Konfucianism
- Kina då och nu
Kan en person som levde för 2500 år sedan,
nämligen Konfucius, vara förklaringen till
Fjärran Österns framgångsrika utvckling på
senare tid?
Kineserna dominerar handel och ekonomi
i de flesta av de framgångsrika länderna i
regionen. Så är det exempelvis i Singapore,
Malaysia och Thailand. T o m i ett land som
Indonesien vars befolkning är långt över 200
miljoner, styrs landets ekonomi av den lilla
minoriteten på ca 3 miljoner kineser.
Mellan 200 f Kr till 1500 låg Kina jämsides med eller före världen på nästan varje
område: Vetenskap, teknik, statskonst, filosofi och litteratur. ( Från Kina kommer bl a;
tryckkonsten, papperet, magnetkompassen, porslin, siden, mekaniska urverket, lexikon,
skalenliga kartor och naturligtvis den flygande draken.) Det var en civilisation som också
i 2000 år fick utvecklas ostört i sitt eget hörn av världen, och därigenom skapades en
uppfattning bland folket om den egna nationens överlägsenhet. Den kinesiske kejsaren
var hela världens kejsare och besökare som eventuellt kom, fick ikläda sig den under dåniges roll. Mittens rike styrdes under 2000 år av en byråkrati och en kejsare.
På 1600-talet var Kina ett homogent land med en intrikat social struktur av gamla
värderingar och betéendemönster - ett tungt historiskt arv vilade över detta väldiga rike.
När portugiserna kom blev de ivägskickade och förbjöds återvända. Kineserna hade
redan vid denna tidpunkt börjat resa ut och etablerat sig i Sydostasien.
I slutet av 1700-talet började Kinas tillbakagång och på 1800-talet föll landet
samman.Britterna tilltvingade sig efter första opiumkriget handels och boplatser,
amerikanarna och fransmännen följde - utlänningshatet började gry.
På 1800-talet gjordes moderniseringssatsningar, men den kinesiska attityden var att inom
politik och kultur hade man inget att lära av omvärlden, dock skulle man ta till sig
tekniska landvinningar. När kejsardömet föll 1911 var landet fortfarande i nedgång och
republiken fick aldrig kontroll över riket, utan förfallet fortsatte med nöd och svält.
När kommunisterna tog över -49 hade man länge väntat på en ny kejsare och
utvecklingen vände. Under Maos ledning byggdes industrin upp och flertalet fick arbete.
Den tioåriga kultutrevolutionen var ett gigantiskt misstag och en attack på the four olds;
old ideas, old culture, old customs och old habits. Mao isolerade nationen och allt blev
statsägt och kontrollerat. Efter Maos död lättade Deng Xiaoping på kommunist- locket
och med ett mera marknadsinriktat tänkande har en ekonomisk utvecklig i rekordfart
skett.
De två viktigaste kulturströmmningarna genom historien i Kina har varit Konfucianismen
och Taoismen och den förra har varit statsideolgi. Kineserna har aldrig gjort anspråk på
en korrekt tro, man har haft acceptans för andras synsätt. Olika filosofier har betraktats
som skilda vägar mot samma mål, nämligen ett långt och harmoniskt liv. Kinesisk
filosofi har en världstillvänd, pragmatisk inställning och betonar livet på jorden här och
nu, att alltid försöka göra saker och ting bättre - att uppnå något. Deras tänkande rör sig
kring den konkreta verkligheten.
Den västerländska världsbilden är och innehåller; fragmentering av verkligheten, analys,
diskriminering, individualism, intellektualisering, opersonlig, logisk. Österlänningen och
kinesen är inriktad på helheten, det omedelbara, icke-diskriminering, social gruppbundenhet, intuition, subjektivism, affektion och pragmatism.
Västerlandets dualism delar upp kropp och själ, jag och du, vi och naturen, himmel
och jord. Österlandets filosofier och religioner tar fasta på helheten, det är en hollistisk
livssyn där allt från det minsta till det största hänger samman och är intimt beroende av
varandra. Universum upplevs som en dynamisk, ständigt i rörelse, odelbar helhet. Enligt
kinesiskt tänkande är människan oupplösligt förenad med sin omgivning och en
människa har egentligen inget egenvärde utanför sitt sociala nätverk, och kan ej heller
betraktas som en självständig enhet.
I en österlännings ögon skulle en västerländsk andlig kris kunna bero på; människans
automatisering, att hon blivit främmande för sig själv, sina medmänniskor och naturen.
Endast tanken anses rationell, känslan betraktas som irrationell, Jaget har förvandlats till
intellekt, vars omöjliga uppgift är att kontrollera människan och naturen.
Österlandet bär inte heller bördan av föreställningen om en Fader - frälsare. När
Freud konstaterade att; "...tron på en allvetande Gud har sin rot i den mänskliga
existensens uttsatthet och i människans försök att avhjälpa sin hjälplöshet genom att tro
på en hjälpande Fader", så tangerade han den realism och rationalitet som asiens
religioner uttrycker. Hos dessa har vi inte någon annan ledare än de lärda och upplysta.
Varje människa äger också inom sig själv möjligheten till upplysning och därigenom ett
lyckligt liv.
Här har vi en av anledningarna till det ökande intresset i väst för exempelvis
Buddhismen nuförtiden. Som Jung uttryckte det: "I dag behöver inte moderna
intellektuella människor religiös dogm, de vill förstå (ha kunskap). Den moderna
människan strävar efter att styra sig själv och moraliskt stå på egna ben." I österländsk
visdom hittar vi arkaisk kunskap om exempelvis psyket och medvetandets funktion, som
kan öka vår livskvalité.
I Kina har moralsynen varit annorlunda, hänsyn har tagits till omständigheterna. Man vill
ej störa harmoni-idealet. Harmoni har alltid varit viktigt och att i det längsta försöka
undvika konflikt är ett asiatiskt karaktärsdrag. Det finns inget försvar för handlingar som
skadar harmonin i den sociala samvaron, och den mekanism som styr detta är skammen.
Skam är den känsla som uppstår inför andras kritik och har sin grund i den relativt
stränga kinesiska uppfostran, som har högt ställda ideal och som inpräntar en hög
känslighet för just kritik.
Face är kopplat till skambegreppet. En känsla av skam är det samma som att man i andras
ögon tappar ansiktet. Face är också oljan i det sociala maskineriet och gör att människor
försöker undvika att skada varandras självkänsla. Vid konflikt skadas självkänslan och i
ett samhälle där sociala nära relationer är mkt viktigt, blir en konflikt något mycket
allvarligt.
Friktioner upp till en hög nivå får passera och på så sätt undviker man att skada
någons face. Den som eventuellt tappat ansiktet visar ej detta, att öppet visa
okontrollerade känslor och förlora tålamodet är mycket negativt. Det konfucianska
karaktärsbegreppet lärde att individen läktes genom att hålla sig inom gränser som
bestämdes utifrån, och inte genom att man gav uttryck för inre spänningar. Hela den
kinesiska traditionen var emot dem.
Guanxi delas mellan vänner och man ställer krav på varandra. Stor vikt läggs vid att
bygga sociala kontaktnät och det går en skiljelinje mellan de personer man har en
relation, respektive inte har en sådan med. Den svagaste har rätt till de största kraven. Att
försöka dra sig undan sina plikter i en Guanxi-relation ses som mycket allvarligt och kan
vara slutet på densamma. Guanxi ligger som ett sammanhållande socialt nät över Kina
och har även förgreningar i regionen. De utlands-kineser som dominerar handeln har
verksamheter som är komplexa i organisation och med ofta dolda nätverk.
Kinesen känner stolthet över sin historia och kulturarv. Det förflutna - givetvis mindre
och mindre - är fortfarande dock närvarande, och än i dag kan känslan av kulturell och
andlig överlägsenhet spåras. Västerlandet har dock något som Mittens rike sökt i 200 år
och nu håller på att förvärva snabbt - nämligen teknologin. Man har oerhörda
förväntningar på vad denna kan komma att uträtta.
Konfucianismen är den filosofi som har betytt mest för den kulturhistoriska utvecklingen
i Kina och kan även betraktas som en av de mest betydelsefulla i mänsklighetens historia.
Konfucius levde under det stora århundradet, 500-talet f Kr och är samtida med två för
Österlandet betydelsefulla likar; Lao Tse, taoisten och Guatama, buddhismens skapare.
De idéer som är associerade med Konfucianismen symboliserar de ideal som har
genomsyrat kinesik kultur under större delen av sin historia och har format kinesiskt
tänkande. Politisk, social, ekonomisk, religiös och vetenskaplig utveckling har sin
konsekvens i Konfucianismen, och denna kan fortfarande vara upplysande för en
mänsklighet som söker sätt att leva i fred och framgång med varandra.
Konfucius hävdade att en regering skulle styra med rättrådighet och godhet och aldrig
missbruka sin makt. Människor skulle befodras efter förmåga och ej av börd. Efter
examen tillsattes de mest begåvade i offentliga tjänster. Härskaren - kejsaren - kunde
dock förverka sitt mandat om han misslyckades och då också avsättas.
Att svara upp mot konfucianska ideal innebar en livslång och mödosam självutveckling.
Konfucius intresserade sig ej för det utomvärldsliga, och spekulationer i vad som händer
efter döden ansågs meningslösa. Han skall ha sagt; att eftersom vi inte ens förstår det
levande livet, hur skulle vi kunna hävda att vi vet vad som händer efter döden?
Han intresserade sig för människan och skapade en världstillvänd filosofi, som
centereras kring i hur människor skall kunna leva i harmoni och lycka med varandra i
samhället. Ömsesidighet, familjen, stabilitet, hierarki, utbildning och dygdighet är
nyckelord.
Att lära känna sig själv och självutvecklas är fundamentalt. I boken Genuine Living
(Chung Yung) läser vi: "The wise man accepts his genuine nature." I boken Great
Wisdom (Ta Hsueh) står det: "From the highest official to the ordinary people all need to
recognize that selfdevelopment is fundamental. When the fundamentals are neglected,
what is developed from them cannot be sound." "Character is fundamental; wealth is a
consequence.""The wise man uses his wealth to improve himself. The foolish man uses
himself to increase his wealth." Att ha odlat sin karaktär till det yttersta och föregå med
gott exempel är också nödvändigt för de styrande.
Ömsesidighet löper som en röd tråd genom Konfucius lära. Vad du icke vill att andra
skall göra dig, skall du icke göra mot andra. Mästaren levde som han lärde och efter
noggrannt ha studerat mänsklig samvaro och relationsmönster i sitt eget land, andra
länder, och i det förflutna, förstod han att denna ömsidighets- princip ständigt var
närvarande. Så tog de fem relationerna form, som skulle illustrera alla mänskliga
relationer; den mellan förälder och barn, man och hustru, äldre bror och yngre bror,
härskare och undersåte och vän till vän.
I en patriarkalisk kinesisk familj, var fadern ansvarig för familjens välgång och den äldsta
sonen fick det mesta av faderns uppmärksamhet, det var ju han som efter faderns död
skulle bli den som tog över ansvaret. Följaktligen kom förhållandet och den ömsesidiga
respekten dem emellan att betraktas som familjens hörnsten.
Ömsesidigheten är dock hierarkisk . Vad är det bästa för en son? Fader och son är
olika, skall en fader behandla sin son som en jämlik, m a o som om han redan var en
fader? Nej, säger Konfucius, därför en son är inte redan en fader. Istället skall han
behandla sin son som han själv skulle vilja bli behandlad om han var hans son. Och en
son skall behandla sin fader som han skulle vilja bli behandlad om han var hans fader.
Människor som är olika skall inte missta sig och behandla varandra som likar.
Konfucius lärde diskriminerande kärlek, d v s välvilja emot andra innefattande hänsyn
taget till faktiska skillnader i olika personer och deras sociala positioner. Han var ödmjuk
och konstaterar; "The nature of a wise man includes four achievements, none of which I
have attained; to appreciate my father as I wish my son to appreciate me.. to serve my
superior officers as I desire my subordinate officials to serve me.. to treat my elder
brother in the same way I would expect my younger brother to treat me.. to be as
considerate of friends as I would like to have my friends be considerate of me," (ur
Genuine Living).
Om alla spelar sin tilldelade roll i hierarkin kommer nationen fungera i harmoni.
Familjen, det sociala livets kärna, är grunden ur vilket ett gott samhällets växer och
Konfucius menade t o m att rätt ledande av en familj, förbereder för rätt ledande av ett
land. Man kan inte övertyga andra, vad man inte kan övertyga sin egen familj. I den kan
den kloke ledaren hitta de principer han behöver för att leda sitt land. Här hittar han sin
sons respektfulla lydnad med vilken en regering skall lydas, affektion för sina närmaste
med vilken högre tjänstemän bör behandlas och den faderliga vänlighet alla invånare bör
åtnjuta.
Ledare skulle vara moraliska föredömen och föregå med gott exempel. Ledarskap
skulle utövas genom kunnande och moral, aldrig genom maktutövning baserad på våld.
Hos undersåtar inpräntades visserligen vördnad för de styrande och den hierarkiska
ordningen, men hos de styrande förutsattes det finnas ett osjälviskt intresse för det
allmännas bästa.
Folket skulle lyda och vara lojalt gentemot härskaren, men han skulle i sin tur erbjuda
beskydd och ledarskap. Detta hierarkiska ömsesidiga förhållningssätt kom att bli en mer
eller mindre naturlig ordning i det kinesiska samhället.
Den vise manne kännetecknades också av ärlighet. Ärlighet är nödvändigt i samvaron
med andra och enligt ömsesidighetsprincipen kan man ju inte förvänta sig ärlighet, om
man ej är ärlig själv.
Konfucius hade en förkärlek till ritualer och tradition. Vi har tidigare konstaterat hur
viktig den sociala gruppen är och Mästaren menade att människor inte kan leva utan
varandra, samtidigt kan samhällen ej heller fungera utan en viss ordning.
Li kallas de regler som kodifierar hur människor skall förhålla sig mot varandra. Det
yttre uppträdandet skulle överenstämma med ens inre intentioner för att undvika
missförstånd, och ritualerna blir även ett sätt att uppfylla ett krav på konformitet och
stabilitet.
Li innehåller både verbal och icke-verbal kommunikation. Ritualerna innehåller
regler och ger vägledning i hur man i olika situationer skall uppföra sig. Obehagliga
överraskningar undviks och man får den förutsägbarhet som eftersträvas. Etikett är viktig
och detaljer såsom exempelvis hur man hälsar, ler, var man står eller sitter, hur långt på
vägen man följer en besökare - markeras noggrannt.
I de olika asiatiska tankesystemen hittar vi flera gemensamma grundtemata.
Konfucanismen talar om att undvika överdrifter åt något håll och vi läser i Genuine
Living; "All men eat and drink. But there are few whose taste tells them when they have
had precisely enough." Denna måttfullhet - mittens väg - hittar vi också i Buddhismen.
Sökandet efter naturlighet och anspråkslöshet finner vi både i Buddhismen, Taoismen och
Konfucianismen.
Att själv anpassa sig och att låta tingen vara som de är, har de också gemensamt. I Tao
Te Ching - taoismens urkund - kan vi läsa; "Lämna i fred; Vem kan göra det grumliga
klart? Låt det stå i stillhet och det klarnar."I Genuine Living står det; "The wise man
adapts himself appropriately to each situation. He does not desire to make it different."
Långt innan renässansen i Europa, var utbildning en huvudväg för individens framsteg i
Fjärran Östern. Betoningen av kunskap hittar vi i både Konfucianismen och i
Buddhismen. I Japan kan man se mödrar i skolan som har intagit ett tillfälligt sjukt barns
plats, för att göra de anteckningar som eleven inte kan göra. Kinesiska skolbarns vardag
är lång och också mycket krävande.
Den konfucianska etiken betonar de mjuka,feminina sidorna: familjen, relationer,
karaktärsodling, bildning och harmoni. Harmoni är viktigt då man ju eftersträvar ett så
friktionsfritt samhälle som möjligt. En annan sida av mjukheten i kinesisk tradition är att
våld har varit mindre vanligt för att lösa konflikter. Makten anses ligga i tanken, inte i
svärdet. Man menar att känsloyttringar förvränger omdömet och att människan i sin ilska
tappar den növändiga självkontrollen. I Great Wisdom står det; "When our mind is
unattentive, we look without seeing, listen without hearing, and eat without tasting."
Vi har tidigare nämnt två huvudteman som skiljer vårat eget kulturarv från det
österländska (för en amerikan blir skillnaden mer markerad), nämligen individualism
versus kollektivism. Asiater avvundas inte sällan den västerländska traditionen av fritt
tänkande, men man ser också dess avigsidor. När den individuella friheten går ut över
samhällets utveckling är den avskräckande. USAs problem inom skolväsendet, där just
friheten går ut över disciplinen i klassrummen och att en betydande andel hoppar av
innan highschool-examen, och den ökande kriminaliteten på amerikanska gator, är två
yttringar som avskräcker.
Svenska och amerikanska generationer i dag lever för sig själva och över sina
tillgångar. En ackumulerad skuld, inte rikedom, lämnas över till nästa generation. Detta
är ur många asiaters synvinkel helt oacceptabelt. Många thailändare som återvänder från
USA påpekar hur själviska amerikanerna är, och att en svaghet i deras system just är att
man uppmuntrar detta.
Följande uttalande från Singapores tidigare och välkände statsman Lee Kuan Yew visar
vikten av arbetsdisciplin och lojalitet ; "Den största tillfredställelsen i livet kommer av
prestationen. Att prestera är att vara lycklig. Singaporeaner måste besjälas av denna
känsla. Vi får aldrig komma in i en ond cirkel av att vilja ha mer för mindre och mindre..
Riktig tillfredställelse kommer av bedrifter.. Det skapar en andlig styrka som växer fram
ur en inre disciplin."
I boken Genuine Living beskrivs de 9 principer en ledare bör använda sig av för att
regera ett land:
1. The development of his own character.
2. Recognition of those who are worthy.
3. Expressing due affection for his relatives.
4. Having complete confidence in his most responsible officials.
5. Taking a personal interest in the problems of all other public officials.
6. Paternal treatment of the common people.
7. The fostering of manufacturers and tradesmen.
8. Gracious entertainment of foreigners.
9. Appreciating the services of political leaders.
Konfucius menade att ledare skulle ha självkontroll, uppträda rätt och klä sig väl bl a.
Dugliga tjänstemän skulle uppmärksammas, respekteras, ges sympati och belönas. De
mest pålitliga skulle ges fullt förtroende, fria händer och myndighet att utföra sina
arbeten. Anställningstrygghet och bra löner skulle ges.
Han ansåg också att när folket ej har tilltro til sina ledare kan de ej kontrolleras. För
att få förtroende skall en ledare följa och iakta vissa principer. Först den, att om han ej
kan bli betrodd av sina vänner, kan han ej bli betrodd av folket. För att få tillit av sina
vänner måste han först vara ärlig mot sina föräldrar. För att kunna vara ärlig mot sina
föräldrar måste han vara ärlig mot sig själv. För att vara ärlig mot sig själv måste han veta
vad som är rätt.
Vi har konstaterat att Taoismen, Buddhismen och Konfucianismen har flera
gemensamma nämnare och grundteman. De asiatiska tankesystemen har en tolerans som
gör att i exempelvis det konfucianska Singapore, kan även buddhister, taoister, kristna,
hinduer och muslimer leva tillsammans på en liten yta.
Konfucianismen är en filosofi som främjar entreprenörsskap och ekonomisk utveckling.
På macronivå förstår vi nu att den respekt för hierarkin och ordergivning uppifrån, som
de politiska systemen karakteriseras av i Stillahavsasien, möjliggör en stabil och
långsiktig utveckling. Invånarna har varit positiva till att staten styrt med byråkratisk
makt, samtidigt som politiken skall vara ansvarsfull och leverera välfärd och säkerhet.
Att lojalitet mot gruppen och nationen har överordnats individen, är naturligtvis både
företagsledare och politiker till gagn. På micronivå ser vi hur framgångsrika
familjeföretag skapas, där man litar på varandra och där man kan fatta snabba beslut.
Entreprenörsskap är viktigt för framgångsrik ekonomisk utveckling. Vi har sett att länder
med ett kinesiskt kulturarv är de mest framgångsrika. Detta gäller bl a NIC-länderna
(Newly Industrialized Countries), Japan (Konfucianismen kom dit ca 300 e Kr), Malaysia
och naturligtvis södra Kina. Framgångsrikt samhällsbyggande har lättare att "ta fart"
bland ett folk där harmoni, värdegemenskap och kollektivt tänkande finns. Lägger vi
dessutom till viljan att utbilda sig, förmågan till organisation och betoningen av värdet av
hårt arbete, börjar vi förstå vilka krafter som gemensamt frammanat utvecklingen i
Fjärran Östern!
(Kommentar: Genuine Living och Great Wisdom ingår i de klassiska Fyra böckerna. De
andra två är The Analects och Meng-tzu. Den som vill fördjupa sig i Konfucius lära har
mkt material att välja bland. Genuine Living och Great Wisdom sammanfattar
systematiskt och kortfattat konfucianismens centrala idéer. Att citat är gjorda på engelska
och ej vidare-översatts till svenska, beror på en önskan att ej komma för långt ifrån det
kinesiska källmaterialet.)
