Kristdemokraterna driver åt höger
En rapport om Kristdemokraternas valplattform
Sammanfattning
Kristdemokraterna är nu definitivt på drift åt höger. När moderaterna lämnat den konservativa
ringhörnan och blivit ett mer nyliberalt parti har ett konservativt tomrum uppstått på den
politiska scenen. Detta tomrum försöker nu kristdemokraterna fylla. Genom sitt nyantagna
partiprogram, utkast till valmanifest och andra dokument som Broderskapsrörelsen har
granskat visar kristdemokraterna vart de är på väg. Partiet har positionerat sig som det verkligt
konservativa alternativet inför höstens val.
Kristdemokraternas retorik och praktiska politik präglas av dubbelmoral och hyckleri:
•Kristdemokraterna vill skapa ett mjukare och tryggare samhälle, men i de kommuner där
man har makten medverkar man till att skapa ett hårdare klimat.
•Kristdemokraterna talar om bättre vård, men samtidigt lägger man fram förslag som skulle
urgröpa finansieringen av densamma.
•Kristdemokraterna talar om mer tid för barnen, men gynnar i praktiken främst de
välbeställda. Partiet har sagt nej till maxtaxan, en extra pappamånad och fler månader i
föräldraförsäkringen.
•Kristdemokraterna talar om jämställdhet, men i enlighet med punkten ovan röstar de mot allt
som främjar jämställdhet.
•Kristdemokraterna talar om bättre miljö och förvaltarskap, men föreslår samtidigt en
sänkning av skatten på el och diesel och avvisar kärnkraftsavvecklingen.
•Kristdemokraterna talar om solidaritet men lägger inte ett enda förslag som stärker den.
Religion och politik sammanlänkade
Efter den 11 september råder det ingen tvekan om att religion och livsåskådningsfrågor blir
allt viktigare. Kopplingen mellan religion och politik snarare förstärks än försvagas. Dessa
frågor är numera sammanlänkade också på den svenska scenen. Några exempel:
•Intresset för kyrkor, samfund, new age och existentiella frågor är större än på länge, inte
minst bland de yngre.Det har blivit mer legitimt i alla politiska läger att bekänna sig som
kristen. (Statsministern, flera andra ministrar och LO-basen har öppen visat att de är troende).
•Ärkebiskopen har kommit att bli en av de mest betydelsefulla opinionsbildarna i Sverige.
•Fler partier säger sig vilja bedriva valrörelse om värderingar och inte om plånboksfrågor.
Höstens val kommer att vara starkt influerat av dessa frågeställningar. Därför är det viktigt att
skärskåda de politiska alternativ som bjuds.
Kristna högern i Sverige
Den kristna högern i Sverige representeras nu av ett eget parti, Kristdemokraterna. Det var
länge ett kristligt mittenparti med vissa drag av traditionella vänstervärderingar. När nu fler
fundamentalistiska aktivister anslutit sig, från exempelvis Livets Ord, abortmotståndare,
homofober och allmänkristna moralister, har partiet rört sig allt längre högerut för att till slut
parkera på andra sidan av moderaterna.
Detta kan illustreras genom ett antal exempel. I sin officiella retorik gör partiet allt för att tona
ner den kristna profilen och försöker ändå vara ett vanligt parti, men som är lite mer etiskt än
alla andra.
Det finns nu en uppenbar risk att kristdemokraterna, i likhet med de nordamerikanska
högerkristna, kommer att rida på konservativa och moralistiska strömningar i samhället, som
kanske bäst illustreras i motståndet mot t.ex. homosexuellas jämställdhet i samhället.
Den enskildes moraliska ansvar – personalism
De dokument som ligger till grund för denna rapport visar tydligt kristdemokraterna
högervridning. Kristdemokraterna menar att samhällsproblem i huvudsak beror på att enskilda
människor inte lyckas leva upp till gamla värden och ideal. Allt som händer i samhället är en
konsekvens av den enskildes handlande, något man kallar personalism. Samhällsproblem ses
inte som ett resultat av strukturella problem, inkomstklyftor, fattigdom, utanförskap eller
bristande jämställdhet, utan hänger samman med den enskildes moraliska ansvar.
Kristdemokraterna menar att alla har möjlighet att välja det moraliskt riktiga. Information om
vad som är rätt och fel i kombination med kontroll och straff för dem som väljer fel skall
förändra samhället till det bättre. Metoden för att genomföra detta liknar närmast
evangelisation. Denna personalism kan man finna i bl.a. följande punkter i de dokument
Broderskap granskat:
•Officiella ståndpunkter om hetslagstiftning, adoptionsfrågan, sjukskrivningar och striktare
abortlag,
•Inofficiella ståndpunkter i form av insändare och texter från medlemmar i husorganet
Kristdemokraten,
•Konkreta förslag i valprogrammet är att varje barn skall skriva på ett kontrakt att eleven ska
göra sina plikter och att pressen och kontrollen ökar genom fler och tidigare betyg,
•I förslaget till valmanifest sägs att bristen på respekt för gamla tiders ideal orsakar
skilsmässor, kriminalitet och ohederlighet[1].
Förlegad människosyn – ofullkomlighetsprincipen
Kristdemokraternas människosyn är förlegad. Den har en stark förankring i högerns världsbild
och betonar människan som syndig varelse. I Kristdemokraternas principprogram beskrivs
också att människan är född som syndare, ngt. man kallar för ofullkomlighetsprincipen.
Längtan efter makt, status eller pengar kan förblinda, så att vi gör saker som vi egentligen inte
borde göra. En vana att handla fel kan också döva samvetet[2]. Människan är i grunden svag
och väljer ofta det som är orätt. Hon måste därför kontrolleras och straffas när hon gör fel.
Alf Svenssons uttalande om att ökningen av sjukskrivningstalen främst beror på fusk är
således en logisk konsekvens av den ideologiska tradition som Kristdemokraterna nu
företräder.
Eftersom sjukdomar och hälsotillstånd inte förändras så snabbt måste sjukskrivningstalens
ökning bero på att människorna väljer att sjukskriva sig, trots att de inte är sjuka.
Solidariteten tömd på innehåll
Kristdemokraterna vurmar för solidaritetsprincipen. Genom glidande retorik vill man framstå
som ett parti som driver de mjuka frågorna. Men i valprogrammet är det svårt att finna ett
enda förslag som syftar till att de som behöver samhällets resurser skall få mer av dem.
Tvärtom.
Solidaritetsprincipen har tömts på innehåll, och de tyngsta delarna i programmet har i stället
lags på en urholkning av välfärden:
•Gigantiska minskningar av den gemensamma sektorn,
•Avskaffande av fastighetsskatten,
•Subventioner till den lilla delen av befolkningen som har råd med hemhjälp,
•Sänkning av skatten för de rikaste
•Avskaffad beskattning av aktier och förmögenhet.
•Kristdemokraterna har dessutom drivit igenom en försämring av anställningsskyddet.
Skattesänkningarna ska betalas genom två karensdagar, vilket drabbar dem som är mest
sjukskrivna, dvs. låg- och medelinkomsttagare. Dessa grupper kommer dock knappast klara
av att finansiera skattesänkningarna för de mer bemedlade.
Kristdemokraternas urholkade solidaritetsprincip har också inneburit att partiet tappat greppet
om den fråga som länge var deras paradfråga, nämligen vården. I programmet finns det i
princip inga nya förslag om vården som antingen inte redan existerar eller som kommer att
genomföras oavsett vem som får regeringsmakten.
Kristdemokraterna har dessutom stått bakom en hämningslös privatisering i Stockholms läns
landsting.
Dubbelmoral och förtäckta budskap
Paradoxalt nog har den kristna officiella profilen helt suddats ut i partistyrelsens utkast till
valprogram. Kristdemokraterna försöker framstå som ett allmänborgerligt parti för att fånga
upp konservativa väljargrupper. I praktiken ser dock kristdemokraterna sig som det kristna
partiet i svensk politik, och partiprogrammet har många kristna referenser.
Detta illustrerar problematiken med att vara ett politiskt parti som vilar på kristen grund.
Partiaktivisterna är vanligen bekännande kristna och propagerar för en mer fundamentalistiskt
kristet präglad politik, medan man utåt sett gör allt för att dölja sin kristna profil för att locka
fler väljare.
Politiken behöver mer solidaritet - inte mindre
På vänsterkanten finns det inget kristet parti. Sveriges Kristna Socialdemokrater Broderskapsrörelsen - tror inte på kristna partier. Men Broderskapsrörelsen erbjuder ett
alternativ till kristdemokraterna. Rörelsen är en del av socialdemokratin och har länge drivit
värdefrågor som rört t.ex. etik, internationell solidaritet, asylpolitik, integrationsfrågor, miljö,
barn och demokrati.
[1] Se exempelvis Partistyrelsens förslag till valmanifest 2002 "Tid för förändring, Tid för handling" sid 3.
[2] Kristdemokraternas Principprogram antaget rikstinget 2001 sid 5
Publicerad: 2002-06-26
Skribent: Tomas Brundin & Henrik Persson
