SV SV MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL

EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 10.10.2012
COM(2012) 601 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH
RÅDET
om de viktigaste slutsatserna från den övergripande övervakningsrapporten om
Kroatiens beredskap för medlemskap i EU
{SWD(2012) 338 final}
SV
SV
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH
RÅDET
om de viktigaste slutsatserna från den övergripande övervakningsrapporten om
Kroatiens beredskap för medlemskap i EU
1.
INLEDNING
Anslutningsförhandlingarna med Kroatien avslutades i juni 2011. Efter kommissionens
tillstyrkande yttrande, Europaparlamentets samtycke och rådets beslut om Kroatiens
anslutning undertecknades anslutningsfördraget den 9 december 2011 (EUT L 112,
24.4.2012). Kroatien har ratificerat anslutningsfördraget och kommer att bli medlem av
Europeiska unionen den 1 juli 2013 under förutsättning att anslutningsfördraget ratificeras av
samtliga medlemsstater. I egenskap av anslutande stat innehar Kroatien en aktiv
observatörsstatus under tiden fram till anslutningen.
Kroatien gjorde under loppet av förhandlingarna ett antal åtaganden som måste ha genomförts
senast anslutningsdagen, om förhandlingsparterna inte har kommit överens om särskilda
övergångsarrangemang.
Kommissionen noterar i sitt strategidokument och den rapport som offentliggjordes i oktober
2011 och vidare i övervakningsrapporten om Kroatiens förberedelser inför anslutningen från
april 20121 de framsteg som Kroatien har gjort i sina anslutningsförberedelser. Kommissionen
har även urskiljt en rad områden där ytterligare förbättringar krävs för att alla
medlemskapskrav till fullo ska uppfyllas. Kroatien har arbetat fram en handlingsplan för att
kunna följa upp resultaten i övervakningsrapporten från april. Handlingsplanen håller på att
genomföras och flera åtgärder har redan vidtagits. Bl.a. har omstruktureringen av Brodotrogir
fortskridit och diskussionerna om privatiserings- och omstruktureringsarrangemangen för
3.Maj går framåt. Strategin och handlingsplanen för reformen av rättsväsendet genomförs
fortsatt och en revidering av strategin håller nu på att slutföras. Regeringen har föreslagit ny
verkställighetslagstiftning för parlamentet. Resultaten från bekämpningen av korruptionen och
den organiserade brottsligheten har blivit allt fler och inledande initiativ har tagits för att
inrätta en kommission för intressekonflikter. När det gäller de grundläggande rättigheterna har
ändringar antagits av lagen mot diskriminering och ny lagstiftning om ombudsmannen har
antagits. Diskussionerna har intensifierats med Bosnien och Hercegovina för att hantera ännu
olösta gränsförvaltningsfrågor. Framsteg noterades i anpassningen till tjänstedirektivet och i
det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer. Avgiften/skatten på mobiltjänster är
avskaffad från och med juli 2012.
Enligt artikel 36 i anslutningsakten ska kommissionen noga övervaka alla åtaganden som
Kroatien har gjort i anslutningsförhandlingarna med särskilt fokus på konkurrenspolitiken,
rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna samt frihet, säkerhet och rättvisa. Enligt
akten ska kommissionen dessutom lägga fram en övergripande övervakningsrapport till
Europaparlamentet och rådet under hösten 2012.
I föreliggande meddelande sammanfattas huvudslutsatserna i den övergripande övervakningsrapporten, som innehåller en bedömning av Kroatiens framsteg i förberedelserna inför
1
SV
COM(2012) 186 final.
2
SV
anslutningen under perioden oktober 2011–september 2012. Den ger en övergripande
bedömning av Kroatiens beredskap för ett EU-medlemskap och belyser de områden där
ytterligare ansträngningar måste till för att landet ska vara redo för medlemskap den 1 juli
2013.
I rapporten bedöms Kroatiens grad av beredskap mot bakgrund av de politiska och
ekonomiska medlemskapskriterierna och kraven på att EU:s regelverk ska antas och
genomföras i enlighet med vad som fastställdes av Europeiska rådet i Köpenhamn 1993.
Bedömningen grundar sig på information som kommissionen har samlat in och analyserat,
däribland uppgifter från Kroatien samt information från såväl medlemsstaterna som
internationella organisationer och civilsamhällets organisationer i deras regelbundna kontakter
med kommissionen. Rapporten bygger också på resultaten i kommissionens aktualiserade
övervakningstabeller, ett arbetsredskap som använts för att i detalj följa upp Kroatiens
samtliga åtaganden inom ramen för förhandlingarna.
Kommissionens avsikt med rapporten är också att den ska vara Kroatien till hjälp i de fortsatta
förberedelserna för medlemskapet.
2.
KROATIENS
UPPFYLLELSE AV
KÖPENHAMNSKRITERIERNA –
SAMMANFATTNING AV
RESULTATEN
2.1
Politiska kriterier
Kroatien uppfyller alltjämt de politiska kriterierna. Arbetet har fortsatt inom alla områden
som omfattas av de politiska kriterierna (stabila institutioner som garanterar demokrati,
rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för av minoriteter och skydd av
desamma), och resultaten har nu börjat bli påtagliga.
Parlamentsvalen i december 2011 hölls i ett pluralistiskt klimat och organiserades på ett
effektivt och transparant sätt. Röstlängderna måste aktualiseras på ett bättre sätt och arbetet
med detta har redan inletts. Inom den offentliga förvaltningen behövs ytterligare
ansträngningar för att förbättra professionalismen. Den rättsliga ramen måste fullbordas och
reellt genomföras så att en modern, tillförlitlig, transparent och medborgarinriktad offentlig
förvaltning kan byggas upp. Mot bakgrund av den senaste tidens omfattande omstrukturering
av den offentliga förvaltningen, och med tanke på det ytterligare ansvar EU-medlemskapet
medför, bör Kroatien snarast åtgärda de administrativa kapacitetsbegränsningar som påpekats
i den övergripande uppföljningsrapporten och se till att förberedelserna inför EUmedlemskapet kan avslutas utan störningar.
När det gäller rättsväsendet har ansträngningarna fortsatt att stärka rättsväsendets oberoende,
ansvarsskyldighet, opartiskhet och professionalism. Statens nu reformerade domarråd och
åklagarråd har fortsatt att fungera oberoende. Båda organen har fortsatt tillsatt domare och
åklagare på grundval av transparenta, enhetliga och objektiva kriterier. Ansträngningar krävs
för att förbättra deras funktionssätt, främst för att klara av utökade arbetsuppgifter, bl.a.
systematiska och noggranna kontroller av deklarationer av tillgångar samt en förebyggande
tillämpning av disciplinförfaranden. Förbättringar behövs av förfarandena som föregår
uttagning och tillsättning av nya domare och åklagare. Kroatien har fortsatt att vidta olika
åtgärder avsedda att effektivisera rättsväsendet. Eftersläpningen av gamla brottmål fortsätter
att minska, medan antalet gamla tvistemål har ökat de senaste 18 månaderna. Den generella
trenden med ett ökat antal olösta mål, huvudsakligen tviste-, handels-, och bagatellmål samt
SV
3
SV
verkställighetsärenden är en källa till oro. Regeringens reviderade verkställighetslagstiftning
från juli 2012 måste antas av parlamentet för att leda till ytterligare konkreta resultat.
I kampen mot korruptionen fortsätter den väl avpassade rättsliga och institutionella ramen att
gälla och genomförandet går fortsatt framåt. De brottsbekämpande organen är alltjämt
proaktiva, särskilt när högt uppsatta personer är inblandade. Korruption på lokal nivå måste
uppmärksammas, i synnerhet i samband med offentlig upphandling. Landet har förstärkt sina
preventiva åtgärder med hjälp av flera förebyggande rättsliga instrument. Kroatien har dock
inte helt genomfört lagstiftningen om intressekonflikter och har annullerat de tidigare
bestämmelserna om vilka kriterier som gäller för att få säte i offentliga företags styrelser. En
del inledande åtgärder har vidtagits för att inrätta en kommission för intressekonflikter i och
med att posterna som ledamöter i kommissionen på parlamentets begäran utlystes i augusti
2012. Kommissionen måste inrättas och börja arbeta utan dröjsmål. Uppmärksamhet måste
ägnas åt räckvidden för lagstiftningen om tillgång till information och hur den genomdrivs.
Kroatien har kommit långt i polissamarbetet och bekämpningen av organiserad brottslighet.
Arbetet har fortsatt med målet att anpassa den inhemska lagstiftningen till EU:s regelverk och
att kunna bemöta framtida utmaningar i kampen mot organiserad brottslighet inom EU.
När det gäller mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter respekteras de mänskliga
rättigheterna fortfarande i allmänhet väl, men uppmärksamhet behöver ännu ägnas åt homo-,
bi- och transsexuellas (hbt-personer) rättigheter. Gay Pride-evenemangen i Split och Zagreb
ägde rum utan större incidenter, och med ett starkt engagemang från den kroatiska
regeringens sida för att de skulle förlöpa friktionsfritt.
Respekten för minoriteter och skyddet av dem och deras kulturella rättigheter fortsätter att
förbättrats med hjälp av olika åtgärder, bl.a. en författningslag om nationella minoriteters
rättigheter. Antalet anställda som tillhör minoriteterna i statsförvaltningen och rättsväsendet är
fortsatt lägre än de krav som fastställs i ovan nämnda lag. I enlighet med konstitutionen
valdes åtta företrädare för nationella minoriteter vid parlamentsvalen i december 2011.
Kroatien måste dock fortsatt främja en anda av tolerans visavi minoriteter (särskilt de
kroatiska serberna) och vidta åtgärder för att skydda personer som utsätts för hot eller
diskriminerande, fientliga eller våldsamma handlingar. Levnadsvillkoren är särskilt besvärliga
för den romska minoriteten och problem återstår att lösa på områdena utbildning, socialt
skydd, hälso- och sjukvård och sysselsättning samt i fråga om tillgången till id-handlingar.
Situationen när det gäller flyktingarnas återvändande har förbättrats och programmen för att
ordna bostad genomförs fortsatt, dock i långsammare takt. Förutsättningarna för att flyktingar
varaktigt ska återvända behöver bli ännu bättre.
Kroatien fortsätter sitt samarbete med Internationella tribunalen för f.d. Jugoslavien och tar
upp mål som gäller krigsförbrytelser. Ansträngningarna att komma till rätta med den
straffrihet som rått för krigsförbrytelser bör intensifieras, eftersom de flesta brott ännu inte
med framgång har lagförts. Åtgärder behövs för att underlätta skydd och deltagande av
vittnen i rättegångar, särskilt i mål som överförs till de specialiserade kamrarna. Vad gäller
det regionala samarbetet har Kroatien vidmakthållit dialogen med grannländerna för att lösa
kvarstående bilaterala problem. I det kroatiska parlamentets deklaration i oktober 2011 om att
främja europeiska värderingar i sydöstra Europa betonades Kroatiens bindande åtagande att
stödja övriga länder i regionen på deras väg mot ett EU-medlemskap. Kroatien har fortsatt
samarbetet vad gäller krigsförbrytelser på bilateral och regional nivå och samarbetet är gott
mellan de rättsliga myndigheterna, särskilt åklagare. Kroatien har fortsatt att aktivt bidra till
processen efter Sarajevoförklaringen. En internationell givarkonferens hölls i Sarajevo i april
SV
4
SV
2012 för att säkra de medel som behövs för en varaktig lösning för alla de flyktingar i
regionen som tvångsförflyttades till följd av de väpnade konflikterna i f.d. Jugoslavien under
1990-talet. Kroatien behöver anslå nödvändig ytterligare finansiering.
Som ett viktigt steg i försoningsprocessen i regionen behövs en heltäckande genomgång av
alla olösta fall med försvunna personer.
När det gäller de bilaterala förbindelserna har ett internationellt gränsmedlingsförfarande
inletts mellan Kroatien och Slovenien och skiljedomstolen höll sitt första formella
sammanträde den 13 april 2012. Konkreta framsteg återstår ännu att uppnå när det gäller
utstakningen av gränsen med Serbien, Montenegro samt Bosnien och Hercegovina.
2.2
Ekonomiska kriterier
Kroatiens ekonomi stabiliserades tillfälligt i mitten av 2011 för att därefter åter vända i
recession mot slutet av året. Konjunkturnedgången fortsatte under första halvåret 2012.
Arbetslösheten, det offentliga underskottet och statsskulden fortsatte att öka under 2011 från
redan höga nivåer, och den stora utlandsskulden utgör fortfarande en av ekonomins mest
sårbara punkter.
När det gäller de ekonomiska kriterierna kan Kroatien konstateras vara en fungerande
marknadsekonomi. Om brådskande strukturreformer med kraft genomförs bör Kroatien kunna
hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna i unionen inom en nära framtid.
Det breda politiska samförståndet om grundprinciperna för en marknadsekonomi har
bibehållits. Med tanke på rådande begränsningar har den hittills förda makroekonomiska
politiken på det hela taget varit väl lämpad. Centralbanken har lyckats behålla växelkursen
och den finansiella stabiliteten, och samtidigt vidmakthållit en relativt ackommoderande
penningpolitik, eftersom det underliggande inflationstrycket fortsatt har varit lågt.
Banksektorn har varit väl kapitaliserad. På det finanspolitiska området har myndigheterna
bemödat sig om att begränsa det växande underskottet genom att skära ned utgifterna.
Underskottet i bytesbalansen fortsatte att ligga på en låg nivå eftersom förnyad importökning
kompenserades av ökande export. Bruttoutlandsskulden har stabiliserats, om än på en mycket
hög nivå.
Strukturreformerna har gått långsamt framåt på vissa områden, inte minst i fråga om
privatiseringen och omstruktureringen av förlustbringande företag, och saknades nästan helt
på vissa områden. Särskilt på arbetsmarknadsområdet, där redan låga sysselsättningsnivåer
och förvärvsfrekvenser ytterligare har sjunkit, befinner sig reformerna fortfarande i ett mycket
tidigt skede och behöver snarast intensifieras. Investeringsklimatet har fortsatt hämmats av
tungrodd byråkrati, utdragna förfaranden, rättsliga osäkerhetsmoment, oförutsägbara
administrativa beslut och ett flertal avgifter som uttas vid sidan av skatterna. De sociala
transfereringarna, som utgör en relativt stor del av de offentliga budgetarna, är fortfarande
mindre välriktade. Behovet av finanspolitisk hållbarhet på medellång sikt gör att
budgetförfarandet ytterligare borde förbättras. Effektiviseringen av de offentliga utgifterna är
alltjämt en betydande utmaning.
2.3
Förmågan att påta sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap
När det gäller Kroatiens förmåga att påta sig de skyldigheter som följer av medlemskapet
har Kroatien fortsatt att göra framsteg genom att anta och genomföra EU-lagstiftning och
slutför nu sin anpassning till EU:s regelverk. Detta oaktat vill kommissionen peka på ett antal
SV
5
SV
frågor som kräver fortsatt uppmärksamhet. De kroatiska myndigheterna måste vidta alla
nödvändiga åtgärder för att landet ska vara fullt förberett inför ett medlemskap senast den 1
juli 2013, bl.a. vad avser den administrativa kapaciteten att genomföra EU:s regelverk.
I enlighet med artikel 36 i anslutningsakten står konkurrenspolitiken, rättsväsendet, de
grundläggande rättigheter och frihet, rättvisa och säkerhet i särskilt fokus i detta avsnitt.
Kapitel 8: Konkurrenspolitik
Kroatien uppfyller generellt de åtaganden och krav som härrör från anslutningsförhandlingarna på konkurrensområdet och bör kunna tillämpa EU:s regelverk från och med
anslutningsdagen. Det är mycket angeläget att privatiseringsavtal gällande varv som befinner
sig i svårigheter blir undertecknade.
Kroatien har i stor utsträckning anpassat sin lagstiftning på områdena antitrust, företagskoncentrationer och statligt stöd. Landet har fortsatt sina ansträngningar att skapa positiva
verkställighetsresultat. Kroatiens konkurrensmyndighet är fullt operativt och fungerar
självständigt. Den utför sitt uppdrag i enlighet med gällande lagstiftning. Ett adekvat system
för kontroll av koncentrationer och statligt stöd har inrättats.
På området antitrust och företagskoncentrationer har konkurrensmyndigheten sedan den 1
oktober 2011utfärdat 29 beslut och 25 yttranden. Myndigheten har fortsatt att förse regeringen
med bedömningar av lagförslag och med andra expertutlåtanden.
På området statligt stöd har konkurrensmyndighet fattat 30 beslut, varav 13 gällde
stödordningar och 17 enskilda stödåtgärder.
Beträffande Kroatiens rapporteringsskyldigheter med avseende på stålsektorn inlämnades de
första rapporterna till kommissionen den 15 december 2011 och 18 juni 2012 i enlighet med
vad som överenskommits under förhandlingarna.
Företaget Sisak har fortfarande inte betalat tillbaka mottaget stöd. I oktober 2011 fattade
ägarna beslut om nedläggning och försäljning av stålverket, vilket ledde till att produktionen
fullständigt upphörde. Ägarna av CMC Sisak sålde stålverket till en ny investerare, den
italienska koncernen Danieli.
Rapporterna innehåller också aktualiserade uppgifter om konkursförfarandet gällande det
andra stålverket, Željezara Split.
Kroatiens lämnade i enlighet med sina rapporteringsskyldigheter gällande varvsindustrin sin
första halvårsrapport 16 januari 2012 om omstruktureringen av de kroatiska varv som
befinner sig i svårigheter, i enlighet med kraven i bilaga VIII till anslutningsakten. I rapporten
beskrivs åtgärderna för att återskapa lönsamhet, vilket stöd som använts, bidragen till
omstruktureringsplanerna från företagens egna medel och produktionskapacitet, i enlighet
med den med kommissionen överenskomna metoden för övervakning av Kroatiens
genomförande av åtgärderna. I rapporten lämnas även upplysningar om överenskommelserna
om egendomslagstiftningen i samband med expropriation på det maritima området. Den 16
juli 2012 lämnade Kroatien in sin andra sexmånadersrapport om omstruktureringen av landets
varvsindustri. Dessutom lämnade Kroatien den första rapporten om årsproduktionen vid
varv som genomgår omstrukturering.
SV
6
SV
I mars 2012 godtogs anbudet för varvet Brodosplit och Kroatien har förklarat att
privatiseringsavtal kommer att undertecknas inom kort. Regeringen har dock avvisat buden på
varven Kraljevica och Brodotrogir, och en potentiell investerare drog tillbaka sitt bud på
varvet 3.Maj. Regeringen har beslutat att inleda ett konkursförfarande för Kraljevica och att
under en tremånadersperiod försöka finna nya privatiserings- och omstruktureringsarrangemang för Brodotrogir och 3.Maj.
Efter kommissions tillstyrkande beslut i augusti 2012 behöver Kroatien snabbt gå vidare med
undertecknandet av privatiseringsavtalet för Brodosplit och med arbetet att finna en lösning
för Brodotrogir och 3.Maj, så att landet senast anslutningsdagen uppfyller kraven i bilagan
med åtaganden om omstruktureringen av varvsindustrin.
Vad beträffar befintligt stöd har Kroatien till kommissionen överlämnat en förteckning på
elva stödåtgärder som landet önskar ska betraktas som befintligt stöd vid anslutningen. Sju av
dessa stödåtgärder har tagits med i anslutningsakten. Kroatien behöver tillhandahålla
ytterligare information om de återstående åtgärderna för att kommissionen ska kunna slutföra
sin bedömning.
Kapitel 23: Rättsväsen och grundläggande rättigheter
Kroatien fullgör på det hela taget de åtaganden och krav som anslutningsförhandlingarna gett
upphov till med avseende på rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna och bör kunna
tillämpa EU:s regelverk från och med anslutningen, i enlighet med de tio åtaganden som
anges i bilaga VII till anslutningsakten. Ökade ansträngningar behövs dock för att fortsatt
stärka rättsstatsprincipen genom förbättringar av förvaltningen och rättsväsendet, och för att
effektivt bekämpa och förebygga korruption. Lagföringen av inhemska krigsförbrytelser,
respekt för de mänskliga rättigheterna och skydd av minoriteter kräver fortlöpande
uppmärksamhet.
1) Fortsatt effektivt genomförande av strategin och handlingsplanen för reform av
rättsväsendet
Genomförandet av strategin och handlingsplanen för reform av rättsväsendet – däribland
finjusteringen av lagstiftningen på ett antal områden – har på det hela taget hållit tidtabellen.
Arbetsgrupper har bildats och arbetar för att ytterligare förbättra specifik lagstiftning och för
att öka samordningen av de rättsliga instrumenten. Personalresurserna, bl.a. rättsväsendets
långsiktiga behov, måste fortfarande förbättras. Budgeten för rättsväsendet var i stort sett
oförändrad på cirka 337 miljoner euro, dvs. 0,7 % av BNP. Ett råd bildades i februari 2012 för
att hålla uppsikt över arbetet med att genomföra strategin för rättsreformen, med särskilt fokus
på effektiviteten av domstolsförfarandena. Ändringar av lagen om statens domarråd antogs i
oktober 2011 för att ytterligare öka möjligheterna att överföra domstolspersonal i enlighet
med behoven.
2) Fortsatt stärkt oberoende, ansvarsskyldighet, opartiskhet och professionalism inom
rättsväsendet
Genomförandet har fortsatt av de olika åtgärder som antogs under 2010 och 2011 för att
stärka oberoendet, ansvarsskyldigheten, opartiskheten och professionalismen inom
rättsväsendet. Statens nu reformerade domarråd och åklagarråd har fortsatt att fungera
oberoende.
SV
7
SV
Båda organen har fortsatt tillsatt domare och åklagare på grundval av transparenta, enhetliga
och objektiva kriterier. Sedan 2011 har 63 domare tillsatts. Tillämpningen av
övergångssystemet för tillsättning av domare och åklagare har förbättrats, bl.a. genom större
transparens i bedömningen av intervjuer och uppmärksammande av att alla kandidater ska
behandlas lika. Detta är viktigt under de sista månaderna av det tillfälliga systemets
tillämpning, fram till december 2012. Lärdomarna från övergångssystemet bör komma till
användning vid tillämpningen av det nya utnämningssystemet genom att de tas upp i den
statliga utbildning för tjänstemän inom rättsväsendet som inleds i januari 2013.
Erfarenheterna bör också tas till vara vid moderniseringen av urvalsförfarandet för
omflyttning av domare till olika tjänster. Den första antagningen av sökanden till den statliga
utbildningen för tjänstemän inom rättsväsendet slutförs det andra kursåret. Antagningen av
den andra årskullen om 55 sökande har dock försenats kraftigt, vilket innebar att sökandena
antogs först i juli för det program som skulle starta i september.
Statens domarråd har börjat tillämpa den nya ordningen för hur domare ska deklarera sina
tillgångar. Disciplinära åtgärder vidtas i de fall tjänstemän inom rättsväsendet begår
förseelser. Både Satens domarråd och åklagarråd har blivit mer proaktiva. Dock måste
resultaten av tillämpningen av det nya systemet för disciplinförfaranden förbättras.
Statens domarråd och åklagarråd behöver ökade administrativa resurser för att kunna fungera
effektivare och behöver visa oberoende och ansvarsskyldighet när de utför sina utökade
uppgifter, bl.a. en systematisk och noggrann kontroll av deklarationerna av tillgångar och en
proaktiv tillämpning av disciplinära förfaranden.
Sekundärrätten behöver fortfarande ändras för att begränsa domarnas immunitet och
därigenom fullborda den rättsliga ramen på området. Ytterligare vägledning bör ges för hur
uppförandekodexen ska tillämpas.
Akademin för juridisk vidareutbildning fungerar fortsatt väl. Yrkesutbildningsprogrammen,
bl.a. en grundutbildning, har fortsatt sin verksamhet. Utbildningen om EU:s lagstiftning har
byggts ut. Den ovan nämnda akademins medverkan i paneuropeiska verksamheter har ökat
och Kroatien har undertecknat ett samförståndsavtal med kommissionen om deltagande i EU:s
program på de civilrättsliga och straffrättsliga områdena. Budgetbegränsningarna
(nedskärningar på cirka 28 % i budgeten för 2012 jämfört med 2011) påverkade dock
akademin. Uppmärksamhet måste ägnas åt att till fullo förbereda domare på att tillämpa EU:s
lagstiftning och rättspraxis från och med anslutningen.
3) Fortsatt effektivisering av rättsväsendet
Kroatien har fortsatt att vidta olika åtgärder avsedda att effektivisera rättsväsendet. Första
halvåret 2012 fortsatte eftersläpningen av gamla brottmål att minska med cirka 12 % och
antalet gamla tvistemål minskade med omkring 5 %. Större ansträngningar behövs dock för
att ytterligare reducera antalet olösta tviste- och handelsmål. Något fler nya mål har förts in i
systemet under första halvåret 2012 (844 218) än de som har lösts (836 160).
Antalet verkställighetsärenden ökade också med omkring 5 % under första halvåret 2012,
även om verkställigheten av penningfordringar som sköts av finansieringsorganet FINA
fungerade väl. I juli 2012 överlämnade regeringen ett förslag till parlamentet om ny
verkställighetslagstiftning, som inte längre innehåller införandet av offentliga
exekutionstjänstemän. När det nya systemet väl har antagits behöver det visa sin förmåga att
se till att domstolsavgöranden och exekutionstitlar verkställs och att minska eftersläpningen
SV
8
SV
av verkställighetsärenden. Ytterligare uppmärksamhet måste ägnas åt att garantera de högre
domstolarnas (däribland högsta domstolen) förmåga att hantera ökningen av antalet mål när
dessa går vidare genom systemet. Det nya systemet för förvaltningsdomstolarna trädde i kraft
i januari 2012, om än med vissa förseningar när det gällde utnämningen av nödvändig
personal. Kroatien måste fortsätta att med kraft genomföra planerade omedelbara och
kortfristiga åtgärder, särskilt för att effektivisera målhanteringen och åtgärda eftersläpningen
av gamla mål.
Vissa framsteg har gjorts i fråga om domstolarnas fysiska infrastruktur och datorisering.
Sammanslagningen av domstolar inom ramen för rationaliseringsarbetet har fortsatt. I 33
domstolar på kommunal nivå pågår utbyggnaden av det integrerade målhanteringssystemet
(ICMS). När detta är färdigt kommer det att omfatta nästan alla domstolar i Kroatien.
Systemet bör dock tillämpas inom samtliga domstolar, däribland handelsöverdomstolen och,
för bagatellmålhanteringen, överdomstolen för bagatellmål. Dessutom krävs ännu
förbättringar av insamlingen och analysen av statistiska uppgifter samt uppsikten över
rättegångarnas totala längd. I allmänhet behöver domstolarna för bagatellmål bättre utrustning
och lokaler. Ytterligare ansträngningar behövs för att öka domarnas mobilitet och utveckla
ramkriterier för bedömningar av produktiviteten.
4) Fortsatt förbättrad hantering av inhemska krigsförbrytelsemål
Kroatien fortsätter behandlingen av inhemska krigsförbrytelsemål. Strategin i
straffrihetsfrågan har börjat genomföras och ett antal prioriterade ärenden som ringats in på
nationell och regional nivå har tagits upp, med ytterligare gripanden, åtal och domar som
följd. Flertalet brott har dock ännu inte prövats i domstol. Det mer balanserade synsättet på
rättegångar har fortsatt att dominera och ytterligare mål har överförts till de fyra
specialdomstolarna (87). Åtgärder har vidtagits för att skydda vittnen (bättre vittnesstöd vid
vissa domstolar). Databasen över krigsförbrytelser bör uppgraderas så att mer analytisk
informationssökning kan göras och den bör i användas av regionsåklagarna i det praktiska
arbetet. Vissa domstolar bör ytterligare specialisera sig på krigsförbrytarrättegångar genom
särskild utbildning av domare, och bör förbereda sig för ett växande antal mål. Kroatien måste
fortlöpande uppmärksamma frågan om vittnesskydd och vittnens medverkan i krigsförbrytarrättegångar, särskilt i de mål som flyttats över till de specialiserade kamrarna. Översynen av
tredskodomar bör fortsätta. Lagen om ogiltigförklaring av vissa rättsakter från rättsliga
organ i f.d. jugoslaviska nationalarmén, f.d. Socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien och
Republiken Serbien som antagna i oktober 2011 väckte farhågor om det framtida bilaterala
samarbetet med Serbien i krigsförbrytelsemål. Lagen har på formella grunder ifrågasatts av
författningsdomstolens president. Kroatien har kontaktat Serbien för att hantera eventuella
negativa effekter av denna lag, och har inlett tekniska förhandlingar med Serbien om ett
samarbetsavtal på detta område.
Ytterligare ansträngningar måste göras för att avskaffa straffrihet, särskilt som flertalet mål
ännu inte har blivit föremål för slutgiltig dom eller fortfarande inte har utretts. Kroatien måste
fortlöpande uppmärksamma frågan om vittnesskydd och vittnens medverkan i krigsförbrytarrättegångar, särskilt i de mål som flyttats över till de specialiserade kamrarna.
SV
9
SV
5) Fortsatt hållbara och betydande resultat grundade på effektiva, ändamålsenliga och
ojäviga utredningar, åtal och domstolsavgöranden i mål som rör organiserad
brottslighet och korruption på alla nivåer, inklusive korruption på hög nivå, och inom
utsatta sektorer, t.ex. offentlig upphandling
Kroatiens rättsliga och institutionella ram är adekvat för att bekämpa korruption och
organiserad brottslighet och genomförandet fortsätter att ge resultat. De brottsbekämpande
organen arbetar fortsatt förebyggande, främst i korruptionsfall där hög uppsatta personer är
inblandande. Bland annat märks fällande domar mot en tidigare chef av ett statligt ägt företag,
mot en borgmästare och en domare vid en regiondomstol för missbruk av tjänsteställning
samt vidare åtal mot ett politiskt parti för korruption. Medan de brottsbekämpande organen
fortsätter att koncentrera sig på mer komplexa fall på högre nivå, är det sammanlagda antalet
ärenden under behandling på nedgång.
Korruption på lokal nivå måste uppmärksammas, främst vid offentlig upphandling. Den
rättsliga ramen för beslag och förverkande av tillgångar måste generellt tillämpas bättre.
Ytterligare uppmärksamhet bör ägnas åt systemet för kontroll av åklagarnas avskrivningar av
brottmål. Enligt nuvarande system föreskrivs ingen oberoende kontroll av åklagares beslut att
lägga ned en brottsanmälan.
Ett antal tillsättningar av högt uppsatta tjänstemän inom polisen har gjorts. Genomförandet av
polislagen bör säkras, särskilt för att avpolitisera polisen och öka dess professionalism.
6) Fortsatt förbättrade resultat med att stärka de förebyggande åtgärderna i kampen
mot korruption och intressekonflikter
Kroatiens förbättrade sina förebyggande åtgärder mot korruption genom ett antal rättsliga
instrument, t.ex. gällande finansiering av politiska partier och valkampanjer, tillgång till
information samt offentlig upphandling. Kroatien har dock inte på reellt genomfört alla
rättsliga åtgärder för att förhindra intressekonflikter.
Vad beträffar reglerna för finansiering av politiska partier och valkampanjer har den
nationella valkommissionen, som är tillsynsmyndighet, förstärkts. De nya finansieringsreglerna tillämpades vid de allmänna valen i december 2011 utan nämnbara svårigheter och
med få rapporterade brister. En arbetsgrupp har tillsatts för att ta vara på lärdomarna vid
förberedelserna av de lokalval som planeras till 2013. Fortsatta ansträngningar behövs för att
reellt kontrollera finansieringen av politiska partier, detta även mellan perioder med
valkampanjer.
Nya regler om tillgång till information har börjat tillämpas. De första överklagandena av
avslag har kommit in till domstol. Dataskyddsmyndigheten, som ansvarar för att genomföra
lagen, har dock svårt att åstadkomma en generell övervakning eftersom mindre än hälften av
de berörda institutionerna år 2011 hade överlämnat rapporter till myndigheten. Under 2011
tillämpades
inte
något
allmänintressetest
på
sekretessbelagda
uppgifter.
Förvaltningsdomstolens nuvarande praxis är att bekräfta förekomsten av sådana uppgifter och
neka tillgång till dem. Metoden att tillämpa allmänintressetestet på sekretessbelagda uppgifter
måste utvecklas, bl.a. med hjälp av lagändringar.
Enligt den nya lagstiftningen om offentlig upphandling som trädde i kraft i januari 2012 ska
insynen utökas, bl.a. genom att information om det faktiska genomförandet av kontrakt
offentliggörs. Det är av central betydelse att denna lagstiftning verkligen genomförs.
SV
10
SV
Förbättrad och strängare lagstiftning om intressekonflikter antogs i början av 2011, men den
nya kommissionen för intressekonflikter har ännu inte utsetts, vilket har försenat
genomförandet av lagen. Vissa inledande steg har tagits för att bilda en kommission för
intressekonflikter i och med att ledamotsposterna i kommissionen på parlamentets begäran
utlystes i augusti 2012. Systemet för kontroller av deklarationer av tillgångar och omotiverade
förmögenheter återstår dock att förbättras.
Bestämmelserna i tidigare lagstiftning om kriterierna för platser i offentliga företags styrelser
har annullerats. Kroatien måste se till att ha ett solitt system som förebygger korruption i
statsägda företag. Kommissionen för intressekonflikter måste inrättas utan dröjsmål.
Begreppet politisk ansvarsskyldighet och nolltolerans mot korruption måste stärkas.
7) Fortsatt stärkt skydd av minoriteter, bl.a. genom ett effektivt genomförande av
författningslagen om nationella minoriteters rättigheter
Genomförandet av författningslagen om nationella minoriteters rättigheter fortsätter. Åtta
parlamentsledamöter som företräder nationella minoriteter blev invalda vid de allmänna valen
i december 2011. Regeringen har tagit vissa steg för att genomföra planen från maj 2011 för
perioden 2011–2014 för att öka sysselsättningen i minoritetsgrupper. Minoriteternas
sysselsättningsnivå i statsförvaltningen och rättsväsendet är fortsatt lägre än vad som krävs
enligt författningslagen om nationella minoriteters rättigheter. Även om detta delvis kan
förklaras med att relativt få nyrekryteringar skett med anledning av den ekonomiska krisen
borde större ansträngningar göras för att genomföra planen, bl.a. genom starkare uppföljning.
Kroatien måste också fortsätta att främja en anda av tolerans visavi minoriteter (särskilt
serberna) och att vidta lämpliga åtgärder för att skydda personer som utsätts för hot eller
diskriminering, fientliga eller våldsamma handlingar. Levnadsvillkoren är särskilt besvärliga
för den romska minoriteten och problem återstår att lösa på områdena utbildning, socialt
skydd, hälso- och sjukvård och sysselsättning samt i fråga om tillgången till id-handlingar.
8) Fortsatt arbete med återstående frågor rörande flyktingars återvändande
Bostadsprogrammen för återvändande flyktingar genomförs fortsatt, även om i långsammare
takt. Planen från mars 2011 för hanteringen av de ungefär 2 350 återstående
bostadsansökningarna har lett till att 259 fall har reglerats, varefter 139 familjer har flyttat in i
sina bostäder. Fram till augusti 2012 har 1 305 fler ansökningar om bostäder godkänts än
ursprungligen planerat. 106 överklaganden av avslag på ansökningar om återuppbyggnad av
bostäder är fortfarande under behandling. Beslutet om en validering av pensionsrättigheter
fortsätter att genomföras. Kroatien har också fortsatt sitt samarbete med andra länder i
regionen som ett led i processen efter Sarajevoförklaringen, och har gjort framsteg, särskilt i
fråga om det regionala bostadsbyggnadsprojektet. De nya köpoptionerna till förmånliga
villkor för personer som omfattas av bostadsprogram har genomförts i begränsad omfattning,
och inga betydande framsteg har gjorts i de 15 fall där investeringar hade genomförts utan
föregående tillstånd. Förutsättningarna för att flyktingar varaktigt ska återvända behöver bli
ännu bättre.
9) Fortsatt förbättring av skyddet av de mänskliga rättigheterna
Liksom tidigare har de mänskliga rättigheterna på det hela taget respekterats väl. De gällande
rättsbestämmelserna bör dock tillämpas med större kraft. Den allmänna ombudsmannen och
specialiserade ombudsmän spelar fortsatt en viktig roll i skyddet av de mänskliga
rättigheterna. Uppföljningen av ombudsmannens rekommendationer behöver dock
SV
11
SV
säkerställas. Författningsdomstolen upphävde av procedurskäl en lag om sammanslagning av
ombudsmannaämbetet med centrum för de mänskliga rättigheterna och med de tre
specialiserade ombudsmännen för jämställdhet, för barn och för funktionshindrade personer.
Ny lagstiftning som saknar sammanslagningsplaner antogs i juli 2012. Ombudsmannaämbetet
måste förstärkas för att ytterligare förbättra skyddet av de mänskliga rättigheterna. Detta
innebär bl.a. tillräcklig finansiering och adekvata kontorslokaler samt en gemensam databas.
Kroatien har fortsatt byggt upp resultaten av tillämpningen av lagen mot diskriminering och
lagstiftningen om hatbrott. Landet måste föra arbetet med detta vidare och se till att
avskräckande påföljder tillämpas. Ändringar av lagen mot diskriminering antogs av
parlamentet i september 2012. Gay Pride-evenemangen i Split och Zagreb ägde rum utan
större incidenter, och med ett starkt engagemang från den kroatiska regeringens sida för att de
skulle förlöpa friktionsfritt. Homo-, bi- och transsexuella personer (hbt-personer) utsätts
fortfarande för hot och angrepp. Regelverket för fri rättshjälp måste förbättras så att tillgången
till rättshjälp blir bättre och de icke-statliga organisationernas roll främjas som
tillhandahållare av rättshjälp.
10) Fortsatt fullständigt samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d.
Jugoslavien
Kroatien fortsätter sitt samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d.
Jugoslavien Inga särskild utveckling har skett vad avser Kroatiens undersökningar av var
saknade militära handlingar, som krigsförbrytartribunalens åklagare begärt in, finns eller vad
som hänt med dem. Kroatiens framställning till krigsförbytartribunalen om att få agera amicus
curiæ i överklagandet av domen den 15 april 2011 mot de kroatiska generalerna Gotovina och
Markač avvisades av tribunalen. Tribunalens chefsåklagare har utfärdat en positiv rapport om
Kroatiens samarbete med tribunalen.
Kapitel 24: Rättvisa, frihet och säkerhet
Kroatien uppfyller generellt de åtaganden och krav som härrör från
anslutningsförhandlingarna på området rättvisa, frihet och säkerhet och torde kunna tillämpa
EU:s regelverk från och med anslutningsdagen. Ökade ansträngningar behövs på områdena
migration, viseringspolitik, gränsförvaltning och kampen mot organiserad brottslighet, bl.a.
människohandel och antiterrorism, för att se till att Kroatien slutför sina förberedelser för
medlemskapet senast på anslutningsdagen.
På området migration har Kroatien ytterligare anpassat sig till EU:s regelverk och
förberedelserna på detta område är nästan slutförda. Antalet irreguljära migranter som gripits
under 2011 ökade till 3 461. Under samma period identifierades 552 irreguljära ensamresande
barn (nära nog en fördubbling av antalet jämfört med året innan). Ett gott samarbete kan
noteras med övriga länder i regionen i frågor om återtagande. Avtalet med Bosnien och
Hercegovina trädde i kraft i april 2012. Ett liknande avtal undertecknades med Tyskland i
mars 2012. Arbete pågår med att bygga en anläggning i Jezevo för minderåriga barn och
andra utsatta grupper av irreguljära migranter. Ytterligare ansträngningar behövs för att börja
bygga upp ytterligare två center för transitmottagning av irreguljära migranter. När det gäller
den lagliga migrationen trädde en ny utlänningslag i kraft i januari 2012 med påföljd att den
nationella lagstiftningen ytterligare anpassas till EU:s regelverk på detta område. Den nya
migrationsstrategin omgående måste färdigställas.
SV
12
SV
Kroatien behöver genomföra den rättsliga ramen för ensamresande barn så att lämpligt stöd
för dem finns till hands, och börja bygga de nya mottagningscentren för irreguljära migranter
före anslutningen. Alternativa, tillfälliga lösningar, som beaktar det växande antal migranter
som reser in i landet, särskilt i gränsområdena, måste övervägas.
På asylområdet har Kroatien närapå slutfört anpassningen till EU:s regelverk. Med tanke på
det stadigt ökade antalet asylsökande i landet måste förberedelser till för att den institutionella
kapaciteten ska vara tillfyllest på detta område, dvs. en personal som är stor nog och som har
tillräcklig utbildning.
Genomförandelagstiftning avseende kostnadsfri rättshjälp under asylförfarandet antogs i mars
2012. Förvaltningsdomstolarna har från och med januari 2012 tagit över ansvaret som
andrainstans i asylärenden. Efter en tre månader lång övergångsperiod avslutade
asylkommissionen sitt arbete i mars 2012. Ett första antal tjänster för domare och
administrativ personal i de nya domstolarna tillsattes och utbildningen av personalen i
asylfrågor inleddes. Flyktingar har fortfarande i praktiken svårt att kunna utöva de rättigheter
som de har enligt nationell lagstiftning. Rekrytering och utbildning av
förvaltningsdomstolarnas domare och anställda måste fortsätta. Antalet asylsökande ökade
kraftigt från 290 år 2010 till 807 år 2011. Inrikesministeriet har ökat sina ansträngningar att
erbjuda vissa tjänster till asylsökande, med stöd från lokala icke-statliga organisationer, men
samtliga ministeriers behöver delta. Förberedelserna att genomföra Dublin- och
Eurodacförordningarna har fortsatt, bl.a. genom att personalen vid inrikesministeriet och
gränspolisen fått utbildning. Kroatien måste se till att flyktingar helt kan komma i åtnjutande
av sina rättigheter.
Arbetet med att anpassa lagstiftningen har gjort måttliga framsteg när det gäller
viseringspolitiken och måste gå vidare för att uppnå fullständig anpassning till EU:s
regelverk om viseringskrav och resehandlingar. Den nya utlänningslagen trädde i kraft i
januari 2012. Tillhörande genomförandebestämmelser har ännu inte antagits. Vad gäller
viseringskraven har Kroatien helt och fullt anpassat sin lagstiftning till EU:s ”positiva lista” i
förordning (EG) nr 539/2001. Ytterligare anpassning krävs vad avser de enhetliga
förfarandena för utfärdandet av viseringar och EU:s viseringskodex. Listan över länder vars
medborgare måste ha visering vid inresa till Kroatiens territorium är ännu inte helt anpassad
till EU:s lista. Regeringen fattade beslut om tillfällig liberalisering av viseringsreglerna för
medborgare i Ryssland, Ukraina och Kazakstan för transitering eller vistelse upp till 90 dagar
från den 1 april till den 31 oktober 2012, vilket inte överensstämmer med EU:s regelverk.
Beslutet kommer att upphöra att gälla i november. Landets biometriska pass överensstämmer
med EU:s normer. Äldre id-kort utfärdade före 2003 är fortfarande i bruk, men i augusti 2012
antog regeringen beslut om att upphör att vara giltiga resehandlingar.
När det gäller de yttre gränserna och Schengenregelverket har framstegen med att anpassa
lagstiftningen till EU:s regelverk varit måttliga och arbetet måste fortsätta för att Kroatien ska
kunna överta kontrollen av EU:s yttre gräns. Lagen om kontroll av statsgränsen med
genomförandelagstiftning ändrades i slutet av 2011. Handlingsplanen för integrerad
gränsförvaltning reviderades i april 2012. Det nationella maritima centret i Zadar har påbörjat
sin verksamhet, men behöver ännu sammankopplas med relevanta ministerier. Samarbetet
med Frontex har förbättrats och innefattar att Kroatien deltar i olika verksamheter och
gemensamma operationer. Regelbundna samordningsmöten äger rum med angränsande
länder, liksom gemensam gränspatrullering, men patrulleringen med Serbien och Montenegro
behöver förbättras. En gemensam kontaktpunkt med Serbien har inrättats vid gränsövergången Bajakovo–Batrovci och är nu fullt operativ. I december 2011 hölls ett första
SV
13
SV
samordningsmöte med myndigheterna i Bosnien och Hercegovina för att genomföra det
bilaterala avtalet om kontroll av statsgränsen. Diskussionerna med båda länderna, och med
Montenegro, om att anpassa bilaterala avtal om lokal gränstrafik till EU:s regelverk går
framåt och behöver slutföras före anslutningen. Avtalet om fri transitering med Bosnien och
Hercegovina (”Neumavtalet”) behöver anpassas till EU:s regelverk före anslutningen.
Personalmålen för gränspolisen för 2011 har nästan helt uppfyllts i och med att 308 nya
tjänstemän anställts under 2011. Det totala antalet är 6 017 från och med maj 2012, varav
4 647 finns utmed EU:s kommande yttre gräns. Rekryteringen måste fortsätta för att
Schengennormerna ska uppnås. Grund- och specialutbildningen fortsatte, och en fullständig
anpassning måste ske till programmet för gemensamma kärnkursplaner, varvid
specialutbildningen systematiskt ska ingå i gränspolisens kursplaner.
Handlingsplanen för integrerad gränsförvaltning har delvis genomförts. Vissa verksamheter
som planerades 2011, och som sammanhänger med upphandlingen av teknisk utrustning och
infrastruktur, har skjutits upp till 2012. Förseningarna inom dessa områden måste hållas under
ordentlig uppsikt och åtgärdas, särskilt när det gäller Neumkorridoren. Uppförandet av
gränsövergångsställena i Neumkorridoren behöver slutföras så att de kan fungera på
anslutningsdagen. Det nationella informationssystemet för gränsförvaltningen håller fortsatt
på att installeras, men det nya systemet finns ännu inte vid alla gränsövergångar. Från och
med augusti 2012 var det i drift vid 81 gränsövergångar. Förberedelserna och relevant
utbildning måste fortsätta.
Ansträngningar måste till för att ingå det interministeriella avtalet och att fortsätta
rekryteringen, inköpen av utrustning samt utbildning med sikte på att det nationella centret i
Zadar ska bli fullt operationellt. Samarbetet mellan de olika organen i frågor gällande
integrerad gränsförvaltning har fortsatt, men en gemensam riskanalys saknas. Kroatien måste
komma till rätta med förseningarna i handlingsplanen för en integrerad gränsförvaltning,
främst vad gäller infrastrukturen. Alla bilaterala avtal behöver före anslutningen bringas i
överensstämmelse med EU:s regelverk.
Kroatien har fortsatt att anpassa sin lagstiftning på området rättsligt samarbete i
civilrättsliga och straffrättsliga frågor och förberedelserna är nästan slutförda. Ett avtal om
ömsesidig verkställighet av straffrättsliga domar med Montenegro och ett utlämningsavtal
med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, undertecknades i oktober 2011. En arbetsgrupp
har bildats som ska utarbeta den nya lagen om internationell privaträtt. Gruppen har
sammanträtt ett flertal gånger. Samarbetet med det europeiska rättsliga nätverket på
privaträttens område har gått framåt. Ett nätverk av nationella kontaktpunkter håller på att
skapas för detta.
Kroatien måste fortsätta att stärka samordningen mellan institutionerna i det rättsliga
samarbetet.
När det gäller polissamarbete och bekämpning av organiserad brottslighet har
aktiviteterna fortsatt med målet att anpassa den inhemska lagstiftningen till EU:s regelverk
och hantera framtida utmaningar för att bekämpa organiserad brottslighet i EU. På detta
område har Kroatien gått framåt, men landet måste fortsätta att vara på sin vakt med tanke på
de stora problem som organiserad brottslighet ger upphov till i regionen.
Flera bilaterala avtal på området för polissamarbete och organiserad brottslighet har
undertecknats. Avtalen med Bulgarien och Polen har ratificerats. Det goda samarbetet med
SV
14
SV
Europol har fortsatt. Två nya sambandsmän har tillsatts, den ena för Europol och den andre
för Bosnien och Hercegovina. De tekniska förberedelserna och personalutbildning har
fortskridit inför inrättandet av Sirenekontoret (Supplementary Information Request at the
National Entry) och det nationella kontoret för Schengens informationssystem (SIS).
Regelverket för SIS-kontoret saknas fortfarande. Ett beslut om lokaler, personal och
budgetanslag för Sirenekontoret måste fattas.
Med hänsyn till den goda anpassningen till EU:s normer på detta område har både den
rättsliga ramen och de institutioner som ansvarar för bekämpning av organiserad brottslighet
på ett effektivt sätt bidragit till att motverka detta fenomen, både nationellt och internationellt.
Utbildning och insatser för att förbättra polisens prestanda fortsatte. Regeringen beslutade att
inte ändra den polislag som för närvarande är i kraft. En del av den lagstiftning som genomför
polislagen saknas fortfarande och måste utan dröjsmål arbetas fram. Inrikesministeriet
behöver utveckla sitt it-stöd för att kunna genomföra sin personalförvaltningsstrategi på ett
transparent sätt. Resultaten vid mål som rör organiserad brottslighet fortsätter att samlas, inte
minst i fråga om narkotikahandel.
Genomförandet av den rättsliga ramen för beslag och förverkande av tillgångar måste
konsolideras, vilket även gäller samordningen mellan brottsutredningar och ekonomiska
utredningar. Den sammanlagda mängden tillgångar som beslagtagits och förverkats är relativt
ringa och ytterligare ansträngningar behövs härvidlag. Ett övervakningssystem har inrättats
för bekämpning av korruption i gränsförvaltningen. Utrustningen och lokalerna behöver
fortfarande förbättras vid det regionala kontor i Split som hör till nationella polisbyrån för
bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Operativa riktlinjer och
specialutbildning för nyanställda vid kontoret behöver införas. Den andra instans som prövar
förseelser som begås inom den offentliga förvaltningen måste ännu byggas ut.
Samarbetet mellan olika organ i fråga om utbyte av uppgifter om transaktioner som misstänks
ha inslag av penningtvätt och terrorismfinansiering har underlättats genom en ny bilaga till
protokollet om samarbete mellan myndigheter med ansvar för bekämpning av korruption,
organiserad brottslighet, penningtvätt och terrorismfinansiering. Utbildningen om åtgärder
mot penningtvätt och om kampen mot it-relaterad brottslighet har fortsatt. Den administrativa
kapaciteten på området bekämpning av penningtvätt behöver förbättra (se även kapitel 4 —
Fri rörlighet för kapital), liksom även brottsbekämpande myndigheters kapacitet att göra
ekonomiska utredningar.
I den nya strafflagen, antagen i oktober 2011, delas brotten människohandel och slaveri upp,
och nya kategorier av utnyttjande införs. Den nationella handlingsplanen mot människohandel
för perioden 2012–2015 antogs i februari 2012. En ny nationell kommitté för åtgärder mot
människohandel bildades i mars 2012.
Genomförandet av lagstiftningen om människohandel måste stärkas, liksom allmänhetens
medvetenhet, så att offren bättre kan igenkännas och skyddas. Den nya nationella kommittén
för åtgärder mot människohandel har ännu inte sammanträtt sedan början av 2012.
Under 2011 har endast 14 offer har upptäckts (7 år 2010). Ytterligare åtgärder behövs för att
se till att de rehabiliteras och får ersättning. Utbildningen av domare, åklagare och andra
offentliga tjänstemän som motarbetar människohandel behöver förbättras, eftersom de
straffskalor som tillämpas i fall av människohandel är mycket låga jämfört med andra typer av
organiserad brottslighet.
SV
15
SV
Kroatien kommer att behöva vidta en rad åtgärder på detta område före anslutningen. Bland
annat måste SIS-kontorets regelverk införas och Sirenekontoret bli fullt operativt,
polisutrustning och lokaler måste förbättra hos den nationella polisbyrån för bekämpning av
korruption och organiserad brottslighet, så att beslagen och konfiskeringarna av tillgångar kan
öka och de straffrättsliga och ekonomiska utredningarna bättre samordnas. I kampen mot
människohandel måste uppmärksamhet ägnas åt att genomföra den rättsliga ramen och den
övergripande formuleringen av vilken politik som ska föras på detta område.
När det gäller de inre gränskontrollerna ska beslut om tillämpningen av relevanta
Schengenregler i Kroatien fattas av rådet, i enlighet med tillämpliga Schengenförfaranden och
under beaktande av en rapport från kommissionen som visar att Kroatien uppfyller de
åtaganden som gjorts i anslutningsförhandlingarna som är relevanta för Schengenregelverket.
Övriga kapitel som gäller EU:s regelverk
Kroatien uppfyller de åtaganden och krav som härrör från anslutningsförhandlingarna och är i
stånd att genomföra EU:s regelverk från och med anslutningen när det gäller fri rörlighet för
arbetstagare, bolagsrätt, immateriella rättigheter, finansiella tjänster, informationssamhället
och medier, den ekonomiska och monetära politiken, transeuropeiska nät, vetenskap och
forskning, utbildning och kultur samt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.
Kroatien uppfyller de åtaganden och krav som härrör från anslutningsförhandlingarna och
förväntas kunna tillämpa EU:s regelverk från och med anslutningen i fråga om fri rörlighet
för varor, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, fri rörlighet för kapital,
offentlig upphandling, transportpolitik, energi, beskattning, statistik, socialpolitik och
sysselsättning, företags- och industripolitik, konsumentskydd och hälsoskydd, tullunionen,
yttre förbindelser, finansiell kontroll, samt finans- och budgetbestämmelser.
För dessa kapitel krävs dock ytterligare ansträngningar på följande områden:
På området fri rörlighet för varor krävs ytterligare ansträngningar främst vad gäller
övergripande åtgärder samt produktlagstiftningen enligt den ”nya metoden” och den ”gamla
metoden”. Brådskande uppmärksamhet måste ägnas åt Kroatiens krav på extra mellanlagring
av importerade petroleumprodukter.
På området etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster behövs ytterligare
ansträngningar, främst vad gäller anpassningen till tjänstedirektivet och på området
ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer, trots framstegen hittills på båda
områdena.
På området fri rörlighet för kapital krävs ytterligare ansträngningar, främst att ändra lagen om
privatisering av INA och av Telekom samt naturskyddslagen och genomföra handlingsplanen
mot penningtvätt.
På området offentlig upphandling krävs ytterligare ansträngningar, främst att genomföra den
nya lagen om offentliga upphandlingar, särskilt på lokal nivå, även med tanke på den framtida
handläggningen av strukturmedel. Vidare krävs förbättringar av prövningssystemet.
När det gäller transportpolitiken krävs ytterligare ansträngningar, främst att förstärka den
administrativa kapaciteten för järnvägssäkerhetsmyndigheten och att inrätta ett gemensamt
organ för utredning av olyckor.
SV
16
SV
På energiområdet krävs ytterligare ansträngningar, främst att fullborda anpassningen av
lagstiftningen vad gäller den inre energimarknaden, samt att se till att en konkurrenskraftig
marknad för el och gas fortsätter att utvecklas. Kroatien behöver också fortsätta sina
ansträngningar att uppfylla kraven för 2020 när det gäller energieffektivitet och förnybar
energi.
På skatteområdet krävs ytterligare ansträngningar så att alla relevanta it-system finns på plats
på anslutningsdagen och klarar av att utbyta information med övriga medlemsstater och med
EU-institutionerna.
På området statistik krävs ytterligare ansträngningar, främst att slutföra förberedelserna för
ENS95-överföringsprogrammet, BNI-inventering och statistik över offentliga underskott och
skulder.
När det gäller socialpolitik och sysselsättning krävs ytterligare ansträngningar, främst att
fullborda anpassningen av lagstiftningen på området lika möjligheter, åtgärda
arbetsmarknadens strukturella svagheter, bättre målinrikta socialtrygghetsåtgärder, och stärka
den administrativa kapaciteten.
I fråga om företags- och industripolitik krävs ytterligare ansträngningar, främst att förbättra
företagsklimatet och att anpassa lagstiftning som motverkar sena betalningar i samband med
handelstransaktioner.
När det gäller konsumentskydd och hälsoskydd krävs ytterligare ansträngningar, främst på
området assisterad befruktning, där anpassningen av lagstiftningen ännu inte slutförts och på
området blod, vävnader och celler, där hanteringsanläggningarna behöver moderniseras och
omstruktureras i enlighet med EU:s tekniska krav, och även i fråga om personalstyrkan vid
den nationella behöriga myndigheten på detta område.
På tullområdet krävs ytterligare ansträngningar, främst att alla relevanta it-tullsystem ska
finnas på plats på anslutningsdagen så att utbyta av information kan ske med övriga
medlemsstater och med EU-institutionerna.
På området yttre förbindelser krävs ytterligare ansträngningar, främst av gäller anpassningen
till EU:s regelverk av Kroatiens bilaterala investeringsavtal med tredjeländer.
På området finanskontroll krävs ytterligare ansträngningar, främst behövs en konsolidering av
hur den offentliga interna finansiella kontrollen och extern revision övergripande fungerar på
central och lokal nivå.
På området finans- och budgetbestämmelser krävs ytterligare ansträngningar, främst att
ytterligare stärka förmågan att effektivt samordna det övergripande systemet för egna medel
efter anslutningen. Moderniseringen av strategin för tullkontroller (större tonvikt vid
kontroller efter klarering) måste påskyndas.
Kroatien fullgör på det hela taget de åtaganden och krav som härrör från anslutningsförhandlingarna och torde kunna tillämpa EU:s regelverk från och med anslutningen när det
gäller konkurrenspolitik, jordbruk och landsbygdsutveckling, livsmedelssäkerhet, veterinäroch växtskyddspolitik, fiske, regionalpolitik och samordning av strukturinstrumenten,
rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna, rättvisa, frihet och säkerhet samt miljö.
För dessa kapitel behövs dock fortfarande ökade ansträngningar på följande områden:
SV
17
SV
När det gäller jordbruk och landsbygdsutveckling behövs ökade ansträngningar på området
för direktstöd och landsbygdsutveckling.
På området livsmedelssäkerhet och veterinär- och växtskyddspolitik behövs ökade
ansträngningar på området animaliska biprodukter, moderniseringen av anläggningar och
övervakningen av denna, i synnerhet när det gäller gränskontrollstationerna. Fortsatt
uppmärksamhet måste också ägnas åt fortsatt uppbyggnad av den administrativa kapaciteten
på detta område.
På området fiske krävs ökade ansträngningar för att anpassa den inhemska lagstiftningen och
genomföra EU:s regelverk på områdena flott- och resursförvaltning, inspektion och kontroll
samt strukturåtgärder, främst vad gäller förvaltningsplaner, utfasningen av kategorin
husbehovsfiske och färdigställandet av det satellitbaserade kontrollsystemet för fartyg.
På området regionalpolitik och samordning av strukturinstrumenten behövs ökade
ansträngningar att stärka den administrativa kapaciteten för den framtida sammanhållningspolitiken och att arbeta fram en högkvalitativ och fullt utvecklad ”projektpipeline”, för att
snabbt kunna absorbera regionalpolitiska medel, med utgångspunkt i Europeiska
revisionsrättens nyligen lämnade rapport.
På miljöområdet behövs ökade ansträngningar att genomföra och genomdriva lagstiftningen
på avsett sätt. Särskilt på området klimatförändring behövs brådskande åtgärder så att landet
kan genomföra EU:s regelverk på anslutningsdagen. Den administrativa kapaciteten behöver
stärkas, särskilt inom områden som klimatförändring, kontroll av industriföroreningar och
riskhantering, naturskydd och kemikalier. Investeringarna behöver utökas inom alla sektorer,
särskilt på områdena luftkvalitet, kontroll av industriföroreningar och riskhantering samt
vatten och avfall. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att åtaganden fullgörs i tid på
avfallsområdet och vad gäller kontroll av industriföroreningar och riskhantering. Kvaliteten
på miljökonsekvensbedömningarna avseende projekt måste förbättras avsevärt.
2.4
Översättning av EU:s regelverk
Kroatien måste se till att EU:s regelverk översätts till kroatiska. Av nästan 144 000 sidor EUregler har Kroatien redan översatt cirka 114 000 sidor. Omkring 50 % av dessa redan översatt
sidorna måste dock fortfarande granskas av de nationella myndigheterna innan de kan
överlämnas till EU-institutionerna.
Kroatien bör ytterligare öka sin kapacitet att så att översättningen och granskningen av EU:s
regelverk kan slutföras i tid till anslutningen. Kommissionen uppmanar de kroatiska
myndigheterna att behålla sitt fokus på denna fråga, som är av avgörande betydelse för
rättssäkerheten i samband med genomförandet av EU:s lagstiftning.
2.5
EU:s stödåtgärder
Ekonomiskt stöd tillhandahålls inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen
(IPA). 2012 års IPA-program uppgick till 156 miljoner euro. Stödet är inriktat på institutionell
uppbyggnad och förberedelserna för att kunna genomföra EU:s gemensamma jordbrukspolitik
och sammanhållningspolitik. Dessutom har Kroatien fortsatt erhållit stöd från regionala och
övergripande program. Enighet har nåtts om en övergångsfacilitet för det första året efter
anslutningen för att stärka kapaciteten i den offentliga förvaltningen och rättsväsendet i
Kroatien.
SV
18
SV
3.
Slutsatser
Mot bakgrund av ovanstående bekräftar kommissionen sin tidigare bedömning att Kroatien
alltjämt uppfyller de politiska kriterierna. Ansträngningarna för att stärka rättsstatsprincipen
måste fortsätta genom förbättringar av den offentliga förvaltningen och rättsväsendet och
genom att korruptionen och organiserad brottslighet bekämpas på ett effektivt sätt. Kroatien
kan när det gäller de ekonomiska kriterierna konstateras vara en fungerande
marknadsekonomi. Om brådskande strukturreformer med kraft genomförs bör Kroatien kunna
hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna i unionen inom en nära framtid.
Kroatien har fortsatt att göra framsteg i arbetet med att anta och genomföra EU-lagstiftningen
och håller nu på at slutföra sin anpassning till EU:s regelverk. Ytterligare framsteg har gjorts
sedan 2011 års lägesrapport, som följdes av övervakningsrapporten om Kroatiens
förberedelser inför anslutningen samt den sista aktualiseringen av övervakningstabellerna i
april 2012. Kommissionen har ringat in de områden där ytterligare ansträngningar behövs och
ett begränsat antal frågor där ökade ansträngningar krävs. Dessa frågor gäller särskilt 1)
förberedelserna för framtida EU-strukturfondmedel för att säkerställa en korrekt förvaltning
av dem, 2) omstruktureringen av den kroatiska varvsindustrin, 3) stärkt rättsstatsprincip
genom att Kroatien fortsätter att genomföra sina åtaganden om att ytterligare förbättra den
offentliga förvaltningen och rättsväsendet, 4) att effektivt förebygga och bekämpa korruption
samt 5) förvalta de yttre gränserna. Utan att det påverkar betydelsen av att alla de frågor som
betonas i den övergripande uppföljningsrapporten åtgärdas, anser kommissionen att Kroatien
under de kommande månader bör ägna särskild uppmärksamhet åt följande särskilda åtgärder
på områdena konkurrenspolitik, rättsväsen och grundläggande rättigheter, samt frihet,
säkerhet och rättvisa:
SV
1.
Underteckna ett privatiseringsavtal för Brodosplit-varvet och fatta nödvändiga beslut
för att nå en hållbar lösning för varven 3.Maj och Brodotrogir så att omstruktureringen
av den kroatiska varvsindustrin kan slutföras.
2.
Vidta de omedelbara åtgärderna och fortskrida med de kortfristiga åtgärder som
arbetades fram i september 2012 för att effektivisera rättsväsendet och minska
domstolarnas eftersläpning.
3.
Anta den nya verkställighetslagstiftningen för att se till att domstolsavgöranden
verkställs samt minska eftersläpningen av verkställighetsärenden.
4.
Inrätta kommissionen för intressekonflikter så att den kan börja sitt normala arbete.
5.
Anta en ny lag om tillgången till information för att stärka den rättsliga och
administrativa ramen på området tillgång till information.
6.
Slutföra antagandet av relaterade inhemska förordningar och se till att polislagen
genomförs.
7.
Slutföra byggandet av gränsövergångar vid Neumkorridoren.
8.
Uppnå det fastställda rekryteringsmålet för gränspolisen för 2012.
9.
Slutföra och anta migrationsstrategin, med tydligt formulerade åtgärder för hur de
mest utsatta grupperna av migranter ska integreras.
19
SV
10.
Utöka kapaciteten för översättning och granskning av EU:s regelverk så att denna
uppgift kan avslutas i tid till anslutningen.
Dessutom bör Kroatien på området jordbruk och landsbygdsutveckling ägna särskild
uppmärksamhet åt att slutföra anpassningen av lagstiftningen om direktstöd och
godkännandet av utbetalningsstället för direktstöd senast i slutet av 2012.
Mot bakgrund av den senaste tidens omfattande omstrukturering av den offentliga
förvaltningen, och det nya ansvar som tillkommer i och med ett medlemskap i EU, bör
Kroatien också vidta omedelbara åtgärder för att åtgärda de brister i den administrativa
kapaciteten som ringades in i den övergripande uppföljningsrapporten och se till att
förberedelserna inför EU-medlemskapet kan avslutas utan störningar.
De kroatiska myndigheterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att landet ska vara fullt
förberett för medlemskap senast den 1 juli 2013. Detta innefattar en fullständig översättning
av EU:s regelverk i tid före anslutningen.
Kommissionen fortsätter sin övervakning av att Kroatien uppfyller de åtaganden som landet
har gjort under anslutningsförhandlingarna. Fokus kommer därvid att ligga på frågorna i den
heltäckande övervakningsrapporten, och om omständigheterna så kräver kommer
kommissionen att göra bruk av alla instrument som är tillgängliga enligt artikel 36 i
anslutningsakten.
I enlighet med den artikeln ska kommissionen lägga fram en slutlig övervakningsrapport om
Kroatiens förberedelser inför anslutningen under våren 2013.
För att hjälpa Kroatien att förbereda sig för samordningen av den ekonomiska politiken inom
EU kommer landet på informell basis att delta i 2013 års europeiska planeringstermin.
Kroatien förväntas fortsätta att spela en aktiv roll i det regionala samarbetet på västra Balkan,
och uppmuntras att åtgärda återstående bilaterala frågor med sina grannar.
SV
20
SV