Vägar till arbete för personer med
psykiska funktionshinder
Surahammar
Camilla Bogarve
Supported Employment är en
arbetsrehabiliteringsmodell.
Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med
stöd för personer med svåra
funktionsnedsättningar
Global utveckling inom
psykiatrisk rehabilitering
• Enighet kring att det
övergripande syftet med
psykiatrisk rehabilitering är
stödja individuell återhämnting
• Fokus på arbete
• Ökad medvetenhet om hur den
traditionella formen för
rehabilitering, Train and place
fungerar sämre än den senare ,
Place and train
Följande kännetecknar
Supported Employment
•
•
•
•
•
•
Place and Train – modell
Vänder sig till personer med funktionsnedsättning/hinder
Utgångspunkt i att alla kan bidra med något
Målet är arbete på öppna marknaden
Målet är ett arbete med lön
Individuellt stöd så länge personer önskar och behöver
Jämförelse mellan två modeller
Train and place
Place and train
• Medicinskt perspektiv
• Experter bedömer
• Återhämtningsperspektiv
arbetsförmågan
• Klienten bedömer själv
• Förberande rehabilitering
Samma
innan personer kommer dit
arbetsspecialist/coach finns
han/hon önskar
med genom hela processen
• Olika experter i förhållande
”från ax till limpa”
till var personen befinner sig • Stöd så länge personen
i sin process
behöver och vill ha
• Ofta tidsbegränsat stöd
Lågt ställda förväntningar
Förväntningarna på, vad personer med psykisk
sjukdom kan klara av, blir lågt ställda när professionella
i huvudsak fokuserar på sjukdomssymtom och hur
dessa kan hanteras. Istället för att se hela den
potential som personen har.
Kramer, Gagne, 1997
Några myter från det förgångna
• Allvarlig psykisk sjukdom är livslång
• Diagnos, symtom och funktionsnedsättningar ger
information om återhämtningspotential
• Sjukdomsinsikt är avgörande och det första steget i
återhämtning
• Det är viktigt att personer med psykisk sjukdom inte utsätter
sig för belastning
Ett socialpsykiatriskt
dilemma?
Individen ”går in i väggen”
En individ söker hjälp
Psykiatri
Socialpsykiatri
Samhällsliv
Vi har ambitionen att
återföra individen till ett liv i
samhället
En vägg av negativa attityder
Rosenberg, 2009
Negativa effekter av arbetslöshet
Ökat missbruk
Ökad fysisk ohälsa
Ökad psykisk ohälsa
Förlust av självkänsla
Förlust av sociala kontakter
Alienation och apati
Warr, 1987
Återhämtning
En möjlighet för alla eller bara för några få lyckligt lottade?
Återhämtning är en djup personlig och unik
förändringsprocess som kan omfatta nya attityder,
värderingar, känslor, mål och roller. Det är ett sätt att leva
ett tillfredsställande, hoppfullt och konstruktivt liv även
inom ramen för de begränsningar som sjukdomen ger. Det
innebär att skapa ny mening sitt liv och om att växa förbi
den katastrof sjukdomen kan ha åsamkat.
Anthony, 1993
Ibland är vi rädda för att vi ska inge falskt hopp!
Det innebär en stor risk
att förmedla en falsk bild av
att det inte finns något hopp.
Daniel Fisher
psykiatriker med egen erfarenhet
Följande omnämns ofta som sådant människor
med psykisk ohälsa återhämtar sig ifrån
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Förlust av självkänsla och hopp
Förlust av makt och kontroll över det egna livet
Ensamhet, isolering och förlust av relationer (ex. vänner)
Förlust av värderade roller och miljöer (ex. skola eller arbete)
Negativa attityder från omgivningen (privat och professionell)
Stigma, diskriminering och utanförskap
Trauman
Självmedicinering och beroende av alkohol och droger
Sjukdomen och den medicinska behandlingen
Ershammar, Bogarve, 2012
Vinster med arbete
• Ökad inkomst
• Stärkt självförtroende
• Ökad livskvalitet och empowerment
• Reducerade sjukdomssymtom
Arns,1993, 1995, Bond, 2001, Fabian, 1989,1992, Mueser, 1997, Van Dongen,
1996, 1998, Bejerholm, 2012
NYA PERSPEKTIV
Vi måste ifrågasätta
perspektivet att människor med
psykisk ohälsa kan skaffa sig ett
liv först efter att man blivit fri
sina sjukdomssymtom.
Davidsson, 2009
En självald process
Återhämtning är det människor som drabbats av psykisk ohälsa
gör. Återhämtning innebär ofta återupptagning av värderade
roller och lärande av nya attityder och färdigheter.
Rehabilitering är det professionella gör för att stödja lärande,
rollövergångar och delaktighet i önskade sammanhang och
därmed individuell återhämtning.
Gagne, 2004
Vad vill man ha?
Människor med psykisk ohälsa varken
efterfrågar eller vill bli förändrade. Vad man
vill är att få hjälp att hantera och leva med
och återhämta sig ifrån sin sjukdom i så hög
grad som möjligt.
Davidsson, 2009
Resurser i ett samhällsbaserat stöd för
personer med psykiska och neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
Behandling
Rättighetsskydd
Case
mangement
Självhjälp
Kamratstöd
Krisintervention
Personen
Rehabilitering
Livskvalitet
Fysisk
hälsa
Grundläggande
stöd
Syfte med psykiatrisk rehabilitering
Att hjälpa människor med psykiska
funktionsnedsättningar att öka sin kompetens så att de
kan bli framgångsrika och tillfredsställda i miljöer de
själva valt för boende, studier, arbete och/eller socialt
umgänge, med minsta möjliga
professionella insatser.
Anthony, Farkas , 1989
Den psykiatriska rehabiliteringsfilosofin
Personer med psykiska
funktionsnedsättningar kan öka sin
kompetens och kan behöva hjälp att
utveckla nya färdigheter och få tillgång
stöd för att klara rollövergångar
och inta önskade roller.
¨
Anthony, Cohen, Farkas, Gagne, 2002
Min egen verktygslåda
Psykiatrisk rehabilitering syftar till att öppna
samhällets dörrar och hjälpa människor att
lära sig leva sitt liv och utveckla ett
livskoncept.
Anthony, Cohen, Farkas, Gagne, 2002
Principer
Supported Employment IPS
1.
2.
3.
4.
5.
Vanligt arbete är målet
Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta
Integrerat i det kliniska psykiatriska teamets arbete
Klientens preferenser, intresse och val är viktiga
Bidragsrådgivning och ställningstagande till ekonomi i ett
tidigt skede
6. Arbetssökandet inleds snabbt
7. Systematisk utveckling av arbetsplatser
8. Tillgång till kontinuerligt stöd som inte är tidsbegränsat
1. Vanligt arbete är målet
Verksamheter som erbjuder IPS utgår från
att lönearbete är ett uppnåbart mål för
personer med omfattande psykiska
funktionshinder.
2. Lämplighet baseras på
individens vilja att arbeta
Personer exkluderas inte till följd av
sjukdom, missbrukshistorik, grad av
funktionsnedsättning eller bakgrund.
3. Integrerat del i det
psykiatriska teamets arbete
Arbetscoacher/specialister
deltar i det psykiatriska teamets arbete.
4. Klientens preferenser, intresse
och val är viktiga
Arbetsspecialisten utgår från personens
egna önskemål och val istället för
professionellas bedömning.
5. Personlig ekonomisk rådgivning
Rådgivning kring ekonomi och
bidrag samt ställningstagande
i ett tidigt skede.
6. Arbetssökandet inleds tidigt
Arbetssökandet, första kontakten med en
arbetsgivare inom en månad i syfte att stödja
personen att få arbete så snart som möjligt
istället för att förlänga tiden genom
bedömning, träning och rådgivning.
7. Systematisk utveckling av
arbetsplatser
Arbetscoachen bygger upp ett nätverk av
arbetsgivare baserat på klienters önskemål
och intressen och arbetar systematiskt
med att skapa relationer med lokala
arbetsgivare.
8. Tillgång till kontinuerligt stöd
som inte är tidsbegränsat
Individuellt stöd
så länge personen önskar och
behöver.
Fidelity / programtrohet
• Mätning var 6:e månad
• Intervjuer med brukare, coacher, case
managers/kontaktpersoner, samarbetspartners som FK
o AF, enhetschefer mfl.
• Högre poäng = bättre resultat
Programtrohet, vad mäts?
Personal
Organisation
Service
•
•
•
•
115 - 125
100 – 114
74 – 99
73 – mindre
Exemplarisk programtrohet
God programtrohet
Rimlig programtrohet
Inte Supported Employment/IPS
Detta visar forskning
• Egenskaper hos klienten har mycket liten inverkan på
• resultatet (Bond et al, 1995, 1997, 2001; Catty et al, 2008)
• Det finns inget samband mellan psykiatrisk symtomatolgi,
funktionsnedsättningar och resultat. (Anthony,1984, 1995)
• De flesta studier visar inga samband mellan anställning,
diagnos, funktionshinder och sociala färdigheter (Drake et al,
1994, 1996, 1999; Bond et al, 1995, 1997, 1999,2001, Catty et al 2008)
• Det finns ett samband mellan slutenvårdsvistelse och resultat
vad gäller arbete, orsaken är inte klarlagd
• Tidigare arbetslivserfarenhet har positiv inverkan på resultat,
men motivation och drivkraft verkar vara viktigare
Supported Employment
Forskning - USA
• 40 – 60% fick arbete jämfört med 20% kontrollgruppen (Bond)
• 55 % fick arbete jämfört med 34% kontrollgrupp (Cook, 2005)
• Supported Employment ökar möjligheterna till arbete för
personer med psykiska funktionsnedsättningar - tre gånger
större chans (Anthony, Cohen, Farkas, Gagne, 2002)
Competitive Employment Rates in
14 Randomized Controlled Trials of
Individual Placement and Support
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
96
NH
10
AL
07
IL
04
CT
08
HK
IPS
10
CA
08
AUST
Control
06
SC
99
DC
08
CA
07
EUR
06
QUE
10
HOL
Control 2
Becker, 2011
02
MD
Den europeiska studien
IPS var mer effektivt på alla sex platser på alla arbetsrelaterade punkter:
Anställningsdagar
Timmar arbetade
Period då man upprätthöll arbete
Andra faktorer
Drop-ut
Återinläggning i slutenvård
Burns, Catty, Becker, Dracke, Fioritti, Knapp, Lauber, Rössler, Tornov,
Busschbach, Withe, Wiersma, the EQOLISE Group, 2008
Resultat IPS Malmö
•
•
•
•
•
•
•
Hög fidelity
Integrerad del i den psykiatriska öppenvården
26% / 8% anställning på öppna marknaden
42% / 4% praktik
5% / 2% volontärarbete
10% / 6% studier
Högre skattad livskvalitet i IPS gruppen från början och
ännu mer vid 18 månaders uppföljningen.
• Ökad upplevd egenmakt och empowerment (inte vid 6
månaders uppföljningen men efter 18 månader)
Bejerholm, 2011
Resultat IPS
Umeå och Skellefteå
•
•
•
•
•
Fair (medel) fidelity
Inte en integrerad del i psykiatrin
30% ute i arbete eller utbildning
15% saknade sysselsättning
25% ”drop out” avslutade IPS-programmet
Markström, 2011
Implementeringssvårigheter
”Vad kostar dessa hinder och omvägar?”
• Det förekom en mängd ”krockar” mellan IPSprinciperna och det svenska systemet.
• Frustrerande för jobbspecialisterna – kollision
mellan olika paradigm
• FK/AF:s utredningar förlängde IPS-processen
• IPS - Arbetsspecialisterna fick i hög
utsträckning arbeta med att förmedla kunskap
och motivera kollegor
• Attitydfrågor hos kollegor var det svåraste
hindret – inte ”systemhinder”
Bejerholm, 2011
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vi tänker inte jobb
Tradition - ”frisk först”
Fokus på sjukdom, symtom och andra svårigheter
Inom psykiatri/socialpsykiatri så skapar vi mysiga, bekväma
arbetsplatser – det finns en ovilja att arbeta på okända ”arenor”
ute i samhället
Trappstegstänkande – personen måste anpassa sig till våra
system
Arbetslöshet ”Det finns ju inte ens arbete till friska,
välfungerande”
Arbetsförmågebedömning utan matchning
Fokus på sysselsättning, oavlönat arbete, praktik i fokus
Dålig kunskap och begränsad kontaktyta med arbetsmarknaden
Bristande metoder för att matcha och ”sälja in” klienten till
arbetsgivare
Otydlig ansvarsfördelning inom rehabiliteringsområdet
