HÄSTUNDERSTÖDD TERAPI
En HÄLSOFRÄMJANDE REHABILITERINGSMETOD
VID PSYKISK OHÄLSA
MIKAELA HAMBERT
Examensarbete i socialt arbete
15 hp
Socionomprogrammet
05/2014
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
EQUINE ASSISTED TEHRAPY
- A REHABILITATION METHODE FOR PSYCHOLOGICAL WELL-BEING
MIKAELA HAMBERT
Hambert, M. Degree project in social work.
Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2014.
Equine assisted therapy is for many a yet unknown form of rehabilitation. In the current
situation there is a lack of documented research on horses' involvement in rehabilitation and
social work. Studies show that animals, and especially horses, can have a positive impact on
human well-being, both physically and mentally.
The focus of this study is to investigate whether equine assisted therapy can be used as a
health-promotion rehabilitation method for people suffering from anxiety-related disorders
such as depression, chronic fatigue syndrome, eating disorders and anxiety.
My aim with this study was to investigate whether rehabilitation method with horses could
result in improved mental health. I used semi-structured interviews of certificated therapists
who work with equine assisted therapy. I also made a minor literature study to find out what
previous research said on the subject.
The results of this studies show, among other things, that horses with theirs
specific properties are suitable for use in rehabilitation. Horses can bring calm and harmony to
the rehabilitation; show the reflection of a person's inner thoughts and emotions, promote
social relationships as well as increase self-confidence etc. The study's results imply that
equine assisted therapy is a well-functioning rehabilitation project for people affected by
mental illness caused by anxiety-related disorders.
Keywords: equine assisted therapy, KASAM, psychological distress, rehabilitation,
psychological well-being
Innehållsförtäckning
1. INLEDNING ................................................................................................ 1
1.1 Problemformulering ...................................................................................................... 2
1.2 Syfte ............................................................................................................................ 2
1.3 Frågeställning .............................................................................................................. 2
1.4 Avgränsningar .............................................................................................................. 2
1.5 Disposition ................................................................................................................... 3
1.6 Förförståelse ................................................................................................................ 3
1.7 Begrepp & definitioner ................................................................................................. 3
1.7.1 Begreppsförklaringar .............................................................................................. 4
1.7.2 Definitioner ............................................................................................................. 4
2. TIDIGARE FORSKNING ............................................................................ 6
2.1 Psykisk ohälsa ............................................................................................................. 6
2.2 Djur i vården ................................................................................................................ 7
2.3 Hästen som terapeutiskt verktyg .................................................................................. 7
2.4 Oxytocinet – kroppens naturliga återhämtning ............................................................. 9
3. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ................................................................ 11
3.1 KASAM .......................................................................................................................11
3.2 Biophiliahypotesen ......................................................................................................12
4. METOD ..................................................................................................... 13
4.1 Metodval .....................................................................................................................13
4.2 Urval & genomförande ................................................................................................13
4.3 Bearbetning av data ....................................................................................................15
4.4 Tillförlitlighet ................................................................................................................15
5. RESULTAT................................................................................................ 17
5.1.1 Hästunderstödd terapi – en väg tillbaka? ............................................................17
5.1.2 Sammanhang i vardagen .........................................................................................18
5.1.3 Hästen som relationsbyggare och motivator ............................................................19
5.1.4 Hästen som redskap vid medveten närvaro .............................................................21
5.1.5 Vem lämpar sig hästunderstödd terapi för? ..............................................................22
5.1.6 Motivation och mål ...................................................................................................23
5.1.7 Balans mellan arbete och vila ..................................................................................25
5.1.8 Självkännedom och socialt samspel.........................................................................26
5.2.1 Resultat av hästunderstödd terapi .......................................................................27
5.2.2 Fysiologiska resultat ................................................................................................27
5.2.3 Psykologiska och sociologiska resultat ....................................................................28
5.2.4 Metodens förekomst ................................................................................................29
6. ANALYS & SLUTDISKUSSION ................................................................. 32
7. REFERENSER........................................................................................... 36
7.1 Tryckta referenser .....................................................................................................36
7.2 Elektroniska refernser ................................................................................................37
Bilaga 1 Certifieringskriterier för IRT-certifierad ridterapeut..............................................38
Bilaga 2 Informationsbrev till verksamheter......................................................................40
Bilaga 3 Intervjuguide ......................................................................................................40
Bilaga 4 Terapeutiska övningar inom hästunderstödd terapi ........................................ 39
1. INLEDNING
Det finns anledning att tro att människan har haft sociala relationer med olika djurarter sedan
hundratusentals år tillbaka (Silfverberg & Tillberg, 2008). Det som skiljer relationen
människa-djur från relationen människa-människa, är djurens oförmåga att på förhand döma
människan efter utseende och socioekonomiska status, då dessa faktorer inte är relevanta för
djur. Djur har inga förutfattade meningar eller några dolda motiv. Relationer mellan
människor kan ofta vara komplexa och krävande, medan relation människa-djur ofta är enkel
och givande (Arluke & Sanders, 2008).
Jag har egna erfarenheter av att djur tenderar att ha en positiv inverkan på människors
mående, både fysiskt såväl som psykiskt. Flertalet gånger har jag bevittnat hur djur lyckas få
människor i min närhet att uppleva ett ökat välbefinnande. Jag hade dock, vid studiens början,
ingen vetskap om det som jag upplevt utgjorde en tillfällighet, eller om djuren verkligen har
en förmåga att främja människors hälsa. Mitt intresse växte och jag vill med denna studie
undersöka om hästunderstödd terapi är en välfungerande rehabiliteringsmetod vid psykisk
ohälsa.
För den oinvigde kan hästar i vården och i socialt arbete te sig som ett märkligt fenomen.
Frågan som kan ställas är om djur i allmänhet, och hästar med sin storlek i synnerhet,
verkligen bör användas i rehabilitering. Jag ber därför läsaren att istället fundera på konceptet
”hästar i vård och socialt arbete” utifrån att det är behandlarens grundprofession och klientens
behov och förutsättningar som ligger till grund för det terapeutiska arbetet. Arbete inom det
sociala fältet sker på många olika arenor, ibland tycks existerande resurser inte vara
tillräckliga. Den psykiska ohälsan i Sverige har aldrig varit så hög som nu och enligt forskare
finns det stor risk att den kommer fortsätta att öka (Andersson, 2010). En prognos tyder på att
depression kommer att vara den mest förekommande diagnosen i Sverige år 2020 (hjärnkoll).
För att samhället, och i synnerhet psykiatrin, ska kunna bemöta den prognosen ställs krav på
nya behandlings- och rehabiliteringsmetoder (Andersson, 2010). Jag finner det vara av stor
vikt att undersöka huruvida alternativa metoder som hästunderstödd terapi kan utgöra en
outnyttjad och hälsofrämjande resurs.
Denna uppsats är en intervjustudie som undersöker om och hur hästunderstöd terapi kan
hjälpa människor som drabbats av psykisk ohälsa i form av ångestrelaterade sjukdomar som
depression, utmatningssyndrom, ångest, självskadebeteende och ätstörningar.
Följande citat är taget från Passage, en bok som ger en översikt över det terapeutiska arbetet
som sker på en verksamhet i Skellefteå där hästar används som verktyg i det terapeutiska
arbetet.
”Detta är en viktig bok. Den visar på möjligheter. Den ger hopp. Vuxenpsykiatrin behöver
hopp. Det är det område inom sjukvården som är mest utsatt och mest eftersatt, Här kämpar
patienten ofta med dubbla bördor, det egna smärtsamma tillkortkommandet och skammen att
behöva söka hjälp hos en vårdform som i pressen kan beskrivas som både omänsklig och
maktfullkomlig.”
- Sven Forsling, baksida bok, 2010
1
1.1 Problemformulering
Forskningsintresset för denna studie är att undersöka huruvida hästars unika egenskaper kan
verka hälsofrämjande vid psykisk ohälsa genom att användas inom terapeutisk verksamhet.
Tidigare forskning är begränsad och delvis svårtolkad, då tidigare dokumenterade studier
inom ämnet är få och ofta saknar engelsk översättning. Den tillgängliga forskningen som
berör hästar i vårdrelaterade sammanhang fokuserar vanligen på hippoterapi, dvs.
sjukgymnastik som utförs på hästryggen (Ullenius, 2001 & Eriksson, 2009). Jag fann det
därför intressant att fokusera på ett perspektiv inom hästunderstödd terapi som inte är lika
välkänd och beprövad, dvs. den form av hästunderstödd terapi som används vid psykisk
ohälsa. Enligt FN:s världshälsoorganisation WHO är psykisk ohälsa idag den vanligaste
orsaken till sjukskrivning. WHO belyser även att psykisk ohälsa är en av de största
utmaningarna för folkhälsan i västvärlden (E8).
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att utforska huruvida hästunderstödd terapi kan utgöra en
psykiskt hälsofrämjande faktor för människor som drabbats av psykisk ohälsa så som
depression, utmattningssyndrom, ångest, självskadebeteende och ätstörningar. Min
förhoppning med denna studie är att belysa psykoterapins variationsmöjligheter genom att
undersöka möjligheterna till alternativa terapiformer där djur eventuellt kan utgöra ett redskap
och förstärka redan välfungerande beprövade terapimetoder.
1.3 Frågeställning
För att utföra denna studie har jag formulerat tre frågeställningar jag kommer att arbeta
utifrån. För att besvara uppsatsens syfte har jag konkretiserat vilka specifika frågor jag söker
svar på:
1. Är hästunderstödd terapi en hälsofrämjande behandlingsmetod vid psykisk ohälsa?
2. Vem kan ha nytta av hästunderstödd terapi?
3. Har behandlingsmetoden påvisat några resultat?
1.4 Avgränsningar
Det finns en mängd evidensbaserad forskning med fokus på fysioterapeutisk inriktning inom
hästunderstödd terapi, så kallat hippoterapi. Jag har därför valt att fokusera på hästunderstödd
terapi i samband med psykisk ohälsa. För att syftet med uppsatsen ska uppfyllas inom den
tidsram som finns till förfogande har jag valt att göra en intervjustudie. I enlighet med
samtyckeskravet från etiska riktlinjer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning har
jag avstått från att intervjua personer som genomgått hästunderstödd terapi och istället valt att
undersöka hur professionella terapeuter arbetar (E2). Jag valde att endast kontakta certifierade
terapeuter inom hästunderstödd terapi för att säkerställa att terapeuterna har en adekvat
utbildning. För att erhålla en certifiering som ridterapeut krävs en grundprofession inom
sociologi, vård- eller pedagogik som innebär självständigt terapeutiskt ansvar med
yrkesspecifika etiska regler. Detta då hästunderstödd terapi inte är en egen terapiform utan
2
kräver att terapeuten har en annan grundprofession. Därutöver finns ytterligare
certifieringskriterier som ska uppfyllas för att bli certifierad ridterapeut, se i bilaga 1 (E3). De
tillfrågade terapeuterna är eventuellt inte helt objektiva till behandlingsmetoden då de arbetar
med metoden och troligen har en positiv bild av den. Jag anser dock att de utgör en
betydelsefull källa för information om hästunderstödd terapi då de är experter inom området.
De intervjuade personerna kommer både benämnas som informanter och terapeuter 1-6. För
att undvika misstolkningar kommer eventuell syftning på annan terapeut eller terapeuterna i
allmänhet inte föregås av samtliga terapeuter eller efterföljas av siffror 1-6. Uppsatsen
kommer mestadels att utgå från ett professionellt perspektiv och redovisa de sex terapeuternas
skilda erfarenheter och upplevelser inom ämnet.
1.5 Disposition
Inledningsvis som en introduktion till studien kommer nedan en kort förförståelse för studien
presenteras, följt av förklaring av centrala begrepp och definitioner som förekommer i
uppsatsen. Jag finner det viktigt att läsaren får en tydlig och enhetlig bild av vad begrepp och
definitioner avser i denna uppsats. I kapitel två redovisas tidigare forskning som jag funnit
lämplig för uppsatsens syfte och har valt att använda mig av. Min förhoppning är att tidigare
forskning även ska skapa klarhet för läsare som inte har kunskap om eller är bekant med hur
relationer mellan människa-djur kan te sig. I kapitel tre presenteras de teoretiska perspektiv
jag valt att utgå ifrån. Vidare i kapitel fyra redogörs för metoden som använts i studien. Jag
finner det vara av största vikt att läsaren får en tydlig bild av hur undersökningen gått till, inte
minst för att ge läsaren en chans att bilda en uppfattning gällande uppsatsens tillförlitlighet.
Här redogörs även för hur analysen av insamlade data utförts. Vidare i kapitel fem presenteras
studiens resultat som återknyter till uppsatsens syfte och frågeställningar. Uppsatsen avslutas
med en analys och slutdiskussion i kapitel sex där jag diskuterar centrala delar av resultatet.
Samtliga referenser går att finna i slutet av uppsatsen följt av bifogade bilagor.
1.6 Förförståelse
Larsson (2005) menar att förförståelsen för ett ämne är beroende av den sociala kontext vi
befinner oss i. Enligt Larsson kan en förförståelse av ämnet för författarens del vara till fördel
vid intervjuprocessen då författaren har en övergripande bild av ämnet. Val av uppsatsämne
grundades på mitt eget brinnande intresse för hästar och de positiva effekter jag erfarit att
hästar har inom handikappsridning. Jag ställde mig frågan om hästar kan medverka i
behandlings- och rehabiliteringsarbete inom psykisk ohälsa och ångestrelaterade sjukdomar
på ett gynnande sätt. En nackdel med att författaren redan känner till ämnet kan vara att
författaren redan har bildat förutfattade meningar och kan dra förhastade slutsatser (Larsson,
2005). Jag är medveten om att min positiva inställning till ämnet inte kan uteslutas från att ha
påverkat undersökningens resultat men har under arbetets gång gjort mitt bästa för att tolka
informanterna så sanningsenligt som möjligt.
1.7 Begrepp & definitioner
I nedanstående avsnitt redogörs för några av de centrala begrepp och definitioner som
förekommer i uppsatsen. Först presenteras en kort lista på ord som är nischade för ämnet för
att skapa klarhet för läsare som inte är insatta i ämnet. Därefter definieras aktuella begrepp
3
som använts i uppsatsen där begreppens innebörd är omdebatterad. För att ge läsaren en
enhetlig bild gällande vilken definition som avses kommer jag uteslutande att använda
nedanstående definitioner.
1.7.1 Begreppsförklaringar
Hästunderstödd terapi (HUT) är ett paraplybegrepp som innefattar all sorts användning av
hästar som huvudverktyg inom terapi, rehabilitering och behandling (E3).
Equine Assisted Therapy (EAT) är den internationella termen för hästunderstödd terapi
(Håkansson, 2008).
Markarbete innebär att hästen arbetas av klienten och/eller terapeuten från marken (Von
Arbin, 2006).
Mindfulness är en meditationsmetod som fokuserar på att vara närvarande i nuet och tillåta sig
själv att slappna av, något som är ett grundläggande och regelbundet element inom
hästunderstödd terapi (Nilsonne, 2004).
Oxytocin är en signalsubstans i hjärnan som aktiveras vid bland annat amning, förlossning
och positiv berörning. Substansen påverkar bl.a. kroppen genom att reducera halten av
stresshormoner, sänker blodtrycket och ökar toleransen för smärta (Uvnäs Moberg, 2000).
1.7.2 Definitioner
Enligt Psynk, som är ett synkroniseringsarbete inom Sveriges Kommuner och Landsting
inom psykisk hälsa för barn och unga, innefattar psykisk hälsa mer än frånvaron av psykisk
ohälsa (E4). Psykisk hälsa innebär även att uppleva sin tillvaro som meningsfull och känslan
av att tillhöra ett sammanhang. Det är av mindre vikt i vilken omgivning sammanhanget och
meningsfullhet upplevs i då det väsentligt är att i känslan upplevs i någon social kontext som
vi befinner oss i, exempelvis på jobbet, i en fritidsförening, i en familj eller sociala
sammanhang med vänner och bekanta (E4). Det västentliga är att livet upplevs som
övervägande positivt. Att känna sig tillfreds med livet överlag är viktigt för att kunna ha
kapacitet och förmåga att hantera livets normala motgångar. Begreppet psykisk hälsa
innefattar även klientens möjlighet att befinna sig i ett sammanhang där individen får
möjlighet att använda sina tillgängliga resurser (E4).
Begreppet psykisk ohälsa används som en övergripande term som innefattar allt från psykiska
besvär som stör välbefinnandet och påverkar ens dagliga liv, till psykisk sjukdom som
schizofreni, depression, ätstörningar, tvångssyndrom m.m. (E4). Psykiska besvär kan
innefatta psykisk obalans och kan resultera i exempelvis oro, ångest, nedstämdhet och/eller
sömnsvårigheter. Psykiska besvär kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka
funktionsförmågan. Symtomen för psykiska besvär behöver inte vara så omfattande att
diagnos kan fastställas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation (E4). Det
är viktigt att inte sjukdomsförklara normala reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering
av allvarliga tillstånd kan påverka prognosen positivt (E4).
Ångest är stark rädsla, oro eller panik som uppkommer plötsligt. Vanliga symtom är
hjärtklappning, bröstsmärtor och yrsel. Ångest bör behandlas då risken finns att den
4
utvecklas till olika typer av fobier. En person som drabbats av ångest undviker oftast det
som framkallar ångesten vilket ofta leder till att ångesten upplevs som förvärrad
(Andersson, 2010). Självskadebeteende och ätstörningar kan uppkomma vid stark ångest.
Självskadebeteende innebär att avsiktligt skada sig själv, mer eller mindre allvarligt och
vanemässigt, utan att ha för avsikt att begå självmord, vanligen genom att skära, rispa, bränna,
slå eller bita sig själv (E5). Forskning har visat att hälften av alla som lider av
självskadebeteende även lider av någon form av ätstörningar. Att ta kontrollen över vad man
äter eller inte äter kan tillfälligt dämpa ångest och oro och ge utlopp för undertryckta känslor.
Att bryta ett destruktivt beteendemönster som självskadebeteende och ätstörningar är svårt
och kräver professionell hjälp där klienten får hjälp att ändra sitt beteende och finna strategier
att hantera känslor på ett mindre destruktivt sätt (E6).
Psykiska sjukdomar och psykiska funktionshinder är när symtom eller funktionsnedsättning är
av den typ eller grad att det kvalificerar till en diagnos. Både utmattningssyndrom och
depression klassas i en del sammanhang, beroende på graden av symptom, som psykisk
sjukdom. Depression kan uttryckas i långvarig nedstämdhet. Symptom kan vara nedsatt
intresse och glädje, sömnsvårigheter och ibland självmordstankar eller självskadebeteende
m.m. (E4). Utmattningssyndrom är ett allvarligt stadium av psykisk utmattning, ofta till
följd av stress. Symptom kan vara värk i kroppen, magont, koncentrationssvårigheter,
sömnsvårigheter, trötthet, nedstämdhet och ångest (Andersson, 2010).
Ytterligare ett centralt begrepp som används i uppsatsen är rehabilitering. Rehabilitering
innebär återställande av förlorad funktion/er (E7). Målet med rehabilitering är att hjälpa
klienten att återfå en funktion denne haft men som gått förlorad. För någon som drabbats av
utmattningssyndrom kan HUT ha som långsiktigt mål att klienten ska må så pass bra att den
kan påbörja arbetsträning för att sedan kunna återgå till ett arbete (Krauklis & Schenström,
2003).
5
2. TIDIGARE FORSKNING
Hästar har under lång tid avlats fram och tränats i syfte att tjäna människan; både som föda,
transportmedel, draghjälp och plöjning av åkrar. Hästen har många gånger varit livsavgörande
för människan då denne har transporterat sjuka och skadade människor till sjukhus (Von
Arbin, 1994). Användning av hästen som terapeutiskt verktyg är dock ett relativt nytt
fenomen, även om man så tidig som under 1500-talet rekommenderade ridning för hälsans
skull då det ansågs vara både fysisk och psykiskt välgörande (Von Arbin, 1994). Idag kan
hästunderstödd terapi ses som ett komplement till annan vård, rehabilitering och behandling
inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, kriminalvård och specialpedagogik (E9).
Intresseföreningen för ridterapi, IRT, menar att hästunderstödd terapi med fördel kan
användas som rehabiliteringsmetod för klienter med tillfällig eller permanent
funktionsnedsättning inom fysiologisk, sociologisk, kognitiv, intellektuell och psykologisk
karaktär (E9). Hästens medverkan i sjukgymnastik slog igenom under 1950-talet och är idag
en väl erkänd och dokumenterad behandlingsmetod. Hästen utgör ett utmärkt redskap som
rörligt underlag vid sjukgymnastiska övningar. Hästens medverkan inom psykiatrin, där
klienter får fokusera på stundande upplevelse, känsla, sammanhang och samspel, är dock för
de flesta okänd (Andersson, 2010).
Utbudet av tidigare forskning som berör hästar i psykiatrisk rehabilitering och behandling är
litet. Mestadels framkommer hästunderstödd terapi i kortare studier och artiklar. Utomlands är
fenomenet något större och i Tyskland och Österrike finns det dokumenterade utvärderingar
av användning av hästar i psykiatrisk verksamhet (Håkansson, 2008). Mycket av denna
litteratur finns dessvärre endast tillgänglig på tyska och engelsk översättning saknas vilket
försvårar insamling av informationen. I följande kapitel redogörs för den litteratur jag funnit
lämplig för uppsatsens syfte.
2.1 Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa innefattar allt från psykisk sjukdom till psykiska besvär som stör
välbefinnandet och påverkar klientens vardagliga liv. Besvär som kan drabba individer under
ungdomsåren eller senare i livet är t.ex. ångest, depression, ätstörningar m.m. Enligt WHO
(FN:s Världshälsoorganisation) är psykisk ohälsa det största och snabbast växande problemet
i västvärlden (E8). Psykisk ohälsa utgör idag även den mest omfattande anledningen till
sjukskrivning. I Sverige har idag tre av fyra erfarenheter av psykisk ohälsa, antingen är de
själva drabbade eller någon i deras närhet (E10). Psykiska funktionshinder kan variera i
väldigt stor utsträckning, vara medfött eller uppkomma senare när i livet. Exempel på
medfödda neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ADHD, Aspbergers syndrom och
autism. Psykiska funktionshinder innebär en nedsättning av kognitiva funktioner, dvs. de
processer i hjärnan som tar emot, bearbetar och förmedlar information. Detta påverkar i sin
tur individens förmåga att känna, tänka och lära (Andersson, 2010). Funktionerna påverkar
det primära minnet, närminnet, och det episodiska minnet, minne för tid, rum och händelser,
och även förmågan att sätta saker i ett sammanhang. Har klienten en sänkt minnesfunktion,
tillfällig eller permanent, påverkas graden av vakenhet, uppmärksamhet och hjärnans förmåga
att analysera händelser. Minskad vakenhetsgrad är energikrävande och leder snabbt till
utmattning. Kontinuerlig minskad vakenhet och svårigheter med närminnet kan leda till att
klienten känner sig dum och virrig och kan resultera i stress, ångest och i allvarliga fall leda
till ångestrelaterade sjukdomar som t.ex. utmattningssyndrom (Andersson, 2010).
6
Martin Krauklis och Ola Schenström har i sin bok Utbrändhet – den nya folksjukdomen
kommit fram till slutsatsen att stress och utbrändhet i Sverige kostar ca 80 miljarder kronor
per år. Krauklis och Schenström menar att den ökande stressen kommer att ge allvarliga
konsekvenser i vårt välfärdssamhälle. Då boken författades, år 2003, förtidspensionerades
motsvarande 50 % av alla nyfödda. I boken framkommer det att Sverige har den snabbast
växande stressrelaterad sjuklighet i västvärlden. Hur sjukvården ska kunna tillgodose det
växande vårdbehovet är ännu enligt författarna oklart (Krauklis & Schenström, 2003).
2.2 Djur i vården
Charlotte von Arbin är sjukgymnast och menar att hästen kan hjälpa klienter med ätstörningar
då det går att se tydliga kopplingar mellan hästarnas välmående och vikten av fasta rutiner
som behov av mat på specifika tider. Att få en systematisk rutin på dygnet som innefattar
sömn, vila, omvårdnad och mat skapar en struktur som kan vara behjälplig för klienter som
drabbats av ätstörningar (Von Arbin, 2006). En annan forskare inom ämnet är psykologen
Sven Forsling. I sin rapport Flickan och hästen (2001) belyser Forsling hur hästunderstödd
terapi som behandlingsform hjälpte flickor som var tvångsomhändertagna enligt LVU (Lag
1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga)(E11). Rapporten baseras på intervjuer
som Forsling gjorde med ett 40-tal flickor som genomgick terapibehandling med hästar som
redskap i en gårdsliknande miljö. Flickorna får i rapporten ge sin syn på hur hästarna har
påverkat deras behandlingar. Av flickornas berättelser framkom att hästar med gott resultat
kan användas som förstärkande redskap till att tydliggöra redan befintliga terapimetoder
(Forsling, 2001).
Ingmar Norlings ger i sin bok Djur i vården (2002) en sammanfattad bild över tidigare
författad forskning om sällskapsdjurs positiva påverkan på äldre människors livskvalité.
Norling framhäver att tidigare forskning pekar på att djur har en unik och framstående
kompetens som tar sig uttryck i deras förmåga att påverka människor positivt i svåra
livssituationer. Forskning har visat att djur även kan öka livskvalitén hos människor med olika
slags funktionsnedsättningar. Norling hävdar att en del djur är naturliga terapeuter då de är
icke-dömande av klientens bakgrund och socioekonomiska status. Djuren kan uppfattas som
stödjande och lyssnar på klienten utan att avbryta, komma med råd eller uttrycker negativa
reaktioner på det klienten berättar. Norling (2002) poängterar att tidigare forskning inom djurs
medverkan i vård och socialt arbete har gett ett övervägande positivt resultat inom såväl
sociala, fysiska som psykologiska problemområden.
2.3 Hästen som terapeutiskt verktyg
Det som särskiljer just hästen från andra djur och gör den lämplig för terapeutiska ändamål är
dess förmåga att läsa av människans humör, kroppsspråk och känslomässiga uttryck. Hästens
känslighet gentemot andra varelser bidrar till att den ansetts lämplig att använda inom en rad
olika terapeutiska sammanhang, såväl vid fysiska som psykiska besvär (Silfverberg &
Tillberg, 2011). Inom psykiatrin kan hästen bland annat användas som relationsbyggare,
informationskälla, metafor samt ge klienten möjlighet att träna sociala och psykologiska
färdigheter (Andersson, 2010). För att en god varaktig relation mellan människa-häst ska
fungera krävs det ömsesidig respekt, förståelse och tillit. Utan dessa faktorer är ett samarbete
inte möjligt. Hästen reagerar på människans verbala och icke verbala kommunikation och
kräver att människan är här och nu och fokuserar på den rådande situationen. Gör människan
inte det kan situationen snabbt bli riskfylld, då hästen är starkt präglad av sin historia som
7
bytesdjur och har ett inpräglat flyktbeteende vid vad den uppfattar som eventuell fara. Hästen
väger dessutom, beroende på storlek, mellan 50-1500 kg och har ett annat synfält än
människan, vilket gör att de tolkar omgivningen på ett för människan främmande sätt (Arluke
& Sanders, 2008).
Andersson (2010) menar att människans hjärna har två delar av hjärnan gemensamt med
hästens hjärna, reptil- och däggdjurshjärnan. Reptilhjärnan är den som hjälpt människan
överleva och styr vårt kamp- och flyktsystem. Däggdjurshjärnan styr våra känslor och
emotioner. Det som skiljer människans hjärna från hästens är den nyare delen av hjärnbalken
där människans reflekterande förmåga finns, något som hästen saknar. Nilsonne (2004) menar
att det reflekterande förnuftet skapar bland annat normer och värderingar, något som ibland
kan vara ett hinder för människans välbefinnande. Exempel är när vi agerar genom att
förändra vårt sociala beteende för att passa in i en social situation. Vid dessa tillfällen är det
rädslan för att inte passa in och för vad omgivningen ska tänka och tycka om oss som styr vårt
agerande. Ett annat exempel är överdriven självkritik till vårt eget agerande eller utseende
(Nilsonne, 2004). Här kan klienten lära av hästens förmåga att agera efter eget behov och inte
förändra sitt beteende på grund av oro att inte passa in i det sociala sammanhanget
(Andersson, 2010).
Hästen kan som terapeutiskt verktyg spegla klientens känslor och göra klienten medveten om
omedvetna beteenden och tankemönster på förtydligande sätt som en terapeut i ett samtalsrum
kan ha svårt att matcha. Med hästen som terapeutiskt verktyg och med guidning från en
utbildad terapeut kan klienten känna en ökad trygghet, få möjlighet att spegla sitt inre med
direkta gensvar från hästen, uppnå en känsla av sammanhang, erfara goda relationer och
förstärka sin identitet och självkänsla (Bornemark & Ekström von Essen, 2010).
Hästen kan även användas som; metafor för det klientens eget beteende, relationsbyggare, för
att testa klientens egna förmågor, bidra till att klienten får en känsla av sammanhang, verka
som en katalysator av befintliga terapimetoder, bidra till att klienten får en ökad
kroppskännedom och utgöra en motivator till terapisessioner (Andersson, 2010). Andersson
menar att hästar även kan lära klienten att hantera misslyckanden. Klienter som mår dåligt
lägger ofta mycket av skulden på det negativa som sker runt omkring dem på sig själva. Med
hästens hjälp kan klienten få en förståelse för omöjligheten att styra allt som sker i sin
omgivning. Även övningar som utförs med hästen kan misslyckas om hästen t.ex. blir skrämd,
störd eller distraherad under övningen. Paralleller kan dras till att klienten inte kan förväntas
prestera bra om det finns faktorer som stör, t.ex. dåligt psykiskt mående. Det är orimligt att tro
att klienten under stor psykisk press ska kunna utföra sitt arbete lika bra som någon som mår
bra.
Krauklis & Schenström (2003) menar att det ofta förekommer att en individ som drabbats av
sjukskrivning känner sig misslyckad och nedvärderar sig själv genom att tänka att denne inte
klarar av att utföra en enkel arbetsuppgift. I nästan samtliga fall handlar det om att individen
inte kan utföra uppgiften just nu, då det är för mycket annat runt omkring försvårar
koncentration och tar energi. Personen i fråga kommer kunna utföra uppgiften utan problem
vid ett senare tillfälle när denne inte har lika mycket annat som distraherar. Vid
utmattningsdepression kan en syssla som t.ex. gå upp ur sängen och välja kläder kännas
omöjlig att genomföra. Även då individen gjort detta oräkneliga gånger tidigare utan att ens
reflektera över det. Hästen kan här användas som en metafor som gör personen uppmärksam
på det egna beteendet då hästen omedelbart och påtagligt reagerar på alla distraktioner som
sker i dess omgivning (Andersson, 2010).
8
2.4 Oxytocinet – kroppens naturliga återhämtning
Människan har sedan urminnes tider varit medveten om att vi mår bra av att vara tillsammans
med människor och djur vi tycker om, den såkallade Biophiliahypotesen som menar att
människan har en genetisk stark koppling till andra levande organismer (Andersson, 2010).
Att socialisera med vänner eller familj har varit ett sätt för människan att känna trygghet och
tillåta kropp och sinne att slappna av. Först på senare år har forskningen funnit svar på vad det
är som får oss att må bra i nära relationer. Det har visat sig att fysisk kontakt och beröring har
en större hälsofrämjande effekt än förutspått, då beröring som upplevs positivt av den som blir
berörd aktiverar kroppens oxytocinsystem (Uvnäs Moberg, 2009). Relationer och möten med
djur och människor kan även ge upplevelser av beröring på ett psykologiskt plan, utan att den
faktiska fysiska beröringen sker. Exempel på psykologisk berörning kan vara när någon
lyssnar uppmärksamt på oss. Det kan räcka för att kroppens egna lugn- och rohormon,
oxytocin, ska utsöndras (Uvnäs Moberg, 2009).
En hälsofrämjande god relation kan, som nämnt tidigare, även ske mellan människa-djur.
Människor som drabbats av psykisk sjukdom har uppvisat en förbättrad funktionsförmåga när
de lever tillsammans med djur (Uvnäs Moberg, 2009). Oxytocin utgörs både av ett hormon
som förmedlas i kroppen via blodet och av en signalsubstans i nervsystemet som finns hos
nästan alla djurarter. Uvnäs Moberg anser att beröring utgör det mest lättillgängliga inflöde
till lugn- och rosystemet och även är lätt att påverka. Idag finns det bevis som tyder på att
oxytocin utsöndras i kroppen vid positiv beröring (Uvnäs Moberg). En viktig del i
hästunderstödd terapi utgörs av positiv beröring mellan människa-häst. Klienten får uppleva
hur hästen njuter och mår bra av beröringen som sker vid terapisessionerna. Studier tyder på
att förmågan av få någon annan att må bra bidrar till ökat välbefinnande även hos den som
utför beröringen (Uvnäs Moberg, 2000). En del klienter har negativa minnen av beröring och
kan tydligt uppvisa en rädsla för närhet till terapeuten. I dessa fall är det oftare lättare för
klienten att successivt vänja sig vid positiv beröring från hästen för att sedan successivt
introducera närhet/beröring från terapeuten (Andersson, 2010).
Idag upplever många människor att lugn och ro är en bristvara i vardagen. För att uppnå
avslappning använder vi oss av metoder som kan vara skadliga för kroppen, t.ex. konsumtion
av alkohol, tobak, mediciner och överkonsumtion/underkonsumtion av mat (Uvnäs Moberg,
2000). Hästunderstödd terapi innefattar avslappningsmetoder som använts i tusentals år för att
uppnå avslappning och ökat välbefinnande. Exempel är massage och olika beröringsmetoder
som, till skillnad från alkohol, tobak, medicin och mat inte har några dokumenterade
biverkningar. Anledningen till att massage inte är en mer förekommande avslappningsmetod
kan bero på avsaknaden av vetenskapliga dokumentationer (Uvnäs Moberg, 2000).
Uvnäs Moberg framhäver att depression och ångest är välkända symptom vid utbrändhet och
att besvären skulle kunna minska drastiskt vid regelbunden ökning av oxytocinutsöndring.
Även om ökad oxytocinutsöndring inte botar sjukdomar, kan hormonet lindra symptomen på
ett biverkningsfritt sätt och minska klientens behov av mediciner. Oxytocin har visat sig ha en
ångestdämpande effekt som leder till ökad nyfikenhet och social interaktion, ökad
energitillförsel och initiativtagande till socialt samspel, minskad halt av stresshormoner,
minskad muskelanspänning, ökad smärttolerans och känsla av lugn och välbefinnande (Uvnäs
Moberg, 2000). På sikt är oxytocinet även stärkande för människans immunförsvar vilket
medför att en ökad oxytocinutsöndring, t.ex. vid hästunderstödd terapi, leder till ett en
förbättrad psykisk såväl som fysisk hälsa (Uvnäs Moberg, 2009 & Andersson, 2010).
9
Som tidigare nämnt har forskare på senare tid lyckats mäta oxytocinutsöndring i kroppen.
Oxytocinet ett ämne som sätter igång vårt lugn- och rosystem, är läkande och återhämtande
för kroppen. Uvnäs Moberg (2000) menar att flertal som drabbas av psykiska sjukdomar har
sitt kamp- och flyktsystem ständigt påslaget. Kamp- och flyktsystemet är egentligen skapat
för att sättas igång när vi står öga mot öga mot ett rovdjur eller en annan fara. Inte som en
konstant aktivitet då systemet tar på kroppens resurser. Således är det förståeligt att
människans kamp- och flyktsystemet är beroende av att kroppen får möjlighet till
återhämtning för att vi ska må bra (Uvnäs Moberg (2000).
10
3. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
Hästens påverkan på människans hälsa och välbefinnande knyter an till ett salutogent
hälsoperspektiv vilket innebär att fokus läggs på faktorer som bidrar till hälsa istället för vad
som orsakar sjukdom (Antonovsky, 2005). Begreppet kopplas ihop med forskaren
Anonotvsky som menar att stress och påfrestningar av olika slag är naturligt och är alltid mer
eller mindre närvarande i livet. Det Antonovsky fann intressant var en del människor ändå,
trots motgångar, kunde bevara eller uppnå psykisk hälsa.
Jag valde att använda mig av följande två teorier som utgångspunkt för uppsatsen;
KASAM , som utgör min huvudsakliga teoretiska utgångspunkt för uppsatsen då den redogör
för känslan av meningsfullhet i livet och tillhörighet i ett sammanhang något som är relevant
för människans psykiska välbefinnande. Biophiliahypotesen är studiens andra teoretiska
utgångspunkt som redogör för människans genetiska anknytning till djur och natur som
hälsofrämjande faktor.
3.1 KASAM
KASAM är ett begrepp som myntades av Aaron Antonovsky och kan summeras som känslan
av att befinna sig i ett meningsfullt sammanhang. Antonovsky (2005) var professor i
medicinsk sociologi och studerade judiska kvinnor som överlevt koncentrationsläger.
Antonovsky fann att vissa kvinnor, trots att de utsatts för fruktansvärda levnadsförhållanden,
ändå lyckats behålla sin psykiska hälsa. Ämnet fascinerade och intresserade Antonovsky och
han ville finna ett svar. Han gjorde motsatt mot vad forskare före honom gjort och ställde sig
frågan vad som gör att människor förbli psykiskt friska, istället för att fråga varför vissa
människor mår psykiskt dåligt. KASAM utgör ett salutogent synsätt, vilket innebär att fokus
läggs på hälsa och friskhet. Efter en rad studier kunde Antonovsky finna att svaret på frågan
var KASAM – känslan av sammanhang. Grundtanken är att det som sker i individens tillvaro
upplevs som förutsägbart och begripligt. Individens förmåga att hantera det som sker och att
finna en meningsfullhet i det påverkar den psykiska hälsan. Antonovsky menade att
människor dagligen utsätts för stressorer som innebär att ett spänningstillstånd uppstår i
kroppen som måste hanteras på ett eller annat sätt. Hanteras stressorn på ett ogynnsamt sätt
kan det resultera i ohälsa eller sjukdom. Enligt Antonovsky (2005) har individer medfödda,
såväl som senare utvecklade, motståndsresurser som påverkar hur hög resistensen mot
stressorer är och påverkar vilket sätt stressorer hanteras på. Motståndsresurserna kan delas in i
olika kategorier som socialt stöd, jagstyrka, ekonomiskt kapital m.m. (Antonovsky, 2005).
KASAM sägs utgöra den främsta faktorn för att hanteringen av spänningstillstånden ska vara
så välfungerande som möjligt (Antonovsky, 2005). Antonovsky beskriver KASAM som en
vaccination mot psykisk sjukdom. KASAM kan delas in i tre delar: begriplighet, i vilken
utsträckning klienten upplever yttre och inre stimuli som rationellt tillgängliga. En klient med
hög känsla av begriplighet kan hantera och förklara inre och yttre processer som sker i dennes
närhet. Hanterbarhet utgör den andra delen som grundas på huruvida klienten upplever att
denne har tillgång till resurser för att kunna hantera de krav som ställs. En klient med en hög
känsla av hanterbarhet tar inte misslyckanden och olyckor personligt utan upplever att detta är
fenomen som kan drabba alla. En klient med låg känsla av hanterbarhet upplever att livet
behandlar denne orättvist och/eller skuldbelägger sig själv. Den tredje delen utgörs av
meningsfullhet (kallas i några sammanhang för motivationskomponent). Meningsfullhet syftar
till huruvida klienten känner att livet har en emotionell mening. En klient med hög känsla av
11
meningsfullhet klarar av att hantera och konfrontera de svårigheter och motstånd som denne
stöter på (Antonovsky, 2005).
3.2 Biophiliahypotesen
Biophiliahypotesen utgår från ett biologiskt och naturvetenskapligt perspektiv där människan
ses som en del av naturen (E12) Hypotesen är utvecklad av Edward O. Wilson som menar att
människan är en biologisk varelse som har en naturligt stark genetisk anknytning till andra
levande system som djur och natur. Människan är således anpassad till att interagera med
andra varelser. Wilson hävdar att de som berövas kontakt med djur och natur har större risk
att drabbas av psykiskt lidande då bristtillståndet, som Wilson kallar det, leder till en mätbar
nedsättning av välbefinnandet (E12 & Andersson, 2010). Djur och natur anses vara
välgörande för den psykiska hälsan då de inte ställer några höga krav på människan och
varken har förmågan att skuldbelägga eller ljuga för oss. Det kravlösa förhållandet till djur
och natur ger människan chans till andrum, återhämtning och därmed ökat välbefinnande.
Wilson påpekar att ur ett historiskt perspektiv hade de människor som samverkade med djur
och naturen evolutionära fördelar gentemot de som inte gjorde det. Djuren användes både som
föda vid jakt och senare som transportmedel men även för att minska stress och hjälpa
människor att återhämta sig, något som resulterade i ökad livskvalitet. Sammanfattningsvis
hävdar Wilson att förhållandet mellan människa-natur är en nödvändighet för människan
psykiska och fysiska välmående (Norling, 2002). Jag finner Biophiliahypotesen relevant för
denna studie då den beskriver hur människans välbefinnande och inre lugn- och rohormoner
frisätts i kontakt mellan människa-djur-natur.
12
4. METOD
Nedanstående kapitel inleds med en beskrivning av den forskningsmetod och urvalsmetod
som använts i studien. Efter följer en redogörelse för hur undersökningen genomförts och hur
databearbetningen utförts.
4.1 Metodval
För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ
forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2011). Kvalitativa studier
beskrivs som mjuk data som tenderar att lyfta fram egenskaper, intryck och stämningar.
Bryman beskriver den semistrukturerade intervjumetoden som en metod där det finns
utrymme för intervjuaren att följa upp intervjupersonernas svar med följdfrågor. En
semistrukturerad intervju ger informanten stor frihet att besvara frågorna och utveckla
svaren samtidigt som intervjuaren har en röd tråd att följa genom intervjuguiden (Bryman,
2011). Jag fann att en kvalitativ metod var bäst lämpad för att besvara uppsatsens
forskningsfrågor sett ur informanternas erfarenheter inom området. Genom att genomföra
intervjuer var målet att på ett djupare plan utforska eventuella resultat och uppfattningar av
terapimetoden. Ovanstående möjliggörs via intervjuer med möjlighet till följdfrågor.
Bryman (2011) menar att tillvägagångssättet av informationssökning i högsta grad påverkar
uppsatsens resultat. För att få en överskådlig blick av tidigare författad litteratur inom ämnet
utfördes en informationssökning av tidigare forskning inom ämnet. Litteratur valdes ut med
ett kritiskt förhållningssätt till litteraturens validitet och relevans för uppsatsens syfte.
Forskningsintervjuer kan uppfattas som ett något komplicerat samspel mellan informanten
och forskaren. En nackdel är att informationen alltid blir subjektivt tolkad av forskaren
(Bryman, 2011). Med ovanstående i åtanke utfördes intervjuerna med en förhoppning av att
till högsta möjliga mån bibehållande en neutralt samt empatisk förhållningsätt till
informanternas upplevelser och berättelser. Dock med en kännedom om att det aldrig går att
komma ifrån det faktum att insamlad data till viss del blir subjektivt tolkad av författaren
vid kvalitativa intervjuer (Bryman, 2011).
En nackdel med en kvalitativ studie är att studiens resultat inte kan generaliseras då
materialet inte är tillräckligt omfattande. Jag valde trots detta att inte utföra en kvantitativ
studie. Detta på grund av att det inom tidsramen för denna uppsats skulle bli svårt att finna
tillräckligt med informanter till en kvantitativ undersökning då hästunderstödd terapi har en
ringa utbredning i Sverige.
4.2 Urval & genomförande
Litteratursökning gjordes på Malmö högskolas olika bibliotek, Malmö stadsbiblioteket samt
internet för åtkomst av publicerade artiklar och tidskrifter. I studien användes Malmö
högskolas sökmotor Summon, för att få fram aktuell litteratur inom ämnet. Följande sökord
användes; hästunderstödd terapi, HUT, hästar psykiatri, hästars medverkan i vård och
socialt arbete och EAT. Böcker som inte fanns tillgängliga på biblioteken beställdes hem
från bokförlag.
13
Huvudsakligen användes tre böcker vilka var aktuella för studiens frågeställningar. Första
boken Passage (Andersson, 2010) ger en väl sammanfattad bild av hur hästunderstödd
terapi kan användas inom psykiatrin. I Passage beskrivs även behandlingsmetodens olika
upplägg och tillvägagångssätt. I boken finns även direkta citat från klienter som genomgått
behandling på verksamheten. Antonovksys bok (2005), Hälsans mysterium, utgör en
huvudkälla till uppsatsens huvudsakliga teoretiska utgångspunkt KASAM. Den tredje boken
författades av Nilsonne (2004), Vem bestämmer i ditt liv?, och gav en övergripande inblick
och förförståelse för hur dialektisk beteendeterapi, en gren av kognitiv beteendeterapi, med
fokus på acceptans, medveten närvaro, medkänsla och bekräftelse kan resultera i ökat
psykiskt välmående genom utförande av olika övningar. Annan litteratur har även studerats
i syfte att få en övergripande bild av tidigare studier och forskningsresultat.
För att finna verksamheter som använder sig av hästunderstödd terapi användes sökmotorn
Google med följande sökord; ridterapi, hästunderstödd terapi och HUT. Ett urval gjordes
sedan av de verksamheter som idag var aktiva och där certifierade terapeuter arbetade. Av
sökningarna på Google fanns 17 verksamheter i Sverige som använde sig av hästunderstödd
terapi i sin verksamhet. Av dessa var det 11 verksamheter som fokuserade på
hästunderstödd terapi för individer med psykisk ohälsa. Verksamheterna kontaktades via email då det var det kontaktnät som angavs på de olika hemsidorna. Terapeuterna fick
skriftlig information om uppsatsens syfte och anledning till intervjuerna. Terapeuterna
informerades även om att undersökningen medförde anonymitet. Om samtycke till intervjun
gavs fanns det möjlighet att besvara intervjufrågorna via e-mail eller telefon, då det inte
fanns ekonomiska eller tidsmässiga resurser inom ramarna för denna uppsats, att besöka
verksamheterna som var belägna utanför Skåne. Av de 11 tillfrågade verksamheterna var 6
intresserade av att delta i undersökningen.
De verksamheter och terapeuter som är relevanta för forskningsfrågorna och tillgängliga för
intervjuer har valts ut. Fokus för denna uppsats läggs på hur professionella terapeuter
upplever hästunderstödd terapi, med en medvetenhet om att terapeuterna eventuellt inte har
en helt neutral hållning till huruvida behandlingen är verksam eller inte. Jag ansåg dock att
terapeuterna, bortsett från klienterna som genomgått behandling, är de som är insatta i
ämnet och har tillräcklig kompetens och erfarenhet för att besvara mina frågor. Samtliga
terapeuter arbetar med hästunderstödd terapi i Sverige och är certifierade ridterapeuter.
Den första intervjun utfördes på plats vilket även möjliggjorde att personligen få träffa både
terapeut och hästarna på verksamheten. Fördelarna med att utföra intervju på plats är
många. En positiv faktor är att terapeuten troligtvis känner sig mer hemmastadd i en
välkänd miljö. En annan positiv faktor är som intervjuvare får möjlighet att se hur
verksamhetens fysiska miljö ser ut (Bryman, 2011). Väl på plats utfördes intervjun med
semistrukturerade frågor i ett fikarum intill stallet. Efter terapeutens samtycke spelades
intervjun in, detta för att vid senare tillfälle kunna återgå till materialet. Ytterligare en fördel
med att spela in intervjun är möjligheten för intervjuaren att fokusera på vad informanten
beskriver, då anteckningarna under intervjun inte kräver full uppmärksamhet. Under
intervjun fördes aven anteckningar med nyckelord för att kunna bibehålla en röd tråd genom
intervjun. Intervjuguiden med de semistrukturerade frågorna underlättade processen då det
annars föreligger risk att intervjun glider iväg från det tänkte ämnet, särskilt då både
terapeut och forskare hyser stort intresse för ämnet.
Den andra intervjun utfördes per telefon. Vid telefonintervjun fann jag det vara av högsta
vikt att föra anteckningar under tiden då det inte fanns möjlighet att spela in samtalet.
14
Fyra informanter föredrog att svara skriftligt via e-mail. Av dessa fick jag utförliga och
konkreta svar men, som tidigare nämnt, ger intervjumetoden inte den helhetsbild som en
intervju på plats bidrar med. Det finns inte heller möjlighet under intervjuerna via e-mail att
ställa naturliga följdfrågor till informanterna, det fanns dock möjlighet att utveckla frågorna
i intervjuguiden och ställa följdfrågor vid behov.
Vid samtliga intervjuer, bortsett från den första, gick jag tyvärr miste om informanternas
icke-verbala kommunikation, exempelvis kroppsspråk, vilket kan utgöra en betydelsefull
del av informationen. En nackdel med telefon- och intervju via e-mail är att intervjuaren går
miste om helhetsintrycket av både informanten och dennes kroppsspråk och även
möjligheten till att se verksamheten där behandlingen utförs Jag är medveten om att det är
större sannolikhet att det skett missförstånd i tolkning av terapeuternas svar som till viss del
kan ha påverkat uppsatsens reliabilitet, men då terapeuternas svar var konkreta gjordes
bedömning att ändå använda dessa i studien.
Fördelen med olika datainsamlingsmetoder som telefonintervju och e-mail är att det finns
möjlighet att intervjua terapeuter som arbetade på verksamheter som ligger utspridda i
landet. Nackdelen är att det inte går att utesluta att informanterna tolkade frågorna i
intervjuguiden på skilda sätt. Ett antagande som heller inte kan uteslutas är att det gavs en
klarare bild av verksamheten som jag fick möjlighet att besöka och där aktuella följdfrågor
kunde besvaras direkt av terapeuten.
4.3 Bearbetning av data
Enligt Bryman (2011) måste forskaren vara på sin vakt vid bearbetning av kvalitativ data då
materialet snabbt tenderar att bli stort och otympligt. Materialet till denna studie är relativt
begränsat till sin omfattning och således löper forskaren inte samma risk att överösas med
en enorm mängd data. På grund av uppsatsens ringa omfattning, som endast redovisar sex
stycken ridterapeuters erfarenheter, kan inga generella slutsatser av resultatet dras.
Intervjun som utfördes på plats transkriberades så ordagrant som möjligt utifrån
bandinspelning och tillhörande anteckningar. Under telefonintervjun användes anteckningar
som tagits under intervjun. De intervjuer som skedde via e-mail erhölls skriftliga svar på
från terapeuterna. Efter transkriberingen lästes samtliga intervjuer igenom igen och de data
som ansågs vara aktuella för frågeställningarna och uppsatsens syfte valdes ut. Citat från
intervjupersonerna används för att säkerställa den interna validiteten (Bryman, 2011). Data
som framkom i transkriberingen delades in i två huvudteman inför tematisering av studiens
resultat. Meningstolkningen sker utifrån ett hermeneutiskt förståelseperspektiv med fokus
på dessa två teman och via studiens huvudsakliga teoretiska utgångspunkt KASAM
(Bryman, 2011).
4.4 Tillförlitlighet
För att uppnå validitet i studien, dvs. att uppsatsen undersöker det som den var planerad att
undersöka krävs enligt Bryman (2011) att författaren är kompetent, skickig och empatisk
vid intervjuerna. Jag har till den grad det varit möjligt försökt att uppnå en god validitet
genom att använda mig av en intervjuguide och varit lyhörd för terapeuternas beskrivningar.
Samtliga intervjuer utfördes av samma person och användning av samma intervjuguide
skedde för att uppnå högsta möjliga validitet. Dock kunde inte exakt samma följdfrågor
15
ställas vid de olika intervjutillfällena, beroende på terapeuternas skilda svar på frågorna i
intervjuguiden. En nackdel med uppsatsens metodval är att jag som enda författare har
tolkningsmonopol på informanternas berättelser (Kvale & Brinkmann, 2009). Jag har under
uppsatsens gång reflekterat över om det kan ha skett misstolkningar av informanterna och
om jag omedvetet vägt in egna svar och värderingar i resultatet. Min egen personliga
påverkan går inte att utesluta från resultatet men jag har efter bästa förmåga försökt att
minimera den.
Bryman (2011) menar att den kvalitativa forskningens tillförlitlighet har diskuterats och
kritiserats bland kvantitativa forskare. Bryman menar att den kvalitativa forskningsmetoden
bör bedömas utifrån andra kategorier än de som vanligast förekommer bland kvantitativa
forskningsmetoder, dvs. reliabilitet och validitet. Bryman menar att dessa
bedömningskategorier inte ger en rättvis bild av en kvalitativ metods tillförlitlighet och
förespråkar en indelning i följande fyra kategorier; trovärdighet, att forskningen skett inom
ramarna för de regler som finns. Överförbarhet, att studiens resultat går att överföras till
annan forskning och bygger på kunskap som beskriver typiska drag för den undersökta
gruppen. Pålitlighet, alla stadier i forskningsprocessen har granskats för att försäkra att
studiens resultat är grundat på tillförlitlig mängd data. Brymans fjärde kategori utgörs av
möjlighet att styrka och bekräfta vilket bygger på att forskaren agerar i god tro och i största
möjliga mån ser till att personliga åsikter inte påverkar studiens resultat. Forskaren måste
dock vara medveten om att det inte är möjligt att vara objektiv i kvalitativ forskning och att en
eventuell påverkan inte går att utesluta. Jag har i denna studie följt ovanstående kriterier efter
bästa förmåga. Informanternas subjektiva tolkningar och upplevelser tillsammans med
litteraturstudier ligger till grund för uppsatsens resultat. För att undvika felaktiga tolkningar
och missförstånd har jag under intervjuerna ställt följdfrågor till informanterna för att klargöra
att jag tolkat dem korrekt. Till de informanter som besvarade intervjufrågorna via e-mail har
vid behov ett klargörande via e-mail skett för ge en så korrekt bild som möjligt.
16
5. RESULTAT
I nedanstående kapitel redovisar jag resultaten från intervjustudien. För att inte röja
informanternas identitet har jag valt att benämna samtliga informanter för terapeut 1-6.
För att informanternas identitet inte ska kunna avslöjas kommer ingen närmre beskrivning
av informanterna att ske, då den ringa utbredningen av aktiva terapeuter inom
hästunderstödd terapi skulle kunna avslöja informanternas anonymitet. Samtliga sex
informanter är certifierade ridterapeuter och arbetar i Sverige med hästunderstödd terapi för
klienter som drabbats av psykisk ohälsa. Som tidigare nämnt i avgränsningar kommer de
intervjuade personerna att benämnas som informant, samtliga terapeuter eller terapeut 1-6
för att utesluta syftningsfel.
Min förhoppning med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan teori och
empirin, dvs. om resultat av tidigare forskning inom ämnet överensstämde med
informanternas erfarenhetsbaserade kunskap inom arbete med hästunderstödd terapi. Jag
finner det vara av vikt att poängtera att data som insamlats är tredjehandsinformation då det
p.g.a. etiskt övervägande inte utfördes några intervjuer med klienterna. Således består data
av terapeuternas tolkning av klienternas upplevelser. Jag valde att dela in studiens resultat i
två huvudteman vilka besvarar mina frågeställningar. Huvudteman används dels för att
underlätta för läsaren och dels för att underlätta processen att presentera och analysera
insamlat material (Bryman, 2011).
Första huvudtemat, Hästunderstödd terapi – en väg tillbaka?, redogör för studiens första
frågeställning, huruvida hästunderstödd terapi, sett ur terapeuternas professionella
perspektiv, kan hjälpa människor som drabbats av psykisk ohälsa till ett förbättrat psykiskt
mående. Här redogörs även för hästens roll i behandlingsprocessen med avsikt att jämföra
hästunderstödd terapi med reguljär samtalsterapi. Här redogörs även för studiens andra
frågeställning, vilka som kan ha användning av behandlingsmetoden.
Det andra huvudtemat, Resultat av hästunderstödd terapi, redogör för studiens tredje
frågeställning, har behandlingsmetoden påvisat några resultat? I avsnittet sammanfattas de
resultat som terapeuterna via sin praktiska tillämpning av hästunderstödd terapi har funnit
att behandlingsmetoden resulterat i. Här presenteras även metodens förekomst, en faktor
som visade sig ha stor betydelse för klienter såväl som terapeuter.
5.1.1 Hästunderstödd terapi – en väg tillbaka?
En aktuell fråga för att besvara huruvida hästunderstödd terapi är en verksam
behandlingsmetod för personer som drabbats av psykisk ohälsa är vilka faktorer som gör
hästunderstödd terapi framgångsrik där mer traditionella terapiformer inte lyckats. Margareta
Håkansson har 25-års erfarenhet av psykiatrin och är idag en av de främsta forskarna inom
hästunderstödd terapi i Sverige och har en möjlig förklaring till frågan.
”Inom hästunderstödd terapi kan vi kombinera motorisk inlärning, stabilitetsträning,
motivation, kroppskännedomsövningar och socialt samspel mellan individer. Detta paket
presenteras i en stressreducerande miljö med djur och natur. Det är inget vi klarar av att göra
på en brits i ett behandlingsrum.”
- Margareta Håkansson (Andersson, s 77, 2008).
17
Samtliga terapeuter som intervjuades i studien menade att ett välfungerande koncept under
hästunderstödd terapibehandling är att teori varvas med praktik, något som skiljer sig från
vanlig terapeutisk samtalsmetod som nästan uteslutande baseras på samtal. Klienterna har på
HUT-verksamheterna lättare att ta till sig de teoretiska delarna som diskuteras när möjlighet
finns att tillämpa dessa i de praktiska övningarna med hästarna direkt efter en teoretisk lektion
(terapeut 2).
Andersson (2010) och terapeuterna som intervjuades i studien menar att hästunderstödd terapi
är en nygammal behandlingsmetod mot psykisk ohälsa. Hästar har även historiskt sett använts
som redskap med syfte att minska stressnivån i kroppen samt möjliggöra ökad återhämtning
för kropp och sinne, vilket resulterar i ett bättre psykiskt mående, och i sin tur förbättrad
livskvalitet. Samtliga terapeuter som intervjuades var övertygade om att hästunderstödd terapi,
utfört av professionella terapeuter, i rätt anpassad miljö med lämpliga metoder, är
hälsofrämjande vid psykisk ohälsa.
5.1.2 Sammanhang i vardagen
En påverkande faktor till den ökade psykiska ohälsan i landet tros bero på en ökad känsla av
ensamhet och brist på tillhörighet i ett sammanhang (terapeut 1). Studier visar på att
människor idag upplever sig vara mer ensamma än någonsin tidigare (terapeut 1). Allt mer tid
spenderas enskilt inomhus framför tv och dator och mindre tid spenderas i sociala
sammanhang som t.ex. lagidrott och andra fritidsaktiviteter i grupp. Känslan av social
samvaro har likaså minskat drastiskt vilket resulterar i ett lågt KASAM (terapeut 1).
Människan spenderar även allt mindre tid utomhus i naturen och går därmed miste om dess
lugnande och återhämtande effekt (terapeut 1).
Uvnäs Moberg (2000) menar att större delen av befolkningen idag tenderar att ha en högre
stressnivå i kroppen än vad som noterats under tidigare generationer. Vidare menar Moberg att
detta resulterar i att kropp och sinne inte får den återhämtning som utgör ett grundläggande
behov för människans välmående. Samtliga terapeuter vidhöll att en högst trolig orsak till
tillväxten av ångestrelaterade sjukdomar har sin grund i människans ökade stressnivå och
samtidigt minskad tid för återhämtning. Ökad stress i kombination med minskad vistelse i
naturen anses, enligt terapeut 1 & 2, vara en påverkande faktor till den ökade psykiska
ohälsan i Sverige.
Terapeut 1 berättar att forskning visar på att den miljö där människan överlag frisätter mest
oxytocin, kroppens egna lugn- och rohormon som motverkar stress, och har uppmätt en
minskad stressnivå, är vid vistelse ute i naturen. Helst på en relativt öppen plats med fri sikt åt
flertal håll samt skog inom räckhåll som möjliggör flykt och gömställe vid eventuell
ankommande fara (terapeut 1). Ovanstående forskningsresultat är ingen slump utan en instinkt
som lever kvar i människan sedan stenåldern då människans kamp- och flyktinstinkt var
avgörande för dess överlevnad (terapeut 1). Ovan nämnda resultat stärker tilltron på att
Biophiliahypotesen utgör en grund till varför människan mår bra av att vistas i natur och/eller
tillsammans med djur (terapeut 1).
Även tidigare studier och forskning bekräftar att Biophiliahypotesen betraktas som en
väsentlig teori där människans starka genetiska band till andra levande ting bevisligen bidragit
till människan utveckling samt verkar främjande för människans psykiska och fysiska mående
18
(Andersson, 2010 & Nilsonne, 2004 & E8). Terapeut 5 är övertygad om att människan har en
naturligt stark genetisk anknytning till djur och natur och berättar om ett experiment som
utfördes på ett sjukhus i Schweiz på patienter som genomgick gallstensoperationer.
Patienterna delades upp i två grupper. En grupp patienter fick ligga på sjukhuset och
återhämta sig efter operationen i ett rum med utsikt över vacker natur medan den andra
gruppen patienter placerades i ett rum utan utsikt mot natur. Resultatet av studien resulterade i
att de patienter som hade utsikt över natur tillfrisknade betydligt fortare, och hade en högre
halt av oxytocin i kroppen, än de patienter som låg i ett rum utan utsikt mot natur (terapeut 5).
Att drabbas av psykisk ohälsa som t.ex. utmattningssyndrom och depression leder ofta till
sjukskrivning för klienten ifråga (terapeut 6). En åtgärd som medför att klienten ofta känner
sig isolerad och utanför i samhället. Klienten tillbringar därmed ofta mycket tid i det egna
hemmet, oftast ensam och utesluten ur det självklara sammanhang som ett arbete
automatiskt medför (terapeut 6). Terapeut 2 berättar att många klienter som påbörjar
behandlingen brukar känna en enorm ensamhet, trots att flertal av klienterna har ett brett
socialt nätverk. Klienterna upplever ofta att omvärlden inte förstår hur de mår och att
vänner och familj inte vet hur de ska hantera situationen. Tillvaron vid påbörjan av en
behandling beskrivs ofta av klienterna som kaotisk (terapeut 2). Andersson (2010) bekräftar
att känslan av att befinna sig i en tillvaro som upplevs kaotisk, obegriplig och oförutsägbar
riskerar att leda till en försämrad psykisk hälsa.
Även känslan av utanförskap som klienterna ofta upplever kan leda till en känsla av
meningslöshet i livet, vilket ofta medför att klientens sjukdomsstadium förvärras (terapeut
6). Terapeut 6 menar att för att klienterna ska lyckas bryta den onda cirkel krävs en
beteendeförändring som resulterar i att vardagen upplevs meningsfull. Enligt samtliga
terapeuter är det av högsta vikt att klienten får en känsla av sammanhang i ett tidigt skede i
behandlingen för att lyckas påbörja vägen tillbaka till psykiskt välbefinnande.
Klienterna får under behandlingstiden vägledning med att ta reda på vad som är
meningsfullt i deras respektive livssituation och vad de kan göra för att tillföra ett
sammanhang i sin tillvaro, t.ex. via regelbundna behandlingssessioner. Klienterna får även
via teorisessionerna kunskap om hur kroppen kan reagera vid olika situationer och hjälp att
normalisera de känslor och tankar som uppstår (terapeut 6). Målet med nämnda resultat är
att klienterna ska stärka sitt KASAM. Ett starkt KASAM är en förutsättning för ett psykiskt
välmående (terapeut 6 & Antonovsky, 2005).
5.1.3 Hästen som relationsbyggare och motivator
Terapeut 6 menar att tillit mellan klient-terapeut är en förutsättning för att behandlingen ska
ge resultat. Det är först efter att en grundläggande tillit byggts upp mellan klient-terapeut
som det är möjligt att påbörja behandlingen mot ett psykiskt välmående (terapeut 3). Att
klienten ska ha tilltro till terapeuten från början är ingen självklarhet då flertal klienter som
kommer till verksamheterna har anknytningsproblem från sina första levnadsår vilka ibland
ligger till grund för problem som gett sig tillkänna i form av psykiska besvär i vuxen ålder
(terapeut 3). Terapeut 3 berättar att hon funnit hästarna behjälpliga för att bygga en bra
relation till klienterna. Hästarna kan på ett naturligt och otvunget sätt hjälpa till att bygga
upp tilliten mellan klient-terapeut, klient-klient och mellan klient-häst (terapeut 3).
Terapeut 1 berättar att hon erfarit att flertal klienter som kommit till verksamheten blivit
utsatta för övergrepp tidigare i livet. Det kan vara sociala, sexuella, fysiska eller verbala
19
övergrepp där förgriparen varit en person som ingått i klientens familj eller vänkrets.
Övergrepp mot barn och unga sker oftast av en person som barnet/den unge litar på
(terapeut 1). Vid dessa fall är det mycket viktigt att som terapeut inleda en försiktig start på
behandlingen där klienten får möjlighet att bestämma själv i vilken takt klienten vågar och
kan lita på terapeuten, t.ex. med hjälp av tillitsövningar (terapeut 1).
En tillitsövning mellan klient-häst kan t.ex. bestå av att klienten arbete med hästen lös i ett
inhägnat område. Här kan klienten iaktta hästens sociala samspel och beteende. Hästen
läser av klienten och bestämmer om den har nog med förtroende för klienten för att
genomföra övningen (terapeut 1). Terapeut 1 berättar att hon vid dessa övningar läser av på
vilket sätt hästen bemöter och speglar klientens beteende och känslotillstånd för att sedan
kunna utgå från det känslomässiga läget klienten befinner sig i vid fortsatt arbete (terapeut
1). Efter övningen brukar klient och terapeut reflekterar över vad som skedde, vilka signaler
hästen och klienten sände ut m.m. Klienten kan t.ex. reflektera över vilka känslor som
uppkom under övningen och träna på att verbalisera dessa. Ett av målen med tillitsövningen
är även att klienten blir uppmärksam på sitt beteende och börjar reflektera över vilka
signaler klienten medvetet eller omedvetet sänder ut till omgivning (terapeut 1).
Terapeut 3 berättar att flertal klienter som kommer till verksamheten känner att de blivit
dåligt bemötta av vårdsystemet tidigare och har tappat förtroendet för behandlare inom
vårdorganisationen. En del klienter har varit tvångsinlagda tidigare i livet, och kan både
känna rädsla och oro inför vad behandlingen kommer innefatta (terapeut 3). Terapeut 3
berättar att det i en del fall underlättar att påbörja en uppbyggnad av förtroende mellan
klienten-terapeut genom att visa klienten att hästen har fullt förtroende för terapeuten. Detta
kan till exempel ske genom att terapeuten kallar på hästen då den är lös i en inhägnad.
Klienten får då bevittna att hästen frivilligt kommer fram till terapeuten (terapeut 3).
Samtliga behandlande verksamheter i denna studie lägger stor vikt vid att hästar såväl som
klienter alltid frivilligt ska komma och arbeta under behandlingarna, helt utan tvång och
våld, något som kan underlätta för klienter som känt sig illa bemött eller behandlade av
vårdsystemet tidigare (terapeut 1-6).
”Då hästar precis som människor har mer eller mindre jobbiga erfarenheter av omvärlden
kan en häst som farit illa och blivit rädd uppvisa liknande beteende som en människa som
farit illa. Det kan kännas som en lättnad för klienterna att de inte är ensamma om sin
rädsla. Märker jag att en klient är rädd eller osäker brukar jag presentera klienten för en
häst som tidigare farit illa. Jag kan då förklara varför hästen agerar som den gör och t.ex.
blir rädd vid oväntade rörelser från omgivningen men att hästen idag har förtroende för
mig. Det är viktigt att alltid sträva efter en avspänd miljö i stallet och att ha hästar med
skilda personligheter och erfarenheter är till stor nytta för att kunna nå fram till olika
klienter.”
- Terapeut 5
Tillit mellan klient-terapeut kan även byggas upp under samarbete vid hantering av hästar i
olika miljöer. Terapeut 5 berättar att flertal klienter finner det lättare att ta upp svåra ämnen
när klient-terapeut pysslar med hästar i stallet. Även Andersson (2010) hävdar att
majoriteten av klienter finner stallmiljön mer avslappnad och situationen mindre ansträngd i
stallet jämfört med i ett samtalsrum där flertal klienter uttryckt att de upplever en press på
att säga ”rätt” saker (Andersson, 2010).
Sven Forsling, författare till Flickan och Hästen (2001), föreläste på en av verksamheterna
20
om brister som finns i barn- och ungdomspsykiatrin och hur hästar kan hjälpa terapeuter
och behandlare att nå fram till barn- och ungdomar. Forsling bekräftar att tillit mellan
terapeut-klient-häst är grundläggande för att behandlingen ska fungera. Terapeut 1 ger ett
exempel på en klient som var helt avstäng, blockerad och aggressiv. Terapeuterna försökte
få kontakt med ungdomen men lyckades inte nå fram. ”Sven Forsling, hade umgåtts med
klienten ifråga i stallet flera gånger men jobbade inte aktivt med klienten. När Sven
Forsling anlände till platsen då klienten var helt avstängd, nådde hans röst fram till
klienten och situationen kunde säkras.” (terapeut 1). Terapeut 1 menar att det var p.g.a. att
Sven Forslings arbetat med hästar tillsammans med klienten och då skapat en stark tillit
dem emellan som gjorde att Forsling kunde nå fram till ungdomen på ett sätt andra inte
lyckades med. ”Hästen når helt enkelt in där människan inte räcker till!” (terapeut 1).
Precis som med annan behandling och rehabilitering kan det vara svårt för en del klienter
som mår psykiskt dåligt att finna kraft nog att ta sig till terapisessionerna (terapeut 4).
Terapeuterna 2,4 & 6 uttrycker att de upplever att hästen kan utgöra en motivator till att
klienter ser fram emot behandlingstillfällena. En del klienter känner även ett visst positivt
ansvar gentemot hästarna att faktiskt ta sig till behandlingstillfällena, då känslan av att
hästarna behöver dem, att de har en plats i ett meningsfullt sammanhang, överväger känslan
av att de egentligen inte orkar (terapeut 2,4 & 6). Andersson (2010) menar att klienternas
känsla över att kunna få hästarna att må bra, på samma gång som hästarna får klienterna att
må bra, är en betydelsefull del för att klienterna ska orka ta sig till behandlingen även under
en besvärlig dag.
”Jag hade ingen ork och ingen lust alls att åka till behandlingen idag, allt kändes tungt
och jobbigt. Sen kom jag att tänka på sist när jag skulle ta in hästen från hagen, och den
kom springandes mot mig och gnäggade. Den känslan gjorde mig helt varm och fyllde mig
med den energi som gjorde att jag orkade ta mig hit idag.”
-Samtal med en klient återberättat av terapeut 4
5.1.4 Hästen som redskap vid medveten närvaro
På kort tid har medveten närvaro i nuet, så kallat mindfulness, blivit ett vanligt
förekommande inslag i västerländsk hälso- och sjukvård. Mindfulness bygger på en
meditationsmetod och anses vara ett betydande verktyg för att lyckas förändra ett
destruktivt beteendemönster (Nilsonne, 2004). Terapeut 1,2,3,4 & 6 använder sig
regelbundet av mindfulness i olika avslappningsövningar där klienten tränar sig på att
avautomatisera invanda mönster i kropp, tanke, känsla och handling. Mindfulness bygger
på att klienterna genom ökad sinnesnärvaro i nuet kan träna sig på att ha en neutral
hållning till tankar och känslor som dyker upp och inte tvunget agera efter dessa (terapeut
3). Det är upp till klienten själv om denne väljer att agera efter tankarna eller endast notera
dem för att sedan låta dem passera. Problem som kan uppstå med att inte vara i nuet och
känna efter hur det känns försvårar möjligheten att förändra ett destruktivt beteende
(Nilsonne, 2004). Forskning visar att endast 8 veckors träning i mindfulness leder till att
stressnivån i kroppen minskar, risken för återfall av depressioner minskar och att klienter
som drabbats av psykisk ohälsa inte besväras lika mycket av symptomen (terapeut 6).
”När klienten gör något den tycker om, eller är koncentrerad på, minskar känslan av stress
och rädsla i kroppen. Klienten upplever en stund av ”här och nu” och kan öva sig i att
slappna av även i påfrestande situationer. När klienten får kontakt med sitt inre lugn och
21
slappnar av aktiveras kroppens oxytocinsystem och kropp och sinne får möjlighet till
återhämtning.”
-Terapeut 6
Terapeut 1,4 & 6 menar att det är vanligt förekommande att klienten inte haft tid eller
möjlighet att stanna upp i sitt liv och ”bara vara”, något som hästunderstödd terapi ger
möjlighet till. Nilsonne (2004) menar att för klienter med ångest är det vanligt förekommande
att inte vilja känna efter hur det känns i stunden då tankar och känslor kan vara för påfrestande.
Ständigt närvarande negativa tankar kan leda till en negativ tankespiral med oro och ångest
som följd. Vid ångest och oro vandrar tankar ofta iväg till funderingar över saker som redan
skett eller oro över vad som kan tänkas ske i framtiden (terapeut 6). Hästar har inte förmågan
att tänka så långt framåt och ältar inte heller saker som redan skett. Hästar är alltid här och nu,
vilket klienterna kan dra nytta av under avslappningsövningar (terapeut 6).
Andersson (2010) menar att målet med medveten närvaro är att minska negativa känslor som
t.ex. ångest, skam och nedstämdhet, något som kan uppnås vid regelbunden utövning av
mindfulness. Enligt terapeut 4 är det först efter att en kartläggning av orsaken till klienternas
negativa tankemönster som framkallar stress/ångest gjorts som terapeuterna kan göra upp en
individuellt anpassad behandlingsplan för respektive klient. Målet med mindfulnessövningar
är att få klienter medvetna om sina negativa tankemönster som skapar stress och/eller ångest,
för att sedan hitta andra fungerande strategier som kan klienterna kan använda sig av för att
bryta den negativa tankespiralen (terapeut 4).
I mindfulness ses en tanke endast som en subjektiv tolkning av verkligheten och inte en
sanning. Klienten kan välja att agerar utifrån tanken, eller endast observera och låta den
passera (terapeut 2). Terapeut 4 upplever att klienterna brukar känna en lättnad över att de
tankar som har styrt deras handlingsmönster under stor del av livet kan ses som endast
flyktiga fenomen som oftast uppkommer till följd av kroppssensationer. Vidare förklarar
terapeut 4 hur obehag i kroppen kan leda till negativa tankar och hur negativa tankar kan leda
till obehag i kroppen, en ond cirkel som går att bryta med hjälp av mindfulness. Enligt
Nilsonne (2004) erbjuder mindfulnessövningar klienten ett sätt att hantera impulser, jobbiga
känslor, oro, motgångar och besvikelser som uppkommer i livet. Klienterna får lära sig hur de
kan påverka och förändra sina negativa tankar genom att observera tankarna som kommer,
men inte tvunget agera efter dem. Ett exempel är olika mindfulnessövningar ute i naturen där
klienter utför övningar liggandes på hästryggen (Terapeut 4, bilaga 4).
5.1.5 Vem lämpar sig hästunderstödd terapi för?
Hästunderstödd terapi lämpar sig för personer som fått diagnos utbrändhet, depression,
ätstörning och som lider av okänd smärtproblematik. Hästunderstödd terapibehandling har
även visat sig verksam för personer där en klar diagnos inte kunnat fastställas av läkare, men
som tros orsakas av stress och/eller ångest (terapeut 1-6). Majoriteten av klienterna som
påbörjar en behandling har drabbats av ångestrelaterade besvär och har en önskan om att få
hjälp med att förändra sitt livsmönster (terapeut 4). Hästunderstödd terapi lämpar sig även för
klienter som behöver träna på att inte ta på sig för mycket arbetsuppgifter.
Utmattningssyndrom drabbar ofta ambitiösa personer som vill klara allt och vara duktiga på
vad de än företar sig. För klienter som av vana tar på sig för många uppgifter kan övningar där
klienten får träna sig på att säga nej vara av vikt (Terapeut 4).
22
”Jag är 40 år gammal och har diagnosen bipolär. Detta innebär bland annat en himla massa
ångest som varit svårt för mig att hantera. Jag har försökt fly från mig själv och ångesten
halva mitt liv. Bland annat genom att flytta men ångesten har naturligtvis följt efter mig.
Under senare åren har jag försökt bota ångesten med piller och alkohol och det har oftast
slutat i katastrof. För ca två år sedan fick jag ett tips av min psykolog om Passage, det lät lite
flummigt med hästarna med det tyckte jag bara var positivt. Vi fick uppskatta ångestnivån
både före passet och sedan efter. Det blev lägre och lägre. Vi hade olika teman varje pass och
vi berättade om egna erfarenheter och det lärde jag mig jättemycket av. Bland annat hur
hjärnan och kroppen fungerar vid ångestattacker, om hur man ska bemöta ångesten på olika
sätt, att ifrågasätta vara automatiska tankar vid en ångestsituation. Den häftigaste fysiska
upplevelsen var när jag kände att jag kunde slappna av i hela kroppen när jag satt på en av
hästarna. Jag insåg att jag aldrig riktigt har kunnat slappna av. Jag har blivit mycket säkrare
på mig själv och utsätter mig för jobbigare situationer än någonsin tidigare. Exempelvis att
stå här inför en grupp och hålla en liten ”föreläsning”. För två år sedan skulle jag bara ha
garvat cyniskt om någon sagt åt mig att jag skulle fixa detta.”
- Andersson, s 12, (2010)
Hästunderstödd terapi lämpar sig även för personer som vill stärka sitt självförtroende
(Terapeut 5,6). Övningar med hästar resulterar ofta till ett stärkt självförtroende då klienten
känner att den klarar av att hantera ett så stort och respektingivande djur, att hästen faktiskt
lyssnar på klientens signaler och önskemål är enligt Andersson (2010) en mycket gynnande
faktor för klienternas psykiska välmående. Behandlingen ger även klienten möjlighet att
utveckla sina psykologiska färdigheter genom ökad självkännedom och socialt samspel under
de olika övningarna (terapeut 4).
Vid förfrågan till terapeuterna om det finns något tillstånd där hästunderstödd terapi är mindre
lämplig framkom exempel där klienter befinner sig i psykotiskt tillstånd som olämpligt. Vid
tillfällen då klienter med blödarsjuka eller klienter som lider av benskörhet överväger en
hästunderstödd terapibehandling bör eventuella riskfaktorer ställas i relation till gynnande
faktorer för att besluta om HUT-behandling är lämplig för klienten i fråga (terapeut 5).
Terapeuterna som intervjuades har ytterst sällan (terapeut 3 & 5), eller aldrig (terapeut 1, 2, 4
& 6), varit med om att en klient skadat sig under terapisessionerna, men då arbetet innefattar
stora djur kan olycksrisken aldrig uteslutas. För att påbörja en behandling krävs inget tidigare
hästintresse. Enligt terapeuternas 1,2,3 & 5 erfarenhet påverkas inte behandlingens resultatet
av om klienten ifråga har ett tidigare intresse för hästar eller ej. Terapeut 4 & 6 menat att de
kan se resultat fortare hos klienter som har ett hästintresse sedan tidigare.
Resultaten för denna studie tyder på att hästunderstödd terapi lämpar sig för klienter med
fysiska, psykiska och/eller sociala funktionsnedsättningar. Terapeut 2 menar att
hästunderstödd terapi lämpar sig bra som behandlingsmetod för klienter som har olika
psykosociala besvär då metoden erbjuder en bred variation av olika slags övningar som kan
anpassas efter klientens behov och förutsättningar.
5.1.6 Motivation och mål
Samtliga terapeuter menar att det är själva målet med HUT-behandlingen som avgör vilka
övningar och metoder som lämpar sig för klienten i fråga. Alla klienter är olika individer med
olika resurser och skilda upplevelser och erfarenheter i bagaget när de påbörjar behandlingen.
När behandlingen påbörjas verkar den därför främst som en stödjande insats för klienten.
23
Behandlingen bidrar till att klienten får struktur i sin tillvaro och hamnar i ett sammanhang
tillsammans med terapeuten, hästarna och i vissa fall även tillsammans med andra klienter
(terapeut 4). Samtliga terapeuter påbörjar sina respektive behandlingar med mål att genom
olika övningar skapa ett högre KASAM hos klienterna, att skapa en känsla av sammanhang
och begriplighet i tillvaron. Att som klient få hjälp med att göra sin vardag begriplig och
meningsfull är ett avgörande steg mot målet att förbättra sitt psykiska mående (terapeut 5).
Vid början av en behandling görs en individuell behandlingsplan upp för respektive klient. I
planen tillgodoses klientens besvär och dennes förväntningar på behandlingens resultat. Även
en anpassning av svårighetsgraden av övningar och utmaningar görs efter vad terapeuten
anser vara lämpligt för klienten. Terapeut 4 framhäver vikten av att klienterna måste utmana
sina förmågor under övningarna samt att övningarna inte är för svåra vilket kan resultera i att
klienterna känner ett misslyckande. Det är väsentligt att utmaningen inte är för svår och inte
heller för enkel för att klienten ska behålla motivationen för behandlingen (terapeut 2,3 & 6).
”Många klienter upplever hästunderstödd terapi som mer lustfylld jämfört med endast
terapisamtal. En av de viktigaste faktorerna under behandlingen är att klienten känner att det
finns en meningsfullhet med behandlingen och att klienten hamnar i ett sammanband
tillsammans med terapeut, hästar och andra klienter i liknande situationer.”
-Terapeut 1
Terapeut 6 berättar att det första mötet på verksamheten mellan klient-häst alltid sker på
marken. Klienterna får bekanta sig med respektive häst i lugn och ro. Att skapa en tillit mellan
terapeut, häst och klient är av högsta vikt för kommande behandlingssessioner och ses som
det första steget i behandlingen. Enligt terapeut 2 & 5 blir flertal klienter positivt överraskade
över avslappningen som kommer över dem redan vid första mötet med hästarna. Efter den
första delen av behandlingen övergår behandlingen successivt till att fokusera på hur
klienterna kan göra förändringar i sina liv som kan leda till ett förbättrat psykiskt mående.
Terapeut 3 berättar att det finns flertal olika metoder och övningar inom hästunderstödd terapi.
Exempel på olika övningar och dess syfte finns bifogat i bilaga 4. (Andersson, 2010 &
Johanna Pechmann, leg sjukgymnast, IRT-certifierad ridterapeut). Samtliga metoder innefattar
en teoretisk session om hur människokroppen reagerar vid exempelvis stress, smärta, oro,
ångest mm. Beroende på vilken metod, varvas olika psykologiska teorier med praktiska
övningar tillsammans med hästar. Med hjälp av hästarna får klienterna möjlighet att praktisera
det som diskuterats under föregående terapeutiska sessioner (terapeut 3). Det kan handla om
att en klient ska träna på att uttrycka sin åsikt tydligt eller att ta kontroll över olika situationer
(terapeut 5).
För de klienter som inte vill eller har förmågan att sitta på hästarna finns flertal övningar med
hästarna från marken. Andersson (2010) menar att hästen även kan bidra med närhet och
beröring som en del klienter upplever som rogivande och ångestdämpande. En del klienter
upplever ständig beredskap, då kroppen varit utsatt för hög nivå av stress under en längre tid
(terapeut 6). Beröring- och närhetsövningar kan hjälpa till med avslappning hos klienter då
det blir tydligt hur hästarna slappnar av. Vikten av att beröringen ska ske på klientens villkor
och skapa en positiv känsla är prioriterad (terapeut 2). En del klienter har negativ erfarenhet
av beröring eller brist på beröring i samband med positiva erfarenheter. Som tidigare nämnt
visar forskning på att antistress-hormonet oxytocin frigörs vid positiv beröring hos både
människan och andra däggdjur (terapeut 5).
24
Ett grundläggande mål med HUT är att få klienterna att under behandlingen lyckas
åstadkomma varaktiga beteendeförändringar i livet. Oavsett orsak och typ av problem har
klienterna utvecklat ett handlingsmönster som leder till minskat välbefinnande som lett till
psykiska besvär (terapeut 3). För att kunna utföra dessa förändringar krävs att klienterna blir
medvetna om orsakerna till att de mår dåligt samt vilka konsekvenser det dåliga måendet får.
Först efter att klienten blivit medveten om sitt beteendemönster, kan en förändring av
beteendet påbörjas, något som bekräftas av Andersson (2010). Andersson (2010) menar att för
att lyckas med att förändra sitt beteende behöver klienten gå igenom följande fem stadier
under den hästunderstödda terapibehandlingen; ”må dåligt”, medvetenhet om konsekvenserna
av att må dålig, tänka om sin situation, förstå livsmönster och sist förändring. Under de olika
stadierna kartläggs beteende som inte fungerar för klienten och leder till ett försämrat mående.
Även fungerande beteendemönster kartläggs för att ta reda på vad klienten mår bra av bra
(Andersson, 2010).
Terapeut 1,2 & 6 arbetar med klienterna så att de efter avslutad behandlingsperiod vet hur de
kan arbeta med ett inre album (minne) från behandlingarna som de kan använda i vardagen.
T.ex. går en del klienter ut i naturen och kan förnimmas den rogivande känslan de hade under
behandlingssessionerna (terapeut 2). Terapeut 6 berättar om en klient som fick med sig en
flätad bit av manen från en häst. Klienten tog fram flätan när denne upplevde oro och blev
lugnad endast av att flätan med sig i påfrestande situationer.
5.1.7 Balans mellan arbete och vila
Precis som Andersson (2010) m.fl. uttryckte tidigare utgör hästen en viktig del av
terapiarbetet. Terapeut 5 menar att hästen utgör en så pass väsentlig del av terapiarbetet och
behandlingens resultat att hon inte refererar till dem som hästar utan som assistenter i
behandlingen. Hästars bidrag till behandlingen grundas bland annat på deras förmåga att alltid
vara hundraprocent ärliga, att de inte bryr sig om socioekonomisk status eller vad klienten har
för bakgrund. Hästar bemöter alla likvärdigt (terapeut 5).
På samma gång som hästar utgör ett betydande verktyg behöver de, precis som människor, få
sina grundläggande behov tillgodosedda för att må bra. Hästar behöver precis som människor
en balans mellan vila och fysisk aktivitet, mat och sömn för att må bra (Andersson, 2010).
Terapeut 5 menar att hästarnas behov av balans mellan arbete och vila kan användas för att få
klienter att inse att även de behöver balans mellan arbete och vila för att må bra. Hästar har,
till skillnad från människan, utvecklat en enorm lyhördhet, en egenskap som medför att hästar
har lätt för att spegla klientens känslor, även vid tillfällen då klienterna själva är osäkra på
sina känslor (terapeut 6).
”Det sägs att en häst kan läsa av om ett lejon är hungrigt eller inte, en egenskap som var
livsviktig för att överleva på stäppen som bytesdjur. Denna förmåga har en mänsklig terapeut
inte möjlighet att mäta sig med. Hästarna ger en omedelbar feedback både till behandlaren
och till klienten, något som kan vara svårt att frambringa i ett vanligt terapeutiskt samtal
mellan klient-terapeut”
- Terapeut 5
Enligt Andersson (2010) utgör övningar där klienten får öva sig på att ta kontroll och säga nej,
både teoretiskt men även i praktiska övningar med hästarna en viktig del av klienternas
rehabilitering. Ett av målen med övningarna är att klienten via ökad självkännedom ska få
25
insikt om var deras individuella gräns går för hur mycket uppgifter och ansvar de klarar av att
ta på sig utan att pressen blir för stor och de blir utbrända (terapeut 5). Klienterna får även lära
sig strategier som de kan nyttja i vardagen när känslor av press och stress gör sig påmind.
Terapeut 6 ger exempel på en övning där klienten ska få hästen att respektera klientens privata
sfär. Målet är att klienten via sitt kroppsspråk ska få hästen att följa efter klienten och sedan
när klienten anser att hästen kommer för nära få hästen att stanna och backa, endast med hjälp
av sitt kroppsspråk. Övningen kan beskrivas att klienten via sitt kroppsspråk ska förmedla till
hästen att hit får du komma, men inte längre. Huvudmålet med övningen är att klienten ska få
träna på att våga stå upp för sig själv och att säga ifrån (terapeut 6).
5.1.8 Självkännedom och socialt samspel
Terapeut 3 berättar att samspelsövningar har visat sig vara ett väl fungerande moment inom
hästunderstödd terapi för klienter som drabbats av social fobi eller klienter som blir stressade i
sociala situationer. Hästar är, som tidigare nämnt, extremt lyhörda och läser av klienten
väldigt väl. Icke verbal kommunikation används i alla möten mellan människa-människa och
människa-häst. Ofta är klienten inte medveten om vad denne utstrålar och förmedlar till
omgivningen (terapeut 3). Då hästen är väldigt känslig för kroppsspråk och sinnesuttryck
utgör den ett ytterst lämpligt redskap vid t.ex. samspel- och ledarövningar. Detta kan t.ex. ske
via övningar med hästen i en rondkorall där klientens mål är att få hästen att följa den i slalom
mellan pinnar utan att leda den. Här är det endast klientens kroppsspråk som styr och
möjlighet ges till att klienten får se hur dennes kroppsspråk faktiskt påverkar omgivningen.
En häst följer aldrig en osäker ledare. Hästen är dock beroende av en ledare för sin överlevnad
och följer ledaren förutsatt att klienten utstrålar den säkerhet som krävs för att leda (terapeut
3).
Tillsammans med hästarna och andra klienter får klienterna träna på att läsa av både sina egna,
andra klienters och hästarnas kroppsspråk (terapeut 4). Samspelsövningar har setts resultera i
en ökad självinsikt om vad klienten själv sänder ut för medvetna och omedvetna signaler till
omgivningen. Terapeut 3 ger exempel på en samspelsövning där klienten betraktar hästarna i
flock och noterar hur hästarna beter sig mot varandra. Här får klienten möjlighet att tänka
efter hur hon/han interagerar med människor i sin omgivning (Terapeut 3). Andersson (2010)
bekräftar att klienternas sociala samspel med hästarna i flocken samt övriga klienter i gruppen
ofta leder till att klienten får en ökad självkännedom om hur denne agerar i sociala situationer
samt, som tidigare nämnt, även ökad medvetenhet hur signalerna som klienten sänder ut
tolkas av omgivningen. Hästarna kan fungera som metaforer likväl som informationskälla då
hästarna ger en direkt spegling av klientens känslor och beteende (terapeut 4). Det blir således
enklare för både klienten själv men även för terapeuten att tolka. Terapeut och klient kan efter
en sådan övning diskutera hur klienten upplevde de olika delarna av övningarna samt
diskutera de känslor som uppkom. Terapeut 3 har erfarit att klienter som flertal gånger får sina
känslor speglade av hästen har lättare att acceptera sina känslor än de klienter som enbart får
känslor speglade av terapeuten.
Under behandlingstiden utgör hästar, terapeuter och klienter i gruppen en viktig del av
känslan att befinna sig i ett sammanhang och finna en meningsfullhet i tillvaron, vilket knyter
an till KASAM-teorin (terapeut 5). Terapeuterna går noga igenom vad alla övningar har för
syfte och varför den utförs, något som gör övningarna begripliga och meningsfulla för
klienterna (Andersson, 2010). Gruppen bidrar även till att klienterna inte känner att de är
ensam om sina tankar och känslor. Gruppövningar gör även klienten medveten om vilken roll
26
denne har i sociala situationer. Terapeut 5 är noga med att påpeka att ingen av rollerna är rätt
eller fel men att det kan vara bra att vara medveten om vilken roll klienten tar i sociala
sammanhang som exempelvis när klienten ska arbetsträna. Klienterna kan senare använda
detta för att bedöma hur mycket de orkar och för att inte ta på sig för mycket. De praktiska
övningarna med hästarna ger direkt information till terapeuten om klientens sinnesstämning
som är svårt att frambringa vid ”vanliga” terapisamtal (terapeut 5). Terapeuten får även en
tydlig bild av klientens fysiska kapacitet vid övningarna. Symptom som värk i kroppen,
spända axlar och nacke mm. blir tydligt framträdande i situationer som kräver fysisk aktivitet.
Om klienten blir fysiskt utmattad av att gå en sträcka på 100 m är det förståeligt att klienten
inte klarar av att t.ex. arbetsträna i den utsträckning som eventuellt krävs av
arbetsförmedlingen (terapeut 2).
5.2.1 Resultat av hästunderstödd terapi
Nedan sammanfattas resultat som påvisats hos klienter med psykisk ohälsa som genomgått
hästunderstödd terapi på terapeuternas verksamheter. De positiva effekter som hästunderstödd
terapi kan resultera i bekräftas i litteraturen av Uvnäs Moberg (2009), Norling (2002) och
Andersson (2010). Hästunderstödd terapi har resultera i positiva effekter både ur ett
fysiologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv för klienterna. Då denna studie fokuserar på
resultaten av hästunderstödd terapi för klienter som drabbats av psykisk ohälsa nämns endast
de fysiologiska effekter som kan ha en påverkan på klienternas psykiska hälsa. I följande
avsnitt redovisas även metodens förekomst då tillgången på verksamheter som erbjuder
hästunderstödd terapi i högsta grad påverkar klienters möjlighet till behandling.
5.2.2 Fysiologiska resultat
Precis som med annan terapeutisk behandling finns det ingen ”quick fix” inom HUT. För att
behandlingen ska visa resultat krävs flertal behandlingstillfällen (terapeut 3). Några av de
fysiologiska förbättrade effekterna som framkommit efter avslutad behandling är; förbättrad
balans och motorik, förfinad kroppskoordination, ökad kroppsmedvetenhet, ökad
avslappningsförmåga som i sin tur kan leda till minskade somatiska smärtor (terapeut 1 & 5).
Uvnäs Moberg (2009) menar att det även går att konstatera en ökad stimulans av kroppens
muskelmassa vid fysiska aktiviteter. Något som terapeut 2 menar även gynnar den psykiska
hälsan då en bra fysik leder till att klienten känner sig stark och energisk. Fysisk aktivitet
hjälper även kroppen att slappna av i musklerna efter utförd aktivitet. Terapeut 2 menar att
klienter med ångest, stress, oro och depression kopplar ofta inte samman kroppsliga
upplevelser som huvudvärk, yrsel eller ont i magen med sitt psykiska mående. Fysisk smärta
kan grunda sig i dåligt psykiskt mående som blir en följd av för mycket stress under en lång
tid.
Det sympatiska nervsystemet i kroppen aktiverar vårt kamp- och flyktsystem när vi utsätts för
psykisk och fysisk stress (terapeut 2). För att kroppen snabbt ska kunna göra sig redo för
kamp eller flykt ökar blodtrycket, hjärtat slår snabbare och vi tar snabbare och kortare andetag.
Idag behöver vi oftast inte fly eller slåss för att överleva det nervsystemet uppfattar som fara.
Istället aktiveras kamp- och flyktsystemet vid ofarlig, dvs. ej livshotande situationer som t.ex.
vid en stressfylld arbetssituation eller vid en konflikt (terapeut 2). Kroppens parasympatiska
nervsystem är det sympatiska nervsystemets motpol. Systemet aktiveras när vi känner oss
trygga och lugna, t.ex. efter fysiskt krävande aktivitet. För att kroppen ska orka med alla krav
27
som ställs på den i vardagen krävs att kroppen får den återhämtning och avslappning den
behöver (terapeut 3). I dagens samhälle finner många klienter att det sällan finns tid för
återhämtning, något som försvårar kroppens förmåga att hantera stress utan att kroppen tar
skada (Andersson, 2010).
”Jag minns en klient som hade kronisk smärta sedan flera år tillbaka och hade varit
sjukskriven under mycket lång tid. Vi på verksamheten brukar säga att vi inte tar oss an
klienter som har suicidtankar då vi bedömer att vi inte är rätt verksamhet att behandla
klienter med så pass mycket oro och ångest. Klienten hade provat allt som den vanliga vården
kunde erbjuda och sa själv att vi utgjorde ett sista hopp till att må bättre. Klienten kunde inte
tillgodogöra sig avslappnande massagebehandling då smärtan blev för påtaglig. Det
fantastiska var att avslappning på hästryggen fungerade och hjälpte klienten enormt. Efter en
längre behandlingstid hos oss kunde klienten sakta börja arbetsträna. Idag arbetar klienten
heltid.”
- Terapeut 2
5.2.3 Psykologiska och sociologiska resultat
Andersson (2010) och samtliga terapeuter som deltagit i studien menar att de mest
genomgripande fördelarna med hästunderstödd terapi är de positiva psykiska effekter som
behandlingen har setts resulterar i. Att som klient bli medveten om sina handlings- och
reaktionsmönster och strategier för att undvika ångest kan vara en smärtsam process som kan
medföra att klienten under början av sin behandlingsperiod kan må sämre än innan
behandlingen påbörjades (Andersson, 2010). Under en längre behandlingsperiod har
hästunderstödd terapi visat sig ge klienten en ökad förmåga att hantera stress på ett
konstruktivt sätt. Ett resultat som terapeut 5 menar sitter inpräglat i klienternas muskelminne
under en lång tid efter avslutad behandling. Behandlingen anses även vara stressreducerande
och öka medvetenhet om hur klientens handlingsmönster påverkar livssituationen. Klienterna
får även lära sig olika strategier som de kan använda sig av för att bryta ett negativt
beteendemönster och uppnå ett högre KASAM (terapeut 5).
En ökad självinsikt ger en förståelse för varför negativa tankar uppkommer och hur klienten
kan förhålla sig till dessa på bästa sätt (terapeut 3). Terapeut 1 & 5 menar att flertal klienter
finner behandlingen utvecklande och känner sig motiverande till att komma till
behandlingstillfällena och att vilja/orka arbeta för att må bättre. Även utökad förmåga att vara
närvarande i nuet, ökad koncentrations- och reflektionsförmåga, förbättrad självkänsla och
självkännedom har påvisats (Andersson, 2010 & terapeut 2,5 & 6). Enligt Uvnäs Moberg
(2009) och terapeut 1,3 & 5 ger metoden en ångestdämpande och rogivande effekt, bland
annat då avslappning leder till en oxytocinutsöndring, som resulterar i ökad livsglädje för
klienterna. Likaså har ovanstående terapeuter noterat en ökad känsla av hoppfullhet och ökad
möjlighet till återhämtning hos klienterna när klienterna har anammat verktyg som medför att
de upplever ångesten som hanterbar.
”Jag minns en ung klient som inte klarade av att gå i vanlig skola pga. klienten fick
vredesutbrott och vid dessa tillfällen slog sönder inredning på skolan och även slog
skolpersonal. Klienten skulle få hemundervisning men detta fungerade inte. Istället hamnade
klienten hos mig för en anpassad studiegång, då jag även är utbildad pedagog. Det tog tid att
nå fram till den unge klienten då han bar på mycket ilska och frustration. Efter mycket arbete
lyckades jag vinna klientens förtroende och kunde därefter påbörja behandlingen. Klienten
28
genomförde en behandlingsperiod med anpassad studiegång tillsammans med mig fyra dagar
i veckan under tre månader. Efter avslutad behandlingsperiod hade klienten med handledning
från mig och övningar med hästarna lärt sig att utvecklat strategier för att kontrollera sina
starka känsloutbrott. Efter behandlingsperioden kunde klienten återgå till sin kommunala
skola.”
- Terapeut 5
Terapeut 1,3 & 5 påvisar med stöd från Andersson (2010) att de sociala effekterna av
resultaten är många. Bland annat har ökad empati, förståelse och hänsynstagande för andras
behov påvisats. Likaså insikt om att klienten kan få någon annan att må bra kan leda till
utvecklad ledarskapsförmåga. Enligt ovanstående terapeuter har klienter som genomgått
behandlingen även fått större mod att våga säga ifrån och säga nej, stå upp för sig själv och
sina värderingar, ökad förmåga till samarbete och ökat självförtroende av att kunna ta emot
och utföra instruktioner. Terapisessioner som utförs i grupp ger klienterna en positiv känsla av
att befinna sig i ett sammanhang, kunna identifiera och uttrycka känslor både för sig själv och
för andra och att ha tilltro för trygga relationer (terapeut 1 & 5). Uvnäs Moberg (2009)
vidhåller att klienterna även får en ökad förståelse för hur rutiner som sker i det dagliga
arbetet med hästarna, även kan vara värdefulla för klienterna själva. Under
behandlingstillfällena får klienterna även arbeta med egna icke önskvärda beteende och hur
väsentligt det är att prioritera tid i det vardagliga livet till avkoppling för att kroppen ska ha
chans till återhämtning.
Samtliga terapeuter uttrycker att klienterna som genomgått behandlingen eller rehabiliteringen
tenderar att ha en västenligt mer positiv självbild samt ökat självförtroende efter avslutad
behandling. Klienterna har en ökad tro på sin egen förmåga, fler positiva tankar om sig själva
vilket resulterar i en ökad livsglädje. Stallmiljön upplevs ofta av klienterna som en naturlig
och avslappnad miljö där klienterna får möjlighet att utforska och upptäcka sina egna
förmågor och skapa en identitet (terapeut 1). En stärkt självbild kan öka klienternas känsla av
sammanhang och meningsfullhet i livet, och därmed resultera i ett högre KASAM-värde än
vad klienterna hade innan behandlingen (terapeut 2). Terapeut 2 menar att ett ökat KASAM
leder till att klienternas automatiska negativa tankemönster tillåter positiva tankar att ta mer
plats. Med ett ökat KASAM ser klienterna ofta sin livssituation som mer begriplig och
meningsfull, något som resulterar i ett förbättrat psykiskt mående (Terapeut 2).
5.2.4 Metodens förekomst
En aktuell fråga inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning som ofta förekommer
är huruvida det föreligger evidensbaserad dokumentation som stödjer klienternas förbättrade
mående, och därmed bekräftar behandlingsmetodens resultat (terapeut 2). I arbete med
hästunderstödd terapi föreligger svårigheter i att tolka utvärderingarnas konkreta effekt.
Svårigheten att mäta resultaten beror delvis på att psykiskt tillfrisknande och
beteendeförändringar sker över en längre tid. Ytterligare en aspekt som försvårar möjligheten
till att mäta metodens resultat är beslutet vad som ska mätas då olika aktörer bedömer olika
symptom.
”Frågar du Försäkringskassan vill de veta när klienten åter kan arbeta, frågar du en anhörig
kanske de tycker att bra resultat är när klienten inte tänker på döden längre, frågar du
klienten kan det vara när denne känner lycka igen, frågar du läkaren kan det vara när
29
klienten kan avsluta sin medicinering.”
- Terapeut 2
I hästunderstödd terapi används olika former av utvärderingar för att mäta om behandlingen
haft önskad effekt (terapeut 3). En del skattningsskalor och utvärderingsformulär är samma
som används inom psykiatrin och en del har utformats på de olika verksamheterna. Psykiatrin
använder ofta abstrakta ord i utvärderingar för att utvärdera om behandlingarnas resultat
uppnåtts. En av enkäterna som används är SF36 (E13) som mäter klienternas självupplevda
fysiska, psykiska och sociala hälsa. Klienterna får även göra en mindre utvärdering efter varje
behandlingstillfälle (terapeut 5). På så sätt för att klienterna själva se ett mönster i hur de
agerar och vilka reaktioner beteendet får. Utvärderingarna hjälper även till att särskilja på
sunda och osunda ångestreaktioner, något som kan vara svårt för en klient som ofta upplever
all ångest som negativ (terapeut 5).
Komplexiteten av att utvärdera huruvida HUT är en evidensbaserad metod diskuteras även i
flertalet forskningsrapporter inom ämnet (terapeut 4). Terapeuterna i min undersökning menar
att de inte finner någon mening med att försöka utvärdera vilka av de enskilda faktorerna som
miljö, grupp, djur, natur och terapi som leder till förbättrat psykiskt mående. De menar, vilket
även styrks av Bornemark & Ekström von Essen (2010), att det är just den unika
kombinationen som erbjuds på verksamheten som utgör den läkande kraften.
”För mig är det helt irrelevant med evidens, mina klienters upplevelser är subjektiva och inte
meningsfulla att generalisera. Det man vet är att oxytocinutsöndring och serotoninutsöndring
ökar när människor umgås med djur på ett positivt sätt. Resultaten på mina klienter talar för
sig.”
-Terapeut 1
En del effekter som behandlingen resulterar i sker utanför vårt medvetande och går inte att
mäta. Klienter som utsatts för stress under längre tid behöver ofta läka hela kroppen. Stressen
sitter inte bara i huvudet eller i magen utan leder ofta till kroppsliga symptom i hela kroppen
och sinnet. Minnen sätts i kroppen som vårt medvetande inte kan påverka (terapeut 5). Om
klienten varit utsatt för negativ stress och fått en ångestrelaterad sjukdom kan klienten bara
genom att närma sig platsen där stressen förekom uppleva kroppsliga symtom som t.ex.
panikångest, även om klienten är medveten om att platsen bara ska passeras. Kroppen har
således både positiva och negativa minnen som inte är mätbara. Minnena kan liknas vid lukter
och feromoner som endast djur kan uppfatta. Människor tar upp dofter på ett sätt som vi inte
är medvetna om och inte fullt ut kan förstå, eller mäta (Terapeut 5). Naturen anses av samtliga
terapeuter vara hälsofrämjande för oss människor och tillsätts även djur ökar
oxytocinutsöndringen ännu mer. Många av effekterna som sker i kroppen vid hästunderstödd
terapi är relativt små och svåra att mäta men som tillsammans blir en helhet som ökar
klienternas livskvalitet (terapeut 3).
En faktor som försvårar metodens spridning är den ekonomiska aspekten, vem ska bekosta
behandlingen? För att klienten ska få möjlighet att få ekonomisk ersättning för behandlingen
kräver en del verksamheter att klientansvarig läkare remitterat till verksamheten samt att en
vårdplan finns där klientens symptom, behandlingens målsättning och tidsplan fastställts.
Behandling kan även påbörjas utan remiss från läkare men klienten får således själv stå för
behandlingskostnaden (terapeut 6). Terapeut 1 menar att det inte räcker med att klienter
upplever rehabiliteringen som verksam, om det inte dokumenteras. Då det inte finns något
enhetligt ersättningssystem till de som erbjuder behandling tar administration och medling
30
mellan myndigheter enormt mycket tid. Tid som annars skulle kunna läggas på rehabilitering
av klienterna. Vidare menar terapeuten att ett enhetligt ersättningssystem och ökat samarbete
mellan verksamheterna och den ”vanliga” vården är nödvändig för att hästunderstödd terapi
ska bli en erkänd behandlingsmetod (Terapeut 1).
Hästunderstödd terapi tycks dock vara på frammarsch, om än sakta. Idag har en verksamhet i
Skåne, efter många års försök, lyckats får ett samarbetsavtal med region Skåne. Avtalet rör
klienter som drabbats av utmattningssyndrom samt ungdomar från BUP (Barn- och
ungdomspsykiatrin) i Malmö och Lund (terapeut 1). Enligt terapeuterna börjar olika
professioner inom vård och socialt arbete få upp ögonen för resultaten som hästunderstödd
terapi har visat (terapeut 1).
Enligt terapeuterna 2,4 & 6 är en annan påverkande faktor för metodens utbredning
okunskapen om HUT. Kritik från personer som inte är insatta i metoden menar att klienterna
egentligen bara är ute efter att få sin fritidsaktivitet bekostad av den offentliga sektorn.
Terapeut 1 påpekar att skillnaden mellan ridning på ridskola, eller ridning som sport, skiljer
sig markant från hästunderstödd terapi. Vid ridning är det ryttarens inverkan på hästen som
ligger i fokus medan det i terapin är hästens inverkan på klienten som är det väsentliga. Vidare
tror samtliga terapeuter att den utökade certifieringen av terapeuter är väsentlig för metodens
utbredning och trovärdighet. En certifiering av terapeuter kräver en kvalificerad utbildning
som bidrar till en kvalitetsstämpling av metoden.
I Skellefteå finns den enda certifierade verksamheten i Sverige där psykiatrin äger hästarna
(Andersson, 2010). Då det tidigare har saknats utbildningsmöjligheter för terapeuterna i
Sverige har lett till att landet ligger på efterkälken inom spridning av metoden jämfört med
våra grannländer (Andersson, 2010). I många andra länder är hästunderstödd terapi mycket
mer förekommande och accepterat som behandlingsmetod än i Sverige. Sverige är noga med
att rehabilitering ska vara vetenskapligt bevisat och/eller beprövad erfarenhet och det skapar
en tröghet att få institutioner att prova behandlingsmetoden, trots att det i slutändan kan vara
det mest ekonomiska fördelaktiga alternativet (terapeut 5). Den hästunderstödda
terapiutvecklingen är därav beroende av individuella satsningar. I andra länder är det vanligt
att stiftelser finansierar ridterapicenter. En förhoppning är att efterfrågan och tillgång
förhoppningsvis kommer gå hand i hand även i Sverige (terapeut 2).
31
6. ANALYS & SLUTDISKUSSION
Under arbetets gång har jag haft förmån att träffa ytterst kompetenta terapeuter vilka är
övertygade om att det finns en väg tillbaka från psykisk ohälsa via hästunderstödd terapi. Med
stöd av studiens resultat kan slutsats dras att hästunderstödd terapi är en behandlingsmetod
som kan användas i preventivt syfte för att motverkar psykisk ohälsa och som med fördel kan
fungera som rehabiliteringsmetod för personer som drabbats av ångestrelaterade sjukdomar,
med eventuell funktionsnedsättning som följd. Jag fann det relevant att använda mig av
KASAM och Biophiliahypotesen för att belysa en del av den hästunderstödda terapins
effekter. Känslan av samhörighet med andra och att befinna sig i ett sammanhang, om än bara
några timmar i veckan under hästunderstödd terapi, är en viktig hälsofrämjande aspekt i
rehabiliteringsarbetet. Av att döma av denna studie finner jag det sannolikt att kan individer
som stött på mycket motgångar i livet och eventuellt saknat stöd från omgivningen, eller inte
haft förmågan att hantera motgångarna på ett gynnsamt sätt, kan med hjälp av hästunderstödd
terapi förändra sitt mående till det bättre.
Jag vill förtydliga att jag med studien inte avser att hästunderstödd terapi är en bättre
rehabiliteringsmetod än andra behandlingsmetoder. Då vi alla är olika individer, fungerar vi
på olika sätt och är lämpade för olika behandlingsmetoder. Hästunderstödd terapibehandling
har precis som annan behandling sina begränsningar. Exempelvis är det ringa utbudet av
aktiva terapeuter och verksamheter ett hinder för metodens tillgänglighet. Att metoden inte är
mer utbredd kan medföra höga resekostnader för klienter för att ta sig till verksamheterna.
Metoden har även begränsningar då den inte lämpar för klienter som är allergiska mot hästar
eller är extremt rädda för dem.
Jag anser att bristen på ett enhetligt ersättningssystem utgör ett stort hinder för att metoden
ska få ett större erkännande inom socialt förändringsarbete. Att klienterna ibland själva får
bekosta behandlingen beroende på i vilken del av landet de är bosatta i utgör ett hinder för
metodens tillväxt. Flertal av de intervjuade terapeuterna beskriver frustrationen för de klienter
som inte har råd att bekosta behandlingen själva och ibland blir utan behandling. Att endast de
som har ekonomi för att själva bekosta behandlingen skapar en klasskillnad i samhället,
vården blir således tillgänglig för de som har makten medan de som inte har råd att bekosta
vården hamnar i en underordnad position. Att inte kunna bekosta behandling för en psykisk
sjukdom, som redan i grunden anses vara stigmatiserad, ökar stigmatiseringen hos den
enskilde och kan således förvärra sjukdomstillståndet där klienten hamnar i en negativ spiral.
Ytterligare en begräsning för metoden som jag stött på under arbetets gång är en fördom att
hästunderstödd terapi egentligen är mer en hobbyverksamhet än en terapeutisk behandling.
Jag vill därför noga poängtera att hästarna används endast som förstärkande redskap under
praktisk tillämpning av redan befintliga terapimetoder. Ovissheten om metoden medför att
läkare, som ofta är den första instans som en individ som drabbats av psykisk ohälsa söker sig
till, omöjligen kan rekommendera en behandlingsmetod som denne inte känner till. Hur en
eventuell omorganisering skulle se ut och framförallt vilken aktör som skulle köpa tjänsten är
omdebatterat. Socialförvaltningen får inte köpa behandling så bollen brukar hamna mellan
försäkringskassan och sjukvården. Samtliga parter, dvs. klient, sjukvård och terapeut, kan
ibland vara positivt inställda till att en klient ska påbörja behandlingen men då beslut inte kan
tas gällande vilken organisation som ska stå för kostnaden uteblir behandlingen. Ovanstående
är ett dilemma som drabbar både ekonomin i samhället och den enskilde klienten som
eventuellt går sjukskriven längre tid än vad som hade kunnat undvikas samt genomgå onödigt
långt lidande. Således kan utebliven behandling ses som en ökad kostnad för samhället och
32
för klienten då brist på behandling kan leda till ökade behandlingskostnader då klienten
behöver vård under en längre tid. Om klienten är sjukskriven en längre tid medför det en
kostnad för samhället då individen behöver ekonomiskt bistånd för att försörja sig.
Trots terapins olika begräsningar kan ändå en slutsats drags att hästunderstödd terapi, sett ur
ett hälsofrämjande salutogent perspektiv där KASAM utgör en grundläggande del av
behandlingsuppläget, är främjande för ett psykiskt välbefinnande. Samtliga terapeuter som
medverkat i denna studie anser att Biophiliahypotesen utgör en väsentlig del till varför
människan tenderar att mår bra av att vistas i naturen tillsammans med djur. Med
Biophiliahypotesen som utgångspunkt är det förståeligt att människan har lätt att slappna av
och må bra av att vistas med djur i natur då det upplevs främjande för människans psykiska
och fysiska mående. Med naturen och stallet som arena och KASAM som grundläggande
verktyg kan avslappningsövningar med inslag av mindfulness resultera i att klienterna blir
medvetna om att negativa tankar endast utgör subjektiva tolkningar av verkligheten. Hästar
kan med goda resultat användas i övningar där klienterna för träna på att bryta negativa
tankespiraler och hjälpa klienterna att uppmärksamma strategier som kan bryta dessa negativa
tankar. Inom mindfulness finns en strävan efter ett inre känslotillstånd som präglas av frid,
närvaro och icke-dömande, något som hästar har naturligt då de saknar människans förmåga
att reflektera och analysera.
Jag anser det fullt möjligt att klienter som stött på flertal motgångar i livet, och inte har ett
starkt KASAM, lätt hämnar i en nedåtgående negativ spiral. Hästar kan då bli en tillgång för
klienter i flertal avslappningsövningar då de kräver av sin omgivning att de ska vara här och
nu för att de ska lyssna och utföra det de blir ombedda att göra. Vid mindfulnessövningar
läggs vikt vid att klienterna endast ska observera tankarna som kommer och låta dem utgöra
just endast tankar. Ett neutralt förhållningssätt till tankarna möjliggör att klienter själva är fria
att välja om de vill agera efter tankarna eller endast notera och låta dem passera. När
klienterna inte nödvändigtvis måste agera efter tankarna utan själva kan styra över sina
handlingar ökar självförtroendet och deras känsla av meningsfullhet, vilket i sin tur resulterar
i ett höjt KASAM.
Då den psykiska ohälsan i Sverige ökar, speciellt bland barn och unga, finner jag det vara av
högsta vikt att olika former av rehabilitering kan erbjudas. I hästunderstödd terapi erbjuds
klienten att ta till sig olika strategier som lämpar sig just för denne för att hantera livets upp
och nedgångar. Kroppen behöver lugn och ro för att kunna återhämta sig och för att fylla på
med ny kraft och energi. Det är här bristen på avslappning i tillvaron visar sig i form av
psykiska och fysiska besvär. Stress, både fysisk och psykisk, gör att kroppen automatiskt
mobiliserar all energi för att klara av den rådande situationen tills ”faran” har avtagit och
kroppen kan pusta ut. När kamp- och flyktsystemet inte längre utgör en tillfällig företeelse
utan snarare blir ett kroniskt tillstånd kan negativ stress uppstå och kroppen börjar ta skada.
Samtliga terapeuter menar att människan måste lyssna på sin kropp och prioritera avslappning
och ge kroppen en chans till återhämtning. Som framkommit i studien utgör oxytocin, även
kallat kroppens egna lugn- och rohormon en läkande substans som minskar stressnivån i
kroppen. För att lyckas uppbringa en oxytocinutsöndring där kropp och sinne får chans till
återhämtning krävs det att människan regelbundet tränar sig på att slappna av då avslappning
för många inte längre utgör en självklar del av vardagen.
Ett element som skiljer metoden från andra terapimetoder är att klienten får möjlighet att
tillämpa de teoretiska momenten i praktiken tillsammans med hästarna och terapeuten. I
annan samtalsterapi blir klienten informerad om teorier och strategier som denne kan använda
33
sig av vid senare tillfälle, men få terapimetoder erbjuder chansen att prova om strategierna
håller, dessutom under uppsikt av terapeuten vilken har möjlighet att gå in och korrigera eller
hjälpa klienten under övningarna vid behov. Hypotetiskt sett tror jag att det ständigt ökande
antal sjukskrivningar pga. psykisk ohälsa i längden kommer kosta samhället mer än vad
tidigare insatser och rehabiliteringskostnader kan tänkas bli. I överensstämmelse med
terapeuterna i undersökningen och den litteraturen jag funnit är metodens resultat mycket
positiva. Jag tycker det är viktigt att poängtera att metoden inte medför några hittills kända
biverkningar, vilket exempelvis inte går att undvika vid medicinering. Tyvärr är all sorts
terapi mer resurskrävande än medicinering, vilket idag tenderar att vara den vanligaste
behandlingen då den inte är lika resurskrävande som terapi.
Flertalet som drabbas av psykiska sjukdomar har starka känslor av ensamhet. Jag finner det
mycket möjligt att en person som drabbats av psykisk ohälsa skuldbelägger sig själv och
värderar sig själv som dålig eller svag för att denne inte klara av att hantera vardagen som
”alla andra” runt omkring gör. Det kan vara nog så svårt för en person med psykisk ohälsa att
se på sin situation ur ett större perspektiv och accepter att situationen just nu inte medför
möjlighet för denne att klara av saker som tidigare skett automatiskt. Detta innebär inte att
personen i fråga inte kommer vara kapabel att klara av liknande saker i framtiden. Jag anser
att det är av högsta vikt att människor som drabbats av psykisk ohälsa får hjälp med att se sin
situation ur ett livsloppsperspektiv, att personen blir medveten om att den för tillfället, även
om tillfället kan kännas konstant, befinner sig i en svacka, inte ett kroniskt tillstånd som inte
går att förändra.
Orsaken till metodens ringa utbredning tycks, enligt terapeuterna, bero på en tröghet inom den
offentliga sektorn att omorganisera vården. Det krävs resurser för en satsning på alternativ
terapi ska bli möjlig. Jag tror dock att den offentliga sektorn skulle spara pengar på att utöka
de vårdalternativ som finns idag för ångestrelaterade sjukdomar. Bland annat då terapeuterna
sett en direkt minskning av klienternas behov av mediciner efter att klienten avslutat en
behandlingsperiod av hästunderstödd terapi. För att öka uppsatsens tillförlitlighet har jag
försökt att finna information om metodens negativa aspekter. Dessa var dock svåra att fina, då
tidigare forskning inom ämnet är begränsad och utgörs till största del av fallstudier, vilket
medför svårigheter att dra generella slutsatser. Jag har dock försökt problematisera en del
följdfrågor till informanterna med förhoppning att kunna redogöra för även några negativa
aspekter inom behandlingsmetoden.
Jag är medveten om att studien är gjord på ett fåtal verksamheter och att resultatet inte kan
anses generaliserande för all hästunderstödd terapiverksamhet. Jag finner ändå att studien
lämnar ett bidrag till vidare forskning kring hästunderstödd terapi. Syftet med studien var inte
att kritiskt granska de olika terapeuternas verksamheter utan att undersöka om och hur
hästunderstödd terapi kan användas inom socialt arbete. Under studiens gång kom jag tidigt
till insikt om att en annan anledning till att metoden inte är mer förekommande kan vara det
ringa utbudet av dokumenterad tidigare forskning i hästunderstödd terapi inriktad på psykisk
ohälsa. En omdebatterad trend inom det humanistiska forskningsområdet är att
behandlingsmetoder idag ska vara evidensbaserade för att bli accepterade. Hästunderstödd
terapi är endast delvis evidensbaserad då effekterna inte alltid är mätbara och dokumenterade,
något som försvårar metodens frammarsch.
Det skulle därför vara intressant att utföra en fördjupad analys av hur klienter som genomgått
behandlingen upplevt sin förändringsprocess. Även då verksamma terapeuter har en
övergripande insikt om hur behandlingen påverkar klienterna vore det intressant att få en
34
inblick i hur behandlingen upplevs ur en klient perspektiv. Kanske skulle en sådan
undersökning, med antagandet att resultaten är positiva, leda till en ökad kännedom och
acceptans av hästunderstödd terapi.
Min förhoppning är att denna studie bidrar till ökad kännedom om att hästar kan användas i
rehabiliterande syfte inom socialt arbete med goda resultat. En preventiv insats skulle gynna
klienten och förkorta behandlingstiden och därmed även hålla nere vård- och
behandlingskostnaderna. Klienter med psykiska besvär kunde fått tillgodose sig behandling
innan symptomen ökade och resulterade i psykisk sjukdom. Då hade både klientens
individuella lidande och vård- och sjukskrivningskostnaden för samhället kunnat undvikas.
För att få en chans att fånga upp klienter med psykiska besvär som skulle vara aktuella för
eventuell behandling tror jag att ett större samarbete mellan socialtjänsten och vårdsektorn är
nödvändigt. Att undersöka möjligheterna för att ett sådant samarbeta skulle bidra till ökad
kännedom och metoden. Tack vare certifieringen av terapeuter är metoden på sakta
frammarsch, dock skulle några större studier inom ämnet vara av vikt för att påvisa metodens
evidens och eventuellt leda till att hästunderstödd terapi blir en etablerad och välkänd
rehabiliteringsmetod.
Min slutsats, baserad på studiens resultat är att det är just kombinationen av de olika
faktorerna, dvs. kompetent terapeut, klient som är mottaglig för hjälp, natur och djur, som har
gjort att metoden påvisar så pass positiva resultat i befintlig forskning. Jag anser att det är av
högsta vikt att erbjuda en rehabiliteringsform som på sikt leder till att sjukskrivna kan återgå
till arbetet är nödvändigt då vår rådande samhällsstruktur bygger på att merparten av
befolkningen har en god hälsa och är arbetsför. Jag anser därför att behandling och
rehabilitering av personer som drabbats av psykisk ohälsa i största grad är en fråga för aktörer
inom socialt arbete.
35
7. REFERENSER
7.1 Tryckta referenser
Andersson, U. (2010) Passage – att använda hästar i psykiatri, Psykiatriska kliniken i
Skellefteå
Antonovsky, A. (2005) Hälsans mysterium, Natur & Kultur
Arluke, A. & Sanders, C.R. (2008) Between The Species. Boston: Pearson.
Bornemark & Ekström von Essen m.fl. (2010) Kentauren – en interaktion mellan häst och
människa, Södertörns högskola
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber
Eriksson, A (2009) Effekter av ridterapi – en litteraturstudie. Karolinska institutet Stockholm
Forsling, S. (2001) Flickan och hästen. Stockholm: Statens Institutionsstyrelse
Holmer, T. (2009) Lycka nu – en praktisk guide i mindfulness, Stockholm: Bonnier
Håkansson, M. (2008) Kartläggning av verksamheter som använder hästar i vård och
behandling i Sverige 2008
Håkansson, M. (2008) Equine Assisted Therapy in Physiotherapy
Krauklis, M. & Schenström, O. (2003) Utbrändhet – den nya folksjukdomen, Robert Larson
AB
Kvale, S. & Brinkmann, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur
Larsson, S. & Lilja, J. m.fl. (2005) Forskningsmetoder i socialt arbete, Studentlitteratur
Nilsonne, Å. (2004) Vem är det som bestämmer i ditt liv? Om medveten närvaro, Natur &
kultur
Norling, I. (2002) Djur i vården, Göteborgs universitet
Silfverberg, G. & Tillberg, P. (2008) Hästen som terapeutiskt verktyg – om ridterapi,
välbefinnande och livskvalitet, Stockholm: Ersta Sköndal högskola
Silfverberg, G. & Tillberg, P. (2011) Ridterapi – fakta och framtid, Stockholm: Ersta Sköndal
högskola.
Ullenius, A (2001) Upplevelser av hästar och ridning hos personer med psykos och
personlighetsstörning, Linköpings Universitet
Uvnäs Moberg, K (2000) Oxtyocinets läkande verkan i kroppen, Natur & Kultur
36
Uvnäs Moberg, K. (2009) Närhetens hormon: oxytocinets roll i relationer, Natur & kultur
Von Arbin, C. (1994) Hippoterapi, Kikkuli förlag
Von Arbin, C. (2006) Med hästens hjälp, Kikkuli förlag
7.2 Elektroniska referenser
Google, sökord; ridterapi, hästunderstödd terapi och HUT, 2014-04-14
E2 - Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning,
Vetenskapsrådet, Elanders Gotab, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, 2014-05-19
E3 - IRT http://www.irt-ridterapi.se/certifiering2.html, 2014-04-03
E4 - PSYNK, Sveriges kommuner och landsting, Psynk - psykisk hälsa, barn och unga,
www.psynk.se, 2014-04-03
E5 - Nationalencyklopedin, www.ne.se, sökord självskadebeteende, 2014-04-11
E6 - SHEDO, http://shedo.se/information/om-sjalvskadebeteende-och-atstorningar/, 201405-22
E7 – Nationalencyklopedin, www.ne.se, sökord rehabilitering, 2014-04-11
E8 - WHO, World Health Organization, http://www.who.int/mental_health/publications/en/,
2014-04-22
E9 - Intresseföreningen för ridterapi, irt-ridterapi.se, 2014-04-03
E10 - Hjärnkoll – psykiska olikheter, lika rättigheter, www.hjarnkoll.se, 2014-04-13
E11 - Rättsnätet, LVU, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19900052.htm, 2014-05-20
E12 - Nationalencyklopedin, sökord: Biophiliahypotesen, www.ne.se, 2014-04-11
E13 – Enkät, SF-36Sullvian, M & Karlsson, J, The Swedish SF-36 health survey-I,
http://www.4s.nu/Kopia_av_patientsida/formular/form-health.pdf, 2014-04-13
37
Bilaga 1
Certifieringskriterier för IRT-certifierad ridterapeut
1
Medlemskap i IRT vid ansökningstillfället och ett fortsatt medlemskap så länge som
certifieringen gäller.
2a
Legitimationsyrke inom hälso- och sjukvård som innebär att utövaren har en terapeutisk
utbildning och eget behandlingsansvar samt lyder under Hälso- och sjukvårdslagen och är
föremål för tillsyn.
2b
För icke legitimationsyrken inom pedagogiskt och psykosocialt behandlingsarbete krävs
tilläggsutbildning motsvarande s.k. steg 1 utbildning i psykoterapi alt. specialpedagogisk
utbildning eller motsvarande formell vidareutbildning.
3
Minst 2 års sammanlagd yrkesverksamhet omfattande minst 75 % (alternativt motsvarande 3
100 timmar) inom, för grundprofession, sedvanlig yrkes verksamhet.
4
Rid och hästkunskap. Grundkrav för samtliga inriktningar skall vara ridkunskap motsvarande
Svenska Ridsportförbundets Ryttarmärke III (Lätt C) samt allmän hästkunskap motsvarande
Ryttarmärke IV. Bedömningen skall vara gjord av diplomerad ridinstruktör/diplomerad
ridlärare/domare utbildad enligt Svenska Ridsportförbundets riktlinjer.
5
Kurs/utbildning i Hjärt-lungräddning senast 3 år innan ansökan görs och i fortsättningen minst
en gång under 5-års period innan ansökan om förnyelse av certifiering sker.
6abcd
6a. Fördjupning/utbildning i hästunderstödda terapeutiska metoder omfattande minst 200
timmar, av vilka minst 80 timmar skall ha utgjorts av en sammanhängande utbildning, eller
7,5 högskolepoäng. Nedan följer några alternativ.
6b. Av dessa 200 timmar kan 50 timmar bytas ut mot terapeutiskt utbildning med inriktning
mot andra djur, trädgård och/eller natur.
6c. Alternativt kan 50 timmar bytas ut mot 75 timmar auskultation vid relevant
hästunderstödd terapiverksamhet
6d. Alternativt kan 50 timmar bytas ut efter genomfört uppsatsarbete inom hästunderstödd
terapi på minst Mastersnivå (D-nivå)
7ab
7a. Praktisk behandlingserfarenhet av hästunderstödd terapi under handledning* omfattande
minst 20 timmars handledning på 40 behandlingstillfällen under minst ett år.
7b. Alternativt verifierad praktisk erfarenhet av hästunderstödd terapi i sökt profession, minst
200 behandlingstillfällen med patient/klientarbete.
* Handledare skall vara godkänd av certifieringskommittén. Omfattningen skall redovisas
skriftligt och handledningsintyget vara underskrivet av såväl handledare som handledd.
38
8
Övriga meriter som kan antas ha betydelse för handläggandet av ansökan.
Handläggning och beslut
Handläggning och bedömning av ansökan görs av en certifieringskommitté bestående av
representanter för minst två olika professioner varav en skall tillhöra sökanden. Beslut om
certifiering tas av IRTs styrelse.
Benämning
Benämning av den certifierade skall vara – IRT-certifierad ridterapeut och presenteras efter
yrkestitel, t.ex. Leg sjukgymnast, IRT-certifierad ridterapeut.
Giltighet
Certifiering gäller för en begränsad period av fem år från det datum beslut tas. För förnyelse
krävs verifierat bevis på 20 timmar fortbildning inom området hästunderstödd terapi i form av
t.ex. kurs, konferensdeltagande, auskultation mm. Vid ansökan om förnyelse skall även intyg
från genomförd Hjärt-lungräddningskurs under föregående period bifogas.
Återkallande av certifiering/vägrad förnyad certifiering
Brott mot IRT’s etiska regler alternativt professionens etiska regler, t.ex. äventyrande av
klienters eller personals säkerhet eller åsidosättande av djurens välfärd kan utgöra grund för
återkallande av certifiering.
Återkallande sker om medlemskap i IRT upphör under certifieringsperioden.
Kostnad
En avgift om 500 kr skall vara inbetald senast 1 september för att ansökan skall behandlas. En
administrationsavgift om 200 kr tas ut för certifieringsbeviset vid ett godkännande.
Ansökan
Ansökan enligt särskilt formulär skall inges i 3 kopior med vidimerade intyg. Ofullständiga
ansökningar behandlas inte. Ansökningshandlingar behandlas en gång per år och skall vara
IRT’s certifieringskommitté tillhanda senast 1 september. Inkommen fullständig ansökan
bekräftas med svarsbrev och handläggs inom 3 månader efter sista inlämningsdatum.
39
Bilaga 2
Informationsbrev till verksamheter
Hej,
Jag heter Mikaela Hambert och läser näst sista terminen på socionomprogrammet. på Malmö
högskola.
Jag ska skriva mitt examensarbete nu till våren och är väldigt intresserad av ridterapi då jag själv
sett vilken enorm läkande effekt djur och hästar kan ha på människor.
För att kunna göra detta behöver jag få möjlighet till att intervjua verksamma inom området.
Min förfrågan till er är om detta skulle vara möjligt att utför via t.ex. telefon eller e-mail gällande
er verksamhet?
Känner väl till sekretesslagen och kommer självfallet inte fråga om enskilda
personer/behandlingar.
Väldigt Tacksam för svar!
Mvh Mikaela
Bilaga 3
Intervjuguide
1. Vem lämpar sig Hästunderstödd terapi för?
2. Hur går behandlingen till? Kan du beskriva några olika metoder?
3. Hur länge bör en behandling pågå för att ge resultat?
4. Vilka resultat kan uppnås med behandlingen?
5. Positiva/negativa aspekter av att använda sig av hästar i behandlingsarbetet.
6. Är metoden evidensbaserad?
7. Varför tror du det beror på att metoden inte är mer förekommande?
40
Mål
Övningar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
1 Förtroende
2 Relationsförmåga
3 Kommunikation
4 kroppspråk
5 Motivation
6 Koncentration
7 Aktiv deltagande
8 Socialt samspel
9 Förståelse för andras behov
## Ledarskapskvalitet
## Kreativitet/ fantasi
## Reflektionsförmåga
## Självförtroende
## Självkänsla
## Närvaro
## Avslappning
## Stresshantering
## Rörelseglädje
## Minska oönskat beteende
## Rörlighet/ mobilisation
## Följsamhet
## Balans
## Huvudkontroll
## Koordination
## Kroppsupplevelse
## Smärtlindring
## Gångbild
## Hållning
## Bålstabilitet
## Harmonisera muskeltonus
## Minska spaticitet
## Aktivera hypoton muskulatur
## Förbättra stödreaktion
## Muskelsamspel mellan rygg och mage
## Kondition
## sinnesstimmulans
## Reflexintegration
Bilaga 4
Terapeutiska övningar inom hästunderstödd terapi (Johanna Pechmann, leg sjukgymnast,
IRT-certrifierad ridterapeut).
Hä l s a på hä s te n/ s me ka
Le da hä s te n
Bors ta hä s te n
Pys s l a om hä s te n
Kra ts a hova rna
Djupa a nde ta g/ s uck
Sme ka hä s te n på ma ne n/ vi d örone n
Sme ka hä s te n på rygge n
Anda s ut --> s ta nna + a nda s i n, bl i s tol t --> gå
Ti tta di tt du vi l l ri da , vi s a di t
Kä nna i n hä s te ns röre l s e r
Bl unda och bl i r bure n
Sjunga ti l l s a mma ns
Föl ja hä s te ns röre l s e / gå me d s ta va r
Gunga fra m och ti l l ba ka
Strä cka upp re ds ka p me d hö/vä a rm
Föra re ds ka p runt kroppe n
Vi kte r om ha ndl e de rna
Sl å mot kl a ngs ta v/ s kå l
Hä nde rna på ma nke n, tryck bort s va nke n
Dra i n ma gmus kl a rna , hå l l s pä nni nge n
Små ci rkl a r me d a xl a rna
Dra upp a xl a rna mot örone n
Lä gga huvude t å t höge r/vä ns te r s i da
Tryck i hop hä nde rna fra mför brös te t
Stora ci rkl a me d a rma rna fra må t/ba kå t
Hå l l a re ds ka p me d bå da hä nde rna öve r huvude t
Ka s ta och få nga bol l a r a v ol i ka s torl e k
Ge och ta kä gl or frå n ol i ka hå l l / s a ml a a l l a
Tra va me d kä gl or i hä nde rna uta n a tt hå l l a i s i g
Hå l l a a rma rna s trä ckta å t s i da orna (10 s e k)
Fl ygpl a n
Vä de rkva rn
Pl ocka körs bä r
Hä nde rna i na cke n och vri da på bå l e n hö/vä
Li gga me d a rma rna öve r e n s tuds bol l
Kra ma hä s te ns ha l s
Ri da ba k och fra mvä nd
Li gga och kra ma hä s te ns rygg
Kva rn
Rul l a ne d kota för kota ti l l s du l i gge r på hä s trygge n
Hä mta ol i kfä rga de bol l a r ur ol i kfä rga de hi nka r
Sorte ra bol l a r e fte r fä rg i hi nka r
Ka s ta bol l på må l / i hi nk
l e da hä s te n öve r hi nde rba na
bygga hi nde rba na
l e da hä s te n uta n gri ms ka ft
moti ve ra hä s te n a tt komma ti l l mi g
Svä rdövni ng, s ä g e nkl a me ni nga r i ta kt
Ri da i öka d s kri tt
Tra va
Ri da i s l a l om
Gå nga rts byte n
Ri da i s koge n/ kupe ra d ma rk
Ri da öve r ba l a ns brä da
Ri da öve r bomma r
Hä s te n putta r s tuds bol l
Hi tta på e gna övni nga r
41
