Finns det kopplingar mellan
växtnäringsnivåer och växtföljdssjukdomar?
Hur påverka kopplingen mellan
växtnäringsnivåer och
växtföljdssjukdomar?
Anna Mårtensson
Institutitionen för Mark och Miljö
SLU
November 2014
Disposition
•
•
•
•
Något om växtnäring
Något om växtföljdssjukdomar
Hur möta problem växtnäring-växtföljdsjukdomar
Slutord
Växternas
näringsbehov
Behövs något mer än syre,
kol, väte?
Jajamensan!
Makroelement
N, P, K, Mg, Ca, (S)
Mikroelement
Järn, mangan, bor, zink, koppar, molybden, kobolt
N
Ingår i protein, aminosyror,
enzymer, nukleinsyror
Överskott leder till lucker cellväggstruktur som lätt kan
infekteras av patogener/skadegörare
P
Stärker cellväggarna –
kan alltså minska patogenoch skadegörarangrepp
K
Medverkar vid ämnestransporten i
växten
Viktigt för syntes av protein och stärkelse
Vid kaliumbrist ackumuleras enkla kolhydrater och
kväveföreningar som är mums för patogener
Mg
Byggsten i klorofyllmolekylen
även viktig för ämnestransport
Magnesiumbrist liksom kaliumbrist kan leda till
ansamling av enklare föreningar i bladen som är
mums för patogener
Ca
Kalcium är viktigt för växtens
strukturella och fysiska stabilitet
Stärker cellväggarna
Brist på kalcium ger kollaps som syns som
mjuka döda fläckar
Mikroelement
Järn, mangan, bor, zink, koppar, molybden, kobolt
Risk för brist vid stigande pH
Vid låga pH däremot kan halterna bli för höga
Brister kan generera angrepp av patogener/skadegörare
Växtföljdsproblem
‘Jordtrötthet’?
Näringsbrister, enskilt ämne eller kombinationer
Patogener:
Svampar
Bakterier
Virus
Skadegörare:
Nematoder
Växtnäringsinverkan föregående gröda,
+ eller -?
Tillför näring
Baljväxter
Bortför näring
Stort näringsbehov tömmer
marken
Djuprotade växter
Ogräs
Gröngödsling
Ogräs
Baljväxter
pH – odling av baljväxter sänker av naturliga skäl
till följd av dessas kvävefixering pH med ner till en
enhet t ex från pH 6 till pH 5
Resultat – ökad växtnäringstillgång
Djuprotade växter kan bidra till en bättre
växtnäringsstatus för kommande gröda
Gröngödsling
Närande/tärande grödor –utifrån rotdjup, kvarlämnad
biomassa, kvarstående kväve i profilen
Förfruktsvärde
Bäst
Medelmåttigt
Sämst
Vallar
Morot
Rödbeta
Men sämst kan vara bäst om man ser det ur ett
läckageperspektiv
Växtföljdssjukdomar/skadegörare
Patogeners/skadegörares livscykel
gör att fortplantningsorgan finns kvar i
marken
Hur åtgärda skadegörare
och patogener?
Växtföljder, bekämpningsåtgärder,
växtnäring -allt detta i ett slag genom
Biofumigering!!
Biofumigering
Principen är att vissa växter t ex senap, rättika, raps
innehåller glukosinolater
Effekt av biofumigering på Rhizoctonia solani
svart fyrkant=senapsmjöl, grå triangel=kompost, vit cirkel=kontroll
Effekt av biofumigering på nematoder
BjSM=Brassica juncea, A-BjSM=autoklaverat Brassica juncea
BnSM= Brassica napus, A-BnSM=autoklaverat Brassica napus,
Fp=nematicid
Ogräsförekomst i vete efter odling av senap
svart ring=bar jord, vit ring=senap (Alcantara 2013)
Effekt av biofumigering på Phytophtora
CK=kontroll, BF=rapsmjöl, BF+BS211= rapsmjöl + antagonist
Effekt av biofumigering på ammoniumhalterna
BjSM=Brassica juncea, Ctl=kontroll
Tack för uppmärksamheten!!
Framtiden är ljus, marken behöver
senap!
