9E
Asien & Gangesreligionerna
60% av jordens befolkning lever i Asien. 1 336 miljoner i Kina och 1 170 miljoner i Indien.
Hinduismen och buddhismen har båda sitt ursprung i Indien där floden Ganges flyter fram.
I det varma landet har floden alltid haft en stor betydelse för människorna. Ganges ger vatten att
dricka, vatten till åkrarna och här kan man både tvätta sig och rena sitt inre! Moder Ganges har fått
stor religiös betydelse. Här vill hinduer få sin aska spridd när de dött, helst i staden Varanasi.
Siddharta Gautama, Buddha, höll också sin första undervisning i Varanasi för 2 500 år sedan.
Hinduismen och buddhismen har mycket gemensamt, inte minst tankarna om Samsara och Karma.
Det blir en gemensam grundkurs; genomgångar, diskussioner, textstudier och studiebesök.
Du kommer att ha en möjlighet att göra en valfri fördjupning. Fördjupningen gör du själv eller i
grupp. Fördjupningen måste inte ha med hinduism och buddhism att göra. Du/ni kan välja att göra en
muntlig redovisning, skriva uppsats (på lektionstid) eller både och.
Provet gör alla, fördjupningen är frivillig.
Grovplanering:
Tisdagar:
Gemensamt arbete + läxa
Onsdagar:
Läxförhör + eget arbete
Torsdagar: Gemensamt arbete
Studiebesök:
Onsdag den 8/1 Hare Krishna (Lunch 20kr, åker 10.15)
Onsdag 22/1 Buddhistiska gemenskapen (Samling 8.30, inget E-val, tillbaka till lunch)
Litteratur:
Religion 3 (42-49, 106-157), kopior
Fördjupning (frivilligt):
Onsdag den 5/2 (uppsats eller muntligt)
Prov:
Onsdag den 12/2
LGR11
Religionskunskap
I detta arbetsområde kommer vi att ta upp följande delar ur det centrala innehållet:
Religioner och andra livsåskådningar
• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.
Religion och samhälle
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt
förhållningssätt.
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om
religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
Identitet och livsfrågor
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter
och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
Etik
• Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel
konsekvens- och pliktetik.
• Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till
exempel dygdetik.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
• Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och
demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
KUNSKAPSKRAV
RELIGIONSKUNSKAP
Faktakunskaper
Du har…
E
C
A
…grundläggande
kunskaper om de två
religionerna.
...goda kunskaper…
…mycket goda
kunskaper…
Du kan beskriva centrala
tankegångar, historik och
riter.
Du kan förklara och visa på
samband mellan centrala
tankegångar, historik och
riter.
Du kan förklara och visa på
samband och generella
mönster mellan centrala
tankegångar, historik och
riter.
Du kan förklara och
använda alla E-orden.
Du kan visa var
religionerna är vanliga på
en världskarta.
Du kan även förklara och
använda hälften av C/Aorden.
Du kan förklara och
använda alla orden.
Jämförelser
Du kan föra…
…enkla resonemang om
likheter och skillnader
mellan de två religionerna
samt mellan en valfri
Gangesreligion och en av
Abrahamsbarnreligionerna.
…relativt väl utvecklade
resonemang om likheter
och skillnader inom och
mellan de två religionerna
samt mellan
Gangesreligionerna och
Abrahamsbarnreligionerna.
…välutvecklade och
nyanserade resonemang
om likheter och skillnader
inom och mellan de två
religionerna samt mellan
Gangesreligionerna och
Abrahamsbarnreligionerna.
Samband mellan
samhället och
religionen
Du kan beskriva…
...enkla samband med
enkla och till viss del
underbyggda resonemang.
…förhållandevis komplexa
samband med utvecklade
och relativt väl
underbyggda resonemang.
… komplexa samband med
välutvecklade och väl
underbyggda resonemang.
Livsfrågor, identitet
och religion
Du kan föra…
…enkla resonemang om
samband mellan dessa
som till viss del för
resonemanget vidare.
…utvecklade resonemang
om samband mellan dessa
som för resonemanget
framåt.
…välutvecklade och
nyanserande resonemang
om samband mellan dessa
som för resonemanget
framåt och fördjupar eller
breddar det.
Etik och moral
Du kan resonera och
argumentera genom
att föra…
…enkla och till viss del
underbyggda resonemang.
…utvecklade och relativt
väl underbyggda
resonemang.
…välutvecklade och väl
underbyggda resonemang.
Söka kunskap
Du kan söka
information och
använda olika
källor…
...på ett i huvudsak
fungerande sätt.
…på ett relativt väl
fungerande sätt.
…på ett väl fungerande
sätt.
Källkritik
Du kan föra …
…enkla och till viss del
underbyggda resonemang
om källors trovärdighet
och relevans.
…utvecklade och relativt
väl underbyggda
resonemang om källors
trovärdighet och relevans.
…välutvecklade och väl
underbyggda resonemang
om källors trovärdighet
och relevans.
E-ord
Hinduism
Atman
Brahman
Moksha
Karmalagen
Ganges
Buddhism
Buddha
”de fyra ädla sanningarna”
”den åttafaldiga vägen”
Återfödelse
Meditation
Vallfärder
C/A-ord
Ahimsa
Altruism
Asketer
Nirvana
Panteism
Pilgrim
Bhagavadgita
Bhakti yoga
Bhodisattva
Brahma
Daoism (taoism)
De tre tillflykterna
Devi
Dharma
Ganesha
Guru
Hare Krishna
Jainism
Jnana yoga
Karma yoga
Kastsystemet
Kloster
Lama
C/A-ord (fortsättning)
Mahabarata
Mahayana
Monoteism
Polyteism
Puja
Raya yoga
Reinkarnation
Sadhu
Samsara
Sanskrit
Sekulariserad
Shiva
Sikhism
Shintoism
Stupa/pagod
Theravada
Tripitaka
Upanishaderna
Varanasi
Vedaböckerna
Vishnu
Yin och Yang
Yoga
Zenbuddhism
