PentronicNytt 2017-2

PENTRONIC Skandinaviens ledande tillverkare av industriella temperaturgivare
NR. 2017-2
PENTRONIC PRISADES
AV TETRA PAK
FORTSÄTTNING PÅ SIDAN 3
ÖVER HUNDRA NYA GIVARE VARJE MÅNAD
NYTT KALIBRERINGSBAD PÅ LABBET
RS TECHNICS BV - EN DEL AV PENTRONIC
TEMPERATURSKOLA. LEKTION 2
Alla problem kräver
sina unika lösningar
Hoppas att du upp­skattar
det nya formatet på vår
kundtidning. Vi tar gärna
emot ­synpunkter och förslag
på hur vi kan utveckla vår
­kommunikation med dig.
I detta nummer av
­PentronicNytt lägger vi
fokus på en av våra styrkor,
flexibilitet. För oss innebär
flexibilitet att vi konstruerar
och ­tillverkar temperatur­
givare exakt så som du vill
den ska se ut och fungera för
att på bästa sätt passa i din
­tillämpning. Det är i de flesta
fall mer kostnadseffektivt
att vi anpassar givaren till
­applikationen än tvärt om.
För oss är hållbarhet en viktig
fråga. Vi har under våren
genomfört en energikartlägg­
ning i syfte att reducera vår
energikonsumtion. Ett annat
exempel är återvinning av
ädelmetaller som du kan läsa
om på sidan 6.
Vi har under april fått ännu ett
bevis på uppskattning från
våra kunder när vi m
­ ottog
pris för att vara en av de
­bästa leverantörerna till ­Tetra
Pak. Ett stort tack till hela
teamet på Pentronic som
gjort detta möjligt.
Vi närmar oss sommaren
med stormsteg och med den
förhoppningsvis en skön och
avkopplande semester.
Rikard Larsson
VD
ÖVER 100 NYA VARIANTER
AV TEMPERATURGIVARE
VARJE MÅNAD
Pentronic skulle behöva
uppdatera hemsidan flera
gånger per dag för att hålla
sortimentet av temperaturgivare aktuellt.
– VARJE MÅNAD tillkommer
över hundra nya artikelnummer.
Vår standard är kundanpassning,
säger försäljningschefen Dan
Augustini.
Pentronic har sedan starten
tillverkat kundanpassade tempe­
raturgivare. De flesta av typerna
Pt 100 och termoelement. Grun­
den är ett system av moduler,
vilka i sin tur kan anpassas till
uppgiften. Resultatet blir rätt
t­emperaturgivare för varje uppgift.
– Vissa tillverkas i enstaka
exemplar, andra produceras i
10 000-tals, säger VD Rikard
­Larsson.
” Idag finns bortåt
20 000 artikelnummer i vårt
system och varje år
tillkommer ytterligare
­mellan 1200 och
1500 konstruktioner”
Alternativet till att anpassa
­ ivaren till uppgiften är att
g
­anpassa mätmiljön till befintliga
givare. Det säger sig självt att rätt
givare har många fördelar, t ex när
det gäller mätprestanda, monter­
barhet och annat som påverkar
mätningens kvalitet och kundens
kostnader.
Specialgivare låter arbetskrä­
vande, men tack vare byggsyste­
met och Pentronics långa erfaren­
het är det ingen större skillnad
mellan att tillverka ett begränsat
katalogsortiment eller att anpassa
givarna.
Lägg till det att Pentronic
­sedan ett antal år sparar all
­dokumentation, även för a
­ rtiklar
som bara tas fram i enstaka­
­exemplar. Dessa givare har redan
ett ­artikelnummer och kan omgå­
ende tillverkas igen.
– Idag finns bortåt 20 000 arti­
kelnummer i vårt system och varje
år tillkommer ytterligare mellan
1 200 och 1 500 konstruktioner,
säger Dan.
Att beställa en kundanpas­
sad givare från Pentronic går
ofta snabbare än att surfa runt
på ­Internet för att hitta något
­ efintligt som kan lösa uppgif­
b
ten. Det finns många berättelser
om tekniska ting som fötts på en
servett. I det här fallet är det sant.
En enkel skiss i kombination med
tekniska krav är ofta tillräckligt.
Sedan tar Pentronics försäljnings­
ingenjörer och tekniker kraven
vidare till produktion.
– Ta en bild med mobiltelefo­
nen och skicka över, tipsar Rikard.
Byggsystemet ger i sig stora
möjligheter. Genom att Pentro­
nic har egen bearbetning kan
­modulerna dessutom anpassas,
tillexempel genom andra mått
på instick. Om så krävs kan nya
detaljer och genomföringar tillver­
kas för att resultatet ska bli rätt
temperaturgivare för uppgiften.
Möjligheterna är i det närmaste
oändliga.
Så frågan är varför
­spendera timmar på att
försöka hitta exakt det
man behöver när man
kan fråga Pentronic.
­Troligen finns givaren
­redan eller så gör vi en
ny variant enligt dina
­önskemål.
Pentronics möjligheter att skapa kundspecifika givare är i det närmaste oändliga.
TETRA PAK BELÖNADE PENTRONIC SOM
EN AV SINA BÄSTA LEVERANTÖRER 2016
Pentronic har belönats av
Tetra Pak med certifikatet
Bronze Supplier 2017 för
”Excellence in Quality, Delivery and Cost performance
during the year 2016”.
UTMÄRKELSEN överlämnades
vid en ceremoni i Lund samord­
nad över videolänk med ytterli­
gare två platser i världen – Kina
och Italien.
Tetra Pak har många leveran­
törer. Av dessa uppmärksamma­
des ett fåtal med certifikat för sina
goda prestationer under året.
Tetra Pak gör först en över­
gripande utvärdering av leve­
rantören, där även icke mätbara
parameterar ingår. Därefter mäts
uppfyllelsen av Tetra Paks krav
Pentronics Försäljningschef Dan Augus­
tini tog emot certifikatet Bronze Supplier
2017 från Tetra Pak.
på ett så kallat Score Card, där
kostnadsutveckling, kvalitet och
leveransprecision ingår. Endast de
som lever upp till högt ställda krav
får utmärkelsen. Under 2016 var
Pentronic en av dessa.
GFM KAMERASIMULATOR
OCH GLAS­FLÖDESSIMULATOR ÅTER
I PRODUKTION
För att åter kunna
hjälpa och underlätta
för kunder med service och kontroll av
sina GFM-system har
Pentronic under hösten 2016 arbetat med
att uppdatera elektroniken till den senaste
och båda produkterna finns nu åter att
köpa.
KORT OM GEDEVELOP
OCH GFM
Företaget Gedevelop som
är en del av Pentronic
marknadsför, utvecklar och
säljer kameror för berörings­
fri mätning av massflöde vid
tillverkning av isoleringsma­
terialet glasfiberull. Genom
noggrann mätning och
styrning av glasflödet får
kunderna bättre produkter
till lägre kostnad. Kamerasystemet heter GFM – Glass
Flow Measurement.
www.gedevelop.com
GFM Glassimulator artikelnummer M 1802008
GFM kamerasimulator artikelnummer M 1802002
NÄR MAN VILL TESTA
­SYSTEMET OCH INTE HAR
­RINNANDE GLAS:
GFM Glas-simulator tillsam­
mans med systemets kamera
ger en realistisk reproduk­
tion av glasflödet som gör det
möjligt att testa GFM-systemet
med kända flödesparametrar.
­Genom att använda GFM Glas
Simulator kan testning göras
mycket realistiskt för att efter­
likna ­normalproduktion. Efter­
som testutrustningen simulerar
flödet kan alla grundläggande
­funktioner så som flöde, diame­
ter, intensitet och avläsningar
kontrolleras. GFM Glas-simula­
tor är ett oumbärligt verktyg för
att testa att GFM kameran är
fullt ­fungerande.
NÄR MAN VILL TESTA
SYSTEMET UTAN VARKEN
RINNANDE GLAS ELLER
KAMERA:
GFM Kamera-simulatorn
möjliggör testning av GFMsystemet med kända ingångs­
signaler i stället för en riktig
kamera. Genom att använda
GFM-kamerasimulatorn kan
felsökning enkelt göras på
centralenheten och kamera­
kabeln. Eftersom testutrust­
ningen simulerar signaler
från en GFM-kamera kan alla
grundläggande ­funktioner,
avläsningar, larm etc
­kontrolleras.
RS TECHNICS BV NU EN DEL AV PENTRONIC
Sedan januari 2017 ingår
RS Technics BV i Nederländerna som ett helägt
dotterbolag till Pentronicgruppen.
RS Technics har funnits på mark­
naden i över 25 år och utvecklar
och tillverkar industriella givare för
temperatur, tryck och fukthalt. Bo­
laget har även egen utveckling och
tillverkning av elektroniksystem för
mätning och styrning. Kunder finns
huvudsakligen inom process-,
livsmedels- och marin-industri.
RS Technics kännetecknas av hög
kvalitet och servicegrad bl.a. med
expressleverans av kundspecifika
givare inom 24 timmar.
Syftet med förvärvet är att öka
Pentronics närvaro i Europa och att
kunna ge bästa service till kunder
i Nederländerna och omgivande
länder. Bolaget kommer att fort­
sätta sin verksamhet under sitt
varumärke RS Technics. För mer
information är du välkommen att
besöka www.rstechnics.nl.
RAPPORT FRÅN LABBET
NYTT KALIBRERINGSBAD
SOM KLARAR AV BÅDE KORTA
INSTICK OCH KÄNSLIG ELEKTRONIK
Den nya generationen
temperaturgivare med
korta instick och integrerad elektronik ställer
särskilda krav på kalibreringsutrustningen.
Pentronic har investerat i ett nytt oljebad för
att kunna kalibrera även
dessa givare.
DET NYA BADET heter Iso­
tech 785. Det är fyllt med nio
liter vegetabilisk olja och skiljer
sig från tidigare bad genom att
omrörningen går åt motsatt håll,
nedåt efter väggarna och uppåt
i centrum där givaren som ska kali­
breras finns.
– Resultatet blir att man får min­
dre temperaturgradienter i höjdled.
I tidigare kalibreringsbad kunde
gradienten i den övre delen av
badet ligga på några hundradels
grader, det här är minst tio gånger
bättre, säger laboratoriets chef
Lars Grönlund.
Resultatet blir att kortare givare
kan kalibreras med högre nog­
granhet. Eller om man vänder på
det, nu är det praktiskt möjligt att
verifiera att givarna är så bra som
de faktiskt är.
Den integrerade elektroniken är
ett kapitel för sig. På vissa typer av
givare befinner den sig bara några
centimeter från processanslut­
ningen. Det kan ställa till problem
när transmittern befinner sig några
centimeter från det varma kalibre­
ringsbadets yta.
– Vi har konstruerat en fixtur
med vattenkylning av elektroniken
under kalibrering,
förklarar Lars Grön­
lund.
Första uppgiften
blir att verifiera Pentronics egna
givare med korta instick och
inbyggd elektronik. Eftersom
kalibreringarna sker under ackre­
ditering går det inte att ge några
löften, men det troliga resultatet
blir att redan låga mätosäkerhe­
ter stramas åt ytterligare.
Det nya badet ska även
användas i laboratoriets upp­
dragskalibreringar i temperaturer
från 90 till 230°C.
Lars Grönlund med det nya kalibre­
ringsbadet som förbättrar mätosäker­
heten vid kalibrering av temperatur­
givare med kort instick.
TIDSKONSTANT
FRÅGA: Jag har i olika samman­
hang träffat på tidskonstanten τ.
Vad betyder den och när kan man
använda den?
Johan H SVAR: Tidskonstanten är ett mått
på hur snabbt en parameter i ett
system ändras med tiden. I ett
elektriskt system kan spänningen
vara en sådan parameter och i ett
termodynamiskt system kan det
vara temperaturen. Ursprungligen
var förutsättningen för begrep­
pet tidskonstant att systemets
ändring med tiden skulle styras
av en första ordningens ordinär
differentialekvation, men begrep­
pet används numera även i andra
sammanhang. En RC-krets, där en
kondensator C laddar ur genom ett
elektriskt motstånd R, är ett exem­
pel på ett system, där spänningens
tidsvariation följer en första ord­
ningens differentialekvation. Om
spänningen var V0 volt från början
så ändras spänningen, V volt, vid
urladdning enligt sambandet.
V = V0 e-t/(RC)
där, t är tiden i sekunder, R resis­
tansen i ohm och C kondensatorns
kapacitans i Farad. Den tid som
det tar för spänningen att sjunka
från V0 till V0e-1 = 0.37V0 (dvs 37 %
av V0) kallas tidskonstanten τ och
den anges normalt i sekunder. I
detta fall gäller τ = RC.
Om man försummar tempe­
raturdifferensen inom ett man­
teltermoelement som sitter i en
mätkrets och betraktar termo­
elementet som en ”klump” med
temperaturen T(t) styrs avsval­
ningen av en första ordningens
ordinär differentialekvation. (Ref 1)
Om temperaturen i termoelemen­
tets omgivning ändras stegvis från
begynnelsetemperaturen T0 °C till
omgivningstemperaturen Tomg °C
(Tomg < T0) ändras termoelementets
temperatur, T(t) °C, enligt samban­
det
(T(t) – Tomg)/(T0 – Tomg) = e-t((hA)/(cρV))
där, h är värmeövergångskoef­
ficienten i W/(m2K), A termoele­
mentets värmeöverförande yta i
m2, t tiden i s, ρ densiteten i kg/
m3, c specifika värmekapaciteten
i (Ws)/(kgK) och V volymen i m3.
Kondensatorns kapacitans C i RCkretsen motsvaras av (ρcV) och
resistansen R av 1/(hA). Eftersom
manteltermoelementet innehåller
olika material är storheterna ρ och
c medelvärden. Tidskonstanten τ
blir i termoelementfallet
τ = (cρV)/(hA).
Storheten (cρV), där (ρV) är termo­
elementets massa, är ett mått på
termoelementets förmåga att lagra
FRÅGA
SVAR
De frågor vi tar upp här ska ha allmänt mät­
tekniskt och/eller värmetekniskt intresse.
energi. Ju större specifik värme­
kapacitet och ju större massa
desto större lagringskapacitet har
termoelementet – tidskonstanten
ökar. Storheten 1/(hA) är ett mått
på värmemotståndet. Ju mindre
värde på produkten (hA) desto
större värmemotstånd och därmed
tar det längre tid att ändra termo­
elementets temperatur – tids­
konstanten ökar.
Det finns emellertid en väsentlig
skillnad mellan RC-kretsen och
termoelementet. RC-kretsen har
alltid en konstant tidskonstant, τ
= RC, oavsett om den är inkopp­
lad i ett elektriskt nät eller om den
ligger ”på hyllan”. Termoelemen­
tets tidskonstant varierar däremot
och den beror av värmeflödet till
eller från termoelementet, vilket
här ­karakteriseras av storheten
(hA), dvs produkten av värme­
övergångskoefficienten och den
värmeöverförande arean.
Ref 1: www.pentronic.se > Nyheter >
Teknikartiklar > Repetitionskurs i vär­
meöverföring > Dynamiska mätfel (8
och 9)
Har du synpunkter eller frågor
kontakta ­professor Dan Loyd på LiU,
[email protected]
SKICKA IN DIN GAMLA TERMOELEMENTTRÅD AV
PLATINA. BÅDE DU OCH MILJÖN TJÄNAR PÅ DET!
SKA DU BYTA PROCESSGIVARE
eller har du gamla uttjänta liggan­
des?
Vi köper tillbaka ädelmetall­
skrot (platina) för återvinning från
typ S, R och B-givare. (Även från
givare av andra fabrikat). För mer
­information kontakta Pentronics
säljare 0490-25 85 00 eller skicka
e-post till [email protected].
Återvinning kräver betydligt min­
dre förbrukning av energi, resurser
och utsläpp än vid nyframtagning.
Dessutom är platina en ändlig
resurs som är mycket sällsynt.
Figuren antyder att varm materia har
stor kinetisk (rörelse-)energi i sina
minsta ­beståndsdelar, medan kallare
materia innehåller lägre kinetisk ener­
ginivå. ­Dessutom kräver normalt högre
energinivåer mera utrymme
TERMODYNAMIK
För att förstå temperaturmätning
måste man ha grundläggande
kunskaper i termodynamik och
värmeöverföring.
Termodynamikens
nollte huvudsats:
Om två kroppar är i termisk jämvikt
med en tredje kropp, då är de även
i termisk jämvikt med varandra.
Med andra ord så överförs ingen
värme om kroppar har samma
temperatur. Detta förstår man intui­
tivt men det framgår inte av någon
av de andra huvudsatserna så där­
för lade man till denna efteråt och
placerade den först. All temperera­
inte kan fortplantas så lätt. Vakuum
leder ingen värme i brist på mole­
kyler.
Medium Värmeledningsförmåga
Fasta material
W / (m K)
- Ag, Cu
420, 380
- Al (grundämne)
220
- Rostfria stål
15
- Glas0,93
- Trä, furu
0,1 - 0,4
- Glasull
0,035
Vätskor
- Vatten 20-100 °C
0,60 - 0,68
Gaser
- Luft 20 – 100 – 300 °C 0,025 - 0,032 - 0,045
turmätning och kalibrering baseras
på denna sats.
Första huvudsatsen:
Energi kan varken skapas eller
förstöras – bara omvandlas mellan
olika energiformer.
Andra huvudsatsen:
Kan formuleras på lite olika sätt
men den lämpligaste formuleringen
för mättekniker är att värme aldrig
övergår av sig själv från en kall
kropp till en varm.
VÄRMEÖVERFÖRING
Det finns tre olika mekanismer för
värmeöverföring, vilka kan uppträda
samtidigt eller var för sig: ledning,
konvektion och strålning. Kunskap
om de olika utbredningssätten är
väsentlig för att förstå vad som
händer i en mätsituation. Med för­
ståelsen kan man förebygga mätfel
genom att arrangera installationen
så att givaren inte stör mätningen
genom att skapa nya transportvä­
gar för värmeflödet.
Ledning
Tabellen visar värmeledningsförmå­
gan (konduktiviteten) hos några olika
medier. Värdena är ungefärliga
Konvektion
Konvektion innebär rörelser i fluiden
(=vätska eller gas)
Naturlig konvektion innebär rörel­
ser på grund av densitetsskillnader
som beror av temperaturskillnader.
Varm fluid är ”lättare” än kall och
”flyter upp”.
Påtvingad konvektion erhålls
genom omrörare, pumpar och fläk­
tar. Fluidens temperatur kan då bli
jämnare över volymen.
Värmeöverföring från fluid till fast
kropp underlättas av ökad fluidom­
strömning. Likaså är det lättare att
överföra värme med en vätska än
med en gas. Det beror på att väts­
kan har atomer eller molekyler som
överför sin vibrationsenergi tätare. I
vakuum förekommer ingen konvek­
tion i brist på molekyler.
Enligt temperaturmodellen ovan
där atomer (eller molekyler) vibrerar
så förstår man att en atom med
mycket vibration snart påverkar sin
granne att också vibrera. Denna
vibration eller värme sprider sig ge­
Vatten överför värme
nomtemperaturmodellen
att vibrationsenergin
Enligt
ovanförflyttas
där atomer (eller
molekyler)
vibrerar så förstår man
bättre
än luft
från
atommed
till atom.
annatsnart
ord för
att
en atom
mycketEtt
vibration
påverkar
sin granne
att också
vibrera.en
Denna
I figuren
nedan
strömmar
fluid i
värmeledning
är värmekonduktivi­
vibration
eller värme
sprider sig genom att vibrationsenergin
förflyttas
från atom till
ett rör. Vinkelrätt
mot strömnings­
tet. Se
och
atom.
Ettfigur
annat
ordtabell.
för värmeledning är värmekonduktivitet.
figur ochmed
tabellØ
riktningen är en Se
givarspets
nedan.
Metaller är som regel mycket bra
3 mm instucken till rörets centrum.
värmeledare. I vätskor och gaser
Flödet strömmar med 8 m/s och
Metaller
är som regel mycket
värmeledare. har
I vätskor
och gaser håller
håller molekylerna
störrebra
avstånd
temperaturen
är 50molekylerna
°C. I värme­
större
avstånd till
varandra,
varför vibrationernaöverföringsteorin
inte kan fortplantastalar
så lätt.
Vakuum
till varandra,
varför
vibrationerna
man
om
leder ingen värme i brist på molekyler.
T1
))))))))))))
Varm
Källa
))))))
Isolering
) ) ) ) )
T2
) ) ) )
T1>T2
Kall
sänka
T2°C
Värmeöverföring genom ledning (konduktivitet). Vibrationsenergin överförs från
Värmeöverföring
genom ledning (konduktivitet).
Vibrationsenergin
överförs
atom till atom. Ledningsförmågan
är som regel
bäst i metaller.
Gaser från
lederatom
sämst.
till atom. Ledningsförmågan är som regel bäst i metaller. Gaser leder sämst.
Medium
Värmeledningsförmåga
VärmeöverföringVärmeöverföring
EN TEMPERATURMODELL
- LIVLIGHETSTEORIN
En varm kropp har större rörlighet
i sina minsta element än en kall
kropp. Medelvärdet av den kine­
tiska vibrationsenergin hos atomer
och molekyler i en kropp är ett mått
på dennas temperatur.
Andra huvudsatsen: Andra huvudsatsen:
Kan formuleras på lite
Kan
olika
formuleras
sätt menpå
gerlite
attolika
värme
sättaldrig
men övergår
ger att värme
av sig aldrig
själv från
övergår
en av sig själv från en
kall kropp till en varm.kall kropp till en varm.
LEKTION 2 TERMODYNAMIK
OCH VÄRMEÖVERFÖRING
Första huvudsatsen: Första huvudsatsen:
Energi kan varkenEnergi
skapaskaneller
varken
förstöras
skapas
– bara
eller omvandlas
förstöras – mellan
bara omvandlas
olika
mellan olika
energiformer.
energiformer.
Termodynamikens nollte
Termodynamikens
huvudsats:
nollte huvudsats:
Om två kroppar är i Om
termisk
två kroppar
jämvikt med
är i termisk
en tredje
jämvikt
kropp,med
då en
är de
tredje
även
kropp,
i termisk
då är de även i termisk
jämvikt med varandra.
jämvikt
Medmed
andra
varandra.
ord så överförs
Med andra
ingen
ord värme
så överförs
om kroppar
ingen har
värme om kroppar har
samma temperatur. Detta
samma
förstår
temperatur.
man intuitivt
Detta men
förstår
detman
framgår
intuitivt
intemen
av någon
det framgår
av de inte av någon av de
andra huvudsatsernaandra
så därför
huvudsatserna
lade man till
så denna
därför efteråt
lade man
ochtillplacerade
denna efteråt
den först.
och placerade den först.
All tempereraturmätning
All tempereraturmätning
och kalibrering baseras
ochpå
kalibrering
denna sats.
baseras på denna sats.
Termodynamik
Termodynamik
För att förstå temperaturmätning
För att förstå måste
temperaturmätning
man ha grundläggande
måste man ha
kunskaper
grundläggande
i
kunskaper i
termodynamik och värmeöverföring.
termodynamik och värmeöverföring.
Figuren antyder att Figuren
varm materia
antyderhar
attstor
varm
kinetisk
materia
(rörelse-)energi
har stor kinetisk
i sina
(rörelse-)energi
minsta
i sina minsta
beståndsdelar, medan
beståndsdelar,
kallare materia
medan
innehåller
kallare
lägre
materia
kinetisk
innehåller
energinivå.
lägreDessutom
kinetisk energinivå. Dessutom
kräver normalt högrekräver
energinivåer
normaltmera
högre
utrymme.
energinivåer mera utrymme.
En temperaturmodell
En- temperaturmodell
Livlighetsteorin - Livlighetsteorin
En varm kropp harEnstörre
varm rörlighet
kropp har
i sina
större
minsta
rörlighet
element
i sina
än minsta
en kallelement
kropp. än en kall kropp.
Medelvärdet av den kinetiska
Medelvärdet
vibrationsenergin
av den kinetiska
hosvibrationsenergin
atomer och molekyler
hos atomer
i en kropp
och molekyler i en kropp
är ett mått på dennasärtemperatur.
ett mått på dennas temperatur.
I första lektionen gjorde vi en historisk tillbakablick. Nu går vi igenom grundläggande teori
för att överhuvud taget kunna mäta temperatur - Termodynamik och värmeöverföring.
vätskan har atomer eller molekyler som överför sin vibrationsenergi tätare. I vakuum
förekommer ingen konvektion i brist på molekyler.
exempelvis
havsbrisen).
Värme leds
Figuren visar
exempel
på
mellan kroppen och sanden. Rikt­
konvektion iningen
eluppvärmd
är från hög temperatur till
lägre.
ackumulatortank.
Värmestrålning
är en ofta förbi­
Värmeväxlaren
eller elpatronen
sedd felkälla vid temperatur­mätning:
värmer upp vattnet vars
Exempel
molekyler på
grund av ökad
• Reflexer till pyrometrar
vibrationsenergi
blir mer
• Påverkan
på givare när omåtskilda. Därmed
minskas
givande
ytor skiljer i temperatur från
fluiden
densiteten och
den
varma
• Vid förbränning är värmestrålning fluiden
stiger.
Då
fluiden
betydande.
Påtvingad konvektion erhålls genom omrörare, pumpar
och fläktar. Fluidens
svalnar
genom
värmeläckage
temperatur kan då bli jämnare över volymen.
produkt som mäter lufttempe­
eller uttag tillEn
värmeväxlare
ratur och tar hänsyn till inverkan av
packas
samman
är Globtermometern.
av molekylerna
ökadstrålningen
fluidomströmning.
Likaså En
TillVärmeöverföring från fluid till fast kropp underlättas
produkt
som
huvudsakligen
med
den
minskande
är exempel
det lättare
att överföra
värme
med en vätska
en gas. Det beror på mäter
att
Figuren visar
på konvektion
i eluppvärmd
ackumulatortank.
Värme­än medvärmestrålningen
är Plate Thermo­
och
sjunker
växlaren eller
elpatronen
upp eller
vattnetmolekyler
vars molekyler
på grund
avvibrationsenergin
ökad
vätskan
harvärmer
atomer
som
överför
sin vibrationsenergi
tätare.
I
vakuum
meter Heat Flux Meter (PTHFM)
vibrationsenergi blir mer åtskilda. Därmed minskas densiteten och den v­ arma
förekommer
ingen
konvektion
i brist
påuttag
molekyler.
fluiden stiger.
Då fluiden svalnar
genom
värmeläckage
eller
till värmeväx­
Vatten
överför
värme
bättre
än Strålning
luft
lare packas
molekylerna
samman
med den
minskande
vibrationsenergin och
sjunker.
Strålning
är en
elektromagnetisk
vågrörelse (IR-området) som
inte behöver ett
I figuren nedan strömmar en fluid
i ett rör.
Vinkelrätt
mot strömningsriktningen
är en
medium
för
värmetransporten.
Vakuum
utgör
alltså inget
hinder
för strålningsvärme
Figuren
visar
exempel
på
givar-spets
med
Ø
3
mm
instucken
till
rörets
centrum.
Flödet
strömmar
med
8
m/s
värmeövergångskoefficient, α (alfa),
och det är solstrålning ett bevis för.
konvektion
i eluppvärmd
2
och
har i W(m
temperaturen
är 50 °C. I värmeöverföringsteorin
talar
man om
som anges
K), d v s överförd
­effekt per kvadratmeter och grad
ackumulatortank.
Nettostrålningen
mellan
två kroppar går från
värmeövergångstal, a (alfa), som
C temperaturskillnad. Värmeöver­Temperaturgivare
varm
kroppar som har
2 till kall kropp.
Värmeväxlaren
eller Alla
elpatronen
K, d vöver
s överförd
anges i W/m
gångskoefficienten varierar med
temperatur
absoluta nollpunkten, 0
värmer
upp vattnet utstrålar
vars
typ av fluid och dess hastighet. För
kelvin (= -273,15°C),
effekt per kvadratmeter
och grad Cvärmeenergi.
molekyler på grund av ökad
vatten ger beräkningar i det här
temperatur-skillnad.
speciella exemplet 47 000 W(m2K)
Solbadsbilden härintill
vibrationsenergi
blir merillustrerar solens
medan luft inte förmår överföra
Värmeövergångstalet
varierar
strålningsvärme.
Ett med
moln
hindrar
åtskilda.
Därmed
minskas
2
mer
50
°Cän 160 W(m K). Vattnet överför
strålvärmen,
vilket
de flesta
vet av erfarenhet.
typ
av
fluid.
För
vatten
ger
densiteten
och förs
denvärme
varma
alltså här närmare 300 gånger mera
Via
mellan kropp och
beräkningar
i konvektion
det
här
speciella
effekt än luften.
fluiden
stiger.
Då
fluiden
luft (havsbrisen).
Värme leds mellan kroppen
2
I vardagslivet har vi lärt oss att vi
exemplet 47
000 sanden
W/m
K .värmeläckage
medan
luft är från hög
och
Riktningen
svalnar
genom
kan vistas lång tid i en bastu som
temperatur
till
lägre.
inte
förmår
överföra
mer
än
160
eller uttag till värmeväxlare
är 70-80 °C varm. Däremot skulle
är solstrålning ett bevis för.
2
vi aldrig frivilligt komma på idén att
Nettostrålningen mellan
två
krop­
molekylerna
samman
W/m
K.
Vattnet
överför
alltså
här
Värmestrålning är en ofta förbisedd packas
doppa pekfingret iTill
en kastrull med
par
går från varm till kall kropp. Allafelkälla vid temperaturmätning:
med
den
minskande
Exempel
närmare
300 gånger
mera effekt kroppar
än luften.
vatten av samma
temperatur!
som har temperatur över
• Reflexer
till pyrometrar
absoluta
nollpunkten,
0 kelvin (= vibrationsenergin och sjunker
•
Påverkan
på givare
när ytor skiljer i temperatur från fluiden
Strålning
-273,15°C), utstrålar
värmeenergi.
IStrålning
vardagslivet
har vi lärt oss att vi•kan
lång
i en
bastubetydande.
som är 70-80 °C varm.
Vidvistas
förbränning
är tid
värmestrålning
är en elektromagnetisk
Solbadsbilden
illustrerar
solens
värme
än
luft
Däremot
skulle överför
vi aldrig
frivilligtbättre
komma
på
idén
att
doppa
pekfingret
i en kastrull med
vågrörelseVatten
(IR-området)
som inte
strålningsvärme. Ett moln hindrar
I
figuren
nedan
strömmar
en
fluid
i
ett
rör.
Vinkelrätt
mot
strömningsriktningen
en
behöver
ett
medium
för
värmetran­
En
produkt
som
mäter
medelvärde
mellan
lufttemperatur och är
strålningen
är
strålvärmen,
vilket
de
flesta
vet
vatten av samma temperatur!
sporten. Vakuum
utgör alltså
erfarenhet. Via
förs
Globtermometern.
En produkt
som huvudsakligen
mäter värmestrålningen
givar-spets
medinget
Ø 3 mmav
instucken
till konvektion
rörets
centrum.
Flödet strömmar
med 8 m/s är Plate
hinder för strålningsvärme och det
värme mellan Heat
kropp ochMeter
luft (via
(PTHFM)
och har temperaturen Thermometer
är 50 °C. Flux
I värmeöverföringsteorin
talar man om
värmeövergångstal, a (alfa), som
2
Temperaturgivare
du vill
anges i Om
W/m
K,läsa
d mer
v om
s Värme­
överförd
överföring för mättekniker finner du det
effekt perpåkvadratmeter
och
grad C
Pentronics hemsida www.pentro­
temperatur-skillnad.
nic.se > Nyheter
> Teknikartiklar
Vill du fördjupavarierar
dig ytterligare
Värmeövergångstalet
medoch
lära
dig
ännu
mer
om
temperaturmät­
50 °C
typ av ning
fluid.
För vatten ger
så finns förstås Pentronics kurser i
BILD PÅ
PTHFM från
Sara.
beräkningar
i
det
här speciella
”Spårbar temperaturmätning”
förlagda
2
i
Västervik
eller
företagsförlagda
om så
exemplet 47 000 W/m K medan luft
önskas. För mer information se www.
inte förmår
överföra mer än 160
pentronic.se
2
W/m K. Vattnet överför alltså här
närmare 300 gånger mera effekt än luften.
PENTRONICNYTT 2017-2 • ÅRGÅNG 28
AKTUELLA
TEMPERATURKURSER
PENTRONICS PRODUKTPROGRAM
• Temperaturgivare • Temperaturtransmittrar
I vardagslivet har vi lärt oss att vi kan vistas lång tid i en bastu som är 70-80 °C varm.
ST1
• Temperaturindikatorer • Kablar - kontakter - paneler
Däremot
skulle
vi aldrig
frivilligt komma
på idén att doppa pekfingret i en kastrull med
25-26 oktober
2017
• Handhållna
temperaturmätare
• IR-pyrometrar
vatten av samma
temperatur!
• Reglerutrustning
Se www.pentronic.se för senaste
information om kurs­tillfällen.
Kontakta oss om temperaturkurs
på ditt företag.
• Dataloggrar och skrivare
• Kalibreringstjänster & -utrustning • Flödesmätare
• Fukthalts- & tjockleksmätare • GFM Glasflödesmätare
• Utbildningar i temperaturmätning • Elektro-optiska testsystem
& -kalibrering
Bergsliden 1, SE-593 96 Västervik
Tel. 0490-25 85 00, Fax. 0490-237 66
www.pentronic.se
Anmälan för prenumeration av PentronicNytt
gör du på vår hemsida www.pentronic.se