Hörsel och hörselskaderisk hos hörselfriska och hörselskadade
ungdomar som använder bärbara musikspelare.
Sammanfattning
Då andelen människor mellan 16-84 år som har svårighet att höra i samtal mellan flera
personer (med eller utan hörapparat) har ökat, så har också riskerna kring fritidsbullret i
allt högre utsträckning auktualiserats. Hörselskador i samband med musikutövning har
uppmärksammats särskilt flitigt under de senaste åren och en alarmerande förkomst av
hörselskador hos barn och tonåringar har också uppmärksammats (HRF, 2007; Holgers
& Pettersson, 2005; AMMOT, 2002).
Vår kunskap om ungdomars användninggrad av bärbara musikspelare är dålig, vilket
genererar många forskningsfrågor. Vi vet mycket lite om framtida hörselskador hos
ungdomar som idag har flitigt användande av bärbar musikutrustning etc. Mycken liten
kunskap finns om vilka ljudnivåer som musikspelare percepterar till örat. Kunskapen är
också dålig om exponeringstider. En annan forskningsfråga som är speciellt intressant i
Örebro är användningsgraden av bärbara musikspelare hos hörselskadade ungdomar.
Målet med denna undersökning är att få svar på en del frågor avseende faktiska exponeringstider och ljudnivåer från bärbar musikutrustning samt vad detta i förlängningen
innebär för ungdomars hörselutveckling.
Bakgrund
Hörselskador i samband med musikutövning har uppmärksammats under de senaste
åren. Vid denna typ av bullerexponering har det visat sig att riskerna är uttalade för
hörselskador (ca 65 % av musiker har hörselnedsättning och/eller tinnitus, hyperakusis,
Kähäri et al., 2002a). Prevalens av hörselskador hos barn och tonåringar är för närvarande mycket ofullständigt känt. Som fritidssysselsättning har musiklyssnande kommit att bli en mycket stor del av barn och ungdomars aktiviteter. I en demografisk studie
utförd i Göteborg 2005 omfattande kommunens samtliga 15-18-åringar, visade det sig
att musik i någon form är den största fritidsaktiviteten (FriVan, 2005). Där visas att 13
respektive 7 % av pojkar och flickor spelar ett musikinstrument >3 g/vecka. Ca 90 % av
ungdomarna lyssnar på musik > 3g/vecka samt 16 % går på diskotek 1-2 g/vecka.
Mindre känt i denna undersökning är hur stor del som övrigt musiklyssnande, t ex via
bärbar musikutrustning som till exempel Mp3 och CD-spelare upptar.
Med de första bärbara musikspelarna på 1980-talet så uppkom också frågor rörande
eventuell hörselskadlighet. Här finns inga entydiga forskningsresultat och forskningen är
mycket ofullständig (Williams, 2005; Hodgetts, Rieger & Szarko, 2007; Peng, Tao &
Huang, 2007). Svensk forskning är närmast obefintlig på området. Dock har ny forskning rörande tinnitus och höga ljudnivåer visat att ca 10-15% av ungdomar i åldersgruppen 15-18 år uppger tinnitusbesvär temporärt efter musikutövande eller mer permanent
(AMMOT, 2002; Holgers, 2003; Widén et Al., 2005). Något som ännu ej uppmärksammats i forskningen är att ungdomar med hörselnedsättning och hörapparatanvändning
också använder bärbar musikspelare för musiklyssnande. Detta kan ske direkt, via teleslinga eller andra nya trådlösa system i kombination med hörapparat. Även här saknas
forskning och kunskap om användningsgrad, ljudstyrkor och eventuell hörselpåverkan.
Det är sedan tidigare väl känt att kraftig ljudexponering under ca 20-30 min kan ge hos i
övrigt normalhörande individ en temporär hörselnedsättning (TTS-temporary treshold
shift). Denna hörselnedsättning kan variera mellan 5-20 decibel och tros bero på en uttröttningseffekt av framför allt de yttre hårcellerna i innerörat. Denna temporära hörselnedsättning åtföljs ofta av tinnitus. Den är i de allra flesta fall reversibel men kan vid
frekventa exponeringar övergå i en permanent hörselnedsättning.
Mot bakgrund av vår dåliga kunskap om de faktiska riskerna är det ytterst angeläget att
undersöka de faktiska exponeringsförhållandena och riskerna vid användandet av bärbar
musikspelare.
Genusperspektiv
Eventuella skillnader i exponeringstid och styrka vad avser kön är också ofullständigt
känt.
Det tycks vara en viss skillnad i exponeringstid mellan unga kvinnor och unga män i det
att fler unga kvinnor lyssnar på musik medan fler unga män spelar egna instrument. Vi
vet också att det finns skillnader i hörförmåga mellan friska kvinnor och män. Studier
har dock visat att kvinnor tycks vara mindre benägna att utsätta sin hörsel för risk att
skadas och därför i större utsträckning till exempel använder hörselskydd vid konserter
och liknande (Widén, 2006). Det är därför intressant att studera om det finns skillnader i
exponeringsgrad och hörselpåverkan mellan kvinnor och män i denna studie.
Syfte
Syften med undersökningen är:
-att undersöka användningsgrad och exponeringstider av bärbar musikutrustning hos
normalhörande och hörselskadade ungdomar 16-18 år.
-att undersöka faktiska ljudstyrkenivåer vid trumhinnan hos ovanstående grupper,
-att undersöka eventuella könsskillnader i ovanstående parametrar.
Mål
Ökad kunskap kring ungdomars hörsel och användande avbärbar musikutrustning, för
att vi därmed ska kunna göra riskbedömningar för ev. negativ hörselutveckling.
Frågeställningar
Hur ofta lyssnar 16-18-åringar (både hörselfriska och hörselskade) på bärbar
musikspelare?
Hur länge lyssnar 16-18-åringar (både hörselfriska och hörselskadade) på bärbar
musikspelare?
Vid vilka ljudnivåer lyssnar 16-18-åringar (både hörselfriska och hörselskadade)
på bärbar musikspelare?
Hur hör 16-18-åringar (både hörselfriska och hörselskadade) som lyssnar med på
bärbar musikspelare?
Finns det skillnad i exponeringsgrad, nivå och hörsel mellan kvinnor och män?
Vilka max utnivåer kan några vanliga typer av ungdomarnas bärbara
musikspelare avge?
Finns det så kallat ”limitersystem” i ungdomarnas bärbara musikspelare och
används detta?
Är det skillnad i exponeringsnivå mellan några olika typer av hörlurar?
Material
1. Genom upparbetade kontakter med gymnasieskolor i Örebro län kommer 50
normalhörande ungdomar i gymnasiet (åk 2) att delta i undersökningarna beskrivna
under: ”Metoder; A-C”.
2. Därtill kommer 30 ungdomar med hörselnedsättning som regelbundet använder sig
av bärbara musikspelare att delta i undersökningarna beskrivna under: ”Metoder; AC”. Ungdomarna som är 16-18 år kommer från Örebro län.
3. 200 ungdomar (16-18 år), slumpvis utvalda från gymnasieskolor (åk2) i Örebro län,
kommer att besvara enkät avseende lyssningsvanor beskrivet under: ”Metoder; A
samt tonaudiometri”.
Metoder
A) Enkät: Hälsa, livsstil och lyssningsvanor (50+ 30 +200 elever)
Vi avser att insamla medicinska data avseende subjektiv hörsel, hälsa, sjukdomar och
medicinska besvär med hjälp av ett intervjuformulär (ref. Kähäri et al 2003). Här ingår
också frågor rörande fritidaktiviteter och musikexponering.
B) Hörselmätningar- Audiologisk funktion (50 hörselfriska + 30 hörselskadade
elever)
Tonaudimetri, tal i brustest, otoakustiska emissioner och distortions-produkter DPOAE,
stapediusreflex.
Tonaudiometri för frekvenserna 0.25, 0.5, 1, 2, 3, 4, 6, och 8 kHz och talaudiometri både
i tyst och i brusmiljö kommer att utföras. Obehagsmätningar för frekvenserna 0.5, 1, 2,
och 4 kHz kommer att ge svar på hörselns dynamiska arbetsområde samt personernas
känslighet för höga ljud. Test av otoakustiska emmissioner kommer att ge svar på
funktionen hos de yttre hårcellerna som är viktiga för hörselkänsligheten och ev.
tinnitus. Mätning av stapediusreflexen kommer att göras för att undersöka om långvarig
exponering med höga ljudnivåer kan förändra funktionen hos denna skyddsreflex.
För mätning av yttre hårcellsfunktion otoakustiska emissioner och distortionsprodukter
(DPOAE) kommer utrustning ILO 92 att användas. Hörselmätningarna samt
taluppfattbarhetstestet i störmiljö kommer att ske i akustiskt dämpad mätbur.
Tinnitus, hyperakusis (ljudöverkänslighet), distortion (ljudförvrängning och diplakusis
(dubbelhörande/plötsliga tonhöjdsför-ändringar) kommer i förekommande fall att
kvantifieras via ovan beskrivna tester.
C) Ljud- och exponeringsmätningar i laboratorium (50 hörselfriska + 30
hörselskadade elever)
Vi kommer att beräkna risk genom att undersöka hur höga ljudnivåer och under hur
långa exponeringstider ungdomar 16-18 år använder och lyssnar på bärbara
musikspelare.
Ljudnivåer kommer att uppmätas med hjälp av miniatyrmikrofoner försedda med
silikonprober placerade i hörselgången enlig standardiserad metod (ISO: 2002). Vi har
lång gedigen erfarenhet av mätningar med denna metod. Mikrofontekniken har också
utvecklats och en inventering av marknaden behöver göras, sedan behöver
laboratoriemätningar göras för att fastställa mikrofonens frekvensgång och
korrigeringsfaktor.
Vi kommer också att mäta upp hur höga ljudnivåer som de vanligast användna bärbara
musikspelarna hörtelefontyper kan avge. Dessa mätningar sker i laboratorium och
mätningarna sker på ett så kallat artificiellt mäthuvud. I detta mäthuvud kan man
montera en mätmikrofon som mäter maximalt ljudtryck avgett från olika typer av
bärbara musikspelare och hörtelefoner. I de fall där så kallade djupt liggande eller så
kallade hörselgångs-hörtelefoner används kommer också denna mätmetod att tillämpas.
Vi har god samverkan med forskargruppen vid Teknisk Akustik vid Karolinska
Institutet i Huddinge och avser att av denna forskargrupp få låna dyrbar mätutrustning
som kan komma att behövas för projektet.
Samtliga hörselmätningar, ljudmätningar och analyser kommer att utföras vid Ahlséns
Forskningsinstitut, Universitetsjukhuset i Örebro där bland andra följande två
mätlaboratorium finns till förfogande:
1. Ett diagnostiskt- audiologiskt laboratorium, som har utrustning och utprovade metoder
för flertalet i avancerad audiologisk akustik förekommande metoder. Förutom den
konventionella basaudiometrin ingår elektrofysiologisk audiometri, otoakustiska
emissioner med supression, avancerad psykoakustisk mätmetodik med bland annat
forward-masking och psycho-acoustic modulation transfer function.
2. Ett ekologiskt laboratorium bestående av ett ekofritt rum med ett flertal olika ljudgenererings- och presentationsmöjligheter, f n med 12 högtalare i cirkel. Systemet förmår att skapa ljudmiljöer av varierande vardagsvaliditet och akustisk komplexitet. De
enklaste är syntetiska ljud, sinustoner och brus presenterade från utvald riktning. I
laboratoriet kan också andra mätningar göras: akustiska mätningar av ljudtryck i
hörselgången i olika lyssningssituationer och vid samtidig vokalisering. Förutom dessa
”ekologiska” mätningar kan naturligtvis andra fysikaliskt-akustiska mätningar
genomföras, t ex med konsthuvudet KEMAR. Utrustning för flerkanalig inspelning, s.
k. B-format, finns liksom flerkanalig mono- och stereoinspelning. Ljudet redigeras i
olika redigeringsprogram, bl. a. ProTools.
Projektresultat
Efter projektets slut avser vi att arbeta aktivt med kunskapsöverföring direkt till ungdomar i
skolan. Detta är en mycket viktig del, där vi kommer att söka bidrag från andra fonder för att
kunna utföra denna del. Vi planerar att i denna senare fas att samarbeta med Artister och
musiker mot tinnitus (AMMOT) som vi har goda kontakter med sedan tidiare.
Tidplan
Projektet som bedrivs vid Ahlséns forskningsinstitut beräknas börja 1 Augusti 2008 och
avslutas 30 Juni 2009.
Projektgrupp
Möller C, Professor, Öläk. Ahlséns foinst, USÖ, Hälsoakademien Örebro Univ.
Kähäri K, Bitr. lektor Hälsoakademien Örebro Univ.
Forskningsassistent Carina Wikström
Forskningsingenjör Tobias Åslund
Ekonomi
All laboratorieutrustning vid Ahlséns finns (förutom mätmikrofoner och viss mjukvara
för mätsystem) och kommer att kunna användas kostnadsfritt inom detta projekt.
Utrustning (mätmikrofoner,
mjukvara till mätsystem, teknik)
Forskningsass (audionom) 20% (inkl Lkp)
Overhead (Ahlsén USÖ 11%)
Projektledning (Möller)
Forskningsingenjör 5% (inkl Lkp)
Reskostnad (till skolor, skolkonferens)
50.000
88.000
25.000
00.000
22.000
20.000
Summa totalt
205.000 kr
Referenser
Hörselskadades Riksförbund (2007) Äh, det var inget, Årsrapport.
Holgers KM, Pettersson BG. (2005) Noise exposure and subjective hearing symptoms among
school children in Sweden, Noise and Health, 7, 27:27-37.
AMMOT (2002) Höga ljudnivåer – ungdomars beteenden, kunskaper. och attityder, Rapport
till Socialstyrelsen.
Kähäri K. (2002) The influence of music on hearing. A study in classical and rock/jazz
musicians. Akademisk avhandling, ISBN 91-628-5339-2, Göteborgs Universitet.
Fritidsvaneundersökningen 2005: http://www.frivan.goteborg.se/
Williams W (2005). Noise levels from personal stereo use. International Journal of Audiology 44:231236.
Hodgetts WE, Rieger JM, Szarko RA (2007). The effects of listening environment and earphone style on
preffered listening levels of normal hearing adults using an MP3 player. Ear and Hearing 28(3): 290-297.
Peng JH, Tao ZZ, Huang ZW (2007). Risk of damage to hearing from personal listening devices
youngadults. Journal of Otolaryngology 36 (3): 181-185.
in
Holgers KM. (2003) Tinnitusbehandling styrs av etiologin : buller, stress eller ångest/depression tänkbara
orsaker. Läkartidningen 2003;100(46):3744-3749.
Widén S. (2006). Noise and Music - A Matter of Risk Perception? Akademisk avhandling;
Psykologiska institutionen, Göteborg Universitet.
