seminarier om långtidssjukskrivna 2004

Dokumentation av FBRs seminarier om folkbildningens
insatser för långtidssjukskrivna
Folkbildningsrådet februari 2004
Kerstin Mustel
Dokumentation av FBRs seminarier om folkbildningens insatser för
långtidssjukskrivna februari 2004.
Intresset för Folkbildningsrådets tre seminarier under februari månad med goda exempel på
folkbildningens insatser för långtidssjukskrivna har varit stort. Sammanlagt har 163 personer
deltagit. 51 folkhögskolor har varit representerade och 5 studieförbund har haft representanter
från sammanlagt 29 avdelningar/distrikt. Representanter för Folkbildningsrådet,
Folkhögskolornas Informationstjänst, Folkbildningsförbundet, Stockholms läns
bildningsförbund, Vuxenutbildarcentrum och Sisus har också funnits på plats.
Seminarierna förlades till Medlefors folkhögskola i Skellefteå, Långholmens folkhögskola i
Stockholm och Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg. Varje seminarium inleddes med
information från Riksförsäkringsverket eller Försäkringskassan. På alla tre seminarierna gavs
en utförlig information om Medlefors KOM -projekt samt ett antal exempel på andra projekt
och kurser. Fler exempel finns i rapporten Folkbildningens insatser för folkhälsa och
långtidssjukskrivna, vilken också presenterades på alla tre seminarierna.
A. Information från Riksförsäkringsverket och Försäkringskassorna
Bodil Ljunghall, Riksförsäkringsverket – Seminariet på Långholmens folkhögskola
295 000 personer är hemma från jobbet varje dag. Sjukskrivningsdagarna nådde en topp
2002-06-12, med 96 miljoner ersatta dagar. Kostnaderna för sjukskrivningarna uppgår i dag
till otroliga summor, lika mycket som försvaret, arbetsmarknadspolitiken och kulturen kostar
sammanlagt.
Det finns ett statligt mål att halvera antalet sjukdagar till den 1 juli 2008. Det är nödvändigt
med andra insatser än sjukpenning. Man måste få fler i arbete och färre sjukskrivna. Förhindra
och förkorta sjukskrivningarna, och föra folk tillbaka i arbete efteråt. Det ska vara svårt att
komma in i sjukförsäkringen i framtiden och lätt att komma ut.
Det ska finnas tydliga mål, tydliga resurser och ett tydligt ansvar för Riksförsäkringsverket
respektive för Arbetsmarknadsstyrelsen. Sjukförsäkring ska inte ersätta sjukdom utan nedsatt
arbetsförmåga. En diabetiker har en sjukdom men kan ofta arbeta heltid med rätt insatt
medicinering. Rätt ersättning är alltså sjukpenning vid arbetsoförmåga och a-kassa vid
arbetsbrist.
De värst ställda grupperna är sjukskrivna arbetslösa och sjukskrivna anställda som behöver
byta arbete och arbetsgivare. Från den 1 juli 2003 gäller obligatorisk rehabiliteringsutredning.
Deltidssjukskrivning skall vara norm. Ersättningen har sänkts från 80 % till 77,7 %.
Det ligger nu ett förslag till ändrade och striktare regler i sjukförsäkringen. Den viktigaste av
dem är att man ska pröva arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden under 1 år.
Sjukförsäkringen är inte en yrkesförsäkring, man ska inte kunna hävda att man ska fortsätta
arbeta i sitt eget yrke. Efter 1 år ska den sjukskrivna vara tillbaka i det gamla jobbet, eller i ett
nytt jobb, eller få sjukersättning (förtidspension).
Andra nya regler på gång är att rehabersättning ska kunna ges under del av längre utbildning
än 12 månader upp till 18 månader och att det införs ett högriskskydd mot sjuklönekostnader.
FS ska eventuellt stå för 1 år av en omskolning på grund av sjukskrivning. Man är också på
gång att ändra i lagstiftningen så att äldre ska få möjlighet att få studielån.
AMS får också nya regler. Anställningsstöd ska ges till arbetsgivare och lönebidrag till
anställda med funktionshinder.
Om man ska gå en folkhögskolekurs som sjukskriven räcker det inte att man mår bättre av
det. Det ska ske i kombination med en planerad återkomst i arbetslivet.
Siv Qvarnlöf, samverkansansvarig på Försäkringskassan i Västerbotten - Seminariet på
Medlefors folkhögskola
I Västerbottens län är 10 000 personer sjukskrivna just nu. Det har skett en brant stigning av
antalet personer som är sjukskrivna 1 år eller mer i länet. När det gäller sjukfall över 2 år,
ligger Västerbotten dubbelt så högt som riksgenomsnittet, 20 personer av 1000 inskrivna mot
10. Orsaken är inte klarlagd. De flesta sjukskrivna har en anställning och är inte arbetslösa.
Med de striktare reglerna för sjukförsäkring kommer kraven på läkarintygens kvalitet att
skärpas. (Siv Qvarnlöf tog sedan upp en del av de nya reglerna, som redan beskrivits ovan
i referatet av Bodil Ljunghalls inlägg på Långholmenseminariet.)
Försäkringskassan är en samverkanspart i Medlefors KOM -projekt och är mycket imponerad
av verksamheten. Med medmänsklighet i stället för proffs som läkare och psykolog kommer
man där långt. Folkhögskolan är också mycket flexibel, kan ändra förutsättningarna utifrån
vars och ens behov. FS går in med en engångssumma i projektet.
Yvonne Gullberg, Försäkringskassan i Göteborg - Seminariet på Arbetarrörelsens
folkhögskola i Göteborg
De långtidssjukskrivna fördelar sig så att äldre är sjukskrivna för värk, medan yngre, de födda
på 70-talet, är sjukskrivna för psykisk ohälsa. Samtidigt vet vi att man diagnosticerar samma
symptom under olika namn: fibromyalgi kan vara detsamma som utbrändhet eller
utmattningsdepression, beroende på tid och plats.
(Yvonne Gullberg tog också hon upp de nya reglerna, som beskrivits ovan).
FS har 46 ramavtal – där kan man leta efter åtgärder som den sjukskrivne behöver. Den som
kan studera ska inte ha sjukersättning. CNS regler hindrar halv sjukskrivning och halvt
studiestöd. Folkuniversitetets förmiddagsskola klassas varken som utbildning eller som
arbete. Sjukskrivningsreglerna är klumpiga- där räknas bara 25 %, 50 %, 75 % och 100 %
arbetsoförmåga.
Sjukskrivning och rehabilitering ska gå efter en steg för steg-modell och målsättningen är att
snabbt komma fram till ett möjligt arbete eller få vad man förr kallade förtidspension, dvs inte
gå sjukskriven så länge som det idag är möjligt. Fungerar inte steg 1 prövar man steg 2 osv.
STEG 1 – 7
1. Åter i sitt vanliga arbete.
2. Anpassning
3. Omplacering
4. Utbildning
5. Annat arbete utan insatser
6. Annat arbete med insatser
7. Sjukersättning (förtidspension)
B Presentationer av några folkhögskoleprojekt riktade till långtidssjukskrivna
KOM-projektet, Medlefors folkhögskola: Jerry Malmin och Carina Öman –alla tre
seminarierna
Några eldsjälar på Medlefors fick en idé om ett projekt för långtidssjukskrivna och startade en
dialog med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen men fick inte gehör i första vändan.
Projektet sattes igång i mindre skala med folkhögskolans statsbidrag och blev en succé. Men
antalet sökande blev för stort för den finansiering man hade. Men nu hade man bevisat att
projektet fungerade, och flera instanser hade blivit intresserade. Idag är projektet till 100 %
externt finansierat. De som bidrar är Komvux, som upphandlar ett antal platser, Kommunen
och Landstinget som betalar en summa per vecka för sina egna anställda som behöver kursen,
försäkringskassan som betalar en klumpsumma halvårsvis för ett cirkatal platser och
Arbetsförmedlingen som ger en viss summa per deltagare. Projektet omfattar nu ca 100
deltagare per år och omsätter 5 M kr per år.
KOM-projektet arbetar på följande sätt: Skolan håller informationsdagar för allmänheten och
intresserade sjukskrivna uppmanas ta kontakt med försäkringskassan och be att få delta i
projektet. Intagning sker var 3:e vecka i mån av plats. Efter intagningen träffas deltagaren
och projektledaren och gör upp en individuell plan för deltagaren, där KOM-projektets mål
poängteras. Ett heltidsschema erbjuds, med möjlighet att välja mellan olika former av
undervisning, motion, stresshantering m.m. Endast vid det första samtalet är det tillåtet att
diskutera deltagarens sjukdom och bakgrund, sedan bara framtid. Sådana enskilda samtal
följer sedan med regelbundenhet, och uppgjorda delmål kontrolleras. Efter ca 4 veckor sker
den första träffen med deltagarens handläggare, från försäkringskassan, ev. arbetsgivare
och/eller arbetsförmedlingen. Så snart som möjligt ordnas gästpraktik på några platser. Det är
ett rullande schema som går runt tills det blir gästpraktik en längre period och sedan avslut,
som sker i samråd med deltagaren, försäkringskassehandläggaren, arbetsgivaren och den
KOM-projektansvarige.
Korta föreläsningar, grupparbeten, fysiska aktiviteter och individuella samtal varvas med
arbetsträning. Man kan studera kommunikation, data, vägledning, engelska, praktisk
ekonomi, kost/näringslära. Personlig utveckling med arbetsmarknadsinriktning pågår hela
projekttiden.
SAMTALET
1. Hur är det?
– Vad ska vi göra?
2. Hur bör det vara?
Medlefors KOM-projekt kan visa upp en fin resultatstatistik. Av 139 personer har antalet
deltagare med hel sjukpenning minskat från 106 till 19 personer på ett år, och antalet personer
helt utan ersättning har gått från 0 till 33. I pengar innebär det att 1 års sjukskrivning av en
person i snitt kostar 155 000 kr. När 33 st av dem efter 1 år inte längre har sjukpenning, sparar
staten 4,3 MKR per år.
2. Livsnära träffar, Strömbäcks folkhögskola: Sonia Frängsmyr-Dermes – Seminariet på
Medlefors folkhögskola
Ett projekt för kvinnor där syftet är att deltagarna får utveckla sina inneboende resurser för att
få redskap till att öka makten över sina liv. Varför enbart kvinnor? Framför allt för att
kvinnor ska få eget utrymme. Erfarenheten visar att män tar för stor plats på rehabträffar, det
hela slutar oftast med att männen tröstas av kvinnorna.
Projektet pågår 12-16 veckor och sker i samarbete med den kristna kulturföreningen Daisy
och studieförbundet Bilda. Statsbidrag används, försäkringskassan har inte visat intresse av att
bidra till projektet. Upplägget är att man träffas 2 förmiddagar i veckan i Peterson Bergerhuset i Umeå, och vistas 1 heldag i veckan på Strömbäcks folkhögskola – när de orkar. 12
kvinnor tas emot i nybörjargruppen, 12 i fortsättningsgruppen. Projektet utvärderas av Umeå
universitet.
Innehållet kan beskrivas med nyckelorden identifikation, läkande och
nyskapande/identitetsskapande, vilande på klassisk kristen värdegrund. Vuxendialog är den
metod som används. Den innebär att man talar om livsfrågor, delger varandra livsnära
berättelser, har korta eftersamtal, temasamtal och reflekterande gruppsamtal. Allt under
tystnadsplikt, man ska våga berätta och samtala. Det handlar både om fria samtal och om
strukturerade samtal. Under de livsnära berättelserna lyssnar alla när en i gruppen berättar ur
sitt liv, inga frågor får ställas och inga råd ges vid det tillfället.
Utöver vuxendialog innehåller projektet skrivande och konstnärligt skapande, sång och
musik, föredrag och utflykter.
Att vara sjukskriven för
utbrändhet innebär
- Utanförskap
- Skamkänslor
- Upplevelse av krav
- Upplevelse av misstro
- Strukturlöshet
Vad livsnära träffar
innebär
- Att få höra till
- Att få duga som man är
- Kravlöshet
- Ärliga samtal
- Skapande verksamhet
- Tröst
- Att bli upprättad
3. Dagmarprojektet ”Att skapa livsluft och livslust- aktiv metod för rehabilitering”
(i framtiden kallad ”Ariadnes tråd” - Wiks folkhögskola: Ulla Albért – Seminariet på
Långholmens folkhögskola
Projektet utgår från tankar om den odelbara människan och använder en strikt struktur som
ram för att återge ett tidsbegrepp och en dygnsrytmn med tid avsatt för sömn, arbete och
rekreation. För återhämtning efter stressrelaterad ohälsa krävs en analys av individen i sitt
sammanhang och en förståelse av människan som en sammansatt person. Man arbetar
processinriktat och utgår från olika nivåer i personligheten, se nedanstående schema.
Den metod man utvecklat kallas här K-K-K–metoden. Den fokuserar på arbetsformer som
kan stärka de känslomässiga sidorna och självförtroendet hos individen men arbetar också
med en kognitiv metod som innefattar stresshantering och ändrade handlingsmönster.
-
Medvetande, tanke
- kognitiv terapi
- existentiell inriktning
stressinsikt
stresshantering
förebyggande åtgärder
inför framtiden
-
Kropp
- kroppslig behandling
- sömn, vila,
mat, rutiner.
drama, dans, Qi-gong,
avslappningsövningar
-
Känsla, själ, kreativitet
- konstnärlig behandling
- estetiska övningar, bild
och form, övningar i
koncentration och
kreativitet
I projektet har man använt sig av Madrasskalan för självskattning av nedstämdhet, och haft en
vetenskaplig uppläggning med projektgrupp och kontrollgrupp: Man har samarbetat med
Stressforskningsinstitutet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Projektet har gett mätbara
positiva resultat. Några exempel: projektgruppen sänkte sin nedstämdhetspoäng med hälften,
från 20 till 10 p medan kontrollgruppen sänkte sin från 13 till 11. Projektgruppen ökade sin
stresshantering med + 4,5 på en 10-gradig skala, och sin upplevelse av livskvalitet med + 2,5.
Och slutligen: projektgruppen sänkte sin sjukskrivning från 80 till 50 %, medan
kontrollgruppen sänkte sin från 65 till 40 %.
4. AND(E) Arbetarrörelsens folkhögskola Margareta Gobert - Seminariet på Göteborgs
folkhögskola
Kursen har en speciell målgrupp, den vänder sig till långtidssjukskrivna med svår psykisk
sjukdom, som går på tunga mediciner. Utbildning och rehabilitering går hand i hand. Ju sämre
människan mår, desto viktigare är det att ändra beteendet, inte prata om tankar och känslor i
första hand.
Det gäller att avdramatisera deras psykos, ta dem ur patientrollen. Det ska finnas en balans
mellan narcissism och offertänkande för personerna i gruppen.
Man arbetar mycket med mindmaps, deltagarnas associationer.
Ett uttryck man använder är Convivialitet- att leva och arbeta i glädje tillsammans.
Man vill samtidigt både acceptera och förändra.
C. Presentationer av några studieförbundsprojekt
1. Folkuniversitetets Förmiddagsskola Per Ekman, Trollhättan – Seminariet på
Långholmens folkhögskola och Christina Björck, Borås – Seminariet på Arbetarrörelsens
folkhögskola i Göteborg
Folkuniversitetet (FU) har utvecklat en anpassad pedagogik för personer med psykisk ohälsa,
psykiskt funktionshindrade, personer med kognitiva störningar och koncentrationssvårigheter.
Nu riktar man sig till långtidssjukskrivna med psykisk ohälsa som vill återgå till arbetet.
Man tillämpar enskilda samtal vid antagningsproceduren. Undervisningen utgår från
deltagarnas perspektiv och alla lektioner är lärarledda, många är dubbelbemannade med en
lärare och en assistent. Syftet är personlig utveckling genom ämnesstudier och en rad olika
individuella åtgärder. Det handlar mycket om bemötande och omhändertagande, samtidigt
som man vill fylla ut kunskapsluckor. Psykisk ohälsa debuterar ofta tidigt. Man använder s.k.
portfoliometodik, vilket innebär att man arbetar i dagboksform, en bok per ämne och 1 ämne
per dag. Man läser svenska, engelska, data, friskvård och kulturorientering t.ex.
Kommunen köper platser av FU. Det ges inga betyg men närvarointyg, minst 75 % närvaro
krävs. Det är skola, inte vård. Deltagarna går max 1 år. FU försöker dessutom om möjligt
hjälpa till med kontakter för det som deltagarna kommer att göra sedan.
En upptäckt man gjort är att det nu kommer många från en ny grupp som inte funnits med
förut: unga välutbildade tjejer.
Förmiddagsskolan finns i flera städer på västkusten. Den i Borås utvärderades 2002 och
utvärderingen bekräftar att den nått de flesta av sina konkreta mål. De flesta av deltagarna har
fått bättre självförtroende och fått hjälp att komma igång efter många år med
sjukpension/sjukbidrag. Man värderar bemötandet på skolan högt, har fått känna att man
duger som man är. Deltagarna har fått nya kunskaper och flera har fått lust att studera vidare.
3. Keramik för utbrända ,Folkuniversitetet i Umeå : Helena Örnberg – Seminariet på
Medlefors folkhögskola
Denna kursverksamhet började i liten skala men är en starkt växande verksamhet. Det började
med keramik, har nu vidgats till att omfatta även andra skapande verksamheter. Att arbeta
med händerna är både handfast och symboliskt, och men kan rent visuellt se en människas
utveckling. Ett exempel från skulpturverksamheten: den första människofiguren en deltagare
gjorde var en hopkurad kvinna – vid kursens slut formades i stället en stolt upprest
kvinnokropp.
Umeå kommun betalar halva kursavgiften för långtidssjukskrivna.
3. Jobbrelaterat mentorskap - ABF SV Götaland, Jeanette Andersson och Annika Hagberg,
Partille – Seminariet i Göteborg
Urval och rekrytering sker i samråd och samverkan mellan AF och ABF. Deltagandet är
frivilligt, och deltagarna väljer sitt eget schema. Arbetsformen är föreläsningar, studiecirklar
och praktikplatser, allt efter deltagarnas önskemål. Man har bl a cirklar i hälsolära och cirklar
i konflikthantering. Friskvård, självförtroendehöjande aktiviteter och handledning med mentor
ligger i alla steg. Innehåll: normer, regler, grupprocess, motivation, kommunikation, nätverk,
nytänkande, självbild och förändring, samt strategier för effektivt arbetssökande.
Varje deltagare gör en individuell handlingsplan tillsammans med mentorn. Där ställs mål
upp och man diskuterar olika möjligheter att nå målen och gör en prioritering för framtiden.
Arbetsmarknadskunskap är ett stort ämne, liksom hur man aktivt söker jobb. Man får bl.a.
göra en CV och träna på fejkade anställningsintervjuer, och lära sig vilka skyldigheter och
rättigheter man har som praktikant. Friskvårdspassen innehåller både motion, stress och
avspänning och studiebesök och kulturevenemang.
Steg 1 : Kartläggning och introduktion
Steg 2 : Aktivt arbetssökande
Steg 3: Anskaffning av praktikplatser
Steg 4. Praktik, arbetsprövning
Steg 5 Arbete eller utbildning
2-4 veckor
9-11 veckor
1-8 veckor
1-13 veckor
4. Livet är ditt- Projekt med ABFs hälsolära som grund, ABF Malmö, Lisbeth Jönsson Seminariet på Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg
Förebyggande hälsovård är A och O. Det är farligt om människor inte kommer ur offerrollen
eller bara pratar mediciner. Hälsoskolan tar upp kost och motion, laga och smaka nyttig mat,
stress och förändring, pengar och planering, arbete och hälsa, mental motivation, praktisk
samhällskunskap, praktisk svenska, datorkunskap och estetik och handens kunskap. Långa
promenader med avslappade samtal är en metod som fungerar.
Rekrytering sker genom Försäkringskassan Malmö och i samarbete med facket Kommunal.
Individuella samtal/handlingsplaner ingår, bl.a. med Syokonsulent. En rad gästföreläsningar
ges. Teaterföreställningen ”Gilla läget” har visats. Boken Långtidsfrisk och dataprogrammet
Kosttränaren är verktyg som används. Projektet pågår 12 veckor.
Sjuk
Ohälsa =
må dåligt
Hälsa =
må bra
Frisk
C. Rapport om Folkbildningens insatser för folkhälsa och
långtidssjukskrivna. (tillgänglig på Folkbildningsnätet)
Kerstin Mustel, alla tre seminarierna
Rapporten tillkom i syfte att visa på goda exempel på hur folkhögskolor och studieförbund
riktar sig till de långtidssjukskrivna. Den är alltså inte heltäckande utan bygger på de svar som
kom in efter det upprop som FBR gjorde hösten 2003. I rapporten ges en bakgrund om
långtidssjukskrivningens skenande omfattning och den stora andel som hänförs till psykisk
ohälsa. Vidare ges en kort överblick över de nya folkhälsomålen och hur väl folkbildningen
målsättning stämmer med forskares syn på vilka faktorer som stärker människors psykiska
hälsa. Folkbildningens stora förebyggande insatser för folkhälsan i form av friskvård och
hälsopedagogik omtalas i korthet.
Folkbildningens verksamheter för långtidssjukskrivna varierar mycket. En del anordnare har
kommit långt och har goda samarbetsvillkor med Försäkringskassa, Arbetsförmedling och
kommun, andra har kortare tids erfarenhet eller har stött på problem när det gäller samarbete
och finansiering. Det finns emellertid många gemensamma drag i verksamheten, även om alla
projekt inte innehåller alla delar utan man lägger tyngdpunkten lite olika
Gemensamma drag hos insatser för långtidssjukskrivna
 Psykisk uppbyggnad: självförtroendeträning, social träning, stresshantering och
personlig utveckling
 Fysisk uppbyggnad, friskvård: motion, näringslära, livsstilsfrågor
 Kompetensutveckling, framför allt i samhällskunskap, svenska, engelska, data,
livsåskådning
 Arbetsmarknadskunskap, praktikperioder och arbetsträning
 Skapande verksamheter
 Organisation och finansiering:
- Anpassad organisation, halvfart
- Kontinuerlig intagning
- Ingen stress och press, små grupper
- Mentorskap, enskilda samtal
- Gruppaktiviteter, gruppsamtal
Vanliga upplevda problem
 Snäva administrativa regler. Regler för statsbidrag, sjukförsäkring,
arbetslöshetsersättning och studiestöd kolliderar dessutom ofta
 Svårigheter med finansiering
 Samarbetsproblem med FS och AF (på vissa orter)
I rapporten nämnda projekt
De allra flesta av projekten/kurserna anordnas som uppdragsutbildning.
ABF Mjölby
ABF Jönköping
Hälsoskolan ”Livet är ditt”
Öppna visioner
Material + cirkel
Företaget New Spirit med distributionscentral
för hälsokost
ABF SV Götaland
Hälsoskolan
ABF Gotland
Hälsoskolan
ABF Jönköping
Öppna visioner
ABF SV Götaland
Jobbfokuserat mentorskap
Bilda
Arena
FU Syd
Flexgymnasier
FU Borås, Varberg.
Folkuniversitetets
Trollhättan,Uddevalla förmiddagsskola
FU Borås
Anpassad datautbildning
FU Lerum
Fokus mot framtiden
FU Västerås
Disatansutbildning
FU Kungsbacka
Mental träning
FU Umeå
Keramik för utbrända
Sensus Växsjö
Gym för själen
SV Östra Göinge
Värkstadssamtal
SV
Tidsverkstad
Mentorstöd
Arbetslivsinriktat- eget företag
Arbetslivsinriktat – personlig mentor
Teater om eget valt problem
Svenska, data, engelska, kulturorientering mm
Självförtroendeträning, arbetsträning
Resesäljare IATA
Estetiska ämnen
Billströmska
folkhögskolan
Biskops-Arnö
folkhögskola
Dalslands
folkhögskola
Edelviks
folkhögskola
Framnäs
folkhögskola
Företagarnas
folkhögskola
Göteborgs
folkhögskola
Hällefors
folkhögskola
Kaggeholms
folkhögskola
Kristinehamns
folkhögskola
Kristinehamns
folkhögskola
Långholmens
folkhögskola
Malmfältens
folkhögskola
Malungs
folkhögskola
Medlefors
folkhögskola
Molkoms
folkhögskola
Strömbäcks
folkhögskola
Sunderby
folkhögskola
Sverigefinska
folkhögskolan
Vara
folkhögskola
Viebäcks
folkhögskola
Wiks
folkhögskola
Hälsolyftet
Det goda livet m.fl.
aktiviteter
Livslinjen
Fysisk och psykisk uppbyggnad .Näringslära.
Stresshantering. .Kommunikation. Estetisk verksamhet.
Livsstilsfrågor. Stresshantering. Näringslära. Sv språket
Estetisk verksamhet.. Stresshantering
Samhäll, data, sv, eng, mat
1.Konstverkstad på deltid
1.Keramik,bild, textil
2. Sommarkurser ”Mitt värde 2.Samtal, utflykter, estetisk verks.
när jag inte orkar”
Vitaminkursen
Friskvård, Miljö, livsfrågor, musik, bild och form., data,
kommunikation stresshantering
Planerar enl. KOM-modellen
1. Allmän kurs på halvfart
(idag Afig)
2. Kurs för personer med
förvärvad hjärnskada
PLUS (projekt Lärande under
sjukskrivning)
Stresshantering i samarbete
med Rehabprogram
Koop-service
Rehabilitering och kunskapsuppbyggnad
1.Vändpunkten 2.Hälsa o
stress
Musikteater-projekt
Temastudier, stresshantering
1. Stärkelsen
2. Steget vidare
Vägen vidare
1.Självförtroendeträning, social träning.
2. Förberedelse för arbetslivet
KOM-projektet
Kurs i livsstilsfrågor
Fysisk aktivitet, valfria ämnen, trepartssamtal, kuratorssam
arbetspraktik
Livsstilsfrågor
Livsnära träffar
Livsnära berättelser, vuxendialog m.m.
1.Stärkelsen
2. Steget vidare
1. Psykologi, skapande verksamhet, filosofiska
promenader, Qi Gong, hälsa och stresshantering
2.Förberedelse för återgång till arbetslivet
Individuella
uppdragsutbildningar, en del
på distans
Må bra, friskvårdskurser
För anställda i kommunen
Hälsa och
återhämtning/planerad
Dagmarprojektet (KKK-metoden)
Samtal, självförtroendeträning
Stresshantering i samarbete med rehab
Yrkesutbildning/arbetsträning, stresshantering
Skapa text och manus till musikteater + genomförande
Hälsa och friskvård, skapande, vad händer i vår omvärld
Samhälls, gruppdynamik, skapande, ergonomi
Stresshantering, livsprioriteringar, personliga resurser,
konstnärligt skapande, framtiden
Vindelns
folkhögskola
Västerbergs
folkhögskola
Älvsby
folkhögskola
Östra Grevie
folkhögskola
Sverigefinska,
Västerberg,
Marieborg
1.Morgondags-kursen
2. ”, längre kurs
1.Hel som människa
2. Livslust
SAGA-kurs där även
långtidssjukskrivna går
Planerar
Om sig själv och andra, Individ och samhälle, Arbetsmiljö
Kommunikation, Rättigheter och skyldigheter, Hälsa
Livsstilsfrågor, hantverk
Sjukskrivna i reguljär
verksamhet
D. Sammanställning av grupparbetsresultat frågorna 3, 4 och 5
Fråga 3 Hur ser vi på folkbildningens roll i framtiden i
rehabiliteringssyfte?
Folkbildningens roll för rehabilitering är stor och central i framtiden. Självklar roll precis
som med folkbildning för andra grupper. Folkbildningen behöver vara med på tåget och fylla
även denna samhällsfunktion. Vi behöver visa att vi är beredda att ta detta ansvar. En andra
chans passar folkbildning. God erfarenhet av nischad verksamhet i folkhögskola som t ex
verksamheten med afatiker på Sundsgården . Bli en självklar aktör på arenan, och åtnjuta
ekonomisk ersättning för verksamheten.
Folkbildning i sig är folkhälsobefrämjande. Bra i förebyggande syfte men också ett fint
komplement till rehabiliteringsverksamhet . Vi kan erbjuda en bra mötesplats för att bryta
isolering och få social kontakt med andra i samma situation. Vi kan vara en brygga mellan
vård och ”verklighet”. Vi kan ge tid till aktivt läkande.
Vår personella kompetens passar utmärkt. Vi är bra på att möta personer där de är och att ge
stöttning till trasiga människor. Rollen är självklar med tanke på den odelbara
människosynen.
Undvik riskerna. Se upp med en roll som arbetsförmedlare. Vi får inte gå in på varandras
områden. Vi ska inte nagga på statsbidraget. Gärna göra folkbildningsinsatser i samband med
rehabilitering men då ha särskilda anslag till det.
Fråga 4 Vad är våra styrkor?
Miljön, organisationen
Folkbildningen är flexibel. Brett kursutbud med mångfald i innehåll som möjliggör stora
variationer och individuell planering. Stor frihet att skapa kurser. Fin miljö - med trygghet.
Möjlighet att specialanpassa och tillmötesgå gruppers och uppdragsgivares intressen. – I
folkhögskolornas ordinarie kursutbud idag finns mängder av inslag - och skolorna har redan
resurser och personal - som kan användas i kurserna för långtidssjukskrivna: skapande,
drama, musik, friskvård, kärnämnen, drama, ledarutbildningar, friluftsliv mm. Folkbildningen
har värnat om estetiken.
Folkhögskolorna har lätt att arrangera tack vare lokaler och logimöjligheter. Vi finns över
hela landet- en kedja av 147 butiker + filialer. Internaten ger möjlighet till många möten och
mycket utveckling. Hög kompetens, bredd, god mat. Erbjuder miljöer för växande, långt ifrån
vård och långt ifrån krav.
Kontaktnätet
Folkbildningen en dörröppnare. Har möjligheten att vara som ett kitt mellan olika instanser.
Folkbildningen har ett brett kontaktnät. Medlemsorganisationerna en stor bas. Arbetarrörelsen
borde samarbeta med flera aktörer i samhället.
Kostnaderna
Vi är ett billigt alternativ.
Människosynen, helhetssynen och pedagogiken
Vi jobbar med både vinnare och förlorare. Vi behandlar inte långtidssjukskrivna som
patienter. Vi är en medmänsklig institution, ej vita rockar. Individen i centrum. Helhetssynen
är utmärkande – vi ser till hela människan, sambandet mellan kropp och själ, hand och ande.
Vi skapar en inre förändring men skapar också nätverk runt individerna.
Folkbildarna är goda pedagoger. Har bredd, en medveten människosyn, rätt värdegrund,
entusiasm, kan vuxenpedagogik. Folkbildningspedagogiken är att möta människan där hon är
och följa med på hennes resa. Vi bemöter deltagarna som vuxna, ansvarskännande individer.
- Folkhögskolan ger en bred kunskapsbas.
- Folkhögskolan utgår från var individen befinner sig.
- Folkhögskolan är bra på personlighetsutveckling.
- Folkhögskolan är bra på grupputveckling.
- Folkhögskolan är bra på självförtroendeträning.
- Folkhögskolan ger inte bara instrumentell kunskap.
- Folkhögskolan har en helande miljö.
- Folkhögskolan förenar teori och praktik.
- Folkhögskolan har stor vana vid människor med olika problem.
Behov av forskning
Man måste beforska den tysta kunskap som folkhögskolelärare har. Man måste forska mer
kring vad det är i den pedagogiska miljön som gör folkhögskolan unik. Hur fångar vi och
beskriver det som folkhögskolorna ger och som inte går att validera mot det formella
utbildningsväsendet.
Man måste forska mer om - och skolorna måste bättre dokumentera - de goda resultaten bl a
vad gäller genomströmning och elevernas livssituation före och efter folkhögskoletiden.
Fråga 5 Hur kan vi gemensamt lägga fram ett förslag?
Samverka lokalt
Alla folkhögskolor och studieförbund som tar det här som sin uppgift måste samverka mera
med FK, AF, landsting, kommun. Kanske avsätta folk som söker kurser och
samarbetspartners. Bygga ut personliga kontakter med handläggare, arbetsförmedlare m.fl..
Påverka regionalt.
Dokumentera och marknadsföra
Vi måste bli bättre på att dokumentera och visa makthavarna hur mycket bra verksamhet vi
gör som inte syns. Vi tar betalt för den programförda verksamheten men gör mycket som inte
syns inom ramen för statsanslagen. Vi måste tänka på marknadsföringen och sälja oss som en
verksamhet som kan ta hand om den här gruppen. Se t.ex. på Sundsgården som är tydligt
kopplad till afatikerverksamhet på ett bra sätt.
Det är viktigt att visa upp konkreta resultat. Formalisera dem gärna i statistik, utvärderingar,
intervjuer. Vi måste visa att vi är effektiva och gör ett samhällsekonomiskt lönande arbete. Vi
måste ha framförhållning, lobba och plädera för det vi tror på.
Riktade anslag
Om vi ska syssla med verksamheter av den här typen måste vi ha extra, riktade pengar. Ska vi
ta av statsanslagen måste vi ta bort andra folkbildande kurser, och det vill vi inte. Vi måste
framhålla vikten av att vi får ekonomiska resurser till detta också. Att söka medel, bygga
personliga kontakter med FK mm kostar stora personella resurser, vilket gör processen
tungrodd och dyr. Mer långsiktiga lösningar behövs. Resurser för att kunna arbeta mer
förebyggande
Ett nationellt uppdrag?
Vi anser att det är slöseri med resurser när det görs statliga satsningar utan att man tar med vår
kompetens. Varför inte att nationellt uppdrag via Försäkringsförbundet-FBR? Använd
samma struktur som i SAGA-kurserna. Men stor frihet i utformningen. Folkbildningen ska
vara med i den samverkansgrupp mellan försäkringskassor och Af som bildats. Ett Hälsolyft –
kopplat till Folkbildning och lyckade resultat med Saga och Kunskapslyftet.
FBRs roll
FBR ska ta fram en studie och visa på folkbildningens alla fördelar till regeringen. FBR ska
också informera läkarkåren och försäkringskassan – varför inte skriva ut folkbildning på
recept? Väl så effektivt som mediciner. Se till att vi får mer forskningsresultat, gärna med
ekonomiska effekter. Ut i massmedierna med resultatet. Bearbeta media mera.
Mediabevakning ska till på det mesta vi gör.
FBR ska samverka med sina medlemsorganisationer – RIO, Landstingsförbundet,
Folkbildningsförbundet. Skapa starka allianser på ”hög” nivå : FBR + Riksidrottsförbundet.
Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Folksam, Fackförbunden (LO,
SIF)
FBR ska äska pengar med rapporter och resultat som grund. Skapa pilotprojektmedel för
samarbete mellan folkbildning, FK och AF. Det måste finnas en bred grupp som betalar, även
landstingen ska vara med. FBR kan dela ut en rehabiliteringspeng till studieförbund och
folkhögskolor.
Vi tycker att FBR ska föreslå att Försäkringsförbundet RFV skapar en pott som är öronmärkt
till folkbildningen på samma sätt som AMS skapade SAGA.
Hälsolyftspengar, ett ”LAGA”-bidrag (motsvarande Kunskapslyftet eller SAGA).
Ett annat förslag: Styr om penningflödet som går till FS och AF till FBR ca 5 %.
Arbeta på två fronter. Folkbildningen måste ha medel och den som behöver rehabiliteras
måste få resurser via olika instanser. Regelverken är ofta problem. Man får inte plugga när
man är sjuk eller arbetslös – men många ur den gruppen finns i folkhögskolans vanliga
verksamhet och syns då inte utåt. FBR måste verka för deltagarnas ökade möjligheter att
studera med bibehållen sjukkassa. Uppvakta socialdepartementet och berörda departement
och instanser. Anknyt till Folkhälsomålen, kontakta folkhälsoministern,.
”Nu får det vara nog” –citat från konferens den 4/2 på Norra Latin. Det behöver inte utredas
mera. Nu måste vi agera. Landstingsförbundet, Kommunförbundet, Organisationer,
Folkhälsoinstitut m fl är överens om folkbildningens insatser och om behov av möteslokaler
SEMINARIER OM LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA 2004
Deltagarlista Medlefors folkhögskola 2004-02-02
ABF Västerbotten
ABF Norra Västerbotten
ABF Umeå
Edelviks folkhögskola
Framnäs folkhögskola
Hampnäs folkhögskola
Hola folkhögskola
Hållands folkhögskola
Härnösands folkhögskola
Kalix folkhögskola
Malmfältens folkhögskola
Skellefteå
Solviks folkhögskola
Studiefrämjandet Skellefteå
SV Boden
SV Burträsk
SV Umeå
Utvärderare av KOM-projektet
Vindelns folkhögskola
Tomas Wennström
Lennart Karlsson
Åsa Stenlund
Gerd Jonsson
Karin Edlund
Anna Jonsson
Margareta Karlsson
Per Eriksson
Inger Larsson
Ove Olsson
Ann Berg
Erik Sjöberg
Kristina Wennberg
Hans Berglund
Stefan Gunnarsson
Ann-Charlotte Valanger
Ninna Zetterman
Sven-Olof Johansson
Mats Strömbäck
Karin Westergren
Kjell Stenberg
Staffan Berglund
Lotta Paulander-Boström
Mats Eliasson
Mona-Lis Viklund
Annika Sundman
Bo Sundman
Björn Hallner
Medverkande
Försäkringskassan
Folkbildningsrådets studie
Medlefors folkhögskola
Strömbäcks folkhögskola
Folkuniversitetet Umeå
Siw Qvarnlöf
Kerstin Mustel
Jerry Malmin
Carina Åman
Sonia Frängsmyr-Dermes
Helena Örnberg
Deltagarlista Långholmens folkhögskola 2004-02-05
ABF
ABF Haninge
ABF Huddinge
ABF Södertörn
ABF Södra-Östra Dalarna
Alma folkhögskola
Bona folkhögskola, filial Skäggetorp
Fellingsbro folkhögskola
Folkbildningsförbundet
Folkbildningsrådet
Folkhögskolornas Informationstjänst
Folkuniversitetet Norrköping
Fornby folkhögskola
Hagabergs folkhögskola
Hästsportens folkhögskola
Ingesunds folkhögskola
Kävesta folkhögskola
Lunnevads folkhögskola
Långholmens folkhögskola
Malungs folkhögskola
Marieborgs folkhögskola
Mora folkhögskola
Nordens folkhögskola, Biskops Arnö
Nyköpings folkhögskola
Oskarshamns folkhögskola
S;ta Birgittas folkhögskola
SISU Idrottsutbildarna
Sisus
Skarpnäcks folkhögskola
Gunnel Karlén
Sara Pärleros
Barbro Isaksson
Branka Jovic
Tommy Lindberg
Eva Lövkvist
Anna Ribbing
Agneta Widegren
Elisabet Sjöstedt
Inga-Britt Hyckenberg
Maicen Ekman
Linde Laine
Anna-Carin Bylund
Agneta Wallin
Lotta Arnå
Jenny Åkerblom
Björn Eriksson
Eva Persson
Liselotte Wikström
Inger Akalla
Mats Berggrund
Margot Hjert
Jan Magnusson
Margareta Ström-Olsson
Håkan Olsson
Jan Druidh
Katarina Lindberg
Anette Lundborg
Gunilla Ramberg
Jan-Åke Blomqvist
Hans Lindahl
Bernt Frisk
Ingegerd Lusensky
Boel Åberg
Jan-Inge Bengtsson
Karin Björnskär
Annika Hultin
Aina Hagberg
Margareta Sjödin
Karl Christian Overgaard
Anders Claeson
Kristina Yetkin
Per Lundqvist
Anna Nilsson
Eva Nordlöv
Karin Burman
Britt Lindmark
Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm
Bo Wentzel
Studiefrämjandet i Stockholms Län
Annika Hamilton
Karin Heinig
Studieförbundet Vuxenskolan
Pärlennart Larsson
Studieförbundet Vuxenskolan i Gävle
Ulla Berglund
Sundsgårdens folkhögskola
Bertil Rooth
Gudrun Rooth
Södertörns folkhögskola
Louise Ribbing
Tärna folkhögskola
Johanna Harju
Vuxenutbildarcentrum, Linköpings universitet Lena Skördeman
Väddö folkhögskola
Georg Johansson
Jan Karlsson
Peter Lindberg
Västerås folkhögskola
Erling Holmström
Ålsta folkhögskola
Barbro Toresson
Örebro folkhögskola
Synnöve Lubner Östvang
Östra Grevie folkhögskola
Siw-Britt Martinsson
Stensunds folkhögskola
Stockholms Läns Bildningsförbund
Medverkande
Riksförsäkringsverket
Folkbildningsrådets studie
Medlefors folkhögskola
Wiks folkhögskola
Folkuniversitetet
Bodil Ljunghall
Kerstin Mustel
Jerry Malmin
Carina Åman
Ulla Albert
Per Ekman
Deltagarlista Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg 2004-02-06
ABF Norrköping
ABF Skaraborg
Arbetarrörelsens folkhögskola
Folkuniversitetet
Folkhögskolan i Angered
Fristads folkhögskola
Gamleby folkhögskola
Göteborgs folkhögskola
Hellidens folkhögskola
Hvilans folkhögskola
Hällefors folkhögskola
Kristinehamns folkhögskola
Kvinnofolkhögskolan
Ljungskile folkhögskola
Molkoms folkhögskola
Mullsjö folkhögskola
Mångkulturella finska folkhögskolan
Studiefrämjandet i Göteborg
Studieförbundet Vuxenskolan, Göteborg
Studieförbundet Vuxenskolan Kalmar
Studieförbundet Vuxenskolan Mölndal
Sundsgårdens folkhögskola
Valjevikens folkhögskola
Leila Parkko
Birgitta Thilander
Holger Cannerfors
Sarah Parto
Elnaz Fatigh
Maria Martini
Heléne Ohlsson
Egon Andersson
Christina Forssell
Carl Tosbach
Helena Forsblom
Dan Andersson
Roland Palmqvist
Katrin Stagnell
Hans Ålund
Ingmar Berlin
Rolf Olsson
Eva Malmqvist
Mariana Saxin
Maria Gunnarsson
Jessica Elgborn
Guje Göland
Stina Sundberg
Åke Arvidsson
Gunnar Falkeby
Lars Oredsson
Tore Jansson
Lars Westling
Åke Jonsson
Bushra Ahmed
Ritka Blomberg
Antero Sjöman
Helena Wilborg
Lisa Wirehag
Ulf Skogsén
Inger Forsström
Barbro Paget
Anna-Karin Sandberg
Karin Hjort
Caroline Närhi
Lars Thunberg
Jan Karlsson
Anna Nordgren
Anna Ridderby
Åsa Siebert
Susanne Svensson
Vara folkhögskola
Viebäcks folkhögskola
Vimmerby folkhögskola
Viskadalens folkhögskola
Lars Hallberg
Mikael Norén
Kjell Olsson
Gunnar Denovan
Tomas Aronsson
Kerstin Lembke
Mikael Löfgren
Lena Ström
Bodil Wennerström
Medverkande
Försäkringskassan
Folkbildningsrådets rapport
Folkbildningsrådet
Medlefors folkhögskola
Arbetarrörelsens folkhögskola
ABF Malmö
ABF Jönköping?’
Folkuniversitetet, Göteborg
Yvonne Gullberg
Kerstin Mustel
Signild Håkansson
Jerry Malmin
Carina Öman
Margareta Gobert
Lisbeth Jönsson
Jeanette Andersson
Annika Hagberg
Christina Björck