabbade
Tematiska perspektiv: jämställdhet och konfliktkänslighet
Perspektiv om risk, resiliens och samspel mellan humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete
2.3.1. Strategiskt område A: Princip-baserad humanitär respons
Internationell humanitär rätt (IHR) och humanitära principer utgör både en grund och en förutsättning för det
humanitära biståndet. För att bygga vidare på och stärka Sidas komparativa fördel som en principfast
humanitär givare föreslås lyfta den princip-baserade humanitära responsen till ett strategiskt område som
innefattar två interrelaterade målområden:
Mål 1. Stärkt skydd och ökad respekt för humanitära principer och internationell humanitär rätt (IHR)13: Sida
ska fortsatt vara en stark förespråkare för humanitära principer och efterlevnad av den humanitära rätten.
Detta är särskilt viktigt då respekten för humanitär rätt har urholkats i många kontexter med omfattande
mänskligt lidande som följd och då den bristande respekten är en av de största utmaningarna i dagens väpnade
konflikter. Målet svarar också upp mot flera WHS-åtaganden inom området14. Även om innehållet i det
11
Utgår ifrån GHD-princip 3.
Materiellt bistånd kan ske i form av försörjning med framförallt livsmedel, näringstillskott, nödlogi, rent vatten, sanitetsanläggningar, sjukvård och andra hälsoinsatser samt i vissa fall
undervisning/skolgång, jordbruksstöd och andra ej omedelbart livräddande insatser samt kontantbaserat stöd. Skyddsinsatser avser insatser för att säkerställa nödlidande kvinnors, mäns och barns
rättigheter till framförallt värdighet och fysiskt säkerhet, inklusive rätten till frihet från våld in begripet sexuellt våld. Skyddsinsatser innefattar även påtalande av väpnade gruppers skyldigheter,
registrerande av ställning som flykting och internflykting och utbildning om rättigheter och folkrättsskyldigheter. Ofta innehåller humanitära insatser inslag av både materiellt bistånd och skydd, d en
materiell biståndsinsats innebär att utsatta individers rättigheter värnas, och då en skyddsåtgärd förstärker förutsättningarna för den enskildes tillgång till materiellt bistånd.
13
Utgår ifrån GHD-princip 17,18 och 19.
14
(WHS 13) Fortsätta att stödja organisationer som svarar upp mot behov för krisdrabbade människor på flykt. (WHS 28) Främja bättre efterlevnad av IHR genom stöd till organisationer som arbetar
med att stärka respekt för IHR och hum principerna och ökat fokus på att utveckla den tekniska kapaciteten, metoder, praktiska verktyg och utbildning för lokalt bruk, (WHS 29) Sätta skydd i centrum
för humanitära insatser och ge skydd för alla enligt behov och utan diskriminering. (WHS 30) Stödja insatser som syftar till att spåra och samla in data och rapportera brott mot IHR, (WHS 32) Fortsätta
att stödja initiativ med internationella och nationella aktörer för att stärka nationell respons att undersöka och åtala SGBV brott och förbättra tillgång till rättvisa för de som utsatts, (WHS 34) Fortsätta
att öka kunskap om IHR och jämställdhet för att förbättra spridningen och genomförandet av IHR och internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter, (WHS 35), Stödja opartiska humanitära
aktörers initiativ att engagera sig med och arbeta i enlighet med humanitära principer i områden som kontrolleras av icke statliga grupper.
12
4
nuvarande målet i stort kan bevaras, föreslås lägga till en inledande mening om syftet med humanitär rätt, dvs.
att skydda civila, sjuka och sårade samt frihetsberövade i väpnade konflikter och tillförsäkra rätten till
humanitärt bistånd. Humanitär rätt och de humanitära principerna utgör grunden för det humanitära biståndet.
Respekt för och efterlevnad av dessa är en förutsättning för ett effektivt humanitärt bistånd. För att uppnå
målet ska Sida främja respekt för och efterlevnad av IHR samt sätta skydd i centrum för det humanitära
biståndet. Det är också viktigt att belysa vad skyddsinsatser handlar om, dvs. att säkerställa individers rätt till
skydd i enlighet med IHR, mänskliga rättigheter och flyktingrätt15. Hänvisning till riktlinjer och referens till
ATHA behöver inte längre stå kvar då förutsättningarna ändrats.
För att uppnå målet föreslås att:
Sida ska finansiera responsinsatser som ger stöd till individer som utsatts för våld och övergrepp för
att säkerställa värdighet och fysisk säkerhet16 och förebyggande insatser som minskar risker och
sårbarhet17, vilket inkluderar integrering av skyddsperspektivet och spridning av kunskap om IHR;
samt insatser som stridande parters skyldigheter och utvecklar metoder och verktyg för att förhindra
och stoppa kränkningar av IHR.
Sida ska även stärka skyddet för individer i väpnade konflikter genom att anlägga ett
jämställdhetsperspektiv i tillämpningen av IHR samt motverka könsrelaterat våld.
Sida ska vara en tydlig röst för ett princip-baserat humanitärt bistånd och ge förutsättningar för
humanitära aktörer att verka utifrån de humanitära principerna samt verka för en tydlig rollfördelning
mellan humanitära och militära aktörer i komplexa kriser.
Sida kan även ge stöd till humanitära aktörers arbete kring säkerhet och tillträde för att underlätta att
dessa får obehindrat tillträde till nödlidande människor.
Sida ska ge stöd till organisationer med ett skyddsmandat och andra relevanta aktörer.
Sida ska verka för att skyddsstrategier utvecklas och implementeras på landnivå.
Mål 3. Ökad kapacitet att planera och allokera resurser utifrån behov, kontext och evidens18: Detta mål
relaterar till den humanitära principen om opartiskhet som bygger på övertygelsen om alla människors lika
värde, rätt till överlevnad och värdighet. Enligt principen ska humanitär respons stå i proportion till behov och
riktas till de mest utsatta och sårbara krisdrabbade människorna i varierande kris och katastrofkontexter såsom
väpnade konflikter, komplexa utdragna kriser, plötsligt uppkomna och återkommande kriser.
En förutsättning för en opartiskt humanitär respons är holistiska behovsanalyser och att humanitära aktörer
prioriterar insatser utifrån denna. Det finns flera utmaningar med behovsbedömningar. Detta mål bygger
vidare på tidigare arbete med att stödja det humanitära systemets kapacitet att förbättra kvalitet, opartiskhet
och samordning av behovsbedömningar samt stärka den interna kapaciteten bland annat genom en utveckla en
allokeringsmodell. Målet bidrar också till att genomföra WHS/GB-åtaganden inom området19. Nuvarande
hänvisning till ECHO behöver inte längre stå kvar.
För att uppnå målet föreslås att:
Sida ska stödja humanitära insatser som svarar upp mot globala behov. Sida ska vidareutveckla intern
metod för allokering i enlighet med ny evidens.
Sida ska verka för att de FN-ledda humanitära responsplanerna utgår ifrån opartiska behovsanalyser.
Sida ska främja opartiska, holistiska, flersektoriella och samordnade behovsbedömningar. Sida ska
stödja initiativ som stärker det humanitära ”ekosystemets” kapacitet att allokera och programmera
utifrån de mest akuta behoven och de mest utsatta.
Sida ska särskilt främja behovsanalys och respons-modaliteter som i möjligaste mån beaktar
krisdrabbades egna behovsbedömningar, där olikheterna i behov beroende på kön, ålder och andra
aspekter av mångfald beaktas.
15
Utgår ifrån GHD-princip 4.
Detta innefattar att ge juridisk rådgivning, medicinsk och psykosocial rådgivning för överlevande från sexuellt och könsrelaterat våld, återintegrera barnsoldater i samhällen, återförena barn med
sina familjer och vårdnadshavare, registrering av flyktingar, ge rådgivning och ge utbildning om skydd i lokalsamhällen.
17
Detta innefattar att integrera skydd i humanitära sektorer, etablera barnvänliga platser och ge skydd genom närvaro.
18
Utgår från GHD-princip 6, 11 och 14.
19
(WHS 10) Aktivt hitta sätt att överskrida separationen mellan humanitärt och långsiktigt utvecklingssamarbete genom att stödja informationsdelning, gemensamma behovsanalyser och
gemensamma fleråriga resultat. (WHS 14) Stödja datainsamling och behovsbedömning för urbana flyktingar/internflyktingar och värdsamhällen. (WHS 25) Stärka det humanitära systemets kapacitet
att planera och allokera resurser baserat på samordnade och opartiska flersektoriella behovsbedömningar och analys. (GB 5) Förbättra gemensamma och opartiska behovsbedömningar.
16
5
Sida ska verka för att behovsanalys och respons skiljs åt för att minska risken för utbudsdrivet bistånd
och för förbättrad evidensbas som tillåter en jämförande global behovsanalys.
Sida ska bidra till gemensam analys med utvecklingsaktörer baserat på risk och sårbarhet.
2.3.2.Strategiskt Område B: Effektiv humanitär respons
Detta strategiska område bygger på Sidas komparativa fördelar som en flexibel humanitär givare som
investerar i att stärka det humanitära systemet. Området bidrar direkt till åtaganden för förbättrad effektivitet
20
inom ramen för WHS och Högnivåpanelen, inkl. Grand Bargain.
Mål 4: Förutsägbar, snabb och flexibel humanitär finansiering21: Sida har föregått med gott exempel för att
säkerställa snabb, flexibel och förutsägbar humanitär finansiering som bidrar till att skapa oberoende,
flexibilitet och långsiktighet i humanitär respons, vilket möjliggör ett mer effektivt humanitärt bistånd.
WHS/GB åtaganden22 indikerar avsikt att fortsätta följa rekommenderad praxis inom området.
För att uppnå målet föreslås att:
Sida ska stödja internationella humanitära insatser som genomförs av multilaterala organisationer,
Rödakors och rödahalvmånerörelsen, civilsamhällesorganisationer samt myndigheten för
Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Sida ska stödja organisationer och finansieringsmekanismer
utifrån deras komparativa fördelar.
Sida ska fortsatt ge stöd till landbaserade humanitära fonder för att säkerställa flexibel respons i större
humanitära kriser samt bidra till att stärka humanitär samordning och lokal kapacitet.
Sida kan ge partnerorganisationer ett oallokerat bidrag inom ramen för snabbinsatsmekanismen
(RRM), när så är relevant och där organisationen har ett tydligt mervärde i snabba insatser.
Sida ska uppmuntra och stödja långsiktighet i planering, särskilt i utdragna kriser. Sida ska därför
sträva mot att öka flerårig finansiering i utdragna kriser, samtidigt som flexibilitet måste
vidmakthållas för att hantera oförutsägbara kriser.
Sida ska öka uppföljning av kontantbaserat stöd och uppmuntra partnerorganisationer att systematiskt
överväga obundet kontantbaserat stöd tillsammans med andra modaliteter, där relevant och möjligt för
att säkra ett kostnadseffektivt stöd.
Sida ska verka för att rapportering med andra givare förenklas och harmoniseras.
Mål 5: Stärkt kapacitet hos det humanitära ”ekosystemet” för effektiv humanitär respons23: Sida har spelat en
viktig roll i att stärka det humanitära systemet genom stort stöd och påverkansarbete för samordning men
också stärkt nationell och lokal kapacitet genom organisationer som vidareförmedlar till nationella och lokala
organisationer. För att bättre spegla olika aktörers mervärden och roller i det bredare humanitära
”ekosystemet” i enlighet med WHS/GB-åtaganden24, kombinerat tidigare mål om stärkt humanitär
samordning och stärkt nationell och lokal kapacitet. Det grundläggande budskapet om en väl samordnad
respons och ett tydligt humanitärt ledarskap är fortsatt en förutsättning för ett effektivt humanitärt bistånd.
För att uppnå målet föreslås att:
Sida ska främja ett strategiskt och operativt samarbete mellan olika sinsemellan kompletterande
aktörer i det humanitära ”ekosystemet”.
Sida ska stödja humanitär samordning i fält, främst genom det FN-ledda arbetet. Sida ska främja en
resultatinriktad samordning där både humanitärt ledarskap och Sidas humanitära partnerorganisationer
utkrävs ansvar för effektiv samordning. Sida ska också verka för att internationella
20
Utgår ifrån GHD-princip 15.
Utgår ifrån GHD-princip 12, 13 och 14.
(WHS 20) Stödja minst 15 % av svensk humanitärt stöd till att finansiera humanitära responsplaner genom humanitära landfonder där sådana finansieringsmekanismer finns och fungerar i enlighet
med FNs generalsekreterares mål. (WHS 21) Öka flerårig finansiering baserat på fleråriga planer. (WHS 22) Uppmuntra hum partners att till 2017 överväga kontantbaserat stöd tillsammans med andra
modaliteter i hela den humanitära responsen, särskilt flersektoriellt, där relevant och möjligt. Arbeta tillsammans med andra givare för att förenkla/harmonisera rapportering. (GB 3) Öka användning
och samordning av kontantbaserat stöd. (WHS 26) Arbeta tillsammans med andra givare för att förenkla/harmonisera rapportering. (GB 4) Minska duplicering och administrativa kostnader genom
funktionella bedömningar. (GB 7) Öka gemensam flerårig planering och finansiering. (GB 8) Minska öronmärkning av humanitärt bistånd. (GB 9) Harmonisera och förenkla rapporteringskrav.
23
Utgår ifrån GHD-princip 8 och 10.
24
(WHS 9) Stödja RC/HC ledarskap vad gäller samordning av internationellt engagemang och mobilisera resurser för att stödja gemensamma resultat. (GB 2) Öka stöd och finansiering till nationella
och lokala aktörer. (WHS 23) Öka andelen av hum stöd som går till lokala organisationer och de som är först på plats (25 % 2020), inkl. stöd till humanitära landfonder och andra
finansieringsmekanismer såsom DREF och NGO pooled funds.
21
22
6
samordningsmekanismer stärker och kompletterar nationella samordningsmekanismer där så är
möjligt och relevant.
Inom ramen för kluster- och sektorsamarbetet, ska Sida särskilt främja verksamhet som aktivt
inkluderar nationella och lokala responsaktörer.
Sida ska verka för att de FN-ledda humanitära responsplanerna är strategiska, prioriterande och
fleråriga där möjligt. Sida ska verka för att stöd till FN och civilsamhällesorganisationer utgår till
insatser inom dessa planer.
Sida ska fortsätta att stödja myndigheter, nationella och lokala humanitära organisationer genom
nuvarande finansieringsmekanismer och sträva efter att hitta nya innovativa sätt att nå ut till och
finanisera nationella och lokala aktörer. Sida ska bland annat verka för ökat stöd till och delaktighet
av nationella och lokala aktörer inom ramen för landbaserade humanitära fonder.
Sida ska främja att alla humanitära partnerorganisationer utgår ifrån partnerskapsprinciperna om
respekt, transparens, resultat, ansvarsfördelning och komplementaritet. Sida ska främja att lokalt
inkluderande kapacitetsstärkande ska vara en integrerad del av humanitära insatser och att partners på
ett enhetligt sätt visar på summa och proportion överförd till lokala partners25.
2.3.3. Strategiskt område C: Resultatinriktad humanitär respons
GB26 har ett starkt fokus på ansvarsutkrävande och att bygga gemensamma mekanismer för
ansvarsutkrävande och resultat och ber givare att investera i dessa system. Det strategiska området
sätter krisdrabbade människor i centrum för det humanitära arbetet och fortsätter att stärka kvalitet,
lärande, innovationer och resultat.
Mål 5: Den krisdrabbade människan i centrum för humanitär respons27: Detta mål säkerställer att Sida och
humanitära partnerorganisationer till fullo tar till vara krisdrabbade människors handlingskraft, rätt till
självbestämmande och viktiga roll i att identifiera behov, inriktning, effektiv respons och utvärdera resultat av
humanitärt arbete. Krisdrabbade människor är en resurs och deras rättigheter och kompetenser ska utgöra
mittpunkten för humanitär respons. Det är oftare svårare för sårbara grupper att erhålla skydd och stöd samt
göra sin röst hörd. Att säkerställa att deras behov möts är ett tydligt sätt att tillämpa de humanitära principerna
om humanitet och opartiskhet. Målet ger Sida möjlighet att fortsatt stödja övergripande mekanismer för
ansvarsutkrävande.
För att uppnå målet föreslås att:
Sida ska verka för att det humanitära biståndet i möjligaste mån utformas med hänsyn till
speciellt utsatta grupper beträffande kön, ålder, etnicitet, språk och särskilda behov.
Sida ska verka för att krisdrabbade människor sätts i centrum för humanitär respons och
därmed verka för ökat självbestämmande hos krisdrabbade människor. Sida ska också öka stöd
till finansieringsmekanismer som främjar ökat självbestämmande såsom kontantbaserat stöd.
Sida ska ge flexibelt stöd för att underlätta att program kan anpassas efter återkoppling från
lokalsamhällen.
Sida ska stödja organisationer som möjliggör ansvarsutkrävande hos krisdrabbad befolkning.
Sida ska i avtal med humanitära partnerorganisationer inkludera att de krisdrabbade – utsatta
kvinnor, män, flickor och pojkar- så långt som möjligt själva ska vara med att utforma,
genomföra och utvärdera det stöd man förväntas erhålla.
Mål 6: Ökad kvalitet, lärande, innovation och resultat för krisdrabbade människor28: Detta mål slår
ihop tidigare mål om professionalisering och kvalitet, lärande och innovation samt ökar fokus på
resultat. Sida har bidragit till att stärka det humanitära systemets kapacitet inom flera viktiga områden,
etablerat strategiska partnerskap med civilsamhällesorganisationer och arbetat aktivt för att stärka
lärande, innovation och att samla resultat från det humanitära biståndet. Sida ska fortsätta detta arbete
25
Charter4change.
(WHS 9) Stödja RC/HC ledarskap vad gäller samordning av internationellt engagemang och mobilisera resurser för att stödja gemensamma resultat. (WHS 24) Aktivt stödja initiativ som främjar
transparens i humanitärt bistånd på alla nivåer. GB 4: Minska duplicering och administrativa kostnader genom funktionella bedömningar: Genomföra gemensamma funktionella utvärderingar och
minska individuella bedömningar. (GB 6) Deltagande revolution: inkludera mottagare av stöd i beslut som påverkar deras liv. Bidra till att gemensamma standarder och ett samordnat förhållningssätt
för lokalsamhälle engagemang och deltagande. Ge flexibelt stöd som underlättar anpassning av program som svar på återkoppling från lokalsamhällen.
27
Utgår ifrån GHD-princip 7.
28
Utgår ifrån GHD-princip 16, 21,22 och 23.
26
7
för ett mer effektivt och resultatinriktat arbete med den krisdrabbade människan i centrum och med
utgångspunkt i WHS/GB-åtaganden inom området29.
För att uppnå målet föreslås att:
Sida ska ge stöd till professionella och erfarna humanitära organisationer, baserat på deras
komparativa fördelar och resultat. Sida ska fortsatt arbeta med strategiska partnerskap som inbegriper
finansiering, påverkansarbete, metod och policyarbete.
Sida ska fortsätta främja utvecklandet av frivilliga humanitära standarder.
Sida ska stödja nätverk och organisationer som arbetar med kvalitetssäkring av humanitära insatser
samt forskningsinstitut som arbetar med tillämpad forskning.
Sida ska kvalitetssäkra den humanitära verksamheten genom stärkt fältnärvaro, regelbundna
utvärderingar och seminarier där möjligt tillsammans med andra givare.
Sida ska främja ett kostnadseffektivt och innovativt humanitärt bistånd. Sida ska stödja organisationer,
aktörer och nätverk samt utveckla kontakter med företag, privat sektor och forskare för att stimulera
till innovativa metoder och tekniska lösningar i syfte att nå krisdrabbade än mer effektivt.
Sida ska utveckla dialog med såväl humanitära partnerorganisationer som med Regeringskansliet
(UD) och andra givarländer kring genomförandet av humanitära frågor.
Sida ska främja och stödja initiativ som främjar etablering och uppföljning av gemensamma resultat.
Sida ska verka för att öka finansiell transparens inom det humanitära ”ekosystemet” publicera data om
humanitär finansiering och stödja initiativ med syfte att öka kunskap om humanitär finansiering.
Sida ska hantera risk för korruption som en integrerad del av genomförandet av humanitära insatser
genom kunskap och förståelse vid bedömningstillfället och klara regler för hur korruptionsmisstakar
ska följas upp.
2.3.4.
Perspektiv
I uppdraget till Sida ingår att diskutera förutsättningar och metoder för att integrera ett miljö-klimatperspektiv,
ett jämställdhetsperspektiv liksom ett konfliktperspektiv i Sidas humanitära bistånd.
Sida föreslår att integrera två perspektiv i den humanitära verksamheten: ett nytt tematiskt perspektiv med
fokus på jämställdhet (skulle också kunna integreras i mål 5) och konfliktkänslighet samt ett perspektiv om
risk, resiliens och samspel mellan humanitärt bistånd och långsiktig utveckling som ersätter de två nuvarande
perspektiven om katastrofriskreducering och tidig återhämtning.
Tematiskt perspektiv/Jämställdhet: I nuvarande strategi finns en skrivning i introduktionen om ”att det
humanitära biståndet ska beakta att kvinnor, män, pojkar och flickor påverkas olika i humanitära situationer”
som varit avgörande för att kunna ställa krav och vara tydlig i dialog med humanitära partnerorganisationer.
Texten har gett stöd för ett arbetssätt där män, kvinnor och flickor och pojkars olika behov och förutsättningar
integrerats i analyser och verksamhet. Den humanitära utvärderingen bekräftar att Sida arbetat effektivt med
jämställdhetsintegrering och att partners uppfattar Sida som en givare som ställer tydliga krav på
jämställdhetsintegrering. För att bygga vidare på detta arbete, svara upp mot WHS åtaganden och fortsätta
vara ledande30 inom området, föreslås att jämställdhet nu lyfts upp som ett eget tematiskt perspektiv i en ny
humanitär strategi.
Detta innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i den humanitära verksamheten för att
säkerställa att män, kvinnor, flickor och pojkars specifika behov lyfts och tillgodoses.
Jämställdhetsperspektivet handlar också om att beakta olika aspekter av maktstrukturer och mångfald
(ålder, funktionsnedsättning, minoriteter etc.) då dessa tillsammans med bristande jämställdhet kan
skapa ökad diskriminering och sårbarhet.
29
(WHS 9) Stödja RC/HC ledarskap vad gäller samordning av internationellt engagemang och mobilisera resurser för att stödja gemensamma resultat. (GB 1) Större öppenhet: publicera i tid,
transparent, harmoniserad och öppen kvalitetsdata om humanitär finansiering två år efter WHS med International Aid Transparency Initiative (IATI) som en gemensam standard.
30
(WHS 39) Endast finansiera humanitära insatser som explicit inkluderar gender analys med köns och åldersfördelad data 2018 och stödja det humanitära systemets kapacitet att säkerställa att
kvinnor och barns mänskliga rättigheter är integrerade i humanitär respons.(WHS 40) Kräva att partnerorganisationer tillämpar IASC, ECHO eller annan gender och åldersmarkör i alla humanitära
insatser 2018 och bara inkluderar insatser som inkluderar ett jämställdhetsperspektiv. (WHS 41) Främja att pojkar och män inkluderas i våldsförebyggande arbete. (WHS 42) Främja att humanitära
och utvecklings organisationer samarbetar och stärker lokala kvinnogruppers kapacitet genom t.ex. kapacitetsstärkande och mentorskap. (WHS 44) Öka antalet riktade insatser som genomförs av
partnerorganisationer för att svara upp mot kvinnors och flickors humanitära behov 2018.
8
Ett jämställdhetsperspektiv i det humanitära biståndet kan också bidra till att stärka resiliens genom att
öka kapacitet, inkl. för de mest sårbara, att hantera, återhämta sig från kriser och katastrofer samt vara
bättre förberedda för framtida kriser. Därutöver, att inkludera särskilt utsatta grupper i utformningen
och genomförandet av humanitära insatser, kan bidra till att stärka dessa gruppers egenmakt och att
lägga en viktig grund för fortsatt utveckling. Vissa modaliteter och processer såsom kontantbaserat
stöd kan vara särskilt effektiva.
För att genomföra perspektivet föreslås att:
Sida ska främja att jämställdhet integreras i behovsanalys och tillämpning av IHR,
Sida endast ska finansiera insatser som utgår ifrån en integrerad jämställdhetsanalys där män
och kvinnor, flickor och pojkars olika behov och förutsättningar identifieras.
Sida ska verka för att alla humanitära partnerorganisationer tillämpar IASC, ECHO eller annan
jämställdhet och åldersmarkör, inklusive könsuppdelad statistik.
Sida ska stärka det humanitära ”ekosystemets” kapacitet att integrera jämställdhet i det
humanitära arbetet,
Mot bakgrund av en behovsanalys ska Sida beakta och stödja riktade insatser inom de olika
livräddande sektorerna som svarar upp mot kvinnor, män, flickor och pojkars specifika behov.
Detta kan t.ex. innefatta: Kvinnor, män, flickor, pojkar särskilda hälsovårdsbehov (främst
primär och sekundär hälsovård), inkl. kvinnor och flickors särskilda behov i samband med
graviditet och förlossning; Kvinnors, mäns och ungdomars särskilda behov avseende sexuell,
reproduktiv och psykosocial hälsa; gravida och ammande kvinnor samt pojkar och flickors
särskilda behov inom nutrition; Kvinnor, män, flickors, pojkars särskilda behov av skydd mot
våld och andra övergrepp, i synnerhet sexuella/könsrelaterat våld, ökad utsatthet för
människohandel och barnäktenskap, risk för rekrytering till väpnade styrkor och mot
ekonomisk och social utsatthet samt massavrättningar.
Tematiskt perspektiv/ konfliktkänslighet: I nuvarande strategi finns en skrivning i introduktionen
om konfliktkänslighet. Den har bidragit till att Sida kunnat följa upp partners arbete med
konfliktkänslighet och ställt krav på riktlinjer för analys och tillämpning. För att fortsätta och fördjupa
detta arbete samt beakta WHS åtaganden31 föreslås att konfliktkänslighet lyfts upp som ett tematiskt
perspektiv. Området relaterar också till andra mål och perspektiv, särskilt perspektivet om risk,
resiliens och samspel mellan humanitärt bistånd och utvecklingssamarbetet. Perspektivet syftar till att
förhindra att humanitära insatser negativt påverkar eller skapar konflikter. Humanitära insatser kan
också bidra till att motverka konflikter och främja fredsinitiativ samtidigt som utgångspunkterna är de
humanitära principerna. För att Sidas humanitära bistånd skall vara konfliktkänsligt krävs analys av
hur responsen påverkar en konfliktsituation och att den används för att motverka identifierade negativa
effekter och i den mån möjligt bidra till fredsbyggande om i enlighet med de humanitära principerna.
För att genomföra perspektivet föreslås att:
Sida ska fortsätta att tillhandahålla humanitärt bistånd på ett sätt som inte bidrar till väpnad
konflikt, förvärrar spänningar mellan befolkningsgrupper och inte utsätter dem för våld och
andra övergrepp.
Perspektiv om risk, resiliens och samspel mellan humanitärt bistånd och långsiktig utveckling32: I
uppdraget till Sida ingår att göra en analys av samspelet mellan humanitära insatser och långsiktigt
utvecklingssamarbete. Sidas arbete på detta område har tagit fart i och med ökat fokus på risk, sårbarhet och
resiliens inom utvecklingssamarbetet och skapat bättre förutsättningar för starkare samspel mellan det
humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingssamarbetet.
Arbetet med att stärka människors och samhällens resiliens mot både konflikt och klimat/miljö-relaterade
risker är främst en fråga för det långsiktiga utvecklingssamarbetet men även det humanitära biståndet kan och
ska bidra där så är möjligt. Den nuvarande strategin tydliggör detta genom de två perspektiven om
katastrofriskreducering och tidig återhämtning. Nuvarande övergripande mål (s.1) och skrivningen relaterat
31
32
(WHS 7) Konfliktperspektivet ska integreras i det humanitära biståndet.
Utgår ifrån GHD-princip 9.
9
till att det humanitära stödet omfattar insatser såsom förebyggande, beredskap och återuppbyggnad har
möjliggjort strategiska humanitära investeringar i syfte att minimera skadeverkningar i humanitära situationer.
Det har också bidragit till att Sida och Sverige varit en drivande kraft inom området, särskilt vad gäller
katastrofriskreducering.
För att bygga vidare på det förhållningssätt som nyligen tagits fram, fortsätt vara en ledande givare inom
området och svara upp mot WHS/GB åtaganden33 föreslås slå ihop de två perspektiven till ett om risk,
resiliens samt samspel mellan humanitärt bistånd och långsiktig utveckling.
Perspektivet handlar dels om att det humanitära biståndet, där så är möjligt och på ett medvetet och
ansvarsfullt sätt, kan bidra till att stärka individers och samhällens resiliens mot miljö, klimat och
konfliktrelaterade risker utan att det humanitära uppdraget kompromissas. Här blir både miljö/klimat och
konfliktperspektivet centrala delar. Humanitärt arbete likställs ofta med kortsiktiga insatser för att lindra
omedelbar nöd och rädda liv men den humanitära verkligheten är mycket mer komplex än så. Humanitära
insatser måste därför anpassas för att på ett så effektivt sätt som möjligt möta humanitära behov, både på kort
och medellång sikt. För att genomföra perspektivet föreslås att:
Sida ska i varje humanitär kontext analysera ifall det finns möjlighet att även stärka utsatta och
sårbara människors resiliens och därigenom säkerställa en effektiv humanitär investering. Detta
innebär även att i möjligaste mån motverka att humanitära insatser befäster risk och sårbarhet hos
drabbad befolkning.
Sida ska integrera risk och sårbarhet i humanitära analyser.
Sida ska se över möjligheten till flerårig humanitär finansiering särskilt i utdragna kriser, samtidigt
som flexibilitet måste vidmakthållas för att hantera oförutsägbara kriser. Alltför stora belopp kan
därför inte intecknas in i framtiden.
Sida ska verka för att partnerorganisationer integrerar ett risk och resiliens-perspektiv där så är
möjligt34.
Sida ska stödja ett begränsat antal strategiska insatser med katalytisk effekt för att främja resiliens35 i
syfte att skapa förutsättningar att skalas upp med långsiktig utvecklingsfinansiering.
Sida ska minska den humanitära verksamhetens negativa påverkan på miljön.
Perspektivet handlar också om att stärka samspel med utvecklingssamarbetet. I flera kontexter, särskilt
utdragna kriser, sker humanitära och långsiktiga utvecklingsinsatser sida vid sida under flera år utifrån olika
principer och mål. De sammanstrålar inom områden såsom risk, sårbarhet och resiliens. Det är då viktigt att de
kompletterar och samverkar. Genom ökat fokus på sårbarhet inom hållbarhetsagendan 2030 inkluderas den
humanitära målgruppen genom ”att ingen får lämnas utanför” och ”att nå dem som är längst efter först”. Det
humanitära biståndet bidrar också till flera hållbarhetsmål. Agendan för riskreducering inom Sendairamverket är gemensam för båda. Utvecklingssamarbetet kan bidra till att minska framtida humanitära behov
genom att arbeta långsiktigt för att adressera underliggande krisorsaker inom en rad områden på lokal,
nationell, regional och global nivå.
Perspektivet innebär därför också att det humanitära arbetet har en viktig påverkansroll vad gäller att:
främja och bidra till ett ökat fokus på kontextuella risker (inklusive miljö, klimat och
konfliktrelaterade risker), sårbara och utsatta människor och resiliens inom utvecklingssamarbetet.
främja och bidra till gemensam kontextanalys och planering i kris och högriskkontexter, baserat på
risker och sårbarhet.
främja och bidra till att utvecklingsstrategier på nationell, regional och global nivå beaktar risk och
sårbarhet, inkluderar resiliens och möjligheter till synergier med det humanitära arbetet.
33
(WHS 6) Stödja och svara upp mot tidiga varningssignaler och framväxande krisanalyser. (WHS 8) Fortsatt stärka samspel mellan HUM/UTV genom gemensamt förhållningssätt till risker, resiliens och
utdragna behov. (WHS 10) Aktivt hitta sätt att överskrida separationen mellan HUM/UTV genom att stödja informationsdelning, gemensamma behovsanalyser och gemensamma fleråriga resultat.
(WHS 11) Främja att utvecklingssamarbetet investerar i att utveckla nationella systems kapacitet för risk och sårbarhetsanalys. (WHS 12) Främja att utvecklingssidan expanderar till att inkludera
förebyggande och riskdrivna public-private partnerskap genom t.ex. riskförsäkringar och sociala skyddssystem. (WHS 15/16) Stödja hållbara lösningar för flyktingar, internflyktingar och värdsamhällen,
inkl. i urbana områden. (WHS 17) Stödja innovativa lösningar för flyktingar och internflyktingar som bidrar till självtillit genom arbetsskapande, yrkesutbildning och inkomstgenererande insatser. (WHS
27) Främja att utvecklings-sidan stödjer hållbara lösningar för flyktingar och internflyktingar. (WHS 36) Stödja globala aktörer såsom GFDRR och UNISDR som viktiga aktörer för att implementera
Sendairamverket. (WHS 37) Stödja riskreducerande och resiliens-byggande initiativ på nationell och lokal nivå från utvecklingssidan och med stöd från det humanitära. (WHS 38) Ta en mer gemensam
och systematisk ansats till risk och resiliens genom gemensam analys, gemensam planering och mer flexibelt UTV stöd för att minska risker och stärka resiliens på lokal, nationell och global nivå, inkl.
riskkänsliga sociala skyddssystem och riskförsäkringar.
34
Inkluderar t.ex. flersektorprogram, kontantbaserat stöd och tidig respons.
35
Inkluderar t.ex. kapacitetsstärkande, katastrofriskreducering, hållbara lösningar och innovativa finansieringsformer.
10
främja användningen av flexibla och innovativa lösningar och finansieringsformer inom
utvecklingssamarbetet i högrisk och kriskontexter som kompletterar humanitära insatser i syfte att
stärka resiliens mot kriser och katastrofer, hantera underliggande krisorsaker och stödja hållbara
lösningar på humanitära utmaningar. Det innefattar t.ex. riskförsäkringar, sociala trygghetssystem
samt kontantbaserat stöd. Det innebär dock inte att det utvecklingssamarbetet skall stödja rent
livräddande insatser och vice versa.
främja och bidra till ökad fokus på resiliens och stärkt samspel i lokal, nationell och internationell
dialog och samordning.
främja ökad förståelse för det humanitära arbetet, mandat och principer inom utvecklingssamarbetet
och gemensamma beröringspunkter.
2.4. Resultat och resultatuppföljning
Strategiområden och mål i ovan föreslagna målstruktur utgår likt nuvarande strategi ifrån GHD-principerna
och är därför process-orienterade. För resultatuppföljning föreslås att Sida utvecklar indikatorer för varje mål.
Som komplement och för att visa på bredden av Sidas humanitära arbete inom olika sektorer, har Sida
utvecklat indikatorer inom flera livräddande sektorer som idag används för att sammanställa sammantagna
resultat inom humanitära sektorer på årsbasis. Sida föreslår att detta förfarande fortsätter.
11
Bilaga 1: Process för framtagande av underlag inför utarbetandet av strategi för Sveriges
humanitära bistånd genom Sida 2017-2019
23 augusti
Synpunkter från fältkollegor samt den humanitära enheten
25 augusti
Synpunkter från Strategiska Partners
2 september
Synpunkter i form av korta skrivelser från enhetens tematiska experter
9 september
Summering av ovan input i ett första utkast
12 september
Bitr. AC och EC/HUM ger synpunkter på första utkastet
16 september
Utkast till AC och enheten för snabb återkoppling
16 september
Synpunkter från CORP ledamöter
19 september
Integrering av AC synpunkter och utskick till andra avd.
21 september
Internt Intressentmöte med andra berörda enheter/avdelningar
21 september
Intressentmöte med CSO partners
22 september
Final utkast skickas till enheten för sista läsning
22 september
Dragning AC
23 september
Underlag skickas till GD
27 september
Dragning GD
30 september
Underlag skickas till UD
12
