Dokumentation av FBRs seminarier om folkbildningens insatser för långtidssjukskrivna Folkbildningsrådet februari 2004 Kerstin Mustel Dokumentation av FBRs seminarier om folkbildningens insatser för långtidssjukskrivna februari 2004. Intresset för Folkbildningsrådets tre seminarier under februari månad med goda exempel på folkbildningens insatser för långtidssjukskrivna har varit stort. Sammanlagt har 163 personer deltagit. 51 folkhögskolor har varit representerade och 5 studieförbund har haft representanter från sammanlagt 29 avdelningar/distrikt. Representanter för Folkbildningsrådet, Folkhögskolornas Informationstjänst, Folkbildningsförbundet, Stockholms läns bildningsförbund, Vuxenutbildarcentrum och Sisus har också funnits på plats. Seminarierna förlades till Medlefors folkhögskola i Skellefteå, Långholmens folkhögskola i Stockholm och Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg. Varje seminarium inleddes med information från Riksförsäkringsverket eller Försäkringskassan. På alla tre seminarierna gavs en utförlig information om Medlefors KOM -projekt samt ett antal exempel på andra projekt och kurser. Fler exempel finns i rapporten Folkbildningens insatser för folkhälsa och långtidssjukskrivna, vilken också presenterades på alla tre seminarierna. A. Information från Riksförsäkringsverket och Försäkringskassorna Bodil Ljunghall, Riksförsäkringsverket – Seminariet på Långholmens folkhögskola 295 000 personer är hemma från jobbet varje dag. Sjukskrivningsdagarna nådde en topp 2002-06-12, med 96 miljoner ersatta dagar. Kostnaderna för sjukskrivningarna uppgår i dag till otroliga summor, lika mycket som försvaret, arbetsmarknadspolitiken och kulturen kostar sammanlagt. Det finns ett statligt mål att halvera antalet sjukdagar till den 1 juli 2008. Det är nödvändigt med andra insatser än sjukpenning. Man måste få fler i arbete och färre sjukskrivna. Förhindra och förkorta sjukskrivningarna, och föra folk tillbaka i arbete efteråt. Det ska vara svårt att komma in i sjukförsäkringen i framtiden och lätt att komma ut. Det ska finnas tydliga mål, tydliga resurser och ett tydligt ansvar för Riksförsäkringsverket respektive för Arbetsmarknadsstyrelsen. Sjukförsäkring ska inte ersätta sjukdom utan nedsatt arbetsförmåga. En diabetiker har en sjukdom men kan ofta arbeta heltid med rätt insatt medicinering. Rätt ersättning är alltså sjukpenning vid arbetsoförmåga och a-kassa vid arbetsbrist. De värst ställda grupperna är sjukskrivna arbetslösa och sjukskrivna anställda som behöver byta arbete och arbetsgivare. Från den 1 juli 2003 gäller obligatorisk rehabiliteringsutredning. Deltidssjukskrivning skall vara norm. Ersättningen har sänkts från 80 % till 77,7 %. Det ligger nu ett förslag till ändrade och striktare regler i sjukförsäkringen. Den viktigaste av dem är att man ska pröva arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden under 1 år. Sjukförsäkringen är inte en yrkesförsäkring, man ska inte kunna hävda att man ska fortsätta arbeta i sitt eget yrke. Efter 1 år ska den sjukskrivna vara tillbaka i det gamla jobbet, eller i ett nytt jobb, eller få sjukersättning (förtidspension). Andra nya regler på gång är att rehabersättning ska kunna ges under del av längre utbildning än 12 månader upp till 18 månader och att det införs ett högriskskydd mot sjuklönekostnader. FS ska eventuellt stå för 1 år av en omskolning på grund av sjukskrivning. Man är också på gång att ändra i lagstiftningen så att äldre ska få möjlighet att få studielån. AMS får också nya regler. Anställningsstöd ska ges till arbetsgivare och lönebidrag till anställda med funktionshinder. Om man ska gå en folkhögskolekurs som sjukskriven räcker det inte att man mår bättre av det. Det ska ske i kombination med en planerad återkomst i arbetslivet. Siv Qvarnlöf, samverkansansvarig på Försäkringskassan i Västerbotten - Seminariet på Medlefors folkhögskola I Västerbottens län är 10 000 personer sjukskrivna just nu. Det har skett en brant stigning av antalet personer som är sjukskrivna 1 år eller mer i länet. När det gäller sjukfall över 2 år, ligger Västerbotten dubbelt så högt som riksgenomsnittet, 20 personer av 1000 inskrivna mot 10. Orsaken är inte klarlagd. De flesta sjukskrivna har en anställning och är inte arbetslösa. Med de striktare reglerna för sjukförsäkring kommer kraven på läkarintygens kvalitet att skärpas. (Siv Qvarnlöf tog sedan upp en del av de nya reglerna, som redan beskrivits ovan i referatet av Bodil Ljunghalls inlägg på Långholmenseminariet.) Försäkringskassan är en samverkanspart i Medlefors KOM -projekt och är mycket imponerad av verksamheten. Med medmänsklighet i stället för proffs som läkare och psykolog kommer man där långt. Folkhögskolan är också mycket flexibel, kan ändra förutsättningarna utifrån vars och ens behov. FS går in med en engångssumma i projektet. Yvonne Gullberg, Försäkringskassan i Göteborg - Seminariet på Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg De långtidssjukskrivna fördelar sig så att äldre är sjukskrivna för värk, medan yngre, de födda på 70-talet, är sjukskrivna för psykisk ohälsa. Samtidigt vet vi att man diagnosticerar samma symptom under olika namn: fibromyalgi kan vara detsamma som utbrändhet eller utmattningsdepression, beroende på tid och plats. (Yvonne Gullberg tog också hon upp de nya reglerna, som beskrivits ovan). FS har 46 ramavtal – där kan man leta efter åtgärder som den sjukskrivne behöver. Den som kan studera ska inte ha sjukersättning. CNS regler hindrar halv sjukskrivning och halvt studiestöd. Folkuniversitetets förmiddagsskola klassas varken som utbildning eller som arbete. Sjukskrivningsreglerna är klumpiga- där räknas bara 25 %, 50 %, 75 % och 100 % arbetsoförmåga. Sjukskrivning och rehabilitering ska gå efter en steg för steg-modell och målsättningen är att snabbt komma fram till ett möjligt arbete eller få vad man förr kallade förtidspension, dvs inte gå sjukskriven så länge som det idag är möjligt. Fungerar inte steg 1 prövar man steg 2 osv. STEG 1 – 7 1. Åter i sitt vanliga arbete. 2. Anpassning 3. Omplacering 4. Utbildning 5. Annat arbete utan insatser 6. Annat arbete med insatser 7. Sjukersättning (förtidspension) B Presentationer av några folkhögskoleprojekt riktade till långtidssjukskrivna KOM-projektet, Medlefors folkhögskola: Jerry Malmin och Carina Öman –alla tre seminarierna Några eldsjälar på Medlefors fick en idé om ett projekt för långtidssjukskrivna och startade en dialog med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen men fick inte gehör i första vändan. Projektet sattes igång i mindre skala med folkhögskolans statsbidrag och blev en succé. Men antalet sökande blev för stort för den finansiering man hade. Men nu hade man bevisat att projektet fungerade, och flera instanser hade blivit intresserade. Idag är projektet till 100 % externt finansierat. De som bidrar är Komvux, som upphandlar ett antal platser, Kommunen och Landstinget som betalar en summa per vecka för sina egna anställda som behöver kursen, försäkringskassan som betalar en klumpsumma halvårsvis för ett cirkatal platser och Arbetsförmedlingen som ger en viss summa per deltagare. Projektet omfattar nu ca 100 deltagare per år och omsätter 5 M kr per år. KOM-projektet arbetar på följande sätt: Skolan håller informationsdagar för allmänheten och intresserade sjukskrivna uppmanas ta kontakt med försäkringskassan och be att få delta i projektet. Intagning sker var 3:e vecka i mån av plats. Efter intagningen träffas deltagaren och projektledaren och gör upp en individuell plan för deltagaren, där KOM-projektets mål poängteras. Ett heltidsschema erbjuds, med möjlighet att välja mellan olika former av undervisning, motion, stresshantering m.m. Endast vid det första samtalet är det tillåtet att diskutera deltagarens sjukdom och bakgrund, sedan bara framtid. Sådana enskilda samtal följer sedan med regelbundenhet, och uppgjorda delmål kontrolleras. Efter ca 4 veckor sker den första träffen med deltagarens handläggare, från försäkringskassan, ev. arbetsgivare och/eller arbetsförmedlingen. Så snart som möjligt ordnas gästpraktik på några platser. Det är ett rullande schema som går runt tills det blir gästpraktik en längre period och sedan avslut, som sker i samråd med deltagaren, försäkringskassehandläggaren, arbetsgivaren och den KOM-projektansvarige. Korta föreläsningar, grupparbeten, fysiska aktiviteter och individuella samtal varvas med arbetsträning. Man kan studera kommunikation, data, vägledning, engelska, praktisk ekonomi, kost/näringslära. Personlig utveckling med arbetsmarknadsinriktning pågår hela projekttiden. SAMTALET 1. Hur är det? – Vad ska vi göra? 2. Hur bör det vara? Medlefors KOM-projekt kan visa upp en fin resultatstatistik. Av 139 personer har antalet deltagare med hel sjukpenning minskat från 106 till 19 personer på ett år, och antalet personer helt utan ersättning har gått från 0 till 33. I pengar innebär det att 1 års sjukskrivning av en person i snitt kostar 155 000 kr. När 33 st av dem efter 1 år inte längre har sjukpenning, sparar staten 4,3 MKR per år. 2. Livsnära träffar, Strömbäcks folkhögskola: Sonia Frängsmyr-Dermes – Seminariet på Medlefors folkhögskola Ett projekt för kvinnor där syftet är att deltagarna får utveckla sina inneboende resurser för att få redskap till att öka makten över sina liv. Varför enbart kvinnor? Framför allt för att kvinnor ska få eget utrymme. Erfarenheten visar att män tar för stor plats på rehabträffar, det hela slutar oftast med att männen tröstas av kvinnorna. Projektet pågår 12-16 veckor och sker i samarbete med den kristna kulturföreningen Daisy och studieförbundet Bilda. Statsbidrag används, försäkringskassan har inte visat intresse av att bidra till projektet. Upplägget är att man träffas 2 förmiddagar i veckan i Peterson Bergerhuset i Umeå, och vistas 1 heldag i veckan på Strömbäcks folkhögskola – när de orkar. 12 kvinnor tas emot i nybörjargruppen, 12 i fortsättningsgruppen. Projektet utvärderas av Umeå universitet. Innehållet kan beskrivas med nyckelorden identifikation, läkande och nyskapande/identitetsskapande, vilande på klassisk kristen värdegrund. Vuxendialog är den metod som används. Den innebär att man talar om livsfrågor, delger varandra livsnära berättelser, har korta eftersamtal, temasamtal och reflekterande gruppsamtal. Allt under tystnadsplikt, man ska våga berätta och samtala. Det handlar både om fria samtal och om strukturerade samtal. Under de livsnära berättelserna lyssnar alla när en i gruppen berättar ur sitt liv, inga frågor får ställas och inga råd ges vid det tillfället. Utöver vuxendialog innehåller projektet skrivande och konstnärligt skapande, sång och musik, föredrag och utflykter. Att vara sjukskriven för utbrändhet innebär - Utanförskap - Skamkänslor - Upplevelse av krav - Upplevelse av misstro - Strukturlöshet Vad livsnära träffar innebär - Att få höra till - Att få duga som man är - Kravlöshet - Ärliga samtal - Skapande verksamhet - Tröst - Att bli upprättad 3. Dagmarprojektet ”Att skapa livsluft och livslust- aktiv metod för rehabilitering” (i framtiden kallad ”Ariadnes tråd” - Wiks folkhögskola: Ulla Albért – Seminariet på Långholmens folkhögskola Projektet utgår från tankar om den odelbara människan och använder en strikt struktur som ram för att återge ett tidsbegrepp och en dygnsrytmn med tid avsatt för sömn, arbete och rekreation. För återhämtning efter stressrelaterad ohälsa krävs en analys av individen i sitt sammanhang och en förståelse av människan som en sammansatt person. Man arbetar processinriktat och utgår från olika nivåer i personligheten, se nedanstående schema. Den metod man utvecklat kallas här K-K-K–metoden. Den fokuserar på arbetsformer som kan stärka de känslomässiga sidorna och självförtroendet hos individen men arbetar också med en kognitiv metod som innefattar stresshantering och ändrade handlingsmönster. - Medvetande, tanke - kognitiv terapi - existentiell inriktning stressinsikt stresshantering förebyggande åtgärder inför framtiden - Kropp - kroppslig behandling - sömn, vila, mat, rutiner. drama, dans, Qi-gong, avslappningsövningar - Känsla, själ, kreativitet - konstnärlig behandling - estetiska övningar, bild och form, övningar i koncentration och kreativitet I projektet har man använt sig av Madrasskalan för självskattning av nedstämdhet, och haft en vetenskaplig uppläggning med projektgrupp och kontrollgrupp: Man har samarbetat med Stressforskningsinstitutet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Projektet har gett mätbara positiva resultat. Några exempel: projektgruppen sänkte sin nedstämdhetspoäng med hälften, från 20 till 10 p medan kontrollgruppen sänkte sin från 13 till 11. Projektgruppen ökade sin stresshantering med + 4,5 på en 10-gradig skala, och sin upplevelse av livskvalitet med + 2,5. Och slutligen: projektgruppen sänkte sin sjukskrivning från 80 till 50 %, medan kontrollgruppen sänkte sin från 65 till 40 %. 4. AND(E) Arbetarrörelsens folkhögskola Margareta Gobert - Seminariet på Göteborgs folkhögskola Kursen har en speciell målgrupp, den vänder sig till långtidssjukskrivna med svår psykisk sjukdom, som går på tunga mediciner. Utbildning och rehabilitering går hand i hand. Ju sämre människan mår, desto viktigare är det att ändra beteendet, inte prata om tankar och känslor i första hand. Det gäller att avdramatisera deras psykos, ta dem ur patientrollen. Det ska finnas en balans mellan narcissism och offertänkande för personerna i gruppen. Man arbetar mycket med mindmaps, deltagarnas associationer. Ett uttryck man använder är Convivialitet- att leva och arbeta i glädje tillsammans. Man vill samtidigt både acceptera och förändra. C. Presentationer av några studieförbundsprojekt 1. Folkuniversitetets Förmiddagsskola Per Ekman, Trollhättan – Seminariet på Långholmens folkhögskola och Christina Björck, Borås – Seminariet på Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Folkuniversitetet (FU) har utvecklat en anpassad pedagogik för personer med psykisk ohälsa, psykiskt funktionshindrade, personer med kognitiva störningar och koncentrationssvårigheter. Nu riktar man sig till långtidssjukskrivna med psykisk ohälsa som vill återgå till arbetet. Man tillämpar enskilda samtal vid antagningsproceduren. Undervisningen utgår från deltagarnas perspektiv och alla lektioner är lärarledda, många är dubbelbemannade med en lärare och en assistent. Syftet är personlig utveckling genom ämnesstudier och en rad olika individuella åtgärder. Det handlar mycket om bemötande och omhändertagande, samtidigt som man vill fylla ut kunskapsluckor. Psykisk ohälsa debuterar ofta tidigt. Man använder s.k. portfoliometodik, vilket innebär att man arbetar i dagboksform, en bok per ämne och 1 ämne per dag. Man läser svenska, engelska, data, friskvård och kulturorientering t.ex. Kommunen köper platser av FU. Det ges inga betyg men närvarointyg, minst 75 % närvaro krävs. Det är skola, inte vård. Deltagarna går max 1 år. FU försöker dessutom om möjligt hjälpa till med kontakter för det som deltagarna kommer att göra sedan. En upptäckt man gjort är att det nu kommer många från en ny grupp som inte funnits med förut: unga välutbildade tjejer. Förmiddagsskolan finns i flera städer på västkusten. Den i Borås utvärderades 2002 och utvärderingen bekräftar att den nått de flesta av sina konkreta mål. De flesta av deltagarna har fått bättre självförtroende och fått hjälp att komma igång efter många år med sjukpension/sjukbidrag. Man värderar bemötandet på skolan högt, har fått känna att man duger som man är. Deltagarna har fått nya kunskaper och flera har fått lust att studera vidare. 3. Keramik för utbrända ,Folkuniversitetet i Umeå : Helena Örnberg – Seminariet på Medlefors folkhögskola Denna kursverksamhet började i liten skala men är en starkt växande verksamhet. Det började med keramik, har nu vidgats till att omfatta även andra skapande verksamheter. Att arbeta med händerna är både handfast och symboliskt, och men kan rent visuellt se en människas utveckling. Ett exempel från skulpturverksamheten: den första människofiguren en deltagare gjorde var en hopkurad kvinna – vid kursens slut formades i stället en stolt upprest kvinnokropp. Umeå kommun betalar halva kursavgiften för långtidssjukskrivna. 3. Jobbrelaterat mentorskap - ABF SV Götaland, Jeanette Andersson och Annika Hagberg, Partille – Seminariet i Göteborg Urval och rekrytering sker i samråd och samverkan mellan AF och ABF. Deltagandet är frivilligt, och deltagarna väljer sitt eget schema. Arbetsformen är föreläsningar, studiecirklar och praktikplatser, allt efter deltagarnas önskemål. Man har bl a cirklar i hälsolära och cirklar i konflikthantering. Friskvård, självförtroendehöjande aktiviteter och handledning med mentor ligger i alla steg. Innehåll: normer, regler, grupprocess, motivation, kommunikation, nätverk, nytänkande, självbild och förändring, samt strategier för effektivt arbetssökande. Varje deltagare gör en individuell handlingsplan tillsammans med mentorn. Där ställs mål upp och man diskuterar olika möjligheter att nå målen och gör en prioritering för framtiden. Arbetsmarknadskunskap är ett stort ämne, liksom hur man aktivt söker jobb. Man får bl.a. göra en CV och träna på fejkade anställningsintervjuer, och lära sig vilka skyldigheter och rättigheter man har som praktikant. Friskvårdspassen innehåller både motion, stress och avspänning och studiebesök och kulturevenemang. Steg 1 : Kartläggning och introduktion Steg 2 : Aktivt arbetssökande Steg 3: Anskaffning av praktikplatser Steg 4. Praktik, arbetsprövning Steg 5 Arbete eller utbildning 2-4 veckor 9-11 veckor 1-8 veckor 1-13 veckor 4. Livet är ditt- Projekt med ABFs hälsolära som grund, ABF Malmö, Lisbeth Jönsson Seminariet på Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Förebyggande hälsovård är A och O. Det är farligt om människor inte kommer ur offerrollen eller bara pratar mediciner. Hälsoskolan tar upp kost och motion, laga och smaka nyttig mat, stress och förändring, pengar och planering, arbete och hälsa, mental motivation, praktisk samhällskunskap, praktisk svenska, datorkunskap och estetik och handens kunskap. Långa promenader med avslappade samtal är en metod som fungerar. Rekrytering sker genom Försäkringskassan Malmö och i samarbete med facket Kommunal. Individuella samtal/handlingsplaner ingår, bl.a. med Syokonsulent. En rad gästföreläsningar ges. Teaterföreställningen ”Gilla läget” har visats. Boken Långtidsfrisk och dataprogrammet Kosttränaren är verktyg som används. Projektet pågår 12 veckor. Sjuk Ohälsa = må dåligt Hälsa = må bra Frisk C. Rapport om Folkbildningens insatser för folkhälsa och långtidssjukskrivna. (tillgänglig på Folkbildningsnätet) Kerstin Mustel, alla tre seminarierna Rapporten tillkom i syfte att visa på goda exempel på hur folkhögskolor och studieförbund riktar sig till de långtidssjukskrivna. Den är alltså inte heltäckande utan bygger på de svar som kom in efter det upprop som FBR gjorde hösten 2003. I rapporten ges en bakgrund om långtidssjukskrivningens skenande omfattning och den stora andel som hänförs till psykisk ohälsa. Vidare ges en kort överblick över de nya folkhälsomålen och hur väl folkbildningen målsättning stämmer med forskares syn på vilka faktorer som stärker människors psykiska hälsa. Folkbildningens stora förebyggande insatser för folkhälsan i form av friskvård och hälsopedagogik omtalas i korthet. Folkbildningens verksamheter för långtidssjukskrivna varierar mycket. En del anordnare har kommit långt och har goda samarbetsvillkor med Försäkringskassa, Arbetsförmedling och kommun, andra har kortare tids erfarenhet eller har stött på problem när det gäller samarbete och finansiering. Det finns emellertid många gemensamma drag i verksamheten, även om alla projekt inte innehåller alla delar utan man lägger tyngdpunkten lite olika Gemensamma drag hos insatser för långtidssjukskrivna Psykisk uppbyggnad: självförtroendeträning, social träning, stresshantering och personlig utveckling Fysisk uppbyggnad, friskvård: motion, näringslära, livsstilsfrågor Kompetensutveckling, framför allt i samhällskunskap, svenska, engelska, data, livsåskådning Arbetsmarknadskunskap, praktikperioder och arbetsträning Skapande verksamheter Organisation och finansiering: - Anpassad organisation, halvfart - Kontinuerlig intagning - Ingen stress och press, små grupper - Mentorskap, enskilda samtal - Gruppaktiviteter, gruppsamtal Vanliga upplevda problem Snäva administrativa regler. Regler för statsbidrag, sjukförsäkring, arbetslöshetsersättning och studiestöd kolliderar dessutom ofta Svårigheter med finansiering Samarbetsproblem med FS och AF (på vissa orter) I rapporten nämnda projekt De allra flesta av projekten/kurserna anordnas som uppdragsutbildning. ABF Mjölby ABF Jönköping Hälsoskolan ”Livet är ditt” Öppna visioner Material + cirkel Företaget New Spirit med distributionscentral för hälsokost ABF SV Götaland Hälsoskolan ABF Gotland Hälsoskolan ABF Jönköping Öppna visioner ABF SV Götaland Jobbfokuserat mentorskap Bilda Arena FU Syd Flexgymnasier FU Borås, Varberg. Folkuniversitetets Trollhättan,Uddevalla förmiddagsskola FU Borås Anpassad datautbildning FU Lerum Fokus mot framtiden FU Västerås Disatansutbildning FU Kungsbacka Mental träning FU Umeå Keramik för utbrända Sensus Växsjö Gym för själen SV Östra Göinge Värkstadssamtal SV Tidsverkstad Mentorstöd Arbetslivsinriktat- eget företag Arbetslivsinriktat – personlig mentor Teater om eget valt problem Svenska, data, engelska, kulturorientering mm Självförtroendeträning, arbetsträning Resesäljare IATA Estetiska ämnen Billströmska folkhögskolan Biskops-Arnö folkhögskola Dalslands folkhögskola Edelviks folkhögskola Framnäs folkhögskola Företagarnas folkhögskola Göteborgs folkhögskola Hällefors folkhögskola Kaggeholms folkhögskola Kristinehamns folkhögskola Kristinehamns folkhögskola Långholmens folkhögskola Malmfältens folkhögskola Malungs folkhögskola Medlefors folkhögskola Molkoms folkhögskola Strömbäcks folkhögskola Sunderby folkhögskola Sverigefinska folkhögskolan Vara folkhögskola Viebäcks folkhögskola Wiks folkhögskola Hälsolyftet Det goda livet m.fl. aktiviteter Livslinjen Fysisk och psykisk uppbyggnad .Näringslära. Stresshantering. .Kommunikation. Estetisk verksamhet. Livsstilsfrågor. Stresshantering. Näringslära. Sv språket Estetisk verksamhet.. Stresshantering Samhäll, data, sv, eng, mat 1.Konstverkstad på deltid 1.Keramik,bild, textil 2. Sommarkurser ”Mitt värde 2.Samtal, utflykter, estetisk verks. när jag inte orkar” Vitaminkursen Friskvård, Miljö, livsfrågor, musik, bild och form., data, kommunikation stresshantering Planerar enl. KOM-modellen 1. Allmän kurs på halvfart (idag Afig) 2. Kurs för personer med förvärvad hjärnskada PLUS (projekt Lärande under sjukskrivning) Stresshantering i samarbete med Rehabprogram Koop-service Rehabilitering och kunskapsuppbyggnad 1.Vändpunkten 2.Hälsa o stress Musikteater-projekt Temastudier, stresshantering 1. Stärkelsen 2. Steget vidare Vägen vidare 1.Självförtroendeträning, social träning. 2. Förberedelse för arbetslivet KOM-projektet Kurs i livsstilsfrågor Fysisk aktivitet, valfria ämnen, trepartssamtal, kuratorssam arbetspraktik Livsstilsfrågor Livsnära träffar Livsnära berättelser, vuxendialog m.m. 1.Stärkelsen 2. Steget vidare 1. Psykologi, skapande verksamhet, filosofiska promenader, Qi Gong, hälsa och stresshantering 2.Förberedelse för återgång till arbetslivet Individuella uppdragsutbildningar, en del på distans Må bra, friskvårdskurser För anställda i kommunen Hälsa och återhämtning/planerad Dagmarprojektet (KKK-metoden) Samtal, självförtroendeträning Stresshantering i samarbete med rehab Yrkesutbildning/arbetsträning, stresshantering Skapa text och manus till musikteater + genomförande Hälsa och friskvård, skapande, vad händer i vår omvärld Samhälls, gruppdynamik, skapande, ergonomi Stresshantering, livsprioriteringar, personliga resurser, konstnärligt skapande, framtiden Vindelns folkhögskola Västerbergs folkhögskola Älvsby folkhögskola Östra Grevie folkhögskola Sverigefinska, Västerberg, Marieborg 1.Morgondags-kursen 2. ”, längre kurs 1.Hel som människa 2. Livslust SAGA-kurs där även långtidssjukskrivna går Planerar Om sig själv och andra, Individ och samhälle, Arbetsmiljö Kommunikation, Rättigheter och skyldigheter, Hälsa Livsstilsfrågor, hantverk Sjukskrivna i reguljär verksamhet D. Sammanställning av grupparbetsresultat frågorna 3, 4 och 5 Fråga 3 Hur ser vi på folkbildningens roll i framtiden i rehabiliteringssyfte? Folkbildningens roll för rehabilitering är stor och central i framtiden. Självklar roll precis som med folkbildning för andra grupper. Folkbildningen behöver vara med på tåget och fylla även denna samhällsfunktion. Vi behöver visa att vi är beredda att ta detta ansvar. En andra chans passar folkbildning. God erfarenhet av nischad verksamhet i folkhögskola som t ex verksamheten med afatiker på Sundsgården . Bli en självklar aktör på arenan, och åtnjuta ekonomisk ersättning för verksamheten. Folkbildning i sig är folkhälsobefrämjande. Bra i förebyggande syfte men också ett fint komplement till rehabiliteringsverksamhet . Vi kan erbjuda en bra mötesplats för att bryta isolering och få social kontakt med andra i samma situation. Vi kan vara en brygga mellan vård och ”verklighet”. Vi kan ge tid till aktivt läkande. Vår personella kompetens passar utmärkt. Vi är bra på att möta personer där de är och att ge stöttning till trasiga människor. Rollen är självklar med tanke på den odelbara människosynen. Undvik riskerna. Se upp med en roll som arbetsförmedlare. Vi får inte gå in på varandras områden. Vi ska inte nagga på statsbidraget. Gärna göra folkbildningsinsatser i samband med rehabilitering men då ha särskilda anslag till det. Fråga 4 Vad är våra styrkor? Miljön, organisationen Folkbildningen är flexibel. Brett kursutbud med mångfald i innehåll som möjliggör stora variationer och individuell planering. Stor frihet att skapa kurser. Fin miljö - med trygghet. Möjlighet att specialanpassa och tillmötesgå gruppers och uppdragsgivares intressen. – I folkhögskolornas ordinarie kursutbud idag finns mängder av inslag - och skolorna har redan resurser och personal - som kan användas i kurserna för långtidssjukskrivna: skapande, drama, musik, friskvård, kärnämnen, drama, ledarutbildningar, friluftsliv mm. Folkbildningen har värnat om estetiken. Folkhögskolorna har lätt att arrangera tack vare lokaler och logimöjligheter. Vi finns över hela landet- en kedja av 147 butiker + filialer. Internaten ger möjlighet till många möten och mycket utveckling. Hög kompetens, bredd, god mat. Erbjuder miljöer för växande, långt ifrån vård och långt ifrån krav. Kontaktnätet Folkbildningen en dörröppnare. Har möjligheten att vara som ett kitt mellan olika instanser. Folkbildningen har ett brett kontaktnät. Medlemsorganisationerna en stor bas. Arbetarrörelsen borde samarbeta med flera aktörer i samhället. Kostnaderna Vi är ett billigt alternativ. Människosynen, helhetssynen och pedagogiken Vi jobbar med både vinnare och förlorare. Vi behandlar inte långtidssjukskrivna som patienter. Vi är en medmänsklig institution, ej vita rockar. Individen i centrum. Helhetssynen är utmärkande – vi ser till hela människan, sambandet mellan kropp och själ, hand och ande. Vi skapar en inre förändring men skapar också nätverk runt individerna. Folkbildarna är goda pedagoger. Har bredd, en medveten människosyn, rätt värdegrund, entusiasm, kan vuxenpedagogik. Folkbildningspedagogiken är att möta människan där hon är och följa med på hennes resa. Vi bemöter deltagarna som vuxna, ansvarskännande individer. - Folkhögskolan ger en bred kunskapsbas. - Folkhögskolan utgår från var individen befinner sig. - Folkhögskolan är bra på personlighetsutveckling. - Folkhögskolan är bra på grupputveckling. - Folkhögskolan är bra på självförtroendeträning. - Folkhögskolan ger inte bara instrumentell kunskap. - Folkhögskolan har en helande miljö. - Folkhögskolan förenar teori och praktik. - Folkhögskolan har stor vana vid människor med olika problem. Behov av forskning Man måste beforska den tysta kunskap som folkhögskolelärare har. Man måste forska mer kring vad det är i den pedagogiska miljön som gör folkhögskolan unik. Hur fångar vi och beskriver det som folkhögskolorna ger och som inte går att validera mot det formella utbildningsväsendet. Man måste forska mer om - och skolorna måste bättre dokumentera - de goda resultaten bl a vad gäller genomströmning och elevernas livssituation före och efter folkhögskoletiden. Fråga 5 Hur kan vi gemensamt lägga fram ett förslag? Samverka lokalt Alla folkhögskolor och studieförbund som tar det här som sin uppgift måste samverka mera med FK, AF, landsting, kommun. Kanske avsätta folk som söker kurser och samarbetspartners. Bygga ut personliga kontakter med handläggare, arbetsförmedlare m.fl.. Påverka regionalt. Dokumentera och marknadsföra Vi måste bli bättre på att dokumentera och visa makthavarna hur mycket bra verksamhet vi gör som inte syns. Vi tar betalt för den programförda verksamheten men gör mycket som inte syns inom ramen för statsanslagen. Vi måste tänka på marknadsföringen och sälja oss som en verksamhet som kan ta hand om den här gruppen. Se t.ex. på Sundsgården som är tydligt kopplad till afatikerverksamhet på ett bra sätt. Det är viktigt att visa upp konkreta resultat. Formalisera dem gärna i statistik, utvärderingar, intervjuer. Vi måste visa att vi är effektiva och gör ett samhällsekonomiskt lönande arbete. Vi måste ha framförhållning, lobba och plädera för det vi tror på. Riktade anslag Om vi ska syssla med verksamheter av den här typen måste vi ha extra, riktade pengar. Ska vi ta av statsanslagen måste vi ta bort andra folkbildande kurser, och det vill vi inte. Vi måste framhålla vikten av att vi får ekonomiska resurser till detta också. Att söka medel, bygga personliga kontakter med FK mm kostar stora personella resurser, vilket gör processen tungrodd och dyr. Mer långsiktiga lösningar behövs. Resurser för att kunna arbeta mer förebyggande Ett nationellt uppdrag? Vi anser att det är slöseri med resurser när det görs statliga satsningar utan att man tar med vår kompetens. Varför inte att nationellt uppdrag via Försäkringsförbundet-FBR? Använd samma struktur som i SAGA-kurserna. Men stor frihet i utformningen. Folkbildningen ska vara med i den samverkansgrupp mellan försäkringskassor och Af som bildats. Ett Hälsolyft – kopplat till Folkbildning och lyckade resultat med Saga och Kunskapslyftet. FBRs roll FBR ska ta fram en studie och visa på folkbildningens alla fördelar till regeringen. FBR ska också informera läkarkåren och försäkringskassan – varför inte skriva ut folkbildning på recept? Väl så effektivt som mediciner. Se till att vi får mer forskningsresultat, gärna med ekonomiska effekter. Ut i massmedierna med resultatet. Bearbeta media mera. Mediabevakning ska till på det mesta vi gör. FBR ska samverka med sina medlemsorganisationer – RIO, Landstingsförbundet, Folkbildningsförbundet. Skapa starka allianser på ”hög” nivå : FBR + Riksidrottsförbundet. Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Folksam, Fackförbunden (LO, SIF) FBR ska äska pengar med rapporter och resultat som grund. Skapa pilotprojektmedel för samarbete mellan folkbildning, FK och AF. Det måste finnas en bred grupp som betalar, även landstingen ska vara med. FBR kan dela ut en rehabiliteringspeng till studieförbund och folkhögskolor. Vi tycker att FBR ska föreslå att Försäkringsförbundet RFV skapar en pott som är öronmärkt till folkbildningen på samma sätt som AMS skapade SAGA. Hälsolyftspengar, ett ”LAGA”-bidrag (motsvarande Kunskapslyftet eller SAGA). Ett annat förslag: Styr om penningflödet som går till FS och AF till FBR ca 5 %. Arbeta på två fronter. Folkbildningen måste ha medel och den som behöver rehabiliteras måste få resurser via olika instanser. Regelverken är ofta problem. Man får inte plugga när man är sjuk eller arbetslös – men många ur den gruppen finns i folkhögskolans vanliga verksamhet och syns då inte utåt. FBR måste verka för deltagarnas ökade möjligheter att studera med bibehållen sjukkassa. Uppvakta socialdepartementet och berörda departement och instanser. Anknyt till Folkhälsomålen, kontakta folkhälsoministern,. ”Nu får det vara nog” –citat från konferens den 4/2 på Norra Latin. Det behöver inte utredas mera. Nu måste vi agera. Landstingsförbundet, Kommunförbundet, Organisationer, Folkhälsoinstitut m fl är överens om folkbildningens insatser och om behov av möteslokaler SEMINARIER OM LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA 2004 Deltagarlista Medlefors folkhögskola 2004-02-02 ABF Västerbotten ABF Norra Västerbotten ABF Umeå Edelviks folkhögskola Framnäs folkhögskola Hampnäs folkhögskola Hola folkhögskola Hållands folkhögskola Härnösands folkhögskola Kalix folkhögskola Malmfältens folkhögskola Skellefteå Solviks folkhögskola Studiefrämjandet Skellefteå SV Boden SV Burträsk SV Umeå Utvärderare av KOM-projektet Vindelns folkhögskola Tomas Wennström Lennart Karlsson Åsa Stenlund Gerd Jonsson Karin Edlund Anna Jonsson Margareta Karlsson Per Eriksson Inger Larsson Ove Olsson Ann Berg Erik Sjöberg Kristina Wennberg Hans Berglund Stefan Gunnarsson Ann-Charlotte Valanger Ninna Zetterman Sven-Olof Johansson Mats Strömbäck Karin Westergren Kjell Stenberg Staffan Berglund Lotta Paulander-Boström Mats Eliasson Mona-Lis Viklund Annika Sundman Bo Sundman Björn Hallner Medverkande Försäkringskassan Folkbildningsrådets studie Medlefors folkhögskola Strömbäcks folkhögskola Folkuniversitetet Umeå Siw Qvarnlöf Kerstin Mustel Jerry Malmin Carina Åman Sonia Frängsmyr-Dermes Helena Örnberg Deltagarlista Långholmens folkhögskola 2004-02-05 ABF ABF Haninge ABF Huddinge ABF Södertörn ABF Södra-Östra Dalarna Alma folkhögskola Bona folkhögskola, filial Skäggetorp Fellingsbro folkhögskola Folkbildningsförbundet Folkbildningsrådet Folkhögskolornas Informationstjänst Folkuniversitetet Norrköping Fornby folkhögskola Hagabergs folkhögskola Hästsportens folkhögskola Ingesunds folkhögskola Kävesta folkhögskola Lunnevads folkhögskola Långholmens folkhögskola Malungs folkhögskola Marieborgs folkhögskola Mora folkhögskola Nordens folkhögskola, Biskops Arnö Nyköpings folkhögskola Oskarshamns folkhögskola S;ta Birgittas folkhögskola SISU Idrottsutbildarna Sisus Skarpnäcks folkhögskola Gunnel Karlén Sara Pärleros Barbro Isaksson Branka Jovic Tommy Lindberg Eva Lövkvist Anna Ribbing Agneta Widegren Elisabet Sjöstedt Inga-Britt Hyckenberg Maicen Ekman Linde Laine Anna-Carin Bylund Agneta Wallin Lotta Arnå Jenny Åkerblom Björn Eriksson Eva Persson Liselotte Wikström Inger Akalla Mats Berggrund Margot Hjert Jan Magnusson Margareta Ström-Olsson Håkan Olsson Jan Druidh Katarina Lindberg Anette Lundborg Gunilla Ramberg Jan-Åke Blomqvist Hans Lindahl Bernt Frisk Ingegerd Lusensky Boel Åberg Jan-Inge Bengtsson Karin Björnskär Annika Hultin Aina Hagberg Margareta Sjödin Karl Christian Overgaard Anders Claeson Kristina Yetkin Per Lundqvist Anna Nilsson Eva Nordlöv Karin Burman Britt Lindmark Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm Bo Wentzel Studiefrämjandet i Stockholms Län Annika Hamilton Karin Heinig Studieförbundet Vuxenskolan Pärlennart Larsson Studieförbundet Vuxenskolan i Gävle Ulla Berglund Sundsgårdens folkhögskola Bertil Rooth Gudrun Rooth Södertörns folkhögskola Louise Ribbing Tärna folkhögskola Johanna Harju Vuxenutbildarcentrum, Linköpings universitet Lena Skördeman Väddö folkhögskola Georg Johansson Jan Karlsson Peter Lindberg Västerås folkhögskola Erling Holmström Ålsta folkhögskola Barbro Toresson Örebro folkhögskola Synnöve Lubner Östvang Östra Grevie folkhögskola Siw-Britt Martinsson Stensunds folkhögskola Stockholms Läns Bildningsförbund Medverkande Riksförsäkringsverket Folkbildningsrådets studie Medlefors folkhögskola Wiks folkhögskola Folkuniversitetet Bodil Ljunghall Kerstin Mustel Jerry Malmin Carina Åman Ulla Albert Per Ekman Deltagarlista Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg 2004-02-06 ABF Norrköping ABF Skaraborg Arbetarrörelsens folkhögskola Folkuniversitetet Folkhögskolan i Angered Fristads folkhögskola Gamleby folkhögskola Göteborgs folkhögskola Hellidens folkhögskola Hvilans folkhögskola Hällefors folkhögskola Kristinehamns folkhögskola Kvinnofolkhögskolan Ljungskile folkhögskola Molkoms folkhögskola Mullsjö folkhögskola Mångkulturella finska folkhögskolan Studiefrämjandet i Göteborg Studieförbundet Vuxenskolan, Göteborg Studieförbundet Vuxenskolan Kalmar Studieförbundet Vuxenskolan Mölndal Sundsgårdens folkhögskola Valjevikens folkhögskola Leila Parkko Birgitta Thilander Holger Cannerfors Sarah Parto Elnaz Fatigh Maria Martini Heléne Ohlsson Egon Andersson Christina Forssell Carl Tosbach Helena Forsblom Dan Andersson Roland Palmqvist Katrin Stagnell Hans Ålund Ingmar Berlin Rolf Olsson Eva Malmqvist Mariana Saxin Maria Gunnarsson Jessica Elgborn Guje Göland Stina Sundberg Åke Arvidsson Gunnar Falkeby Lars Oredsson Tore Jansson Lars Westling Åke Jonsson Bushra Ahmed Ritka Blomberg Antero Sjöman Helena Wilborg Lisa Wirehag Ulf Skogsén Inger Forsström Barbro Paget Anna-Karin Sandberg Karin Hjort Caroline Närhi Lars Thunberg Jan Karlsson Anna Nordgren Anna Ridderby Åsa Siebert Susanne Svensson Vara folkhögskola Viebäcks folkhögskola Vimmerby folkhögskola Viskadalens folkhögskola Lars Hallberg Mikael Norén Kjell Olsson Gunnar Denovan Tomas Aronsson Kerstin Lembke Mikael Löfgren Lena Ström Bodil Wennerström Medverkande Försäkringskassan Folkbildningsrådets rapport Folkbildningsrådet Medlefors folkhögskola Arbetarrörelsens folkhögskola ABF Malmö ABF Jönköping?’ Folkuniversitetet, Göteborg Yvonne Gullberg Kerstin Mustel Signild Håkansson Jerry Malmin Carina Öman Margareta Gobert Lisbeth Jönsson Jeanette Andersson Annika Hagberg Christina Björck