ERNESTO CARDENAL
EKOLOGI
I september vid San Ubaldo såg man fler coyotes.
Strax efter triumfen fler ödlor
i floderna där borta vid San Ubaldo.
Fler kaniner och bergskatter på landsvägarna.
Antalet fåglar har tredubblats säger dom,
särskilt beckasiner.
De högljudda beckasinerna kommer ner och simmar
där de ser vattnet glittra.
Somocisterna förstörde även sjöar, floder och berg.
De ändrade flodernas lopp för sina rancher.
Ochomogo torkade ut förra sommaren.
Sinecapa uttorkad efter de stora landägarnas
härjningar.
Matagalpas Rio Grande torkade ut under kriget
borta vid Sebacoslätten.
De dämde upp Ochomogo på två ställen
och kapitalistiskt kemiskt avfall
spilldes i Ochomogo och fick fiskarna
att simma som fyllon.
Boacofloden med svarta vatten.
Moyuálagunen uttorkad. En somocistöverste
stal marken från bönderna
och byggde en damm.
Moyuálagunen som i sekler gjort trakten vacker.
(men småfisken kommer att återvända)
De ödelade och förtryckte.
Få leguaner i solen, ett fåtal bältor.
Den gröna karibiska sköldpaddan såldes av Somoza.
Sköldpaddsägg och leguaner exporterades i
lastbilslass.
Den karibiska sköldpaddan förintad.
Sågfisken i Gran Lago är borta tack vare José Somoza.
Jaguaren i djungeln – utrotningshotad,
dess mjuka päls i regnskogens färg
och puman, tapiren i bergen
(precis som bönderna i bergen)
och den stackars Chiquitofloden! Dess förnedring
som hela landets. Somocismen speglades i dess
vatten.
Chiquitofloden vid Léon matad av framvällande kloaker
av avfallet från tvålfabrikerna och garverierna,
vitt vatten från tvålfabrikerna,
rött från garverierna;
plastbitar på stränderna, pottor, rostigt järn.
Det är vad somocismen lämnade åt oss.
(Vi måste se vackert och klart igen
sjungande mot havet.)
Och i Managuasjön rinner allt det svarta vattnet
och Managuas kemiska avfall.
Borta vid Solentiname, på La Zanataön
en stor vit stinkande hög
av sågfiskskelett.
Men nu kan sågfisken andas
tillsammans med sötvattenshajen.
Tisma är åter fylld av kungshägrar
reflekterade i dess speglar.
Där finns många starar, beckasiner, gäss, bläsänder.
Även floran har dragit nytta.
Bältorna är mycket nöjda med den här regeringen.
Vi skall återerövra skogarna, floderna och lagunerna.
Vi skall avgifta Managuasjön.
Inte bara människorna längtade efter befrielsen.
Hela ekologin kved efter den.
Revolutionen är också för sjöar, floder, träd och djur.
Ernesto Cardenal
präst, poet och kulturminister i Nicaraguas regering efter den
sandinistiska revolutionen 1979 och fram till 1987.
Han nominerades till Nobelpriset i litteratur 2005 och han
grundade konstnärskollektivet på Solentinameöarna i
Nicaraguasjön. Han är en känd förespråkare för den kristna
befrielseteologin och på grund av detta skymfades han av påven
Johannes Paulus II när denne besökte Nicaragua 1983.
Några av Ernesto Cardenals verk:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
"Hora 0" 1960
“Epigramas” 1961
"Oración Por Marilyn Monroe y otras poemas" 1965
"Salmos" 1967
"Homenaje a los indios americanos" 1969
"Canto nacional" 1973
”El Evangelio en Solentiname” 1975
"Cántico cósmico" 1989
"Telescopio en la noche obscura" 1993
"Vida perdida" 1997
Dikten Ekologi har tolkats från spanskan av Bo Ranman.
Första upplagan: FP-48 1993
Dikten publicerades först i tidningen Internationalen 8/89.
