KARTLÄGGNING
0-klassade som uppbär försörjningsstöd, 140831, i kommunerna
Boxholm, Mjölby och Ödeshög.
Blåvik december 2014
Eddie Davidsson
1
Bakgrund
Utvecklingsgruppen för Samordningsförbundet fick uppdraget av styrelsen för
Samordningsförbundet Mjölby ● Ödeshög ● Boxholm att ta fram en ansökan om att
kartlägga de som saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) s.k. 0-klassade och som
uppbär försörjningsstöd i de tre kommunerna.
Ansökan godkändes och finansierades av styrelsen och Eddie Davidsson kontrakterades för
att genomföra kartläggningen.
Kartläggningen kan ses som ett första steg för att ge de 0-klassade fördjupad hjälp att få den
vård, behandling och stöd som de har behov av för att komma in i befintliga stödsystem.
Förutsättningar
Samtliga som uppbär försörjningsstöd och är 0-klassade med öppna akter, 140831,
skall kartläggas.
Berörda kommuner är Boxholm, Mjölby och Ödeshög.
Arbetet med kartläggningen skall genomföras under tio veckor med startdatum
141006 och slutdatum 141212.
Varje kommun skall ta fram en lista innehållande namn och personnummer på
samtliga aktuella individer för kartläggningen.
Samtliga individer skall avidentifieras.
Nedanstående punkter skall noteras för varje i kartläggningen ingående individ:
1. Kön
2. Födelseår
3. Civilstånd
4. Antal minderåriga barn
5. Uppbär försörjningsstöd sedan
6. Beroendeproblematik
7. Hälsa och arbetsförmåga
8. Sjukskrivningar
9. Vårdkontakter
10. Utredningar
11. Arbetsmarknadsinsatser
12. Övrigt
De fem första punkterna mäts vid ett specifikt datum (140831) och de övriga
punkterna tar hänsyn till vad som hänt under ett år (130901 – 140831)
Information gällande ovanstående punkter skall inhämtas från de datajournaler som
finns i Procapita.
En styrgrupp bestående av Lena Elf, Anders Granquist och Tommy Thörnroth skall vid
behov stötta och handleda arbetet med kartläggningen.
Vid den skriftliga slutredovisningen av uppdraget skall relevant statistik redovisas
men även eventuella observandum och tänkbara utvecklingsområden.
I statistikredovisningen skall ej eventuell medsökande av försörjningsstöd medtagas.
Redovisade procentsatser skall avrundas till hela procenttal enligt gängse
avrundningspraxis
2
Redovisning
1. Hushåll som uppbär försörjningsstöd 140831
Boxholm
70 (12%)
Mjölby
422 (73%)
86
Ödeshög
86 (15%)
Totalt
578 (100%)
70
Boxholm: 70 (12%)
Mjölby: 422 (73%)
Ödeshög: 86 (15%)
422
2. Medsökande 140831
Boxholm
10 (14%)
Mjölby
51 (71%)
Ödeshög
11 (15%)
Totalt
72 (100%)
3. Individer som uppbär försörjningsstöd 140831
Boxholm
80 (12%)
Mjölby
473 (73%)
Ödeshög
97 (15%)
Totalt
650 (100%)
Kommentar till tabellerna 1 - 3
Antalet invånare i kommunerna var 131231 enligt följande:
Boxholm (BX)
5278
Mjölby (MJ)
26313
Ödeshög (ÖD)
5171
Man kan konstatera att Boxholm respektive Ödeshög förhåller sig befolkningsmässigt till
Mjölby som ungefär 1:5, vilket kan vara ett bra mått för att enkelt jämföra de tre
kommunernas faktiska siffror i tabellerna.
3
4. 0-klassade individer som uppbär försörjningsstöd fördelade på kön
Kvinnor
BX
21 (40%)
MJ
101 (37%)
ÖD
42 (59%)
Totalt
164 (41%)
Män
31 (60%)
175 (63%)
29 (41%)
235 (59%)
Totalt
52 (100%)
276 (100%) 71 (100%)
399 (100%)
399
400
350
276
300
235
250
150
Ödeshög
175
164
200
Boxholm
Mjölby
101
100
21
50
42
52
31 29
71
Totalt
0
Kvinnor
Män
Kvinnor och Män
Kommentar till tabell 4
Den könsmässiga fördelningen i kommunerna skulle man kunna tänka sig överensstämma
med den könsmässiga fördelningen när det gäller kommunernas arbetslösa. Tittar man på
arbetsförmedlingens statistik när det gäller öppet arbetslösa och sökande i program med
aktivitetsstöd, vecka 35, så var fördelningen BX 50% kvinnor och 50% män, MJ 47% kvinnor
och 53% män samt ÖD 46% kvinnor och 54% män. När det gäller den könsmässiga
fördelningen i kommunerna mellan de som uppbär försörjningsstöd och de som är
arbetslösa så finns ingen korrelation i sifferunderlaget vilket kan vara lite förbryllande.
5. 0-klassade individer som uppbär försörjningsstöd fördelade på
födelsedecennium
90-talet
80-talet
70-talet
60-talet
50-talet
40-talet
Totalt
BX
8
12
10
14
8
0
52
(15%)
(23%)
(19%)
(27%)
(15%)
(99%)
MJ
60 (22%)
77 (28%)
65 (24%)
45 (16%)
28 (10%)
1 ( 0%)
276 (100%)
ÖD
27 (38%)
11 (15%)
17 (24%)
11 (15%)
5 (7%)
0
71 (99%)
4
Totalt
95 (24%)
100 (25%)
92 (23%)
70 (18%)
41 (10%)
1 ( 0%)
399 (100%)
120
100
80
Boxholm
Mjölby
60
Ödeshög
Totalt
40
20
0
90-talet
80-talet
70-talet
60-talet
50-talet
40-talet
Kommentar till tabell 5
Utav Boxholms 0-klassade så är procentuellt flest från 60-talet, utav Mjölbys är procentuellt
flest från 80-talet och utav Ödeshögs är procentuellt flest från 90-talet. Ser man till det
totala antalet 0-klassade är tre av fyra födda under 70-, 80- eller 90-talet. Jämför man
kommunerna kan man konstatera att Boxholm procentuellt har lägst inflöde av 90-talare och
Ödeshög störst. Om man väljer att se på gruppen ungdomar upp till det att de fyller 25 år är
siffrorna ungefär desamma som siffrorna för 90-talarna ( BX 8, MJ 63, ÖD 29 och totalt 100).
Värt att notera är att könsfördelningen när det gäller ungdomarna i Boxholm och Ödeshög är
mycket jämn under det att männen dominerar i Mjölby (22 kvinnor och 41 män)
6. 0-klassade individer som uppbär försörjningsstöd fördelade på tid som
försörjningsstödet uppburits.
Upp t.o.m. 6 mån
(140301-140831)
7 t.o.m. 36 mån
(110901-140228)
37 mån eller mer
(Före 110831)
Totalt
BX
7 (13%)
MJ
52 (19%)
ÖD
22 (31%)
Totalt
81 (20%)
19 (37%)
116 (42%)
43 (61%)
178 (45%)
26 (50%)
108 (39%)
6 ( 8%)
140 (35%)
52 (100%)
276 (100%) 71 (100%)
5
399 (100%)
120
116
108
100
80
52
60
Boxholm
Mjölby
43
40
22
20
7
Ödeshög
19
26
0
6
Upp t.o.m. 6mån
7-36 månader
över 36 månader
Kommentar till tabell 6
Här skiljer sig Boxholm och Ödeshög markant, Boxholm har procentuellt minst individer i
gruppen upp t.o.m. sex månader under det att Ödeshög har minst individer i gruppen över
36 månader.
7. 0-klassade individer som uppbär försörjningsstöd fördelade på civilstånd.
BX
7 (13%)
45 (87%)
52 (100%)
Sambo/Gift
Ensamstående
Totalt
MJ
48 (17%)
228 (83%)
276 (100%)
ÖD
14 (20%)
57 (80%)
71 (100%)
Totalt
69 (17%)
330 (83%)
399 (100%)
330
350
300
228
250
200
Sambo/Gift
150
Ensamstående
100
50
45
69
57
48
14
7
0
Boxholm
Mjölby
Ödeshög
Totalt
Kommentar till tabell 7
I samtliga tre kommuner dominerar de ensamstående totalt. I ungdomsgruppen, upp till 25
år, är 10% av den totala gruppen gift eller sambo.
6
8. 0-klassade hushåll med minderåriga barn samt antalet barn.
BX
14 (27%)
33
Antal hushåll
Antal barn
MJ
79 (29%)
180
ÖD
25 (35%)
51
Totalt
118 (30%)
264
180
180
160
140
120
100
Antal Hushåll
79
80
Antal Barn
51
60
33
40
25
14
20
0
Boxholm
Mjölby
Ödeshög
Kommentar till tabell 8
Procentsatserna i tabellen är framräknade utifrån antalet hushåll med minderåriga barn
ställt i relation till det totala antalet 0-klassade hushållen i kommunen. Ser man till alla tre
kommunerna har 30% av hushållen minderåriga barn, Ödeshög är emellertid den kommun
som har procentuellt flest hushåll med minderåriga barn, kan barnbonusen måhända spela
en roll i detta fall? I ungdomsgruppen, upp till 25 år, finns totalt 18 barn varav de flesta (11) i
Ödeshög.
9. 0-klassade hushåll med tre eller flera minderåriga barn samt antalet barn i
dessa hushåll
BX
6 (12%)
23
Antal hushåll
Antal barn
MJ
24 (9%)
97
ÖD
5 (7%)
20
Totalt
35 (9%)
140
140
140
120
97
100
Antal hushåll
80
60
23
40
20
35
24
6
20
5
0
Boxholm
Mjölby
Ödeshög
7
Totalt
Antal barn
Kommentar till tabell 9
Procentsatserna i tabellen är framräknade utifrån antalet hushåll med tre eller flera
minderåriga barn ställt i relation till det totala antalet 0-klassade hushållen i kommunen.
Jämför man tabell 8 och 9 kan man konstatera att i tabell 8 ser man att 30% av hushållen
(118 st) tillsammans har 264 minderåriga barn men om man istället ser på hur många hushåll
som har tre eller flera minderåriga barn så står 35 hushåll för 140 av de minderåriga barnen
d.v.s. i snitt 4 barn per hushåll. Många av de barnrika familjerna har invandrarbakgrund.
10. 0-klassade individer som uppbär försörjningsstöd och har beroendeproblematik
Har beroendeproblem
BX
7 (13%)
MJ
47 (17%)
70
ÖD
7 (10%)
Totalt
61 (15%)
61
60
47
50
40
Antal
Procentuellt
30
17
20
10
15
13
7
10
7
0
Boxholm
Mjölby
Ödeshög
Totalt
Kommentar till tabell 10
Procentsatserna i tabellen är framräknade utifrån antalet individer som har
beroendeproblem ställt i relation till det totala antalet 0-klassade hushållen i kommunen.
Man kan på goda grunder anta att det finns ett visst mörkertal i siffrorna ovan d.v.s. siffrorna
skall förmodligen vara något högre.
Män över 40 år som uppburit försörjningsstöd i mer än tre år är klart dominerande i gruppen
av de som har en beroendeproblematik. (84% är män, 62% är äldre än 40 år och 54% har
uppburit försörjningsstöd i mer än tre år. Procentsatserna är i relation till hela gruppen.)
I ungdomsgruppen, upp till 25 år, finns åtta individer med beroendeproblem, 8% av hela
ungdomsgruppen.
11. 0-klassade individer som uppbär försörjningsstöd och har ohälsa.
Somatisk
Psykisk
Somatisk och psykisk
BX
13 (25%)
15 (29%)
4 (8%)
MJ
33 (12%)
79 (29%)
20 (7%)
8
ÖD
7 (10%)
13 (18%)
5 (7%)
Totalt
53 (13%)
107 (27%)
29 (7%)
120
107
100
79
80
Somatisk
53
60
Psykisk
Somatisk och psykisk
33
40
29
20
13 15
20
13
7
4
5
0
Boxholm
Mjölby
Ödeshög
Totalt
Kommentar till tabell 11
Procentsatserna i tabellen är framräknade utifrån antalet individer som har ohälsa ställt i
relation till det totala antalet 0-klassade hushållen i kommunen. Man kan se här att den
psykiska ohälsan dominerar. Erfarenhetsmässigt kan konstateras att antalet med ohälsa
förmodligen är något högre än vad siffrorna i tabellen visar.
I ungdomsgruppen, upp till 25 år, har totalt 33 individer någon form av ohälsa med en klar
dominans av psykisk ohälsa.
12. 0-klassade individer som har sökt/skall söka sjukersättning/aktivitetsersättning
Ej behandlat ännu
Avslag
Godkänt
BX
8 (15%)
5 (10%)
1 (2%)
MJ
30 (11%)
11 (4%)
4 (1%)
ÖD
3 (4%)
1 (1%)
2 (3%)
45
Totalt
41 (10%)
17 (4%)
7 (2%)
41
40
35
30
30
Ej behandlat
25
20
15
10
5
Avslag
17
Godkänt
11
8
7
5
4
1
3
1
2
0
Boxholm
Mjölby
Ödeshög
9
Totalt
Kommentar till tabell 12
Procentsatserna i tabellen är framräknade utifrån antalet individer som sökt eller skall söka
sjukersättning eller aktivitetsersättning ställt i relation till det totala antalet 0-klassade
hushållen i kommunen.
13. 0-klassade individer som uppbär försörjningsstöd och har språkhinder
BX
9 (17%)
Språkhinder
MJ
28 (10%)
ÖD
14 (20%)
Totalt
51 (13%)
60
51
50
40
Antal
28
30
17%
20
Procentuellt
20%
14
13%
10%
9
10
0
Boxholm
Mjölby
Ödeshög
Totalt
Kommentar till tabell 13
Procentsatserna i tabellen är framräknade utifrån antalet individer som har språkhinder
ställt i relation till det totala antalet 0-klassade hushållen i kommunen. I ungdomsgruppen,
upp till 25 år, är individerna lätträknade som har språkhinder, man behöver inte ens en gång
använda alla fingrarna på ena handen.
14. 0-klassade individer som uppbär försörjningsstöd och studerat svenska på SFI,
KomVux eller Fri Lärarresurs.
Studerat SFI m.m.
BX
15 (29%)
MJ
33 (12%)
10
ÖD
14 (20%)
Totalt
62 (16%)
70
62
60
50
40
29%
33
Antal
30
Procentuellt
20%
15
20
12%
16%
14
10
0
Boxholm
Mjölby
Ödeshög
Totalt
Kommentar till tabell 14
Procentsatserna i tabellen är framräknade utifrån antal individer som studerat svenska på
SFI, KomVux eller Fri Lärarresurs ställt i relation till det totala antalet 0-klassade hushållen i
kommunen.
15. 0-klassade individer som uppbär försörjningsstöd och inte haft vårdkontakter
eller har vårdbehov
BX
15 (29%)
Ej vårdbehov /
Ej vårdkontakt
MJ
91 (33%)
ÖD
40 (56%)
Totalt
146 (37%)
146
160
140
120
91
100
60
40
Antal
56%
80
29%
33%
40
37%
Procentuellt
15
20
0
Boxholm
Mjölby
Ödeshög
Totalt
Kommentar till tabell 15
Procentsatserna i tabellen är framräknade utifrån antal individer som ej haft vårdkontakter
eller har vårdbehov ställt i relation till det totala antalet 0-klassade hushållen i kommunen.
En stor del av de 0-klassade lider inte av ohälsa och har inget vårdbehov eller kontakter med
vården. Det trolig är att det här är individer som till stor utsträckning inte finns kvar hos
försörjningsstödet under någon längre tid.
11
16. 0-klassade individer som uppbär försörjningsstöd och inte haft vårdkontakter
eller har vårdbehov ställt i relation till tid som försörjningsstödet uppburits.
Upp t.o.m. 6 mån
(140301-140831)
7 till 36 månader
(110901-140228)
Över 36 månader
(Före 110831)
Totalt
BX
3 (20%)
MJ
31 (34%)
ÖD
14 (35%)
Totalt
48 (33%)
10 (67%)
41 (45%)
24 (60%)
75 (51%)
2 (13%)
19 (21%)
2 (5%)
23 (16%)
15 (100%)
91 (100%)
80
70
60
50
40
30
20
10
0
40 (100%)
146 (100%)
Boxholm
Ödeshög
Totalt
Mjölby
Mjölby
Totalt
Ödeshög
Upp t.o.m. 6
mån
Boxholm
7-36 mån
över 36 mån
Kommentar till tabell 16
Procentsatserna i tabellen är framräknade utifrån antal individer som ej haft vårdkontakter
eller har vårdbehov ställt i relation till försörjningstid, fördelat per kommun. Flera av de
individer som varit inskrivna lite längre tid har språkhinder.
Funderingar och förbättringsområden
Grundläggande information
Nedanstående reflektioner härrör sig i första hand från den information som inhämtats vid
genomläsningen av akterna i Procapita. Reflektionerna gör inte anspråk på att vara
heltäckande och den problematik som lyfts fram kan vara på gång att lösas eller redan är löst
utan att det framgår vid aktstudien.
Språkhinder
Genomsnittligt för de tre kommunerna har 13% (51 individer) språkhinder och 16% (62
individer) har studerat svenska på SFI/KomVux eller Fri Lärarresurs under den period vi tittat
på. Det kan vara så att den språkutbildning som ges i nuläget är det optimala sättet att lära
ut svenska, men det kan också vara så att det kan vara värt att se om det finns metoder för
att öka inlärningstakten.
12
Vid min genomläsning av akterna stötte jag vid några tillfällen på uttrycket
”arbetsplatsförlagd språkträning” och då jag kommit i kontakt med detta tidigare och sett att
det gett ett gott resultat skulle jag vilja föreslå att man ser över möjligheten att få ut flera
individer i denna typ av lärsituation. Den arbetsplatsförlagda språkträningen skulle kunna
ske parallellt med SFI undervisningen efter det att den grundläggande undervisningen skett.
Viktigt är att högst två individer, med olika språkbakgrund, placeras ut på samma arbetsplats
så att individen blir tvingad att göra sig förstådd på svenska.
Den arbetsplatsförlagda språkträningen har också den fördelen att individen kommer i ett
socialt sammanhang och lär sig hur en svensk arbetsplats fungerar med skrivna och oskrivna
regler. Den enkla lösningen är att placera ut individerna på lågtröskelprojekt typ MATprojektet eller Solbacken, men strävan bör vara att placera individerna inom det vanliga
näringslivet.
Är det då viktigt att undanröja språkliga hinder? Ja, utan tvekan bl.a. för att individen skall
kunna gå vidare och få en ökad anställningsbarhet men även för att dåliga kunskaper i
svenska kan innebära att arbetsprövningar och KBT samtal blir svåra att genomföra i det fall
det finns behov av en samordnad rehabiliteringsinsats.
Kan detta med arbetsplatsförlagd språkträning vara något för Försörjningsstödet,
Vuxenutbildningen, AME och AF att samarbeta runt?
Sjukersättning/aktivitetsersättning
Såsom framgår av tabell 12 är det flera individer som sökt/skall söka sjukersättning eller
aktivitetsersättning och här har det framkommit ett önskemål från några av handläggarna på
det ekonomiska biståndet. Att söka ersättningen är ofta ett ganska tidskrävande arbete
innan alla nödvändiga korrekta läkarintyg och andra handlingar har skaffats fram.
Önskemålet är att FK inte bara ger ett avslag utan även vid samma tillfälle automatiskt
provar om individen kan ha rätt till en lägre ersättning, 25% eller 50%, detta för att
ansökningsprocessen inte skall behöva göras om för att ansöka om en lägre grad av
ersättning. För individen tror jag att detta vore ett humanare sätt att behandla
ansökningarna eftersom individen inte behöver sväva i ovisshet, med allt vad det innebär,
under en onödigt lång tidsperiod.
För att ansöka om ersättning behövs i många fall att det görs en utredning via PÖV och där
kan man notera att det finns en trång sektor, eftersom väntetiden för att få en utredning
genomförd kan överstiga ett halvår. Det är naturligtvis inte bra för någon part, inte för
individen som väntar på att få skicka in sin ansökan, inte heller för personalen på PÖV som
får en orimlig arbetsbelastning och säkert upplever utredningskön som en stressfaktor samt
inte heller för försörjningsstödet.
Vad kan göras för att korta utredningsköerna?
Stöd vid kontakter med vården
I akterna framgår det på flera ställen att individer som har behov av ett läkarintyg får hjälp
via sin handläggare vid kontakten med vården. Det kan vara hjälp med att gå igenom vad
individen skall ta upp vid läkarbesöket, att handfast följa med individen till vårdcentralen
eller någon annan stöttande åtgärd. Det här är säkert en väldigt värdefull insats för individer
13
som kanske har tidigare negativa upplevelser från kontakter med vården och som kanske
inte själva klarar upp att kontakta vården.
Individen har naturligtvis själv det yttersta ansvaret för vårdkontakten men ett aktivt stöd
från handläggaren, kanske genom att handläggaren hjälper till att formulera ett brev till
läkaren, som påtalar att ett läkarintyg vid behov av sjukskrivning är viktig för att en bra
planering skall kunna göras och som sammanfattar individens beskrivning av
hälsosituationen samt arbetsförmåga och annan individspecifik relevant information.
Mycket av det som formulerats ovan görs säkert redan men det vore bra om handläggarna
hade möjlighet att hjälpa till med ett enkelt förklarande brev som individen kunde få med sig
till läkaren eller till och med få sällskap till läkaren så att läkarintyget blir komplett och inte
behöver senare förtydliganden vid exempelvis ansökan om sjukersättning.
Informationsmöten, workshops m.m.
För att skapa ett tätare samarbete mellan Försörjningsstödet, FK, Vården och AF runt den
speciella problematik som finns kopplad till de som uppbär försörjningsstöd och är 0klassade kan det finnas anledning att genomföra en föreläsningsserie kopplad till workshops.
Syftet med detta är tvåfaldigt, att de som konkret arbetar med de 0-klassade lär känna
varandra bättre samt att de bibringas kunskap i exempelvis vad läkarintyget bör innehålla
och hur det skall utformas för att utgöra ett bra underlag för FK:s bedömningar. En annan
viktig bit är vilket underlag som behövs för att FK skall kunna göra en bedömning om
ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning skall avslås eller godkännas samt annan
matnyttig information. FK skulle här ha en central roll både i att förmedla kunskap samt att
bygga broar mellan Vården och Försörjningsstödet. Värdefullt skulle också vara att ha
workshops där någon försäkringsmedicinsk rådgivare från FK mötte handläggare på
Försörjningsstödet för att svara på frågor och arbeta med konkreta fall där individerna är
avidentifierade.
Man skulle med fördel kunna använda det upplägg som Samordningsförbundet tidigare
använt d.v.s. korta möten (30 min kaffe/uppsamlingstid samt två timmar
utbildning/workshops) cirka fyra gånger per år. Detta upplägg har varit mycket populärt och
har på ett effektivt och lättsamt sätt förmedlat kunskaper som stärkt berörda handläggare i
deras yrkesroller.
Samordning mellan kommunerna när det gäller Procapita.
Idag finns en del olikheter mellan de tre kommunerna i hur man använder Procapita
programmet och klassificeringen av individerna i programmet.
Boxholm. Huvudprincipen är att när det gäller registreringen av familjen som anhållit om
understöd sker den på så vis att registerledaren blir kvinnan om hon är sambo/gift och när
det gäller invandrarfamiljer blir registerledaren mannen eller kvinnan beroende på vem som
kommer först till Sverige.
Mjölby. Huvudprincipen är att mannen blir registerledare om de är gifta och kvinnan blir
registerledare om de är sambo. När det gäller invandrarfamiljer gäller samma regler som för
gift eller sambo ovan.
Ödeshög. Registerledaren är alltid kvinnan både vad gäller sambo och gift. När det gäller
invandrarfamiljer och mannen kommer först blir han registerledare fram till dess kvinnan
kommer och då sker en omregistrering så att kvinnan blir registerledare.
14
En annan skillnad är att Mjölby i högre grad än Boxholm och Ödeshög använder
undergrupper. Exempel på undergrupper som Mjölby använder är Ingen sjukpenning,
Språkhinder, Annat försörjningshinder under utredning och Arbetshinder sociala skäl.
Det finns säkert ett flertal andra skillnader mellan kommunerna vad gäller användandet av
Procapita och jag har inget konkret förslag om vilket användningssätt som är det bästa.
Jag kan däremot se fördelar med att man kommer överens om ett likformigt användande av
Procapita vilket skulle vara fördelaktigt vid ytterligare kartläggningar och jämförelser mellan
kommunerna samt underlätta vid en eventuell kommunsammanslagning, någon gång i en
avlägsen framtid.
Utslussningskedjan
I alla tre kommunerna finns en arbetsmarknadsenhet uppbyggd i någon form för att bland
annat hjälpa de som uppbär försörjningsstöd att bli självförsörjande genom att komma ut i
arbete eller påbörja/återuppta studier.
Eftersom det framgår i flera akter att individen har ett önskemål att komma ut i praktik, få
en utbildning som leder till arbete eller komma ut direkt i arbete så kan vi se hur de ser ut i
de olika kommunerna vad gäller möjligheten att få del av utslussningskedjan.
Boxholm. Här finns en praktiksamordnare som 18 individer i vår målgrupp varit i kontakt
med och kedjan för utslussning ser ut enligt följande:
Solbacken
13 individer
Praktik inom
näringslivet/
Kommunen
Koop. Knut
9 individer
Arbete alt.
Studier
Mjölby. Här finns en resursstark AME som 101 individer har varit i kontakt med och kedjan
för utslussning ser ut enligt följande:
Café Norrgården
6 individer
Koop. Rondellen
4 individer
Återvinningen
7 individer
Praktik inom
näringslivet/
kommunen
Arbete alt.
Studier
Ödeshög. Här finns en praktiksamordnare som 18 individer har varit i kontakt med och
kedjan för utslussning ser ut enligt följande:
MAT-projektet
9 individer
Praktik inom
näringslivet /
kommunen
Ödeshögskoop.
4 individer
15
Arbete alt.
Studier
Allmänt. När det gäller beskriven kedja ovan så kan man betrakta alternativet längst till
vänster som ett lågtröskelalternativ under det att de grundläggande kraven ökar ju längre till
höger man kommer. Kedjan är inte komplett utan skall endast ses som en grov skiss för hur
utslussningsmöjligheterna är i de olika kommunerna. AF finns naturligtvis med som en stark
part, med sina kraftfulla insatser, vad gäller utslussningen av individerna.
Antalet individer som varit i kontakt med AME/praktiksamordnare kan betraktas som
tilltagna i underkant eftersom det inte alltid anges i akten vilka kontakter som tagits för att
komma ut i praktik.
Varför tar jag upp utslussningskedjan i karläggningsredovisningen? Jo, det framgår när man
läser akterna att flera vill/skulle behöva komma ut i praktik men på en nivå som är ”rätt” för
individen så att det inte blir ett misslyckande, att det dessutom finns ett antal individer som
det är svårt att ge mer hjälp och att det finns ett ganska stort antal individer som har en
psykisk ohälsa.
Vad skulle då behöva göras? Jo, lågtröskelalternativen skulle behöva förstärkas antalsmässigt
i alla tre kommunerna och kanske allra mest i Mjölby så att fler individer får möjlighet att
komma ut i ett socialt sammanhang och dessutom ges möjlighet att närma sig den ordinarie
arbetsmarknaden. Även antalet individer som får möjlighet att arbetsträna genom att
praktisera/arbeta på något av områdets kooperativ bör utökas både genom att tillgängliga
platser om möjligt utökas på befintliga kooperativ samt framförallt att något/några nya
kooperativ startas upp med kanske en annan inriktning än befintliga för attrahera de som
inte känner sig hemma i den verksamhet som bedrivs nu. För många med psykiska besvär
skulle säkert en verksamhet typ MAT projektet eller hundpensionat eller någon annan
verksamhet som innefattar växtlighet eller djur vara ett bra alternativ eftersom det har en
lugnade och läkande inverkan, enligt flera kloka människor.
Även om förslagen ovan genomförs kommer det fortfarande att finnas ett antal individer
som går runt i det statliga transfereringssystemen, som har fått allt stöd som går att få och
som aldrig kommer längre än till den första eller andra länken i utslussningskedjan. Hur
hanterar vi dessa individer? Är det kanske dags att starta någon verksamhet typ Komhall,
gemensamt för de tre kommunerna, för att ge de som har psykiska eller fysiska arbetshinder
men ändå har ett behov av en meningsfull sysselsättning, ett realistiskt alternativ.
Jag är helt medveten om att det finns ett antal människor inom de kommunala sfärerna och
andra organisationer som har en stor kompetens och kunskap i hur man kan lösa
problematiken ovan, men jag vill ändå lyfta fram frågan hur vi skall hjälpa och stötta de
individer som idag kanske inte får de möjligheter de förtjänar, så att inte de individerna faller
i glömska.
Individer som upplevs gå runt i de statliga transfereringssystemen.
Det finns ett antal individer som går runt i de statliga transfereringssystemen och som
kanske inte har arbetat någon gång i livet utan bara deltagit i projekt och
arbetsmarknadsinsatser av olika slag. Att identifiera dessa individer är inte svårt och det
enklaste sättet är att prata med praktiksamordnarna/processledarna i Boxholm och Ödeshög
samt personalen på AME i Mjölby. Jag vill påstå att de två mindre kommunerna har en
närmast 100 procentig kontroll av vilka individer som går runt i systemet och vid ett kort
samtal med processledaren i Boxholm identifierade vi direkt sju individer i Boxholm som
klassar in i denna grupp. Jag är också övertygad om att samma medvetenhet finns hos AME,
om arbetskonsulenterna satte sig ner vid samma bord skulle de snabbt kunna identifiera de
personer som är aktuella i Mjölby. I akterna framgår också i några fall att AME har avslutat
16
vissa individer med motiveringen att AME inte har mer att erbjuda, individen har varit på
workshops, arbetsförmågebedömning, flera praktikplatser och ett antal andra
kompetenshöjande insatser för att öka anställningsbarheten. Det här är typiska ”gå runt
individer” och man måste nog tänka till både en och två gånger hur man skall hantera dessa
individer. Skall man acceptera att man inte kan göra mer för dem eller skall man försöka
hitta andra dimensioner i utslussningskedjan som gör att de hamnar i någon meningsfull
sysselsättning? Frågan är inte helt enkel eftersom den kan kräva obekväma beslut som
kanske inte är gångbara i alla kretsar.
Slutord
Jag vill inleda med att tacka personalen på försörjningsstödsenheterna i de tre kommunerna
för det stöd och det fina mottagandet jag fått vid min kartläggning.
Kartläggningen skall ses som en ögonblicksbild för ett visst tidsspann visande fakta om
undersökningens målgrupp, de som uppbär försörjningsstöd och är 0-klassade.
De tabeller som redovisas innehåller både faktiska och procentuella siffror för att möjliggöra
en jämförelse mellan kommunerna på ett smidigt sätt. Notera dock att vissa av
procentangivelserna baseras på ett relativt litet antal individer vilket gör att det i vissa lägen
är bättre att titta på faktiskt antal individer.
Man kan urskilja fyra lite större grupperingar vid kartläggningen och de är:
Individer med psykisk eller somatisk ohälsa eller en kombination av båda
Individer med språkhinder
Individer med beroendeproblematik
Individer som inte haft vårdkontakter eller har vårdbehov
Många individer har en kombination av hinder, exempelvis kan individen ha en
beroendeproblematik samt lida av psykisk ohälsa vilket gör problembilden svårare att lösa
upp än i de fall då det enbart rör sig om till exempel språkhinder.
Gjorda reflektioner är inte menade att fungera som någon form av pekpinnar utan skall ses
som uppsamlade åsikter utifrån aktstudien och kartläggningen. Förhoppningen är att
reflektionerna och faktaredovisningen skall kunna utgöra en bakgrundsbas för det fortsatta
arbetet med att hjälpa de 0-klassade att få del av befintligt stödsystem.
Varje kommun har fått varsin pärm med ”sina” O-klassade och kan utifrån det underlaget
fördjupa sig i de data som de känner behov av.
Med detta är kartläggningen att betrakta som slutförd.
17
