Vad är grejen med all hets på sociala medier?

Teknik och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Vad är grejen med all hets på
sociala medier?
What’s up with all the pressure on social media?
Emma Jonsson
Examen: Kandidatexamen 180 hp
Huvudområde: Medieteknik
Datum: 2017-06-15
Examinator: Martin Berg
Handledare: Maria Engberg
Sammanfattning
Användningen av sociala medier ökar ständigt och med detta följer både fördelar och nackdelar.
Sociala medier är ett sätt för människor att kommunicera och interagera med andra människor
och företag. Denna uppsats, som är ett examensarbete i medieteknik vid fakulteten för Teknik
och Samhälle på Malmö högskola, undersöker vilka olika känslor människor känner när de
besöker de olika sociala medierna Facebook, Snapchat och Instagram. Syftet med uppsatsen är
att få en förståelse för och kartlägga hur de olika sociala medierna upplevs för personer mellan
20-30 år, vilka känslor de får när de besöker de olika sociala medierna och hur känslorna skiljer
sig mellan kvinnor och män. Undersökningen har skett med hjälp av kvalitativ metodik med
kvantitativa inslag, så som en loggbok och gruppintervjuer.
Resultatet visar att respondenterna använder sig av sociala medier mer än vad de trodde och att
de alltid känner olika känslor. Känslorna som uppstår vid det sociala medieanvändandet är
ingenting respondenterna tidigare har reflekterat över. Samtliga respondenter har genom
undersökningen blivit medvetna om hur sociala medier faktiskt påverkar dem.
Undersökningen pekar på att de olika känslor som uppstår vid socialt medieanvändande skiljer
sig mellan kvinnor och män. Kvinnor tycks reflektera mer än män över hur de känner och hur
de påverkas av sociala medier.
Nyckelord
Sociala medier, känslor, Facebook, Instagram, Snapchat
Abstract
The use of social media is constantly increasing, which brings both advantages and
disadvantages. Social media is a way for people to communicate and interact with other people
and companies. This essay, which is a thesis at the Faculty of Technology and Society at Malmö
University, explores the different emotions people feel when they visit the various social media
platforms Facebook, Snapchat and Instagram. The purpose of this paper is to get an
understanding of how different social networking sites are experienced for people between 2030 years and what they feel when they visit these websites or apps. The survey was done with a
qualitative method with quantitative elements, such as a log book and group interviews.
The results show that the respondents use social media more than they thought and they always
feel different emotions while using it. The feelings that comes with social media use is nothing
that the respondents have thought about before. All respondents have become aware of how
social media actually affect them.
The survey suggests that the various emotions that comes with social media usage are different
between men and women. Women seem to reflect more than men about how they feel and how
they are influenced by social media.
Keywords
Social media, social networking sites, feelings, emotions, Facebook, Instagram, Snapchat
Innehållsförteckning
1
Inledning ...................................................................................................... 1
1.1 Problemformulering ............................................................................. 1
1.2 Syfte....................................................................................................... 2
1.3 Frågeställning ....................................................................................... 3
1.4 Avgränsningar ...................................................................................... 3
1.5 Målgrupp ............................................................................................... 3
2
Metod ........................................................................................................... 4
2.1 Kvantitativ metod ................................................................................. 4
2.2 Kvalitativ metod.................................................................................... 4
2.3 Metodval ................................................................................................ 5
2.3.1 Loggbok ........................................................................................... 5
2.3.2 Gruppintervjuer ................................................................................ 6
2.4 Urval av respondenter ......................................................................... 7
2.5 Metoddiskussion .................................................................................. 8
2.6 Forskningsetik .................................................................................... 10
2.7 Källkritik .............................................................................................. 10
3
Teori ........................................................................................................... 12
3.1 Sociala medier .................................................................................... 12
3.2 Användning av sociala medier ......................................................... 13
3.3 Facebook, Instagram och Snapchat ................................................. 14
3.4 Cookies och riktad marknadsföring ................................................. 15
3.5 Sociala mediers påverkan ................................................................. 16
3.6 Känslor på sociala medier ................................................................. 17
3.6.1 Emoticons och emojis .................................................................... 19
4
Resultat ...................................................................................................... 20
4.1 Loggbok .............................................................................................. 20
4.1.1 Facebook ....................................................................................... 20
4.1.2 Instagram ....................................................................................... 21
4.1.3 Snapchat ....................................................................................... 21
4.1.4 Anteckningar .................................................................................. 21
4.2 Gruppintervjuer .................................................................................. 23
4.2.1 Användningsområden .................................................................... 24
4.2.2 Positiva känslor ............................................................................. 24
4.2.3 Negativa känslor ............................................................................ 25
4.2.4 Blandade känslor ........................................................................... 26
4.2.5 Olika känslor på olika sociala medier ............................................ 27
4.2.6 Vilka följer ni på sociala medier? ................................................... 28
4.2.7 Andra sociala medier ..................................................................... 29
5
Diskussion ................................................................................................. 30
5.1 Kvinnors och mäns känslor på sociala medier ............................... 30
5.2 Sociala mediers psykiska effekter .................................................... 31
5.3 Företag och personers inverkan på sociala medier ....................... 31
5.4 Positiva och negativa känslor ........................................................... 32
5.5 Kommunikation på sociala medier ................................................... 33
6
Slutsats ...................................................................................................... 34
6.1 Förslag till framtida forskning........................................................... 34
Referensförteckning ....................................................................................... 36
Bilaga 1 - Loggboken ...................................................................................... 41
Bilaga 2 – Instruktionsmanual ....................................................................... 42
Bilaga 3 – Sammanställning av loggboken ................................................... 43
Bilaga 4 – Intervjufrågor ................................................................................. 44
Bilaga 5 – Grundläggande känslor ................................................................ 45
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Förord
Denna uppsats är skriven i ämnet medieteknik, inom fakulteten för teknik och samhälle på
Malmö högskola.
Jag skulle vilja rikta ett stort tack till min handledare Maria Engberg, för ditt engagemang och
din tillgänglighet genom hela arbetet. Jag vill även tacka Gabriella Cogias och Emilia Ergeer,
för att vi har kämpat tillsammans. Tack för att ni har funnits där hela tiden. Sist, men inte minst,
vill jag tacka de tio respondenter som deltagit i min studie.
Emma Jonsson
Helsingborg, 15 juni 2017
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
1
Inledning
Användningen av sociala medier har ökat markant under de senaste åren. Användarna ser
många fördelar med sociala medier, så som att dela personlig information och upprätthålla
sociala relationer. Sociala medier gör det även möjligt för användarna att delta i olika grupper
och nätverk, där de kan finna likasinnade personer med samma intressen. (Misra & Such, 2016)
Sociala medier har även blivit en vanlig marknadsföringskanal för olika företag. Forsman
(2011) berättar att företag kan använda sig av cookies för att rikta sin marknadsföring. En
cookie kan beskrivas som en textfil som lagras på en användares dator och registrerar vad denne
gör på internet. En del människor är inte medvetna om att cookies lagras på deras datorer, men
de som vet vad cookies innebär kan anse att det inkräktar på deras integritet. (Harding et al.,
2001)
Användningen av sociala medier har mer än fördubblats mellan år 2010 och 2016. År 2010
använde sig 28% av sociala medier, vilket år 2016 hade ökat till 58%. (Internetstiftelsen i
Sverige, 2016b) Enligt Nordicom (2016a) använder sig halva befolkningen av sociala medier,
men mest populärt är det bland ungdomar och unga vuxna. 89% av personer mellan 15-24 år
använder sig av sociala medier varje dag.
Under det senaste årtiondet har internetberoende eller överdriven användning av internet,
bloggar och sociala medier blivit en del av våra liv. Termer som ”överdriven användning” och
”beroende” har enligt Zaremohzzabieh et al. (2014) och Can och Kaya (2016) använts för att
påvisa de negativa effekterna av social medieanvändning. Beroende av sociala medier innebär
att människor spenderar allt för mycket tid på dessa kanaler. Ett beroendeframkallande beteende
definieras som ett repetitivt mönster som ökar risken för sjukdom och/eller personliga och
sociala problem, eller att beteendet kvarstår trots en vilja att avstå. (Can & Kaya, 2016)
1.1
Problemformulering
Med dagens teknologi är vi ständigt uppkopplade. Ungefär 80% av alla personer mellan 15-25
år använder sig av sociala medier i mobilen dagligen. Av de olika sociala medierna är Facebook
störst, därefter hamnar Instagram och Snapchat. (Internetstiftelsen i Sverige, 2016a) Tidigare
forskning visar att sociala medier kan framkalla ett beroende genom överdriven användning.
Enligt både Internetstiftelsen i Sverige (2016b) och Nordicom (2016b) har kvinnor ett högre
socialt medieanvändande än män.
1
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Qualman (2009) berättar att den höga frekvensen av socialt medieanvändande gör det möjligt
för människor att titta tillbaka på sina gamla inlägg för att utvärdera vad de gör med sina liv.
Istället för att inte komma ihåg vad de gjorde för tre veckor sedan, kan de gå tillbaka till sin
profil för att ta reda på vad de har gjort. Att göra detta, kan enligt Qualman (2009) både vara
tillfredsställande och nedstämmande. Människor vill kunna skryta om intressanta saker som
händer i deras liv och enligt Qualman (2009) är sociala medier det perfekta verktyget för detta.
I en tidigare studie över studenters Facebookvanor, fann Sheldon (refererad i Zaremohzzabieh et
al., 2014) att det vanligaste syftet med studenternas Facebookanvändning är underhållning, att
underhålla befintliga relationer och att fördriva tid. Trots Facebooks popularitet, upplevde
många studenter negativa effekter av Facebook genom överdriven användning. Enligt
Zaremohzzabieh et al. (2014) kan överdriven Facebookanvändning jämföras med invanda
beteendemönster som spel- och shoppingberoende.
Att den sociala medieanvändningen har ökat kraftigt under de senaste åren och att
internetberoende har blivit ett fenomen, måste på något sätt påverka oss människor och hur vi
känner för sociala medier. Ortony och Turner (1990) har gjort en studie där de analyserar och
sammanfattar vilka känslor som anses vara grundläggande av olika psykologer och
psykologiprofessorer. Ortony och Turner (1990) delar däremot inte deras uppfattning och
argumenterar emot existensen av dessa. De menar att en viss känsla inte kan anses vara mer
grundläggande än någon annan. Känslorna i deras studie har däremot blivit framforskade som
grundläggande av olika psykologer och psykologiprofessorer och har därför använts som ett
underlag i denna uppsats. Behöver överdriven användning och beroende av sociala medier
betyda att känslorna för olika sociala medier är negativa? Och hur skiljer sig personers känslor
på de tre populäraste sociala mediekanalerna Facebook, Instagram och Snapchat?
1.2
Syfte
Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för och kartlägga hur Facebook,
Instagram och Snapchat upplevs för personer mellan 20-30 år, vilka känslor de får när de
besöker de olika sociala medierna och hur känslorna skiljer sig mellan kvinnor och män. Detta
kommer ske genom att tillämpa en metod där personerna dokumenterar sina känslor under tiden
de använder olika sociala medier.
2
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
1.3
Frågeställning
Hur upplever personer mellan 20-30 år Facebook, Instagram och Snapchat? Vilka känslor
framkallas när personerna använder dessa olika sociala medier? Hur skiljer sig känslorna mellan
kvinnor och män?
1.4
Avgränsningar
För att få förståelse för vilka känslor som anses vara grundläggande har en psykologisk studie
som sammanfattar olika grundläggande känslor valts ut. Det kommer inte att ske någon
fördjupning i de psykologiska aspekterna. Tidigare studier beskriver sociala medier som
beroendeframkallande, vilket inte är en prioritering i denna undersökning, utan undersökningen
syftar till att kartlägga vilka olika känslor sociala medier framkallar. De tidigare studierna inom
psykologi och beroende har enbart använts för att förstå kopplingen mellan psykologi och
medieanvändande. Uppsatsen kommer inte heller att behandla vilka känslor som personer
utanför åldersspannet 20-30 år upplever för känslor när de använder sig av sociala medier.
1.5
Målgrupp
Det krävs en viss förförståelse för hur Facebook, Instagram och Snapchat fungerar, då alla
funktioner bakom dessa sociala mediekanaler inte beskrivs på djupet. Uppsatsen riktar sig
främst till sociala medieanvändare, för att öka medvetenheten om hur användarna av olika
sociala medier kan påverkas känslomässigt. Uppsatsen riktar sig i andra hand till de olika
sociala medieföretagen, för att de ska få en inblick i vilka olika känslor deras sociala
medieplattform framkallar. Uppsatsen riktar sig även till de studenter och lärare som verkar
inom medieteknik på Malmö högskola samt forskare som studerar sociala medier eller
medieteknik.
3
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
2
Metod
Detta kapitel redovisar hur den kvalitativa respektive kvantitativa metoden har använts i
undersökningen, samt hur tillvägagångsättet för uppsatsen har sett ut.
2.1
Kvantitativ metod
Enligt Ekström och Larsson (2010) kan en kvantitativ metod beskrivas som att forskaren
undersöker grupper av individer för att ta reda på hur vanligt förekommande någonting är.
Forskaren samlar då in data för att hitta samband och regelbundheter. Kvantitativa metoder
används för att testa objektiva teorier genom att granska sambandet mellan variablerna
(Creswell, 2014). I en kvantitativ undersökning använder sig forskaren av siffror och statistik
för att formge resultatet. Kvantitativa metoder kan med fördel användas för att studera attityder
eller beteenden hos en grupp människor, där det inte går att göra direkta observationer. Metoden
används ofta i studier som undersöker medieanvändning och medieeffekter. (Ekström &
Larsson, 2010) Vanliga kvantitativa metoder är enkäter, experiment och statistiska
databehandlingar (Creswell, 2014).
Nackdelen med en kvantitativ metod är att den inte kan fånga in betydelsen som kontexten
genererar, som exempelvis samtal, texter, bilder och ljud (Ekström & Larsson, 2010).
2.2
Kvalitativ metod
En kvalitativ metod lämpar sig bäst då undersökningens syfte är att förstå människors åsikter
och upplevelser kring ett visst ämne (Larsen, 2009). Alvehus (2013) förklarar att den kvalitativa
metoden intresserar sig för innebörder och meningar istället för att finna samband med hjälp av
statistik.
Vanliga kvalitativa metoder är intervjuer och observationer (Creswell, 2014). En kvalitativ
intervju kan genomföras på olika sätt. Intervjun kan antingen utgöra en huvudsaklig metod, eller
användas som en kompletterande metod till observationer. Intervjuerna kan genomföras som
gruppintervjuer, eller som personliga enskilda intervjuer. (Ekström & Larsson, 2010)
4
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
2.3
Metodval
Larsen (2009) berättar att det är viktigt att tänka igenom vad som ska uppnås med
undersökningen innan metoden väljs. Metoden för denna uppsats är av kvalitativ karaktär, med
kvantitativa inslag. Då den kvantitativa metoden innebär att undersöka hur vanligt
förekommande någonting är och uppsatsens syfte är att ta reda på vilka olika känslor människor
associerar till olika sociala medier, lämpar sig den kvantitativa metoden väl som ett första steg i
undersökningen (Ekström & Larsson, 2010).
Den kvantitativa undersökningen består av en loggbok. De kvalitativa forskarna anser att den
kvantitativa metoden har brister i att tolka på djupet och förstå innehållets betydelse (Ekström &
Larsson, 2010). För att komplettera resultatet från den kvantitativa metoden, har även en
kvalitativ forskningsmetodik tillämpats i form av gruppintervjuer, för att få en djupare förståelse
för hur människor känner när de använder sig av sociala medier. Larsen (2009) berättar att den
kvalitativa metoden lämpar sig väl för att undersöka och förstå människors åsikter och
upplevelser kring ett visst ämne.
2.3.1
Loggbok
Det första steget i undersökningen grundar sig i en kvantitativ metod i form av en loggbok.
Loggboken består av tre formulär, vilka har använts som ett underlag för att logga beteenden
och tankar kring social medieanvändning. Formulären skickades ut via e-post där
respondenterna ombads att skriva ut dem, vilket samtliga respondenter tyckt var okej.
Alternativet hade varit att skicka ut formulären via post, eftersom fyra av respondenterna bor i
andra delar av landet.
Undersökningen har genomförts av fem kvinnor och fem män i åldrarna 20-30 år som använder
sig av olika sociala medier flera gånger dagligen. Respondenterna har under tre valfria dagar
dokumenterat vilka olika känslor de upplevt när de besökt de olika sociala medierna Facebook,
Instagram och Snapchat. Respondenterna har fyllt i ett formulär om dagen i totalt tre dagar. De
fick en vecka på sig att genomföra undersökningen.
Formuläret innehåller de tre sociala medierna Facebook, Instagram och Snapchat samt de olika
känslor som finns med i Ortony och Turners (1990) studie (se bilaga 1). Vissa känslor är
negativa och vissa känslor är positiva. Respondenterna ombads sätta ett streck under de sociala
mediekanaler de använt och bredvid de känslor de associerat till sitt användande.
Respondenterna ombads även att dokumentera om de kände fler känslor än en under samma
5
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
användningstillfälle. Om respondenterna kände flera känslor av samma karaktär under samma
användningstillfälle, det vill säga flera endast positiva eller flera endast negativa känslor, skulle
de markera sitt streck med en horisontell linje. Om respondenterna kände både positiva och
negativa känslor vid samma användningstillfälle, skulle de markera sina streck med en cirkel
samt dokumentera på baksidan av pappret varför och i vilket sammanhang dessa olika känslorna
uppstod. Det skickades ut en instruktionsmanual tillsammans med formuläret, som förklarade
hur formuläret skulle fyllas i (se bilaga 2).
Svaren från de tio respondenter som medverkade i undersökningen resulterade i 30 ifyllda
formulär, vilka sedan har sammanställts för att få en övergripande bild över vilka känslor som
respondenterna associerar till Facebook, Instagram och Snapchat, samt hur de olika känslorna
skiljer sig åt på de olika sociala medierna (se bilaga 3).
2.3.2
Gruppintervjuer
Resultatet som framkommit i loggboken har sedan analyseras ytterligare i en kvalitativ metod
genom gruppintervjuer för att få bättre förståelse kring personernas känslor för de olika sociala
medierna. Enligt Holme och Solvang (1997) är gruppintervjuer ett bra sätt att få en diskussion
mellan deltagarna, där de utvecklar sina uppfattningar och åsikter med varandra. De påpekar att
fokus för gruppintervjuer är gruppens sätt att samspela och interagera med varandra. Även
Ekström och Larsson (2010) berättar att gruppintervjuer kan användas som en metod för att
studera interaktionen mellan deltagarna i gruppen, hur deras meningar och idéer skapas och
utvecklas, samt hur olika argument förs fram och hur enigheter och oenigheter uppstår.
Gruppintervjuer anses även vara en lämplig metod för att studera attityder och undersöka hur
människor handlar när olikheter ska förstås. (Ekström & Larsson, 2010)
Enligt Ekström och Larsson (2010) kan gruppintervjuer användas som en komplettering till
exempelvis enkäter eller observationer. I gruppintervjuerna har frågor ställts gemensamt till
gruppen. Respondenterna jämförde sina likheter och olikheter med varandra och förklarade
varför de kände som de gjorde. Respondenterna har även tillsammans fått diskutera hur de har
tänkt när de fyllde i loggboken, vilka olika känslor de kände på de olika sociala medierna, i
vilka sammanhang, vad de har kommit fram till och vad de har fått ut av undersökningen.
Samtliga gruppintervjuer spelades in för att sedan transkriberas.
I denna undersökning har det hållits tre olika gruppintervjuer där totalt nio av de tio
respondenter som förde loggbok har medverkat. Den första gruppintervjun genomfördes i
6
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Malmö högskolas lokaler med två kvinnor. Den andra gruppintervjun genomfördes via Skype
med två män. Den tredje gruppintervjun genomfördes via Skype med tre kvinnor och två män.
Samtliga gruppintervjuer har varit semistrukturerade, vilket innebär att intervjuaren har följt ett
formulär som innehåller ett antal öppna frågor, vilket gör att respondenterna har möjlighet att
påverka intervjuns innehåll. Intervjuaren måste då vara uppmärksam på samtalet för att kunna
ställa relevanta följdfrågor. (Alvehus, 2013) Intervjufrågorna finns bifogade som bilaga 4.
2.4
Urval av respondenter
Urval av respondenter beror på studiens syfte och på vad urvalet ska representera. En typ av
urvalsmetod är variationsurval, där respondenterna representerar en bredd inom fenomenet. Det
är här vanligt att välja ut respondenter som har varierande bakgrundsfaktorer, så som kön, ålder
och utbildning för att få ett bredare resultat. (Ekström & Larsson, 2010) Respondenterna har
valts ut utifrån deras kunskap och användning av sociala medier. Alla respondenter använder sig
av sociala medier flera gånger dagligen. Några av respondenterna studerar medieteknik på
Malmö högskola och har därför djupare kunskap i olika sociala medier och hur de fungerar.
Några av respondenterna studerar andra inriktningar på andra universitet eller högskolor i landet
och några av respondenterna arbetar.
Ekström och Larsson (2010) berättar om bekvämlighetstekniken, vilken innebär att forskaren
måste ta hänsyn till det praktiska i sitt urval av respondenter och att val av respondenter styrs av
tids- och resursskäl. Detta innebär att det ofta inte går att resa runt för att finna respondenter,
utan dessa måste väljas inom rimliga avstånd. När formulär är allt för omfattande, kan det vara
svårt att få personer att besvara formuläret och vara med i undersökningen då det tar upp
mycket tid. (Ekström & Larsson, 2010) Loggboken har därför inte fyllts i under längre tid än tre
dagar.
Det är en fördel att välja respondenter som är positivt inställda till undersökningen för att
utvinna tillräcklig med information (Ekström & Larsson, 2010). Valet av respondenterna, som
är mellan 20-30 år, grundar sig dels i att det enligt Nordicom (2016a) är tydligt att sociala
medier är mest populärt bland ungdomar och unga vuxna och dels är det ett bekvämlighetsurval.
Då denna undersökning är omfattande och tar personers fritid i anspråk, har författaren valt att
utföra undersökningen på personer som finns i dennes närhet och som denne har haft kontakt
med tidigare.
7
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
2.5
Metoddiskussion
Den här undersökningen inleddes med en kvantitativ metod där respondenterna skulle föra
loggbok. Den kvantitativa metoden innebär att data samlas in för att hitta samband och
regelbundheter (Ekström & Larsson, 2010). Enligt Ekström och Larsson (2010) är en kvantitativ
metod vanligtvis den bästa metoden att använda för att studera beteenden eller attityder hos
människor när det inte går att göra direkta observationer. Då uppsatsens syfte är att undersöka
vilka olika känslor som människor associerar till olika sociala medier, lämpar sig den
kvantitativa metoden väl. En loggbok har använts för att få en övergripande bild över vilka
känslor som människor upplever när de använder sig av sociala medier. Loggboken har även
använts för att respondenterna ska få en uppfattning av hur sociala medier påverkar dem, för att
sedan vidare kunna diskutera detta i gruppintervjuer.
Det är i en kvantitativ studie rimligt att välja ut de medier som är störst och mest använda och
som har störst potential att påverka flest människor (Ekström & Larsson, 2010). De sociala
medier som valts ut för undersökningen är Facebook, Instagram och Snapchat eftersom de är tre
av de mest populära sociala medierna just nu. Av internetanvändarna i Sverige mellan 16-25 år
är det ungefär 94% som använder sig av Facebook och 78% som gör det dagligen. Ungefär 75%
av dessa använder sig av Snapchat och 58% gör det dagligen. Ungefär 71% av dessa använder
sig av Instagram och 54% gör det dagligen. (Internetstiftelsen i Sverige, 2016b).
Formulären i loggboken innehåller ett antal känslor som anses vara grundläggande av olika
psykologer och psykologiprofessorer, vilka är hämtade från en tidigare studie gjord av Ortony
och Turner (1990). Det ska dock poängteras att Ortony och Turner (1990) argumenterar emot
existensen av grundläggande känslor. De menar att känslorna istället kan ses som känslor med
olika status och att en känsla inte kan antas vara mer grundläggande än någon annan. Detta
redovisas tydligare i teorikapitlet.
Känslorna som har använts i undersökningen för denna uppsats är: acceptans, avsky, förtvivlan,
förakt, förvåning, förväntan, glädje, hat, hopp, ilska, intresse, kärlek, lust, lycka, mod, motvilja,
nedstämdhet, nöje, panik, rädsla, skam, skräck, smärta, skuld, sorg, underkastelse, undran,
upprymdhet, vrede, ångest, önskan och överraskning. Bilaga 5 presenterar en detaljerad lista
över de grundläggande känslor som använts för denna uppsats. Ortony och Turners (1990)
studie är gjord inom psykologin och har i denna uppsats använts för att få förståelse för
kopplingen mellan psykologi och medieanvändning.
8
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Den kvantitativa metoden har kompletterats med en kvalitativ metod i form av gruppintervjuer.
Detta för att få ett djupare resultat och för att få större förståelse för loggbokens resultat samt
varför respondenterna känner som de gör. Ekström och Larsson (2010) anser att gruppintervjuer
kan användas som en kompletterande metod för exempelvis enkäter och observationer. Fördelen
med att kombinera de båda metoderna, är enligt Creswell (2014) att det ger en bättre och mer
komplett förståelse för problemet som undersöks. Nio av de tio personer som förde loggbok har
även deltagit i gruppintervjuerna.
Gruppintervjuer valdes framför enskilda intervjuer för att skapa en diskussion kring vilka olika
känslor som associeras till olika sociala medier. Enligt Ekström och Larsson (2010) är
gruppintervjuer en bra metod för att studera en grupp människors olika uppfattningar. Ekström
och Larsson (2010) berättar att homogena grupper är att föredra, då det anses ge bättre närhet
mellan deltagarna och att deltagarna anses vara mer benägna att dela med sig av sina personliga
tankar och åsikter. Det kan enligt Harboe (2013) vara svårt att komma in på djupet med en
enskild respondent i gruppintervjuer och det finns även en risk för grupptryck. I denna
undersökning har gruppintervjuer hållits med både homogena och heterogena grupper. I
samtalen har det inte märkts någon skillnad i hur personerna deltagit och diskuterat i de
homogena respektive heterogena grupperna. Samtliga respondenter har berättat om sina
synpunkter och intervjuaren ställde frågor som ”hur känner du/ni andra?” och ”håller du/ni
med?”. På så sätt kunde samtliga respondenter lämna sina åsikter om ämnet. Om en respondent
inte förstod hur en annan respondent menade, ombads denne att förtydliga sig. Respondenterna
blev på så sätt medvetna om hur känslorna på de olika sociala medierna kan skilja sig åt mellan
olika individer. Gruppintervjuer har varit en bra metod för att djupare kunna analysera hur
respondenterna tänker och ifall de upplever samma eller olika känslor vid specifika tillfällen.
Samtliga gruppintervjuer har spelats in. Alvehus (2013) berättar att det både finns fördelar och
nackdelar med att spela in en intervju. Inspelningen kan både störa deltagarna och kännas som
en begränsning i hur de väljer att svara på olika frågor, men den kan även kännas som en
trygghet, då den intervjuade personen är medveten om att det som sägs uppfattas mer korrekt i
efterhand. Inspelningar är även mer tillförlitliga än anteckningar, då anteckningar kan förändras
på vägen. Inspelning valdes även eftersom det kan vara svårt att skriva ner allt som sägs.
(Alvehus, 2013)
Enligt Ekström och Larsson (2010) underbyggs slutsatser och påståenden med argument som
måste vara giltiga och tillförlitliga. De anser även att tillförlitligheten beror på om de uppgifter
som anges är riktiga. Tillförlitligheten kan även beskrivas som generaliserbarhet. För att en
9
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
undersökning ska ha hög generaliserbarhet, ska den kunna appliceras på en större population.
(Ekström & Larsson, 2010; Fejes & Thornberg, 2012) Den kvantitativa metoden används enligt
Ekström och Larsson (2010) ofta för att få fram siffror och statistik. Eftersom
loggboksundersökningen endast har utförts av tio personer, har statistiken inte analyserats på
djupet, då det inte kan anses vara generaliserbart. Det är medvetet att om andra eller fler
personer hade deltagit i undersökningen, hade generaliserbarheten kunnat bli högre samtidigt
som resultatet och slutsatserna hade kunnat bli annorlunda.
2.6
Forskningsetik
Det finns fyra grundkrav som ska uppfyllas för att forskningsetiken ska anses vara god. Dessa är
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att forskaren ska informera de berörda personerna om syftet med
forskningsuppgiften. Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva får bestämma över sin
medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att personliga uppgifter ska förvaras på ett sätt att
obehöriga inte kan ta del av dem, samt behandlas med konfidentialitet. Nyttjandekravet innebär
att de uppgifter som samlats in om enskilda personer endast får användas i forskningen.
(Vetenskapsrådet, u.å.)
Enligt Gray (2014) ska respondenterna i en undersökning inte kunna skadas på något sätt på
grund av deras deltagande i en intervju. Fejes och Thornberg (2009) anser att forskaren ska
efterleva en god forskningsetik och informera respondenterna om hur materialet kommer att
användas. Materialet ska heller inte användas på något annat sätt än det som forskare och
respondenter kommit överens om. Alvehus (2013) berättar att det är vanligt att använda sig av
anonyma alias för att dölja respondenternas identiteter. Samtliga respondenter har blivit
informerade om studiens syfte innan deltagandet. Respondenterna i studien är anonyma och
benämns enbart med en bokstav och en siffra. Bokstaven berättar ifall respondenten är en
kvinna (K) eller en man (M). Siffrorna har använts för att skilja respondenterna åt. Samtliga
gruppintervjuer har spelats in, vilket alla respondenter har godkänt. Respondenterna är
medvetna om att ljudupptagningen inte kommer att spridas eller användas i andra syften än för
denna uppsats.
2.7
Källkritik
Majoriteten av uppsatsens referenser är vetenskapliga artiklar som har granskats av forskare.
Ekström och Larsson (2010) berättar att vetenskapen ställer krav på att kunskapen ska vara väl
10
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
underbyggd, diskuterad och kritiskt reflekterad. De källor som inte är vetenskapliga har
granskats kritiskt för att garantera tillförlitligheten. Exempel på dessa källor som använts är
Internetstiftelsen i Sverige och Nordicom.
11
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
3
Teori
Detta kapitel ger en introduktion till vad sociala medier är, hur dessa kan användas och hur de
kan påverka människor. Här presenteras även övergripande hur Facebook, Instagram och
Snapchat fungerar.
3.1
Sociala medier
Sociala nätverkssajter kan enligt Wang et al. (2015) beskrivas som en virtuell plats för
gemenskap, som tillåter användare att kommunicera med varandra, engagera sig i olika sociala
aktiviteter eller få tillgång till information. Dagens teknologi handlar allt mindre om anslutning
mellan datorer och allt mer om anslutning mellan människor. En stor anledning till detta är att
sociala medier har ökat markant under de senaste åren, vilket gör det enklare för både individer
och företag att kontakta andra och samtidigt få ut sitt budskap till en stor publik. (Cross, 2014)
Wang et al. (2015) berättar att den primära utvecklingsuppgiften för ungdomar är att etablera
nära relationer med jämnåriga, samt utveckla romantiska relationer tillsammans med en partner.
Sociala medier kan även ses som en utveckling av de traditionella medierna, som tidningar och
TV. De sociala medierna är annorlunda jämfört med exempelvis nyhetsartiklar, där
informationen har blivit professionellt skapad och bearbetad medan informationen på sociala
medier genereras av en användare eller ett företag. (Cross, 2014) Cross (2014) berättar att det
ofta är kostsamt att använda sig av traditionella medier för att sända ut ett budskap, men med
sociala medier kan samma information nå ut till ett mer förmånligt pris, eller helt gratis.
Enligt Cross (2014) är en av de huvudsakliga funktionerna med sociala medier dess sociala
aspekt. Traditionella medier berättar vad budskapet är och interagerar inte med konsumenterna.
Funktionerna i sociala medier gör det möjligt för konsumenterna att dela med sig av sina
synpunkter och åsikter. Genom att publicera någonting på sociala medier, får läsarna chansen att
kommentera inlägget, vilket i sin tur ger författaren möjlighet att svara på kommentaren. I
traditionella medier ges inte samma möjlighet till interaktion mellan författare och läsare.
(Cross, 2014)
Sociala medier kan även beskrivas som en väg till att engagera människor till samarbeten och
utbyta information. Eftersom internet alltid utvecklas ändras samtidigt teknologin och
funktionerna för användarna, vilket gör sociala medier mer till en generell term än en specifik
referens till ett särskilt användningsområde. (Cross, 2014) Ur politisk synvinkel har det visat sig
12
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
att information som delas via sociala medier kan främja engagemang. Sociala medier spelar
även en stor roll i att sprida nyheter. (Aillerie och McNicol, 2016) Aillerie och McNicol (2016)
berättar om Brandtzaeg och Heim som år 2009 gjorde en kvalitativ undersökning om social
medieanvändning i Norge där de fann att 10% av respondenterna i åldrarna 16-29 år ansåg att
informationsbehovet var en av anledningarna till varför de använde sociala medier. De yngre
deltagarna ansåg att skolarbeten var en anledning till varför de valde att söka information på
sociala medier.
3.2
Användning av sociala medier
Personliga samtal, telefonsamtal och brevkommunikation konkurrerar med bland annat e-post,
sms, olika chatt-tjänster, fotodelning, videodelning och sociala medier (Baym, 2015). Baym
(2015) berättar att dessa relativt nya typer av medier kan skapa oro över vilka effekter de har på
människors relationer. Vissa människor anser att kommunikationen har blivit alltmer ytlig, men
för vissa innebär de nya medierna större möjligheter och starkare relationer.
Av internetanvändarna i Sverige år 2016, var det 77% som använde sig av sociala medier och
58% som gjorde det dagligen. De svenska sociala medieanvändarna ägnar i snitt en timme om
dagen eller 7 timmar i veckan åt sociala medier. (Internetstiftelsen i Sverige, 2016b) Enligt
Nordicom (2016b) tycks kvinnor ha ett högre socialt medieanvändande än män. 77% av de
manliga och 90% av de kvinnliga internetanvändarna mellan 9-79 år använder sig av sociala
medier en genomsnittlig dag, vilket även Internetstiftelsen i Sverige (2016b) uppmärksammat.
De berättar att kvinnor använder sig av sociala medier i genomsnitt 7,8 timmar per vecka
jämfört med män som använder sig av sociala medier 6,3 timmar per vecka. Internetstiftelsen i
Sverige (2016b) berättar även att unga kvinnor mellan 16-25 år använder sociala medier
flitigast, med 12,1 timmar i veckan jämfört med de yngre männen som använder sig av sociala
medier 9,7 timmar i veckan. Internetstiftelsen i Sverige (2016b) jämför de 12,1 timmarna med
10% av den vakna tiden.
Det största sociala nätverket som 71% av internetanvändarna i Sverige använde år 2016, är
Facebook. Det näst största sociala nätverket är Instagram, vilket 44% av internetanvändarna
använde. År 2016 var det 25% av internetanvändarna som använde sig av Snapchat. Ungefär
92% av gymnasietjejer använder sig av Snapchat dagligen, men det är fortfarande sällsynt med
dagliga Snapchatanvändare över 45 år. (Internetstiftelsen i Sverige, 2016b)
13
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Ungefär 70% av de sociala medieanvändarna postar eget innehåll på sociala medier och 4%
anger att de gör det dagligen. Ungefär 72% av de sociala medieanvändarna delar andra
personers innehåll på sociala medier och 7% anger att de gör det dagligen. Ungdomar i åldrarna
16-25 år anser att Facebook är en viktigare källa för information och nyheter än traditionella
medier som TV, radio och tidningar. (Internetstiftelsen i Sverige, 2016b)
3.3
Facebook, Instagram och Snapchat
Alhabash och Mengyan (2017) har undersökt hur Facebook, Instagram och Snapchat skiljer sig
åt när det gäller användningsintensitet och daglig användningstid. Det visade sig i deras
undersökning att respondenterna spenderar mest tid på Instagram, följt av Snapchat och
Facebook. Däremot använder sig respondenterna oftast av Snapchat, följt av Instagram och
Facebook.
Phua, Jin och Kim (2017) berättar att Facebook, Instagram och Snapchat fungerar på olika sätt.
De har genom en undersökning kommit fram till att Instagram är den sociala mediekanal som
personer främst använder sig av när de vill interagera med personer de inte känner i
verkligheten. Enligt Toscano (2017) betraktas Instagram som en av de mest utbredda
applikationerna, som tillåter människor att dela med sig av bilder och videoklipp. På Instagram
kan användaren välja att följa specifika personer och företag. Deras bilder presenteras sedan ett
flöde. (Hochman & Manovich, 2013) Pilar, Balcarova och Rojik (2016) hävdar att människor
använder sig av Instagram för att kunna kontrollera hur de framstår för andra människor och
Hochman och Manovich (2013) berättar att användarna använder sig av filter för att förändra
utseendet av bilden.
Enligt Phua, Jin och Kim (2017) är Facebookanvändarna mer benägna att ansluta sig till sina
verkliga vänner och familjemedlemmar. Alhabash och Mengyan (2017) berättar att Facebook
ger människor möjlighet att dela med sig av innehåll som bilder och statusuppdateringar och
enligt Fu, Wu och Cho (2016) delade Facebookanvändarna i augusti 2016 totalt ungefär 4,75
miljarder inlägg på Facebook varje dag. I en undersökning bad de sina deltagare att fundera
över varför de delade inlägg på Facebook och vilka fördelar det förde med sig. Deltagarna ansåg
att Facebook är en effektiv plattform för att interagera med vänner, få uppmärksamhet och
uttrycka sina personliga åsikter. Piwek (2015) berättar att det även går att skicka
direktmeddelanden på Facebook, via Facebook Messenger. Det går dessutom att kommunicera
med en grupp människor samtidigt (Seufert et al., 2016). Förutom att Facebook Messenger gör
det möjligt för användarna att skicka och ta emot text- och röstmeddelanden, går det att skicka
14
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
filer som exempelvis bilder (Yang et al., 2016). Facebook Messenger har även en funktion där
användaren kan se när ett meddelande har levererats till och setts av mottagaren (Mai et al.,
2015).
Snapchat är en social medieapplikation där människor kan skicka direktmeddelanden till
varandra. Ett Snapchatmeddelande, vilket ofta brukar kallas för ”snap”, består oftast av en bild
eller ett videoklipp där användaren kan lägga till en text. (Piwek, 2015). Anderson (2015)
berättar att i samband med att ett Snapchatmeddelande skapas, kan användaren välja att använda
ett slags ansiktsfilter för att manipulera bilden. Filtret aktiveras genom att användaren håller
inne ett finger på ansiktet på skärmen. Anderson (2015) berättar vidare att användaren kan välja
att lägga på ett färgat filter, likt på Instagram, när Snapchatmeddelandet har skapats. Det finns
även filter som kan visa var användaren befinner sig någonstans, vilken tid det är, hur
temperaturen utomhus är, eller i vilken hastighet personen färdas. Innan ett
Snapchatmeddelande skickas iväg, måste användaren bestämma under hur lång tid det ska visas
för mottagaren. En snap kan visas i minst en sekund och i max tio sekunder. Därefter försvinner
meddelandet. Förutom att skicka bilder och videoklipp, går det även att chatta via Snapchat.
(Anderson, 2015)
Snapchat är enligt Phua, Jin och Kim (2017) den sociala mediekanal som är mest begränsad, då
varje Snapchatmeddelande skickas till utvalda personer som användaren har en privat relation
med. Phua, Jin och Kim (2017) har upptäckt att Snapchatanvändare oftare interagerar med
personer för att få emotionellt stöd eller råd för att fatta viktiga beslut. De tror att detta kan
förklaras av Snapchats privata natur, då användaren kan skicka Snapchatmeddelanden till
utvalda mottagare, som sedan raderas efter en viss tid. Det enda som finns kvar av meddelandet,
är en tidstämpel över när det skickades respektive togs emot. Piwek (2015) berättar däremot att
mottagaren av Snapchatmeddelandet har möjlighet att ta en skärmdump av bilden för att på så
sätt få det sparat, men då får avsändaren en notis om detta. Det finns även möjlighet att lägga till
ett Snapchatmeddelande till sin ”story”, där inlägget finns tillgängligt för andra att se under 24
timmar (Wargo, 2015). Avsändaren kan sedan se vilka som har sett och/eller tagit en
skärmdump av storyn (Anderson, 2015).
3.4
Cookies och riktad marknadsföring
Riktad marknadsföring innebär att en användare blir utsatt för en annons som innehåller
produkter eller tjänster som denne har besökt tidigare. Zarouali et al. (2016) ger ett exempel på
att om en internetanvändare har kollat på ett par skor på en webbplats, så kan dessa visas genom
15
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
riktade annonser på andra webbplatser. Riktad marknadsföring är någonting som är väldigt
vanligt förekommande på sociala medier som exempelvis Facebook. Den riktade
marknadsföringen skapas med hjälp av cookies. (Zarouali et al., 2016)
En cookie kan beskrivas som en textfil som lagras på användarens dator, surfplatta eller
mobiltelefon när denne besöker olika webbplatser (Forsman, 2011). Cookies registrerar vad
användaren gör på internet. När en användare går in på en webbplats, söker webbläsaren
igenom datorns hårddisk för att se ifall relevanta cookies har sparats sedan tidigare. På så sätt
kan webbplatsen erbjuda bättre service, genom att påminna användaren om vad denne har tittat
på tidigare. (Harding et al., 2001)
Många användare är inte medvetna om att cookies lagras på deras datorer, men de som vet vad
cookies innebär kan anse att det inkräktar på deras integritet. Cookies utvecklades till en början
för att människor skulle kunna handla på internet och för att deras varor skulle kunna sparas i
varukorgen. (Harding et al., 2001)
Det finns en lag som säger att användarna måste visa samtycke till att cookies används på
webbplatserna de besöker (Forsman, 2011). Forsman (2011) berättar att företag som använder
sig av cookies på sina webbplatser är skyldiga att berätta detta för användaren. De måste även
berätta varför de använder sig av cookies och hur användaren kan hindra cookies.
3.5
Sociala mediers påverkan
Enligt Oberst et al. (2016) har sociala medier i stort sett ersatt e-post och program för
snabbmeddelanden hos ungdomar. Sociala medier är särskilt attraktivt för ungdomar då de
genom att låta ungdomarna kontrollera sina profiler för att uttrycka sin önskade presentation,
fungerar som ett sätt för dem att konstruera sina sociala identiteter. Genom sitt virtuella jag kan
de interagera med sina vänner och kollegor i avskärmade forum. De främsta positiva effekterna
som ses med hjälp av sociala medier är enligt Oberst et al. (2016) förvaltning och förädling av
socialt kapital, samhörighet med andra individer, ökad självkänsla samt tillfredsställelsen av att
tillhöra ett tekniskt dominerat samhälle.
Aillerie och McNicol (2016) berättar att några olika behov som sociala medier uppfyller är:
yttrandefrihet, att kunna interagera och/eller kommunicera med människor, att övervaka och få
kunskap om andra människor, söka information, använda som tidsfördriv, underhållning eller
avkoppling.
16
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
De positiva aspekterna av social medieanvändning kan däremot leda till tvångsbeteenden och
överdrivet engagemang, vilket kan ge negativa konsekvenser för välbefinnandet (Oberst et al.,
2016). Oberst et al. (2016) berättar att det finns ett samband mellan fördriven tid på sociala
medier och sämre betyg, mindre anslutning till jämnåriga, lägre självkänsla och högre
depression. Däremot anses inte hög användning av sociala medier i sig vara problematiskt, utan
det är de individuella sårbarhetsfaktorerna som bestämmer de möjliga negativa psykiska
effekterna, som exempelvis befintliga psykiska problem. Oberst et al. (2016) berättar vidare att
användning av sociala medier kan förknippas med psykosociala svårigheter, så som låg
självkänsla, men även psykologiska problem som ångest, depression och ensamhet. Personer
med depressiva symtom tycks, enligt Oberst et al. (2016), vara mer aktiva på Facebook och de
diskuterar ofta sina problem offentligt vilket tyder på att de vill få positiv feedback och stöd på
nätet. Dogan och Kaya (2016) har gjort en undersökning på 488 studenter som visar att social
nätverksanvändning, skam och internetberoende har ett samband. Skam är en av de känslorna
som finns med i Ortony och Turners (1990) studie.
Enligt Boyd (2014) kan ungdomar bli både positivt och negativt påverkade av sociala medier.
Hon ger ett exempel på en ung man som fick sömnsvårigheter eftersom han kunde vara
inloggad på Facebook till klockan två på natten. När han sedan bestämde sig för att bryta sitt
mönster och sluta använda Facebook, märkte han att han inte fick reda på saker lika lätt och han
fann det svårt att upprätthålla intima relationer. Boyd (2014) berättar även att det är lätt hänt att
fastna på sociala medier. Hon berättar om två unga kvinnor som diskuterade sitt sociala
medieanvändande. Den ena kvinnan gick in på en profil som tillhörde en person som hade
kommenterat hennes inlägg. Därefter gick hon in på någon av dennes vänners profiler, för att
sedan gå in på dennes vänners profiler och så fortsatte det.
Sociala medier erbjuder nya sätt för människor att få kontakt och möjlighet till att skapa eget
innehåll och justera vad andra människor kan se (Cross, 2014). För företag erbjuder sociala
medier möjligheten att nå ut till sina kunder. Genom att marknadsföra och öka medvetenheten
om sina produkter kan en organisation locka målgruppen till att köpa deras produkter. Det är
även ett sätt för företag att engagera sina kunder, genom att interagera med dem för att på så sätt
förbättra sin kundservice. (Cross, 2014)
3.6
Känslor på sociala medier
För att förstå kopplingen mellan känslor och medieanvändning, har studier från psykologin
använts. Guillory, Hancock och Kramer (2014) har utfört ett experiment på Facebook som visar
17
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
att emotionella tillstånd kan överföras till andra, vilket leder till att människor kan uppleva
samma känslor som andra personer utan sin egen medvetenhet. Experimentet visade att när de
positiva uttrycken på Facebook sänktes, producerade människor färre positiva och fler negativa
inlägg. När de negativa uttrycken reducerades publicerades däremot fler positiva inlägg, vilket
tyder på att känslor som uttrycks av andra på Facebook påverkar användarens egna känslor.
Ortony och Turner (1990) diskuterar i sin studie ”What’s basic about basic emotions” vilka
olika känslor som olika psykologer och psykologiprofessorer anser vara grundläggande (se
bilaga 5). De har dock kommit fram till att dessa känslor inte är fastställda som grundläggande
känslor, utan att de istället kan ses som känslor med olika status, vilket i sin tur ofta benämns
som primära eller grundläggande känslor i känslolitteraturen. Ortony och Turner (1990) drar
däremot slutsatsen att det inte är orimligt att klassificera känslor på ett visst sätt, men att
känslorna i en viss klass inte ska antas vara mer grundläggande än andra känslor i en annan
klass. Ekman (1992) kritiserar dock Ortony och Turners slutsatser om att det inte finns några
grundläggande känslor. Ekman (1992) hävdar även att Ortony och Turners recensioner av de
känslor som olika psykologer och psykologiprofessorer anser vara grundläggande, är felaktiga
och att deras förklaringar inte matchar bevisen.
För att gå förbi kritiken, berättar Ortony och Turner (1990) om olika psykologer och
psykologiprofessorer som Plutchik, Tomkins, Izard, Mowrer, Watson, Panksepp, Kemper,
Oatley och Johnson-Laird, vilka anser att det finns olika grundläggande känslor. Enligt Ortony
och Turner (1990) delar de åsikten om att vissa känslor är grundläggande. Däremot är de oeniga
i hur många och vilka känslor som faktiskt är grundläggande, samt varför de är det. Mowrer
föreslår att endast glädje och smärta utgör de grundläggande känslorna medan Watson anser att
de grundläggande känslorna är rädsla, kärlek och ilska. Panksepp menar att de grundläggande
känslorna är förväntan, rädsla, ilska och panik och Oatley och Johnson-Laird anser att de
grundläggande känslorna är glädje, sorg, ångest, ilska och avsky.
Trots att Ortony och Turner (1990) argumenterar emot existensen av grundläggande känslor, har
Tettegah (2016) delvis använt sig av dessa i en studie där syftet var att analysera sociala medier
och känslor relevanta för utbildning. Detta skedde genom att identifiera relevanta inlägg på
Twitter med hjälp av hashtags. Li och Xu (2016) beskriver hashtags som ett sätt att kategorisera
inlägg genom att använda symbolen ”#” innan ett nyckelord. För att kunna analysera känslorna i
Twitterinläggen, utvecklades två matchningsalgoritmer. Den första algoritmen bedömde nio
prestationskänslor: njutning, hopp, stolthet, lättnad, ilska, ångest, hopplöshet, skam och tristess.
18
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
(Tettegah, 2016) Den andra algoritmen bedömde, som Tettegah (2016) själv uttrycker det, sex
grundläggande känslor: lycka, sorg, överraskning, rädsla, avsky och ilska.
De grundläggande känslorna är enligt Ortony och Turner (1990) inte fastställda. Men eftersom
känslorna som sammanfattas i deras studie i själva verket har blivit framforskade som
grundläggande av olika psykologer och psykologiprofessorer, har deras studie använts som ett
underlag i loggboksundersökningen för den här uppsatsen, vilken presenteras i resultatkapitlet.
Enligt Tettegah (2016) hade ingen före den sociala medieexplosionen förväntat sig att det skulle
vara så enkelt att uttrycka sina känslor på internet. Förutom att visa känslor genom text, bilder
och videoklipp, har det blivit allt vanligare att uttrycka sina känslor med hjälp av olika symboler
som emoticons och emojis.
3.6.1
Emoticons och emojis
Den ökade populariteten i textbaserad kommunikation har resulterat i ett nytt sätt att
kommunicera, med hjälp av emoticons och emojis (Marengo, Giannotta & Settanni, 2017).
Kralj Novak et al. (2015) beskriver emoticons som en stenografi för ett ansiktsuttryck som
skapas med hjälp av bland annat kolon och parenteser. Emoticons tillåter författaren att uttrycka
sina känslor genom att förtydliga ett skriftligt meddelande med icke-verbala element, vilket
förstärker förståelsen för budskapet. Användningen av emoticons kan enligt Kralj Novak et al.
(2015) spåras bak till 1800-talet, då de användes i vardagligt och humoristiskt skrivande.
Däremot användes emoticons först år 1982 i den digitala eran av professor Scott Fahlman på
Carnegie Mellon University. Han använde sig då av ”:-)” och ”:-(” i meddelanden på en
kommunikationstavla för datavetenskap för att skilja skämtsamma och allvarliga inlägg åt.
Kralj Novak et al. (2015) beskriver emojis som en mer utvecklad och modern
kommunikationsteknik. En emoji är en grafisk symbol som inte bara kan representera
ansiktsuttryck, utan även begrepp som firande, väder, fordon, byggnader, mat, dryck, djur,
växter, aktiviteter och känslor. Enligt Marengo, Giannotta och Settanni (2017) används emojis
av 92% av internetanvändarna för att kunna förmedla känslor och attityder på ett snabbt och
informellt sätt.
19
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
4
Resultat
Detta kapitel presenterar det resultat som framkommit från loggboksundersökningen som
pågick mellan den 17 mars 2017 och den 24 mars 2017, samt de tre gruppintervjuer som
genomfördes den 23 mars 2017, den 25 mars 2017 och den 26 mars 2017.
De kvinnliga respondenterna kommer här att namnges som K1, K2, K3, K4 eller K5 och de
manliga respondenterna kommer att namnges som M1, M2, M3, eller M4.
4.1
Loggbok
Loggboken visar att de olika känslorna skiljer sig åt beroende på vilken social mediekanal som
använts. Det blir även tydligt att de olika känslorna som har analyserats av Ortony och Turner
(1990) har utgjort en bra grund för loggboken, då respondenterna har känt 27 av de 32 känslor
som fanns med i formuläret. I loggboksundersökningen användes känslorna acceptans, avsky,
förtvivlan, förakt, förvåning, förväntan, glädje, hat, hopp, ilska, intresse, kärlek, lust, lycka,
mod, motvilja, nedstämdhet, nöje, panik, rädsla, skam, skräck, smärta, skuld, sorg,
underkastelse, undran, upprymdhet, vrede, ångest, önskan och överraskning (se bilaga 1). Av
dessa känslorna var det endast förtvivlan, förakt, smärta, underkastelse och vrede som inte fick
några markeringar. De kvinnliga respondenterna har gjort markeringar i loggboken fler gånger
än de manliga respondenterna. Vissa respondenter kände enbart av en enda känsla vid samma
tillfälle, eller flera känslor av samma karaktär och vissa respondenter kände vid enstaka
tillfällen av både positiva och negativa känslor vid samma tillfälle.
Respondenterna har sammanlagt markerat 501 gånger i loggboken. Det som de olika sociala
medierna har gemensamt är att de vanligaste positiva känslorna som uppstår på respektive
sociala mediekanal är glädje och nöje. Glädje har fått totalt 113 markeringar och nöje har fått
totalt 89 markeringar. Respondenterna har känt flest negativa känslor på Facebook och minst
negativa känslor på Snapchat (se bilaga 3).
4.1.1
Facebook
De känslor som de kvinnliga respondenterna associerar till Facebook är acceptans, förvåning,
förväntan, glädje, hat, hopp, ilska, intresse, kärlek, lust, lycka, nedstämdhet, nöje, rädsla, skam,
skräck, skuld, sorg, undran, upprymdhet, ångest, önskan och överraskning. De känslor som de
manliga respondenterna associerar till Facebook är acceptans, avsky, förvåning, förväntan,
20
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
glädje, hopp, ilska, intresse, kärlek, lust, lycka, mod, nöje, skräck, skuld, sorg, undran, ångest
och önskan (se bilaga 3).
4.1.2
Instagram
De känslor som de kvinnliga respondenterna associerar till Instagram är acceptans, förvåning,
förväntan, glädje, hopp, ilska, intresse, kärlek, lust, lycka, mod, nöje, skuld, undran,
upprymdhet, ångest, önskan och överraskning. De känslor som de manliga respondenterna
associerar till Instagram är acceptans, avsky, förvåning, förväntan, glädje, hat, hopp, ilska,
intresse, kärlek, lust, lycka, nöje, panik, undran, ångest och önskan (se bilaga 3).
4.1.3
Snapchat
De känslor som de kvinnliga respondenterna associerar till Snapchat är acceptans, avsky,
förvåning, glädje, intresse, kärlek, lust, nöje, sorg, upprymdhet, ångest, önskan och
överraskning. De känslor som de manliga respondenterna associerar till Snapchat är acceptans,
förvåning, förväntan, glädje, hat, intresse, kärlek, lust, motvilja, nedstämdhet, nöje, undran,
önskan och överraskning (se bilaga 3).
4.1.4
Anteckningar
När respondenterna har känt både positiva och negativa känslor vid samma tillfälle, har de
dokumenterat varför och i vilket sammanhang de olika känslorna uppstod. K3 har antecknat vid
två tillfällen. Vid det första tillfället kände hon skam, förvåning och intresse: ”Facebook: Kände
skam för en annan persons skull samt förvåning över att en person jag läste om hade
skrivit/gjort en sak som förvånade mig. Blev senare intresserad av ett klädesplagg jag såg”. Vid
det andra tillfället kände hon glädje och skuld: ”Instagram: Jag blev glad över att se att folk
rockade sockorna, men jag kände lite skuld för att jag själv glömde ta olika sockor på mig”.
K4 har antecknat vid två tillfällen. Vid det första tillfället kände hon hopp, ilska, intresse,
nedstämdhet och sorg: ”Bild från djurens rätt på Facebook. Blandade känslor av hopp, ilska,
intresse, nedstämdhet och sorg. Bild på hur djuren utsätts för pälsindustrin”. Vid det andra
tillfället kände hon önskan, hat, ilska och nedstämdhet: ”En organisation som ville att man
skulle skriva på mot nya djurförsöksanläggningar. Då kände jag önskan, men när jag läste vad
som hände med djuren kände jag hat, ilska och nedstämdhet. (Facebook)”.
21
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
M1 har antecknat vid ett tillfälle, då han kände nedstämdhet, förväntan och glädje: ”Jag kände
nedstämdhet på grund av att det dåliga vädret förstörde planerna jag och en kompis hade inför
helgen, men förväntan och glädje för nästa helg eftersom vi planerade om (pratade på
Snapchat)”.
M2 har antecknat vid ett tillfälle, då han kände glädje och sorg:
När jag var inne på FB såg jag ett inlägg på en gammal kollegas hund
som fyllde 11 år och då kände jag både glädje och sorg för att hunden
börjar bli gammal och har antagligen inte jättemånga år kvar men
samtidigt vet jag att hunden har haft ett bra liv.
(M2, 2017)
M3 har antecknat vid fyra tillfällen. Vid det första tillfället kände han ilska, hopp och önskan:
”Facebook: Kände ilska över SD:s framgång i ett inlägg som en kompis delat. Jag är för
mångfald (hopp, önskan) men ser ändå ett problem med det”. Vid det andra tillfället kände han
acceptans och motvilja: ”Snapchat: En vän till mig lägger upp kattvideos hela tiden vilket jag
accepterar, men blir irriterande efter ett tag (motvilja)”. Vid det tredje tillfället kände M3 lycka
och ångest:
Facebook: Som 28-åring är där många som tar steget att gifta sig och
även skaffa barn. I flödet fanns en person som precis gift sig och jag
kände lycka för personen, men började reflektera över min egen
situation och fick ångest.
(M3, 2017)
Vid det fjärde tillfället kände M3 glädje och hat:
Snapchat: En av mina vänner hade lagt upp bilder på sin snap story.
Hela storyn var selfies så kände mig glad för henne då hon ser väldigt
bra ut. Sen kände jag hat för att samhället blivit så ytligt och ”tvingar”
samhället till detta idiotiska beteende.
(M3, 2017)
22
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
4.2
Gruppintervjuer
Under gruppintervjuerna diskuterades det resultat som framkommit i loggboksundersökningen
för att få en bättre förståelse kring hur respondenterna tänker och känner för de olika sociala
mediekanalerna. I gruppintervjuerna ställdes frågor gemensamt till gruppen, där de jämförde
likheter och olikheter i hur de upplever sociala medier. Samtliga respondenters uppfattning av
sitt sociala medieanvändande under de tre undersökningsdagarna, är att de använder sig av
sociala medier mer och oftare än vad de trodde. Respondenterna ansåg att det var ansträngande
att föra loggbok då de fick fundera över sina känslor varje gång de använt sig av sociala medier,
vilket ingen av dem har reflekterat över tidigare, men att det samtidigt har fått dem att förstå hur
mycket sociala medier faktiskt påverkar.
Man fattar verkligen hur mycket man använder sociala medier. Jag
brukar aldrig reflektera över hur jag känner, vilket jag faktiskt gör nu.
Nu förstår jag att man verkligen känner olika känslor, men det är
ingenting jag har tänkt på innan.
(K4, 2017)
Respondenterna anser att loggboken har varit väldigt användbar för att kunna sätta ord på vilka
känslor de faktiskt känner. Under loggboksundersökningen blev frekvensen av det sociala
medieanvändandet mer tydlig. Det uppstod även en viss förvåning över hur många olika
positiva respektive negativa känslor som faktiskt går att definiera, samt att alla känslor i
loggboken har olika innebörd. M4 anser att det finns skillnader i de olika känslorna, även fast de
relaterar till varandra. Det har även visat sig att känslorna vid användandet av sociala medier
påverkas av det psykiska måendet. M3 berättar att ”det beror på hur man känner sig psykiskt.
Ena dagen kan en sak vara jätterolig, men andra dagen kan man tycka att det är jobbigt och
irriterande.” Detta är någonting som även K3 håller med om:
Om man var nedstämd överlag kunde det påverka hur jag kände på
sociala medier. När jag kände mig nedstämd så blev jag inte direkt
glad över en rolig kattbild, fast jag säkert hade blivit det en annan dag
när jag mådde bättre.
(K3, 2017)
M4 berättar att han har haft svårt för att definiera en specifik känsla när han endast har gått in på
ett socialt nätverk snabbt för att se ifall någonting nytt har hänt. K2 berättar däremot att hon
23
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
ibland kan känna sig besviken och nedstämd ifall hon går in på Snapchat och ingen har skickat
någonting till henne.
4.2.1
Användningsområden
Samtliga respondenter använder sig av sociala medier för att på ett enkelt sätt kunna hålla
kontakt med andra människor. Bland respondenterna är Facebook och Facebook Messenger de
sociala mediekanaler som främst används för att prata eller diskutera med andra människor
online. Snapchat används av respondenterna för att skicka roliga bilder med speciella filter till
sina vänner, både för att underhålla sig själva och sina vänner. Respondenterna anser även att
sociala medier gör det enkelt att ta reda på saker om andra personer. De respondenter som
studerar använder sig ofta av Facebook i skolsyfte och för att få information, då de har skapat
grupper tillsammans med sina klasskamrater för att diskutera skolarbeten. K3 berättar att detta
är någonting som ger henne både positiva och negativa känslor. Hon anser att det är positivt att
det är så enkelt att diskutera med sina vänner och att sociala medier är så lättillgängligt, men att
de olika skolgrupperna kan göra henne stressad och få henne att känna en viss motvilja till
skolarbetet.
M1 är väldigt intresserad av bilder och fotografering, vilket har medfört att han använder sig av
Instagram och Snapchat mest. Alla respondenter är eniga i att Facebook Messenger har ersatt
mobiltelefonens SMS-funktion. Denna applikation används av samtliga respondenter flera
gånger dagligen. De anser att det är ett snabbare, enklare och roligare sätt att skicka
meddelanden på. De tycker även att gruppchattfunktionen är väldigt användbar. Samtliga
respondenter använder sig av gruppchattfunktionen för att kunna prata med flera vänner
samtidigt, vilket de anser förenklar en hel del när de ska ta gemensamma beslut om någonting,
eller när de vill berätta någonting för flera personer samtidigt. Det går då att enkelt diskutera
tillsammans när det inte finns möjlighet att ses i verkligheten.
4.2.2
Positiva känslor
Sociala medier associeras av respondenterna till vänner och egentid. Samtliga respondenter
anser att de känner fler positiva än negativa känslor när de använder sig av sociala medier. De
kvinnliga respondenterna känner glädje när de ser fina bilder eller videoklipp på bebisar och
djur och de delar gärna med sig av sin glädje genom att visa de olika klippen eller bilderna för
sina vänner. Respondenterna tycker även att det är intressant att följa innehåll i olika
Facebookgrupper och läsa kommentarer. M4 berättar att han känner glädje när han ser olika
24
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
minnen som finns sparade på Facebook och M3 blir glad när han via sociala medier kan följa
vad hans familj gör och när han kan se att de hittar på roliga saker. M1 och M2 är eniga i att det
bästa med sociala medier är att det är enkelt att hålla kontakt med människor. De vill själva dela
med sig av positiva saker, så att de kan sprida de positiva känslorna vidare till andra personer.
Det roligaste, eller det bästa med det är att man kan ha enkel kontakt
med folk. Det är ju det som är det positiva för mig. Det är enkelt att nå
folk, det är enkelt att skämta och ja, om man fotar en rolig bild är det
enkelt att få iväg den och dela med sig av det. Det är väl mest det
sociala som är positivt för mig.
(M2, 2017)
4.2.3
Negativa känslor
Sorgliga videos, politiska och provocerande inlägg samt inlägg och kommentarer där folk
kränker varandra verkar vara en stor anledning till att människor upplever negativa känslor på
sociala medier. De negativa känslorna som uppstår vid användning av sociala medier kan
påverka väldigt mycket psykiskt. K1 och K2 anser att de negativa känslorna oftast uppstår när
de är inne på Facebook. K2 berättar att Facebook är den sociala mediekanal som hon tycker
minst om och att den främsta anledningen till varför hon har ett Facebook-konto är för att hålla
kontakten med vänner och familj. K2 berättar vidare om ett videoklipp hon såg på Facebook
som handlade om en våldtäkt, vilket hon påverkades så negativt av att hon stängde ner sidan.
Hon har tidigare inte funderat över vilka olika känslor hon kunde uppleva i samband med sitt
sociala medieanvändande, men att känslorna rädsla, hat, avsky och skräck uppstod när hon såg
klippet.
Det är lätt att bli missuppfattad på sociala medier, vilket K4 har varit med om ett antal gånger,
främst på Facebook Messenger, men även på Snapchat. Missuppfattningarna har lett till
konflikter som troligtvis inte skulle uppstå ifall hon träffade personerna i verkligheten istället.
Hon berättar vidare att det är väldigt enkelt att stänga ner det sociala mediet och inte svara på
meddelandet. På Facebook Messenger går det dessutom att se när en person har läst ens
meddelande. Att en person inte svarar när det visas att meddelandet har lästs bidrar enligt K4 till
negativa känslor som förtvivlan, ilska, rädsla, ångest och ibland till och med hat. Hon tror att
anledningen till missuppfattningar på sociala medier har att göra med att det ibland kan vara
svårt att uttrycka sig på ett korrekt sätt och att det ibland kan vara svårt att skilja på ironi, glädje
och ilska i text.
25
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
På sociala medier har människor möjlighet att skriva ut vad de själva tycker och tänker, vilket är
någonting som M3 anser vara negativt. Negativa känslor för honom uppstår bland annat när
någon skriver ett offentligt meddelande som antyder om att någonting har hänt, men personen i
fråga inte vill berätta vidare vad det faktiskt handlar om, eller när någon skriver någonting utan
att vara källkritisk. M1 och M2 berättar i sin tur att de får negativa känslor när andra människor
lägger ut inlägg där de vill få sympati för sina åsikter. M2 berättar även att han väldigt ofta kan
känna ilska när tekniken inte fungerar som den ska. Han ger ett exempel på ifall han ska
använda sig av Snapchat för att dela med sig av någonting som händer just nu och appen helt
plötsligt stängs ner. Då kan han känna både ilska och förtvivlan. Samtliga respondenter anser att
politiska åsikter inte hör hemma på sociala medier och att ens politiska åsikt är någonting som
bör hållas privat för att motverka dålig stämning och negativa kommentarer. M2 och M4 anser
att sociala medier tar upp väldigt mycket tid och att det är lätt att bli beroende. K5 tycker att
sociala medier har blivit negativt i verkliga sociala sammanhang, då många använder sina
mobiltelefoner istället för att umgås.
4.2.4
Blandade känslor
Samtliga respondenter anser att de främst känner sig positiva till sociala medier. K5 anser att det
hade varit väldigt tråkigt utan dem. Däremot menar M3 att människor nog hade träffats mer i
verkligheten istället, vilket K5 håller med om. Hon tror även att folk hade ringt mer till
varandra. Samtliga respondenter är eniga i att sociala medier främst ses som ett tidsfördriv och
ett sätt att hålla kontakten med folk. K3 anser att det inte finns något slut på sociala medier. Det
finns alltid någonting att göra och någonting nytt att ta del av, vilket kan bidra till både positiva
och negativa känslor. K1 nämner att hon ser Instagram som ett sätt för människor att få
uppmärksamhet och respons, vilket kan bidra till både positiva och negativa känslor. Hon
berättar att hon förväntar sig gillningar och kommentarer när hon lägger ut en bild och ifall hon
inte får det, tycker hon att det både kan kännas pinsamt och förvånande. K4 anser i sin tur att
sociala medier bidrar till mycket press, då människor vill visa upp hur deras liv ser ut.
När de kvinnliga respondenterna får frågan om vad de gillar på sociala medier svarar samtliga
att de främst gillar bilder de känner glädje av, men att de även sympatigillar sina vänners bilder.
K1 berättar att hon följer vissa personer på sociala medier som oftast lägger ut bilder på sina
perfekta liv, men när de lägger ut någonting oväntat kan hon gilla bilden bara för att hon blir
förvånad och överraskad. K2 håller med och berättar att hon ofta gillar inlägg som är roliga,
eller bilder som är förvrängda och oväntade, just för att hon känner sig överraskad.
26
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Om man går in på en kändis Instagram och så lägger de upp bilder på
det perfekta livet, men ibland kan de lägga upp en bild på en blöja och
då kan jag lajka bara för att jag tänker att de också är helt vanliga
människor egentligen. Allt är inte glitter och glamour liksom.
(K1, 2017)
Samtliga respondenter är eniga i att sociala medier och dess tekniska funktioner har öppnat upp
för en ny värld. De kan alltid få tag på och prata med sina vänner, även de som bor långt borta.
Detta är däremot någonting som främst de kvinnliga respondenterna anser kan bidra till
blandade känslor. De kan känna glädje, lycka, upprymdhet och kärlek när de pratar med sina
vänner på sociala medier, men de kan samtidigt bli nedstämda och känna både önskan, sorg och
förtvivlan eftersom de inte har möjlighet att träffa dem i verkligheten.
K1 berättar att Snapchat är den sociala mediekanal hon tycker bäst om. Det går där snabbt och
enkelt att berätta för sina vänner vad som händer i livet genom att skicka en bild eller ett
videoklipp. Hon anser att det är roligare att få personliga snaps än att titta på personers story, då
hon kan känna glädje, kärlek och upprymdhet bara över att någon har tänkt på att skicka en
personlig snap just till henne. Hon berättar även att hon oftast känner lycka när hon använder
sig av Snapchat, men att det helt beror på vilken bild eller vilket videoklipp hon mottager.
Ibland kan Snapchat även väcka negativa känslor. K1 ger ett exempel på när hon mottog en bild
på ett djur som farit illa, vilket fick henne att känna nedstämdhet och sorg i flera timmar efteråt.
K1 påpekar att dessa känslorna inte hade uppstått ifall hon inte hade fått bilden på Snapchat.
Om personen som skickade bilden endast hade berättat om djuret, hade hon inte reagerat på
samma sätt.
M1 och M2 diskuterar att företag ofta vill att folk ska klicka sig vidare in till deras sidor och att
detta sker genom att skriva vilseledande rubriker. Detta är någonting som de båda anser kan
skapa både positiva och negativa känslor.
4.2.5
Olika känslor på olika sociala medier
Enligt loggboken känner respondenterna flest negativa känslor på Facebook och minst negativa
känslor på Snapchat. M4 tror att det beror på att Snapchat är mer personligt och att
Snapchatvännerna oftast är närmre vänner än Facebookvännerna. M3 instämmer och berättar att
han har väldigt mycket vänner på Facebook som han inte längre umgås med, medan hans
vänner på Snapchat är sådana han umgås ofta med. Han tror att de negativa känslor som uppstår
27
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
på Facebook beror på att han har så många vänner han växt ifrån och att de har ganska olika
åsikter. K3 tror även att det har att göra med att Snapchat har ett helt annat syfte, där meningen
är att skicka bilder till varandra, antingen personligt eller genom att lägga ut bilden på sin story.
K4 menar att på Snapchat väljer personen själv vad den vill se, vilket är mer öppet på Facebook
då allting samlas i ett flöde.
När respondenterna får frågan hur de upplever Snapchats funktion att en bild endast visas i
maximalt tio sekunder, svarar de att de inte riktigt har funderat på detta. De menar att ifall de
inte hann läsa vad som stod, eller ifall de inte hann uppfatta hela bilden så kan de välja att spela
upp meddelandet en gång till, då det går att spela upp meddelandet totalt två gånger. Då de
främst har sina närmsta vänner på Snapchat, kan de ibland ta en skärmdump av bilden utan att
känna någon skuld. Annars är det enkelt att fråga personen via chattfunktionen vad som stod
eller vad bilden innehöll.
4.2.6
Vilka följer ni på sociala medier?
Samtliga respondenter följer sina närmsta vänner på alla sina sociala mediekanaler. De följer
flest personer på Facebook, därefter kommer Instagram och slutligen Snapchat. Förutom sina
vänner, följer de manliga respondenterna bland annat olika kändisar, matlagningssidor och
filmföretag för att på ett enkelt sätt kunna hålla sig uppdaterade om dessa.
M1 berättar att han följer en viss kändis på Instagram. Han lägger ofta ut väldigt fina bilder,
reser en hel del, samt är väldigt rik. Det är då lätt att först känna glädje, intresse och lycka över
bilderna men sen kan lyckan omvandlas till någon slags ångest över att någon verkar ha det
bättre än en själv. Han följer även en fotograf på Instagram som åker runt i världen för att
fotografera olika platser. Han kan då känna inspiration och få intresse i hur han använder sig av
kameran, men samtidigt känna nedstämdhet eftersom han själv hade velat besöka dessa platser
fast anser att möjligheten inte finns. M1 tar även upp att det är väldigt enkelt att förfina sin
tillvaro genom att visa ”perfekta” bilder på sociala medier, men att bilderna nödvändigtvis inte
behöver spegla verkligheten. De olika filter som Instagram tillhandahåller kan förvandla en från
början dålig bild till någonting fantastiskt.
De kvinnliga respondenterna följer olika affärer och klädesmärken på sociala medier för att få
reda på nyheter om dessa. K2 nämner även att hon börjar följa en del företag på Instagram när
de lägger ut någonting som hon är intresserad av, kan relatera till eller för att hon inte vill
28
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
glömma bort var en viss produkt finns någonstans. En enkel bild kan skapa intresse för ett helt
företag.
Samtliga kvinnliga respondenter följer olika inspirationskonton, främst på Instagram. När de får
frågan ifall de någon gång känner negativa känslor av konton som främst är till för att väcka
intresse hos människor berättar de att de kan känna avundsjuka. K1 blir ofta avundsjuk när hon
ser en bild på en snygg, solbränd kvinna och kan känna ångest över att hennes liv inte ser
likadant ut. K2 håller med till viss del, men berättar även att hon kan känna någon slags glädje
och förväntan i sin avundsjuka genom att tänka på att ifall de kan, kan hon också. K3 menar att
avundsjuka kan gå hand i hand med känslan ”önska”, då avundsjuka för henne oftast handlar
om en önskan att få ha någonting på samma sätt och inte behöver innebära någonting negativt.
M4 berättar att han oftast inte känner negativa känslor på grund av de företag han följer på
sociala medier. Däremot kan han bli irriterad över företag som förföljer honom på sociala
medier. Han berättar att han för några veckor sedan köpte ett proteinpulver på internet. Nu, när
han är inne på Facebook ser han deras produkter överallt. Respondenterna diskuterar den riktade
marknadsföring som sker på sociala medier och de anser att det ibland kan bli lite för mycket.
K4 berättar att hon ibland går in på Nelly.com för att titta på kläder. När hon inte har råd att
köpa någonting, så gör hon inte det och stänger därmed ner sidan. Detta tycks däremot inte
spela någon roll eftersom Nelly.com sedan förföljer henne på Facebook och visar upp den
klänningen hon egentligen vill köpa, men inte har råd till. Detta är någonting som ofta kan ge
henne negativa känslor.
K1 följer några kändisar på Snapchat, då hon är intresserad av att ta del av en mer personlig bild
av deras liv. Hon berättar att Snapchat känns mer verkligt än både Instagram och Facebook och
även fast det går att använda sig av olika filter på Snapchat, så känns allting mer verkligt och det
går inte att redigera bilderna eller videoklippen på samma sätt innan de publiceras. Hon
beskriver det som en inbjudan till kändisarnas eller de offentliga personernas privatliv.
4.2.7
Andra sociala medier
Förutom Facebook, Instagram och Snapchat använder samtliga respondenter sig väldigt mycket
av YouTube. Detta eftersom det finns ett så brett utbud, oavsett vad de är intresserade av att se.
M2 berättar däremot att Reddit är den sociala mediekanal han spenderar mest tid på, då han
anser att det är den sociala mediekanal som bidrar till flest positiva känslor med dess roliga
inlägg och humoristiska kommentarer.
29
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
5
Diskussion
Trots att Ortony och Turner (1990) argumenterar emot existensen av grundläggande känslor,
anser respondenterna att listan av känslor från deras studie har varit väldigt heltäckande och till
god hjälp för att beskriva hur de känner, vilket de berättar i gruppintervjuerna. Även Tettegah
(2016) har använt sig av några grundläggande känslor för att identifiera inlägg på Twitter med
hjälp av hashtags. Den här undersökningens loggbok visar att de olika känslorna skiljer sig åt
beroende på vilken social mediekanal som används. Loggboken visar även att samtliga
respondenter använder sig av Facebook, Snapchat och Instagram flera gånger dagligen. Det blir
tydligt med undersökningen att Facebook är den sociala mediekanal som ger flest negativa
känslor, men att människor ändå upplever fler positiva än negativa känslor på Facebook. Både
Instagram och Snapchat visar på överlägset fler positiva än negativa känslor. Det har även visat
sig att respondenterna kan känna både positiva och negativa känslor vid samma
användningstillfälle. Resultatet från loggboksundersökningen diskuterades sedan av
respondenterna i gruppintervjuer. I gruppintervjuerna diskuterade och jämförde respondenterna
sitt sociala medieanvändande med varandra och hur de känner när de använder sig av sociala
medier.
5.1
Kvinnors och mäns känslor på sociala medier
Enligt Nordicom (2016b) tycks kvinnor ha ett högre socialt medieanvändande än män, vilket
även resultatet av denna undersökning indikerar. Det har genom loggboken och
gruppintervjuerna framkommit att kvinnor använder sig av sociala medier oftare än män och att
de även upplever och reflekterar över fler känslor än män.
Det finns vissa känslor som enbart har upplevts av de kvinnliga respondenterna och vissa
känslor som enbart har upplevts av de manliga respondenterna. Det är enbart männen som har
upplevt avsky på Facebook och Instagram och det är enbart kvinnorna som har upplevt avsky på
Snapchat. På Facebook är det enbart kvinnorna som har upplevt hat och det är enbart männen
som har upplevt hat på Instagram och Snapchat. Kvinnorna känner enbart av nedstämdhet när
de använder sig av Facebook, men männen känner enbart av nedstämdhet på Snapchat.
Facebook är den enda sociala mediekanal där kvinnorna både känner rädsla, skam, skräck och
skuld. Av dessa känslorna, känner männen endast av skuld och då även på Facebook.
30
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
5.2
Sociala mediers psykiska effekter
Det ska understrykas att vilka känslor människor upplever på sociala medier beror på vad det är
som visas samt hur personerna mår rent psykiskt. Oberst et al. (2016) anser att det är de
individuella sårbarhetsfaktorerna som påverkar sociala mediers psykiska effekter. Detta är
någonting som respondenterna själva har lagt märke till. K3 och M3 berättar att om de mår
dåligt över någonting innan de använder sig av sociala medier, brukar de inte tycka att ett
videoklipp, en bild eller ett inlägg som de antagligen vanligtvis skulle få positiva känslor av,
känns positivt i just det ögonblicket. Oberst et al. (2016) berättar även att personer med
depressiva symptom tycks vara mer aktiva på Facebook och att de ofta väljer att diskutera sina
problem offentligt för att få positiv feedback. Detta är någonting som M1, M2 och M3
reflekterar över. De ser det som negativt att människor har möjlighet att skriva ut precis vad de
tycker och tänker på sociala medier och att de får negativa känslor när människor söker sympati
för sina åsikter via sociala medier.
5.3
Företag och personers inverkan på sociala
medier
K4 och M4 har reflekterat över cookies. M4 blir irriterad över att en produkt han redan har köpt
från en webbplats ständigt dyker upp på Facebook och K4 får negativa känslor när hon har gjort
ett val att inte köpa en viss produkt, men att denna sedan visar sig som reklam på Facebook.
Zarouali et al. (2016) menar att företagen med hjälp av cookies kan rikta sin marknadsföring, så
att produkterna från en specifik sida följer med användaren in på sociala medier, vilket i sin tur
är positivt för företagen.
Instagram används av samtliga respondenter men mer frekvent av de kvinnliga respondenterna,
främst som inspirationskälla. De kan här välja att följa olika konton, så som kändisar,
klädesmärken, företag och dylikt. Samtidigt som de får positiva känslor och känner sig
inspirerade och intresserade av vad människor lägger ut på Instagram, kan de få ångest och
känna sig avundsjuka över hur vissa personers liv framstår. M1 påpekar däremot att det är
väldigt enkelt att förfina sin tillvaro med hjälp av de olika filter som erbjuds av Instagram och
att verkligheten inte behöver speglas i hur bilden ser ut. K2 menar att ifall hon ser en bild på
någon produkt via sociala medier som väcker intresse, kan hon börja följa företaget bakom
produkten för att inte glömma bort var den finns någonstans. Hon påpekar att en enda bild på
sociala medier kan väcka intresse för ett helt företag.
31
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Snapchat är den sociala mediekanal som enligt respondenterna känns mest personlig. Det är
även den sociala mediekanal som har fått minst negativa känslor i loggboken. Respondenterna
själva tror att det beror på att de främst följer sina närmsta vänner på Snapchat, till skillnad från
Facebook och Instagram där de har en bredare vänskapskrets. Även Phua, Jin och Kim (2017)
menar att Snapchat är den sociala mediekanal som är mest begränsad. Förutom de närmsta
vännerna, följer K1 även vissa kändisar på Snapchat. Trots Snapchats olika filter, som Anderson
(2015) berättar kan användas för att antingen förfina eller manipulera en bild, anser K1 att
bilden och uppfattningen av kändisarnas liv blir mer personlig.
5.4
Positiva och negativa känslor
Glädje och nöje är de känslor som har fått flest markeringar i loggboken och samtliga
respondenter som medverkat i gruppintervjuerna anser att de oftast känner positiva känslor när
de använder sig av sociala medier. Däremot är det de negativa känslorna som tagit upp störst
plats i samtliga gruppdiskussioner. Sociala medier kan enligt Oberst et al. (2016) leda till
tvångsbeteenden och överdrivet engagemang och Boyd (2014) berättar att det är lätt att fastna
på sociala medier. Detta är någonting som K3 tycks hålla med om. Hon förklarar att det inte
finns något slut på sociala medier. Det finns alltid någonting att göra och det finns alltid
någonting nytt att ta del av, vilket för henne kan bidra till både positiva och negativa känslor.
De kvinnliga respondenterna känner glädje av bland annat positiva bilder och videoklipp som
innefattar exempelvis djur och bebisar, vilket de gärna delar med sig av till sina vänner för att
även de ska få uppleva samma positiva känslor. Även männen anser att de vill dela med sig av
positiva saker på sociala medier, för att sprida positiva känslor vidare till andra personer. De
manliga respondenterna känner främst glädje över mer personliga inlägg, som exempelvis olika
minnen, eller när de kan ta del av vad deras familjer gör.
Politiska inlägg på sociala medier kan enligt Aillerie och McNicol (2016) främja engagemang,
vilket är någonting som respondenterna inte alls håller med om. De anser att politiska åsikter
bör hållas privata, då dessa ofta kan bidra till negativ stämning på sociala medier.
Respondenterna anser även att inlägg som saknar källkritisk granskning och irrelevanta
tidningsartiklar som sprider förvirrande budskap inte hör hemma på sociala medier. Däremot
berättar K3 att hon ofta använder sig av sociala medier i informationssyfte. Aillerie och
McNicol (2016) belyser även att sociala medier spelar en stor roll i att sprida nyheter.
32
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
5.5
Kommunikation på sociala medier
Samtliga respondenter använder sig främst av Facebook och Facebook Messenger för att
kommunicera med sina vänner, vilket de anser att de får positiva känslor av. Respondenterna
använder Facebook Messenger som kommunikationsverktyg när de vill prata med sina vänner,
istället för att smsa eller ringa. Mai et al. (2015) berättar att det även går att se ifall ett
meddelande på Facebook Messenger har lästs. K4 anser dock att detta kan bidra till negativa
känslor ifall personen inte svarar på meddelandet, när hon vet att personen har sett det. Hon
berättar även att det kan vara lätt att bli missuppfattad via sociala medier, speciellt via olika
chatt-tjänster som Facebook Messenger och Snapchat. Hon tror att anledningen till detta är att
det ibland kan vara svårt att uttrycka sig korrekt i text och att den personliga kontakten inte
upplevs på samma sätt som i verkligheten. Detta är någonting som även Baym (2015) går in på.
Hon berättar att det nya sättet att kommunicera på kan skapa oro över människors olika
relationer och att vissa människor anser att kommunikationen har blivit alltmer ytlig, samtidigt
som vissa anser att de nya medierna har bidragit till större möjligheter och starkare relationer.
Kralj Novak et al. (2015) berättar däremot att förståelsen genom kommunikationen på sociala
medier kan förstärkas med hjälp av emoticons och emojis. Dessa kan representera allt ifrån
olika ansiktsuttryck och känslor, till firande, väder, mat, dryck, djur, växter och aktiviteter.
Trots att emojis enligt Marengo, Giannotta och Settanni (2017) används av 92% av
internetanvändarna för att förmedla känslor och attityder, är det ingenting som respondenterna
varken har nämnt eller diskuterat.
33
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
6
Slutsats
Nedan presenteras studiens slutsats utifrån frågeställningarna: Hur upplever personer mellan
20-30 år Facebook, Instagram och Snapchat? Vilka känslor framkallas när personerna
använder dessa olika sociala medier? Hur skiljer sig känslorna mellan kvinnor och män?
Det kanske låter osannolikt att det går att analysera känslor via en rad ord, men faktum är att det
faktiskt går att få en ganska bra inblick i hur människor upplever sociala medier just genom att
låta dem själva analysera sitt sociala medieanvändande tillsammans med vilka känslor de
upplever.
Respondenterna använder sig av sociala medier flera gånger dagligen. De har insett att de
använder sig av sociala medier oftare än vad de tror, vilket de insåg när de behövde
dokumentera och reflektera över sin upplevelse efter varje användning. Samtliga respondenter
har även insett att de faktiskt upplever olika känslor varje gång de använder sig av en social
mediekanal, vilket inte är någonting som de har reflekterat över tidigare. De har även märkt att
Facebook är den sociala mediekanal som bidrar till flest negativa känslor och Instagram är den
sociala mediekanal som både kan frambringa känslor av intresse och ångest på samma gång.
Snapchat är den sociala mediekanal som samtliga respondenter anser vara mest personlig och
som nästan alltid bidrar till positiva känslor. Samtliga respondenter använder sig av sociala
medier för att kommunicera med vänner och familj, vilket främst bidrar till positiva känslor. Det
kan däremot även bidra till negativa känslor då det anses vara lättare att bli missuppfattad via
textkommunikation än vid personlig kommunikation.
Känslorna skiljer sig ganska mycket mellan kvinnorna och männen. Kvinnorna reflekterar mer
över sina känslor och tycks bli mer psykiskt påverkade än männen av de känslor de upplever på
sociala medier. Kvinnorna känner oftare av avundsjuka och ångest när andras liv framställs som
bättre än deras, medan männen inte reflekterar över avundsjuka och ångest på samma sätt.
Männen tycks ha större förståelse i att bilder på sociala medier inte nödvändigtvis representerar
verkligheten.
6.1
Förslag till framtida forskning
För vidare forskning hade det varit intressant att göra en jämförelsestudie över hur ungdomar
och äldre vuxna upplever sociala medier. Det hade varit intressant att undersöka hur de olika
sociala medierna används och hur känslorna skiljer sig åt mellan de yngre och de äldre
34
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
personerna. Det hade även varit intressant att undersöka andra sociala mediekanaler, eller helt
andra webbplatser som är populära.
35
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Referensförteckning
Aillerie, K., McNicol, S. (2016). Information literacy and social networking sites: challenges
and stakes regarding teenagers’ uses. Essachess, 9(2), 89-100.
Alhabash, S., Mengyan, M. (2017). A Tale of Four Platforms: Motivations and Uses of
Facebook, Twitter, Instagram, and Snapchat Among College Students?. Sage Journals, 3(1),
1-13. DOI: 10.1177/2056305117691544
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber.
Anderson, K. E. (2015). Getting acquainted with social networks and apps: Snapchat and the
rise of ephemeral communication. Library Hi Tech News, 32(10), 6-10.
Baym, N. K. (2015). Personal connections in the digital age. (2. uppl.) Oxford: Wiley.
Boyd, D. (2014). It's complicated: the social lives of networked teens. New Haven: Yale
University Press. [www]. Tillgänglig på webbplats:
<http://www.danah.org/books/ItsComplicated.pdf> (Hämtad 2017-02-23)
Can, L., Kaya, N. (2016). Social Networking Sites Addiction and the Effect of Attitude towards
Social Network Advertising. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 235, 484-492. DOI:
10.1016/j.sbspro.2016.11.059
Creswell, J. W. (2014). Research Design: Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods. USA:
Library of Congress Cataloging-in-Publication Data.
Cross, M. (2014). Social Media Security: Leveraging Social Networking While Mitigating Risk.
[Elektronisk resurs].
Dogan, U., Kaya, S. (2016). Mediation Effects of Internet Addiction on Shame and Social
Networking. Universal Journal of Educational Research, 4(5).
Ekman, P. (1992). Are there basic emotions?. Phsycological Review, 99(3), 550-553.
Ekström, M., Larsson, L. (red.). (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
36
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Fejes, A., Thornberg, R. (red.). (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Forsman, M. (2011). Internetpublicering och sociala medier: en juridisk vägledning. (4. uppl.)
Stockholm: Norstedts juridik.
Fu, P. W., Wu, C. C., Cho, Y. J. (2016). What makes users share content on facebook?
Compatibility among psychological incentive, social capital focus, and content type.
Computers in Human Behavior, 67, 23-32. DOI: 10.1016/j.chb.2016.10.010
Gray, D. E. (2014). Doing research in the real world. (3. uppl.) Los Angeles, London: SAGE.
Guillory, J. E., Hancock, J. T., Kramer, A. D. I. (2014). Experimental evidence of massive-scale
emotional contagion through social networks. Proceedings of the National Academy of
Sciences of the United States of America, 111(24). DOI: 10.1073/pnas.1320040111
Harboe, T. (2013). Grundläggande metod. Den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Malmö:
Gleerups.
Harding, W. T., Reed, A. J., Gray, R. L. (2001). Cookies and WebBugs: What They are and
How They Work Together. Information Systems Management, 18(3), 17-24. DOI:
10.1201/1078/43196.18.3.20010601/31286.3
Hochman, N., Manovich, L. (2013). Zooming into an Instagram City: Reading the local through
social media. First Monday, 18(7).
Holme, I. M., Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Internetstiftelsen i Sverige. (2016a). Svenskarna och internet 2016. [www]. Tillgänglig på
webbplats: <https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2016.pdf> (Hämtad 2017-0201)
Internetstiftelsen i Sverige. (2016b). Svenskarna och sociala medier 2016. [www]. Tillgänglig
på webbplats: <https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_sociala_medier_2016.pdf>
(Hämtad 2017-03-16)
Kralj Novak, P., Smailovic, J., Sluban, B., Mozetic, I. (2015). Sentiment of emojis. PLoS ONE,
10(2), 1-22. DOI: 10.1371/journal.pone.0144296
37
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod.
Malmö: Gleerup.
Li, J., Xu, H. (2016). Suggest what to tag: Recommending more precise hashtags based on
users’ dynamic interests and streaming tweet content. Knowledge-Based Systems, 106, 196205. DOI: 10.1016/j.knosys.2016.05.047
Mai, L. M., Freudenthaler, R., Schneider, F. M., Vorderer, P. (2015). “I know you’ve seen it!”
Individual and social factors for users’ chatting behavior on Facebook. Computers in human
behavior, 49, 296-302. DOI: 10.1016/j.chb.2015.01.074
Marengo, D., Giannotta, F., Settanni, M. (2017). Assessing personality using emoji: An
exploratory study. Personality and Individual Differences, 112, 74-78.
Misra, G., Such, J. M. (2016). How Socially Aware Are Social Media Privacy Controls?.
Computer, 49(3). DOI: 10.1109/MC.2016.83
Nordicom. (2016a). Mediebarometern 2015. [www]. Tillgänglig på webbplats:
<http://www.nordicom.gu.se/sv/aktuellt/nyheter/mediebarometern-2015> (Hämtad 2017-0316)
Nordicom. (2016b). Digitala plattformar (totalt). [www] Tillgänglig på webbplats:
<http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/mediefaktadokument/Mediebarometern/Mbar_Tema_rap/mediebarometern_2015_bara_internet.pdf>
(Hämtad 2017-03-16)
Oberst, U., Wegmann, E., Stodt, B., Brand, M., Chamarro, A. (2016). Negative consequences
from heavy social networking in adolescents: The mediating role of fear of missing out.
Journal of Adolescence, (55), 51-60. DOI: 10.1016/j.adolescence.2016.12.008
Ortony, A., Turner, T. J. (1990). What’s Basic About Basic Emotions?. Phsycological Review.
97(3).
Phua, J., Jin, S. V., Kim, J. (2017). Uses and gratifications of social networking sites for
bridging and bonding social capital: A comparison of Facebook, Twitter, Instagram, and
Snapchat. Computers in Human Behavior, 72, 115-122. DOI: 10.1016/j.chb.2017.02.041
38
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Pilar, L., Balcarova, T., Rojik, S. (2016). Farmers' markets: Positive feelings of instagram posts.
Acta Universitatis Agriculturae et Silviculturae Mendelianae Brunensis, 64(6), 2095-2100.
DOI: 10.11118/actaun201664062095
Piwek, L. (2015). ”What do they snapchat about?” Patterns of use in time-limited instant
messaging service. Computers in Human Behavior, (54), 358-367. DOI:
10.1016/j.chb.2015.08.026
Qualman, E. (2009). Socialnomics: how social media transforms the way we live and do
business. Hoboken, N.J.: Wiley.
Seufert, M., Hosfeld, T., Schwind, A., Burger, V., Tran-Gia, P. (2016). Group-based
communication in WhatsApp. [www]. Tillgänglig på webbplats:
<https://pdfs.semanticscholar.org/e6b4/e06e82cab6ca6efca4587e02bc1cc1a7e1b4.pdf>
(Hämtad 2017-06-13)
Tettegah, S. (2016). Emotions, Technology, and Social Media. [Elektronisk resurs].
Toscano, P. (2017). Instagram-City: New Media, and the Social Perception of Public Spaces.
Visual Anthropology, 30(3), 275-286. DOI: 10.1080/08949468.2017.1296313
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. [www]. Tillgänglig på webbplats: <http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf>
(Hämtad 2017-04-26)
Wang, J. L., Jackson, L. A., Wang, H. Z., Gaskin, J. (2015). Predicting Social Networking Site
(SNS) use: Personality, attitudes, motivation and Internet self-efficacy. Personality and
Individual Differences, (80), 119-124. DOI: 10.1016/j.paid.2015.02.016
Wargo, J. M. (2015). Spatial Stories with Nomadic Narrators: Affect, Snapchat, and Feeling
Embodiment in Youth Mobile Composing. Journal of Language and Literacy Education,
11(1), 47-64.
Yang, T. Y., Dehghantanha, A., Choo, K. K. R., Muda, Z. (2016). Windows Instant Messaging
App Forensics: Facebook and Skype as Case Studies. PLoS ONE, 11(3), 1-29. DOI:
10.1371/journal.pone.0150300
39
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Zaremohzzabieh, Z., Samah, B. A., Omar, S. Z., Bolong, J., Kamarudin, N. A., Akhtar. N.
(2014). Addictive Facebook Use among University Students. Asian Social Science, 10(6).
Zarouali, B., Ponnet, K., Walgrave, M., Poels, K. (2016). ”Do you like cookies?” Adolescents'
skeptical processing of retargeted Facebook-ads and the moderating role of privacy concern
and a textual debriefing. Computers in human behavior, (69), 157-165. DOI:
10.1016/j.chb.2016.11.050
40
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Bilaga 1 - Loggboken
Nedan presenteras formuläret i den loggbok som har legat till grund för undersökningen.
Namn:
Användning:
KÄNSLA
Datum:
Facebook Instagram Snapchat
acceptans
avsky
förtvivlan
förakt
förvåning
förväntan
glädje
hat
hopp
ilska
intresse
kärlek
lust
lycka
mod
motvilja
nedstämdhet
nöje
panik
rädsla
skam
skräck
smärta
skuld
sorg
underkastelse
undran
upprymdhet
vrede
ångest
önskan
överraskning
41
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Bilaga 2 – Instruktionsmanual
Nedan presenteras de instruktioner som tillhör loggboken.
Instruktioner
Duskaundertrevalfriadagar,varavenavdagarnamåstevaraenhelgdag,dokumenteravilkaolikakänslordu
upplevernärdubesökerdeolikasocialamediernaFacebook,InstagramochSnapchat.Duskafyllaiett
formuläromdagen–alltsåtreformulärtotalt.Dufårenveckapådig.
Duharfåttettformulärdärduskaangevilkaolikakänslordukopplartilldittsocialamedieanvändande.
Formuläretinnehållerettantalpositivarespektivenegativakänslor.Vissakänslorkanansesvaraneutralasom
exempelvisförvåning,undranochöverraskning.Häravgördusjälvifalldetäriettpositivtellernegativt
sammanhang.Varjegångduharanväntensocialmedia,skadusättaettstreckunderdensocialamediekanal
duanväntochbredviddenkänsladuassocierartilldittanvändande.
Duskadessutomsättaettstrecköverstiformuläretvarjegångdugårinpånågonavdesociala
mediekanalerna–förattkartläggahurmångagångeromdagenduanvänderdigavdessa.
Dufårlovattsättautstreckpåolikakänslorundersammatillfälle,menomduundersammatillfällekännerfler
känsloränen,skadumarkeradittstreckmedantingenenlinjeellerencirkel(sebildnedan).
Omduenbartkännerantingenflerapositivakänslorellerfleranegativakänslorundertillfället–somnästan
kansessom”synonymer”tillvarandra,skadumarkeradinastreckmedenlinje–ochdubehöverintenotera
någontingutöverdetta.Menomdukännerbådepositivaochnegativa(blandade)känslorundersamma
tillfälle,skadumarkeradinastreckmedencirkelochskrivaenkortanteckning(förslagsvispåbaksidanav
pappret).Tillexempel:”Jagbesökteenkompisfacebookprofilochkändeglädjepågrundavdennesframgång,
menjagfickångesteftersomjagsjälvintevetifalljagkommerfåjobbefterexamen”,eller”jagsågengullig
bildpåinstagramochkändekärlek,mensenkändejagilskaöverallanegativakommentarerunderbilden”.Era
noteringarkommervaratillhjälpförersjälvaunderdiskussionenifokusgrupperna.
Resultatetkommeranvändasiettexamensarbeteinommedieteknik,därsyftetärattfåenfördjupad
förståelseför-ochkartläggahurolikasocialamedierupplevsförpersonermellan20-30år.Samtvilkakänslor
defårnärdebesökerdeolikasocialamedierna.Deltagarnaistudienkommerattvaraanonyma.Jagkommer
enbartattangeåldersspannochkön.
42
acceptans
avsky
förtvivlan
förakt
förvåning
förväntan
glädje
hat
hopp
ilska
intresse
kärlek
lust
lycka
mod
motvilja
nedstämdhet
nöje
panik
rädsla
skam
skräck
smärta
skuld
sorg
underkastelse
undran
upprymdhet
vrede
ångest
önskan
överraskning
0
5
43
= Män
10 15 20 25 30
FACEBOOK
35 40
0
5
10 15 20 25 30
Instagram
= Kvinnor
acceptans
avsky
förtvivlan
förakt
förvåning
förväntan
glädje
hat
hopp
ilska
intresse
kärlek
lust
lycka
mod
motvilja
nedstämdhet
nöje
panik
rädsla
skam
skräck
smärta
skuld
sorg
underkastelse
undran
upprymdhet
vrede
ångest
önskan
överraskning
35 40
acceptans
avsky
förtvivlan
förakt
förvåning
förväntan
glädje
hat
hopp
ilska
intresse
kärlek
lust
lycka
mod
motvilja
nedstämdhet
nöje
panik
rädsla
skam
skräck
smärta
skuld
sorg
underkastelse
undran
upprymdhet
vrede
ångest
önskan
överraskning
Sammanställning: Män + Kvinnor
0
5
10 15 20 25 30
Snapchat
35 40
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Bilaga 3 – Sammanställning av loggboken
Nedan presenteras en sammanställning av de känslor som de manliga respektive kvinnliga
respondenterna upplevde när de använde sig av sociala medier.
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Bilaga 4 – Intervjufrågor
Nedan presenteras de intervjufrågor som använts som underlag för gruppintervjuerna.
Hur kändes det att utföra undersökningen?
Vilken uppfattning har ni själva fått om ert medieanvändande efter att ni utfört
undersökningen?
Vilka sociala medier bortsett från de angivna brukar ni besöka?
Vad brukar ert syfte vara på Instagram – Facebook - Snapchat? (T.ex. kontakta vänner, lägga ut
bilder själv, hitta inspiration osv)
Följer ni några speciella företag? Vilka känslor associerar ni till det? Blir ni
inspirerade/irriterade?
Följer ni så kallade Influensers? Inspirationskonton? Vilka? Blir ni enbart glada eller kan ni t.ex.
känna avundsjuka?
Vad är det som oftast ger er negativa känslor på Facebook - Instagram - Snapchat?
Vad är det som oftast ger er positiva känslor på Facebook - Instagram - Snapchat?
Vad lajkar ni på sociala medier?
Lajkar ni endast positiva saker?
Enligt undersökningen är det flest negativa känslor på Facebook och färre negativa känslor på
Snapchat. Är detta någonting ni själva har reflekterat över? Varför tror ni att det är så?
44
Vad är grejen med all hets på sociala medier?
Bilaga 5 – Grundläggande känslor
Nedan presenteras en detaljerad lista från Ortony och Turners studie ”What’s basic about
basic emotions” över vilka känslor som olika psykologer och/eller psykologiprofessorer anser
vara grundläggande.
45