Årsberättelse

Cancerfondens årsberättelse 2012
Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetar
organisationen med forskningsfinansiering, opinionsbildning och
kunskapsspridning.
Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd.
Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner
och företag. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk
cancerforskning. Varje år finansierar vi cirka 450 forskningsprojekt.
Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59
Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se
2012
Årsberättelse
Så här kan du bidra
Varje dag görs framsteg
inom cancerforskningen
Professor Anna Karlssons vardag på Karolinska Institutet
kretsar kring klinisk virologi, det vill säga diagnostik av
virussjukdomar. Indirekt är området cancerrelaterat, eftersom
man kan angripa cancerceller på samma sätt som virus för att
få dem att sluta växa och dela sig.
Vid sidan om sin forskning har Anna Karlsson även uppdraget som vetenskaplig sekreterare i Cancerfondens forskningsnämnd. Det innebär att hon har en god överblick över
dagens svenska cancerforskning.
Hennes uppfattning är att läget på forskningsfronten i vårt
land just nu är mycket bra. Vi har en livskraftig forskning,
god tradition, starka miljöer och bra utbildning. Vi står oss
helt enkelt väl internationellt sett. En starkt bidragande orsak
till vår framskjutna position är Cancerfondens arbete.
– Vi forskare är enormt tacksamma för det förtroende vi
får från Cancerfondens givare att jobba med det vi tror på. Jag
och mina kolleger i labbet känner en sådan tillfredsställelse
när vi ser att den forskning vi påbörjade för tio år sedan i dag
hjälper sjuka människor att bli friska, säger Anna.
Omslagsbilden: Längst fram Anna Karlsson. I mitten
postdoktorand Kathrin Reiser från Tyskland och till vänster
doktorand Shuba Krishnan från Indien, båda ingår i Anna
Karlssons forskargrupp.
Bli månadsgivare
Som månadsgivare ger du cancerforskningen
de bästa förutsättningarna. Dina regelbundna
gåvor håller ner våra administrativa kostnader
samtidigt som forskarna lättare och mer långsiktigt kan planera sitt arbete. Bli månadsgivare på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59.
Ge en gåva
Du kan när som helst stödja cancerforskningen
genom att sätta in valfritt belopp på plusgiro
901986-0 eller bankgiro 901-9514. På cancerfonden.se kan du ge en gåva med ditt bankkort
eller via internetbank.
Ge en minnesgåva
Med en minnesgåva till Cancerfonden hedrar
du minnet av en närstående. På cancerfonden.
se skänker du enkelt din minnesgåva eller
engagerar familj och vänner genom att starta
en minnesinsamling. Du kan även ringa in din
minnesgåva på 020-59 59 59.
Testamentera
Att testamentera till Cancerfonden är att ge en
gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden
kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar,
fastigheter eller värdeföremål. Cancerfonden
är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster. Som testamentstagare tar vi ansvar för att testamentet
verkställs med respekt för det som testamentet
omfattar.
Bli stödmedlem
Som stödmedlem till Cancerfonden får du
varje år fyra nummer av vår uppskattade
tidning Rädda Livet. Ett stödmedlemskap i
Cancerfonden kostar 200 kronor per år.
Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2012
Lena Biörnstad, Cancerfonden
Projektledare Anne Lindgren, Cancerfonden
Redaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB
Foto Andrea Björsell sid 3, 12, 21, 23, 25, 26, 30, Jonas Billberg sid 25, Staffan Claesson sid 55,
Melker Dahlstrand sid 4, 5, 7, 11, 13, 15, 16, 17, 20, 22, 28, 29, 32, 33, Magnus Gotander sid 18, 54,
Malin Hoelstad sid 59, Jeanette Hägglund sid 55, Mikael Wallerstedt sid 19, Sanna Wärn sid 21, Stefan Zimmerman sid 57, 58
Omslag Kate Gabor
Illustrationer IK Stockholm sid 6, 8–9
Form och produktion Curt Lundberg
Korrektur Birgitta Hessulf
Tryck Elanders
Köp lotter i Cancerfondens Rikslotteri
Cancerfondens Rikslotteri är lotteriet där alla
är vinnare, lotteriets överskott går oavkortat
till vår verksamhet. Lotterna köper du på vår
webbplats, cancerfonden.se
Engagera ditt företag
Sedan Cancerfonden grundades för drygt 60
år sedan har vi samarbetat med företag för
att sprida kunskap och generera medel till
cancerforskning. Tillsammans med Cancerfonden associeras ni med en fråga som berör
och engagerar många, vilket skapar mervärde.
Läs mer på cancerfonden.se
Aktiegåva
Du kan skattefritt skänka utdelningen från
dina börsnoterade aktier till Cancerfonden.
Läs mer på cancerfonden.se eller ta hjälp av
din bank.
Stora donationer
En stor donation är att ge långsiktigt stöd och
ett sätt att finansiera svensk cancerforskning.
Som donator bidrar du till att Sveriges position
inom cancerområdet stärks internationellt.
Köp lotter i Svenska PostkodLotteriet
Cancerfonden är förmånstagare i Svenska
PostkodLotteriet. Lotteriets vision är att bidra
till en bättre värld för människor, djur och
miljö. Sedan starten 2005 har Svenska PostkodLotteriet delat ut över 3,8 miljarder kronor
till ideell verksamhet.
Spara i fonder
Genom att spara pengar i Skandia Cancerfonden stödjer du vår verksamhet genom att vi
årligen får två procent av fondens värde.
Trygghet för givaren
Cancerfonden
– har 90-konto och övervakas av Svensk Insamlingskontroll
– är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd)
– är certifierad enligt den internationella kvalitetsstämpeln ISO 9001:2000.
Cancerfondens
årsberättelse 2012
Det här är Cancerfonden
l Cancerfondens vision är att besegra cancer.
l Cancerfonden är en fristående, ideell insamlingsorganisa tion med fokus på forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning.
l Målet är att färre ska drabbas och fler överleva.
l Överlevnaden i cancer har fördubblats sedan Cancer fonden bildades 1951, från 30 procent till 60 procent.
l 2012 samlade Cancerfonden in 509 miljoner kronor. 404 miljoner kronor avsattes till svensk cancerforskning och
40 miljoner kronor till opinionsbildning och kunskapsspridning.
l 14,9 procent av de totala intäkterna gick till kostnader för insamling och administration (SI-tal) 2012.
Fakta om cancer i Sverige
De tio vanligaste cancersjukdomarna 2011
Prostatacancer
Bröstcancer
Hudcancer exklusive malignt melanom
Tjocktarmscancer
Lungcancer inklusive cancer i luftstrupe,
bronker och lungsäck
Malignt melanom i huden
Urinblåsecancer och cancer i övriga urinvägar
Malignt lymfom
Ändtarmscancer
Livmoderkroppscancer
9 663
8 427
5 775
4 183
3 765
3 323
2 640
2 324
1 979
1 431
l Minst var tredje person kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid.
l Varje år får cirka 55 000 personer cancer.
l I dag lever cirka 417 000 personer som har eller har haft
en cancersjukdom.
l Drygt 60 procent av dem som får en cancerdiagnos lever
tio år eller längre efter diagnos.
l Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken med drygt
21 000 dödsfall om året.
Innehåll
Generalsekreteraren har ordet Forskning och prevention
– två vapen mot cancer
Det här är Cancerfonden Besegra cancer!
Cancerfondens organisation
Från insamling till resultat
Forskningsfinansiering
Största summan någonsin till forskning
Fem forskare berättar:
l Forskningen går in i dynamisk period
l Livsstilen som kan förebygga cancer
l Tack för allt stöd
l Cancer inte längre en gåta
l Kan träning minska besvären?
2
4
7
8
10
12
14
17
18
19
Opinionsbildning
Nollvision för tobak och jämlik cancervård 20
Kunskapsspridning
Sociala medier en allt viktigare kanal
22
Insamling
300 000 vill vara med och besegra cancer
l Testamenten finansierar en stor del
l Insamlingen som rockar
l Månadsgivare gör det enkelt
l Lindex slår insamlingsrekord
24
26
28
28
29
Årsredovisning 2012
Cancerfondens styrelse Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Fem år i sammandrag Redovisningsprinciper Noter Revisionsberättelse 32
34
38
39
40
41
42
44
49
Bilagor 1. Värdepapper 50
2. Forskning och vårdutveckling 53
3. Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt 54
4. Tjänster, planeringsgrupper,
stipendier med mera 60
5. Anslag från NCU 2012 63
6. Styrande organ med mera
i Cancerfonden 64
7. Cancerfondens kodrapport 67
inledning
Generalsekreteraren har ordet
Forskning och prevention
– två vapen mot cancer
2012
vill vi nå ännu längre, skrev jag i förra
årets årsberättelse. När det nu är dags att summera året som
gått kan jag konstatera – det har vi gjort.
Tack vare generösa givare samlade vi in
hela 509 miljoner kronor. Dessutom kunde
Cancerfondens styrelse, för första gången,
avsätta över 400 miljoner kronor till svensk
cancerforskning.
Dessa pengar ska under de kommande två åren fördelas mellan de bästa forskningsprojekten – de med bäst utsikt att nå
framgång i kampen mot cancer. Att pengarna kommer att göra nytta råder det inga tvivel om. ”Cancerfondens forskningsanslag är
svensk cancerforsknings blodomlopp”, säger Bengt Westermark, professor i tumörbiologi och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd 2003–2013. Och Bengt Westermark vet vad han talar om. För 40 år sedan
fick han sitt första anslag från Cancerfonden
och i dag kan han se tillbaka på en strålande
forskningskarriär.
På sidorna 12–14 beskriver vi Bengt Westermarks insats för utvecklingen av det välkända och effektiva cancerläkemedlet Glivec.
Men det är inte bara forskningsfinansieringen som rönt framgångar under 2012.
   Cancerfondens årsberättelse 2012
2
Vi har även lyckats väl i vårt andra viktiga
uppdrag – påverkansarbetet. För att vi ska
nå vår vision att besegra cancer är arbetet
med prevention av största vikt. Under året
har vi därför fokuserat på livsstilsfrågorna
rökning, solning, fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor och alkoholkonsumtion.
Andra prioriterade frågor under 2012
har varit kopplade till arbetet för en jämlik
cancervård. Vi vill att fler patienter ska erbjudas att delta i klinisk forskning och att
de patienter som behöver ska få tillgång till
nya läkemedel.
En annan av våra angelägna frågor är tidig upptäckt. Där arbetar Cancerfonden
för att fler kvinnor ska delta i screeningprogrammen för bröst- och livmoderhalscancer; vi bevakar även frågan om screening för
tjocktarmscancer. På sidorna 20–23 berättar
vi mer om vårt arbete med opinionsbildning
och kunskapsspridning.
En ny satsning under 2012 var Vårkam-
panjen som vi genomförde under tre veckor i maj. Syftet var att lyfta cancerfrågan,
göra den än mer angelägen för svenska folket och samtidigt rekrytera månadsgivare.
Med buskapet ”1 av 3 får cancer. Men alla
drabbas” syntes vi i en rad medier och ge-
generalsekreteraren har ordet
”
Bakom de fina resultat
som den här årsberättelsen
beskriver ligger insatser från
två ovärderliga grupper:
generösa givare och kompetent
personal. Jag vill därför rikta
ett varmt tack till båda.
nomslaget blev stort. Vår varma och gripande reklamfilm – med en brud och två sympatiserande tärnor – fick många positiva
reaktioner.
Under året firade vi även ett jubileum.
2012 var tionde året som Cancerfonden genomförde Rosa Bandet-kampanjen; och det
gjorde vi med samma glöd och entusiasm
som vid starten för ett decennium sedan.
Mer om våra kampanjer finns att läsa på sidorna 24–25.
Bakom de fina resultat som den här årsberättelsen beskriver ligger insatser från två
ovärderliga grupper: generösa givare och
kompetent personal. Jag vill därför rikta ett
varmt tack till båda. Tack alla givare. Det är
er generositet som gör att kampen mot cancer ger resultat och fler liv kan räddas. Tack
alla medarbetare som ser till att vårt arbete genomsyras av engagemang, uthållighet,
kunskap och nytänkande – värderingar som
speglar vår kultur och säkerställer att verksamheten utvecklas.
Tillsamman kan vi besegra cancer!
Stefan Bergh
Generalsekreterare Cancerfonden
   3
Cancerfondens årsberättelse 2012
DET HÄR ÄR CANCERFONDEN
Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att
färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar
vi med forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning. Cancerfonden får inget statligt stöd utan
är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.
Besegra cancer!
Sedan Cancerfonden
grundades 1951 har närmare 8 miljarder kronor
delats ut till cancerforskning.
Forskningsfinansiering
Cancerforskning är ett långsiktigt arbete.
Många av de förbättringar vi ser i dag, så
som effektivare diagnos- och behandlingsmetoder, är resultat av forskning som inleddes för flera decennier sedan. För att våra
barn och barnbarn ska få ta del av ytterligare framsteg måste vi som lever i dag se till
att forskningen har de resurser som krävs
för att nya genombrott ska kunna göras.
Sedan Cancerfonden grundades 1951 har
vi delat ut närmare 8 miljarder kronor, vilket gör oss till den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Under samma period har antalet som överlever cancer
fördubblats.
Opinionsbildning
och kunskapsspridning
Varje år får cirka 55 000 personer i Sverige
cancer. För att ge dem bättre villkor – och
öka deras chanser att överleva – väcker Cancerfonden opinion i viktiga frågor och sprider kunskap om cancer. Genom att peka på
brister och föra fram förbättringsförslag vill
vi påverka samhällsutvecklingen så att alla
som drabbas av cancer får den bästa vården
utifrån sina förutsättningar.
Fyra fokus
Cancerfondens verksamhet är koncentrerad
kring fyra nyckelområden:
Forskning räddar liv
Cancerfonden finansierar endast den främsta cancerforskningen. Det långsiktiga målet
är att kunna avsätta 500 miljoner kronor per
år till forskning, och därmed kunna finansiera all högkvalitativ cancerforskning som
ansöker om bidrag.
   Cancerfondens årsberättelse 2012
4
1/3 av all cancer kan förebyggas
Risken att drabbas av cancer kan minskas
genom hälsosamma vanor när det gäller
rökning, alkohol, sol, kost och motion.
Tidig upptäckt är livsviktig
All cancer ska diagnostiseras så tidigt att den
kan behandlas framgångsrikt.
Jämlik cancervård
Alla i Sverige ska få den bästa vården utifrån sina förutsättningar.
Framsteg inom dessa fyra områden tar oss
närmare visionen att besegra cancer. En förutsättning för att lyckas är att organisationens arbete bedrivs effektivt och att det genomsyras av kvalitetstänkande och ständiga
förbättringar.
För det interna arbetet har Cancerfonden
identifierat tre viktiga framgångsfaktorer:
l Effektiv insamling
l Ekonomi i balans
l Medarbetare som trivs och utvecklas
Mål och resultat 2012
Målet för verksamhetens intäkter under
året var 475 miljoner kronor. Utfallet blev
511 miljoner kronor. 2012 avsatte Cancerfonden 404 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Det är 11 miljoner mer än
året innan. Cancerfonden avsatte också 40
miljoner kronor till opinionsbildning och
kunskapsspridning. Totalt avsattes därmed
444 miljoner kronor till organisationens ändamål.
Ett av Cancerfondens mål har varit att organisationens insamlings- och administrationskostnader endast ska utgöra 15 procent
DET HÄR ÄR CANCERFONDEN
Cancerfondens verksamhet
är koncentrerad till fyra nyckelområden: forskning, prevention, tidig upptäckt och
jämlik cancervård.
   5
Cancerfondens årsberättelse 2012
DET HÄR ÄR CANCERFONDEN
Fördubblad
överlevnad
60%
30%
1951
60 års kamp mot cancer har burit frukt. Forskningen har gjort enorma
framsteg som lett till att
överlevnaden i cancer
har fördubblats.
Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad
enligt ISO 9001:2000 som är en internatio60 års
kamp
mot cancer för företag och organinell
kvalitetsstämpel
har burit
frukt.Certifieringen
Forskningen innebär att en obesationer.
har gjort enorma framsteg
roende part årligen granskar våra arbetsprosom lett till att överlevnaden
cesser
därefter intygar att verksamheten
i cancer
haroch
fördubblats.
motsvarar standardens krav.
Varje år granskar Cancerfondens auktoriserade revisorer bokslut, årsredovisning
och den interna kontrollen, det vill säga förav de totala intäkterna senast 2015. Tack
valtning och löpande redovisning.
vare högre intäkter och lägre insamlingsVi genomför också årligen en internreoch administrationskostnader än beräknat
vision där organisationen bland annat konuppnådde vi detta mål redan 2012. Under
trollerar att processer och riktlinjer är aktuåret användes endast 14,9 procent (så kallat
ella och efterlevs.
SI-tal) av insamlade medel till insamlingsarCancerfondens organisation genomsybete och administration. Motsvarande siffras av ett kvalitetsmedvetande. Varje tertial
ra 2011 var 17,9 procent. Ju lägre SI-tal, desgör ledningen en större uppföljning av verkto större del av en gåva går till Cancerfonsamheten. Det innebär bland annat att leddens ändamål.
ningen tar upp eventuella avvikelser från
verksamhetsplanen, går igenom rapporIntern och extern kontroll
ter från projekt samt gör en riskanalys inför
Cancerfonden kontrolleras av Svensk Inframtiden. Ledningen gör också en genomsamlingskontroll (SI) som bevakar givargång av leverantörer för att säkerställa att de
nas intressen. En av deras uppgifter är att
interna leverantörsreglerna följs.
granska ideella föreningar, stiftelser och
Cancerfonden har rutiner för hur inköp
trossamfund och sedan avgöra vilka som
och upphandlingar ska göras för att minifår inneha ett 90-konto hos Plusgirot eller
mera risken för oegentligheter, till exempel
Bankgirot. Ett 90-konto är för givarna en
jäv. Organisationen har också en automatibekräftelse på att insamlingen sköts på ett
serad attestordning integrerad med ekonoansvarsfullt sätt och att pengarna går till än- misystemet för godkännande av fakturor
damålet utan oskäliga kostnader. Svensk
och andra betalningar.
   Cancerfondens årsberättelse 2012
6
Insamlingskontroll godkänner upp till 25
procent i insamlings- och administrationskostnader för att tillåta ett 90-konto. Med
14,9 procent ligger Cancerfonden alltså med
god marginal under SIs procentgräns, vilket
gör oss till en av Sveriges mest effektiva insamlingsorganisationer.
Cancerfonden är också medlem i FRII,
Frivilligorganisationernas insamlingsråd,
som arbetar för etisk och professionell insamling bland allmänheten. Det innebär
bland annat att de motarbetar oseriösa insamlingar. Rådets ledord är respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet. En av FRIIs
uppgifter är att utbilda landets insamlare
och höja kvaliteten i insamlingsarbetet. 2009
införde FRII en kvalitetskod för sina medlemmar i syfte att öka transparens och öppenhet. I dag redovisar alla medlemmar sina
resultat i en kodrapport. Cancerfondens
rapport finns i bilaga 7.
2013
DET HÄR ÄR CANCERFONDEN
Cancerfondens organisation
Huvudmannamöte
Styrelse
ordförande
Bengt Holgersson
Finansnämnd
Kansli
Forskningsnämnd
ordförande
Thomas Halvorsen
generalsekreterare
Stefan Bergh
ordförande
Bengt Westermark
Cancerfondens medlemmar är de 28 huvudmännen som
representerar stora delar av organisations-Sverige. En
gång om året hålls ett huvudmannamöte där en valberedning lämnar förslag för beslut om tillsättning av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter samt
revisorer. Styrelsen utser en generalsekreterare som ansvarar och leder arbetet inom kansliet, som har cirka 50
anställda.
Cancerfondens forskningsnämnd beviljar anslag till
institutioner, forskargrupper eller enskilda forskare. Arbetet leds av en ordförande och ett vetenskapligt sekretariat.
Cancerfondens finansnämnd ansvarar för hur Cancerfondens kapital ska förvaltas. Finansnämnden arbetar
efter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen.
Bedömningsmöte i en av
Forskningsnämndens nio
prioriteringskommittéer.
Huvudmannaorganisationer
Barncancerfonden
Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, BRO
Cancerföreningen i Stockholm
Centerkvinnorna
Fredrika-Bremer-Förbundet
ICA AB
Konung Gustaf V:s Jubileumsfond
Kooperativa Förbundet, KF
Liberala Kvinnor
Landsorganisationen i Sverige, LO
Moderatkvinnorna
Mun- & Halscancerförbundet
Pensionärernas Riksorganisation, PRO
Prostatacancerförbundet, PCF
Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade,
ILCO
Riksförbundet VISIR
Riksidrottsförbundet, RF
Sveriges Pensionärsförbund, SPF
Svensk Handel
Svenska Lottakåren
Svenska Läkaresällskapet
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL
Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor,
SLAN
Sveriges läkarförbund
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund
Sveriges Tandläkarförbund
Tjänstemännens Centralorganisation, TCO
Vårdförbundet
   7
Cancerfondens årsberättelse 2012
DET HÄR ÄR CANCERFONDEN
Så här arbetar Cancerfonden
för att besegra cancer
– från insamling till resultat
RESULTAT
– FLER LIV RÄDDAS
Färre drabbas av cancer och fler av dem som
insjuknar överlever.
Stöd till den främsta forskningen
Efter noggranna och kritiska bedömningar
beslutar Cancerfondens forskningsnämnd
vilka ansökningar som ska beviljas. Endast
de som håller hög kvalitet får finansiering.
Kunskap ger trygghet
Via webb, medlemstidning och Cancerfondens informations- och stödlinje sprids
kunskap om cancersjukdomar, behandlingar,
forskning med mera.
   Cancerfondens årsberättelse 2012
8
DET HÄR ÄR CANCERFONDEN
Insamling
Genom gåvor och testamenten samlade Cancerfonden
in 509 miljoner kronor under 2012.
Pengar fördelas
Cancerfondens styrelse beslutade 2012 att
avsätta 404 miljoner kronor till forskning,
och 40 miljoner kronor till opinionsbildning
och kunskapsspridning.
Forskare ansöker
Cirka 1 000 forskare och forskargrupper
ansökte om finansiering under 2012.
Bättre villkor för cancersjuka
Cancerfonden bedriver ett envist opinionsarbete för
att driva igenom förbättringar inom cancerområdet.
   9
Cancerfondens årsberättelse 2012
Forskningsfinansiering
Cancerforskare och vårdpersonal kan ansöka om forskningsanslag, forskartjänster,
stipendier med mera från Cancerfonden. Ansökningarna går igenom en noggrann
bedömning och bara de bästa – de med störst möjlighet att nå framgång – beviljas.
2012 beslutade Cancerfondens styrelse att avsätta 404 miljoner kronor till cancerforskning. Det är den hittills största summan som Cancerfonden kunnat avsätta till
forskning under ett år.
Största summan
någonsin till forskning
Läs om de olika
forskningsprojekt
som Cancerfonden
stödjer: cancerfonden.se/projekt.
Forskningsprojekt
Bedömningen av vilka forskningsprojekt
som ska tilldelas anslag följer en noga utarbetad process. Cancerfondens forskningsnämnd har som strategi att finansiera de
bästa projekten oavsett inriktning. Det avgörande vid bedömningen är kvalitet, vilket betyder att alla projekt konkurrerar med
varandra oberoende av forskningsområde.
Alla projektansökningar bedöms av en
av Forskningsnämndens nio prioriteringskommittéer. Dessa är sammansatta så att de
täcker in olika ämnesområden inom grundforskning och klinisk forskning. I varje
kommitté sitter cirka åtta framstående cancerforskare (bilaga 6).
Prioriteringskommittéerna lämnar för-
Anslag
per cancerform
i miljoner
kronor
Anslag per
cancerform
i miljoner
kronor
Bröstcancer55,7
Äggstockscancer4,0
Leukemi34,8
Myelom3,8
Tjocktarmscancer28,6
Urinblåsecancer3,6
Prostatacancer24,8
Njurcancer3,2
Hjärntumörer22,2
Cancer utan känd primärtumör 2,8
Hudcancer14,4
Matstrupscancer2,0
Lymfom14,0
Bukspottkörtelcancer1,9
Lungcancer10,5
Ändtarmscancer1,6
Livmoderhalscancer8,3
Myelodysplastiskt syndrom
Endokrina tumörer
Gallvägscancer1,3
7,7
1,5
Neuroblastom6,7
Wilms tumör
Magsäckscancer5,1
Testikelcancer0,5
Huvud- och halscancer
Mesoteliom0,5
5,0
0,8
Levercancer4,4
Cancer i vagina
Sarkom4,3
Övrig cancer, ej diagnosspecifik 63,8
   Cancerfondens årsberättelse 2012
10
0,4
slag om anslagsfördelning till Forskningsnämnden som ytterligare granskar och prioriterar projekten så att det slutgiltiga förslaget överensstämmer med styrelsens budget. Forskningsnämnden beslutar därefter
hur medlen ska fördelas. Den största delen
av det som avsattes till forskning 2012 – 404
miljoner kronor – gick till projektstöd inom
olika forskningsområden.
Forskartjänster
Ansökningar om tjänster behandlas av sakkunniggrupper som lämnar förslag till
forskningsnämnden. Efter diskussion och
eventuell modifiering av förslaget lämnas
det vidare till Forskningsnämnden för beslut.
Stipendier
Ansökningar om stipendier för vårdpersonal bedöms av någon av de vetenskapliga sekreterarna, som lägger ett förslag till
Forskningsnämndens ordförande som i sin
tur beslutar om anslag. Avsikten med stipendierna är att öka vårdpersonalens kompetens så att kvaliteten inom cancervården
höjs och cancerpatienterna blir bättre omhändertagna.
Fokusområden
Under 2012 gjordes en särskild utlysning
av forskningsmedel till vårdforskning. Det
projekt som erhöll finansiering var professor Karin Nordins: Hur fysisk träning kan
minska extrem trötthet vid cancerbehandling. Läs intervjun med henne på sidan 19.
Forskningsfinansiering
Forskningsfinansiering
Mikael Karlsson ingår i
prioriteringskommittén
för klinisk cancerforskning, radiologi och strålningsbiologi. Tillsammans med sju andra
forskare bedömer han
ansökningar inom dessa
områden. I bakgrunden
ses Björn Zackrisson till
vänster och Bo Stenerlöv
till höger.
I årets Cancerfondsrapport kan man läsa
att svensk cancerforskning är framgångsrik
och står sig väl i internationellt perspektiv.
Men det finns problem: det tar alltför lång
tid innan de landvinningar som görs i laboratorier kommer patienterna till godo. Ungefär hälften av de forskningsprojekt som
Cancerfonden stödjer är grundforskning,
medan den kliniska forskningen står för en
mindre del. Det återspeglar det faktum att
alltför lite klinisk forskning pågår i Sverige.
En orsak är att forskning inte prioriteras i
svensk sjukvård. Det är hög tid att ändra på
det – för cancerpatienternas skull. Cancerfonden anser att hälso- och sjukvården måste bli en kunskapsorganisation snarare än en
vårdproduktionsapparat.
Fördelning av forskningsprojekt 2012
Epidemiologisk
forskning 6 % (7)
Klinisk
forskning
10 % (15)
Grundforskning
51 % (53)
Translationell
forskning
30 % (21)
(2011 års siffror inom parantes.)
Under våren 2012 arrangerade Forsk-
ningsnämnden ett rundabordssamtal angående klinisk cancerforskning i Sverige.
Flera utredningar tyder på att konkurrenskraften har minskat de senaste åren och
Forskningsnämnden ser med oro på utvecklingen. Ett antal framstående svenska
forskare och representanter från RCC (Regionalt cancercentrum) deltog i diskussionen. Fokus för dagen var inte bara att konstatera vad som är fel just nu, utan också att
hitta förslag till lösningar för framtiden. En
viktig fråga var på vilket sätt Cancerfonden
skulle kunna bidra till en förbättrad situation. Flera förslag diskuterades, bland annat
olika varianter av förändringar i Cancerfondens utbud av anslag och förslag till opinionsfrågor att driva.
Vårdforskning
3 % (4)
Antal ansökningar och beviljningsgrad
Ansökningskategori
SöktBeviljat
%
Forskning
Forskningsprojekt
456 165 36
Forskningsprojekt med ssk inriktning mot vård
34
3
9
Forskarmån för kliniskt verksamma (fr o m 2010) 35
11
31
Klinisk cancerforskartjänst
13
2
15
Kongressanslag 9
7
78
Planeringsgrupp
7 457
Postdoktortjänst
48 6 13
Resebidrag
118 7059
Young Investigator Award
40
3
8
760 27136
Vårdutveckling
Stipendier för vårdpersonal
162
86
53
Totalt
922 35739
Se bilaga 2 för belopp och bilaga 3 och 4 för anslagsmottagare.
   11
Cancerfondens årsberättelse 2012
Forskningsfinansiering
1971 förklarade USAs president Nixon krig mot cancer. Det skulle
visa sig vara ett mycket svårare krig än någon då kunde föreställa
sig. I dag, 40 år senare, ser det betydligt ljusare ut, men tiden
från de första rönen till färdig behandling kan vara lång, säger
professor Bengt Westermark som i mars 2013 avgick som ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd efter tio års betydelsefulla insatser.
Namn: Bengt Westermark,
professor i tumörbiologi vid
Uppsala universitet
Forskar om: Maligna gliom
(en typ av hjärntumör).
Har haft stöd från Cancerfonden sedan 1973.
”
Cancerforskningen
går in i en
dynamisk period
Hur kan processen fram till ett läkemedel
se ut?
– Det handlar oftast om en rad upptäckter
i en lång kedja, låt mig ta ett exempel. Tumörvirus upptäcktes redan 1911,
vilket var starten på en forskDet finns över huvud
ningslinje, men det förstod man
taget ingen framgångsrik inte då. Under årens lopp lärde
cancerforskare i Sverige man sig alltmer om tumörvirus,
som inte har fått stöd av gener och tillväxtmekanismer tills
Cancerfonden, organisa- den sista pusselbiten föll på plats
omkring år 2000. Då hittade man
tionen är utan tvekan den kemiska substanser som hämmar
mest betydande finande enzymer (tyrosinkinas) i cellen
siären av svensk cancer- som driver på cancertillväxten.
Den första av dessa substanser
forskning.
(imatinib) kom i bruk i form av
en mycket effektiv medicin som
har revolutionerat behandlingen av elakartad leukemi.
Kan det leda till mediciner mot andra
cancerformer också?
– Ja, nyheten om tyrosinkinas spreds snabbt
i forskarvärlden. I dag finns andra tyrosinkinashämmare och läkemedelsföretagen har dessutom ännu fler i sina forskningsportföljer. Nu kan även behandlingen
av exempelvis melanom, njurcancer och undergrupper av lungcancer förbättras tack
vare denna upptäckt, och fler kan komma.
   Cancerfondens årsberättelse 2012
12
– Det finns ett annat exempel som påminner om tyrosinkinas. För exakt 51 år sedan upptäcktes en tillväxtfaktor, det vill
säga en substans som påverkar cellens tillväxt. Senare upptäckte man att en släkting
till den tillväxtfaktorn produceras i för stor
mängd i en hög andel av all bröstcancer. Till
sist lyckades man skapa en antikropp, som
man gav namnet trastuzumab, mot denna
tillväxtfaktor, och trastuzumab lanserades
under 2000-talet som ett mycket effektivt läkemedel mot bröstcancer.
Kan frukterna från 100 års forskning börja
skördas nu?
– Nja, vi har inte all kunskap än så att vi vet
exakt vad vi ska göra, svensk cancerforskning måste ges möjlighet att fortsätta att arbeta på högvarv. Det är dessutom förutsättningen för att vi ska kunna tillgodogöra oss
kunskap från andra länder. Svenska cancerforskare är högt respekterade i omvärlden och 100-tals av dem har stöd från Cancerfonden. Det finns över huvud taget ingen
framgångsrik cancerforskare i Sverige som
inte har fått stöd av Cancerfonden, organisationen är utan tvekan den mest betydande
finansiären av svensk cancerforskning.
– Faktum är att kunskapen om cellernas
regleringssystem bara har funnits i några få
år. Det är därför inte konstigt att vissa can-
Forskningsfinansiering
Det började
med ett hån
och slutade
med en medicin
Vägen till ett läkemedel kan vara
lång och slingrig. Ofta bidrar olika forskarlag över hela världen med var sin pusselbit. Här är ett exempel på hur det välkända
och effektiva läkemedlet Glivec (Imatinib)
utvecklades. Glivec har ökat möjligheten
för personer med kronisk myeloisk leukemi, akut lymfatisk leukemi och GIST (gastrointestinal stromacellstumör) att leva
längre med sin sjukdom. 1982 bidrog bland
andra forskaren Bengt Westermark, som
under många år har varit ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, med en viktig pusselbit.
l 1911
Den amerikanske läkaren och forskaren Peyton Rous
upptäcker att virus kan sprida cancerformen sarkom
mellan hönor. Resultatet förlöjligas av hans kolleger.
l 1953
Britterna James Watson och Francis Crick kartlägger den molekylära strukturen hos människans arvsmassa, DNA.
l 1960
De amerikanska forskarna Peter Nowell och David
Hungerford upptäcker en abnorm kromosom i blodceller hos patienter med kronisk myeloisk leukemi. De
kan inte se vilken kromosom det är, bara att den saknar en bit DNA.
cerformer fortfarande saknar en effektiv behandling, och att det återstår mycket forskning. Samtidigt har det under arbetets gång
visat sig hur enormt komplex cellens funktion är. Det finns dock två substanser som
tycks ha nyckelfunktioner, de kallas Myc
och p53. I cancerceller är myc-aktiviteten
abnormt hög, medan p53-funktionen i stället har upphört. Det görs försök att bromsa respektive öka dessa substansers aktivitet,
men vi är inte där än.
– Å andra sidan har den nyvunna kunskapen om cellernas regleringssystem inneburit att det nu är en febril aktivitet ute i laboratorierna, så vi kan se fram emot en dynamisk period inom cancerforskningen.
Läkaren Jeffrey
Yachnin undersöker Jan Frisk som
deltar i en klinisk
studie.
l 1966
Efter mer än ett halvt sekel får Peyton Rous upprättelse när han tilldelas Nobelpriset för sin upptäckt av
sarkomvirus.
l 1973
Den amerikanska forskaren Janet Rowley finner att
den defekt som upptäcktes 1960 gäller kromosom
22, och att DNA-bitar har förflyttats mellan kromosom 9 och 22 hos patienter med kronisk myeloisk
leukemi.
l 1976
De amerikanska forskarna Michael Bishop och Harold
Varmus upptäcker onkgenen src i det sarkomvirus
som Rous upptäckte 1911. Onkgener har genetiska
avvikelser som ger upphov till en tumörcell. Upptäckten gav dem Nobelpriset 1989.
   13
Cancerfondens årsberättelse 2012
Forskningsfinansiering
l 1980
Sedan tidigare känner man till en tillväxtfaktor i cellen kallad EGF. Den amerikanske forskaren Stanley
Cohen finner att receptorn för EGF är ett tyrosinkinas som är en substans i cellen. Den brittiske forskaren Tony Hunter visar dessutom att onkgenen src i
Rous sarkomvirus innehåller koden för hur tyrosinkinas ska bildas.
l 1982
De svenska forskarna Carl-Henrik Heldin, Bengt Westermark och medarbetare upptäcker att receptorn för
en annan tillväxtfaktor i cellen – PDGF – också är ett
tyrosinkinas.
l 1986
De amerikanska forskarna David Baltimore och Owen
Witte fastställer att proteinet Bcr-Abl är ett tyrosinkinas. Därmed finns kunskapen om vilken egenskap
hos Bcr-Abl som gör att onkgenen orsakar kronisk
myeloisk leukemi.
Det finns mycket vi själva kan göra för att
hålla oss så friska som möjligt, så länge
som möjligt. Livsstilsforskaren Alicja Wolk
är en verklig expert på ämnet. Här berättar
hon om sina studier och ger fem konkreta
råd som kan minska risken för cancer.
Livsstilen som kan
Hur går forskning kring livsstil till?
– Låt mig först nämna lite historik. 1989 började jag med fall-kontrollstudier vilket innebär att
man frågar personer i två likartade grupper om
hur de har levt. Skillnaden är att personerna i
den ena gruppen nyss har fått en cancerdiagnos,
medan de i den andra gruppen inte har det. Därefter jämför man gruppernas svar på frågor om
kost och annan livsstil, och drar slutsatser om livsstilens roll vid cancer. Tyvärr kan fall-kontrollstudier ge osäkra resultat.
l 1988
En israelisk forskargrupp lyckas för första gången
hämma tyrosinkinas. Eftersom man sedan tidigare
vet att kronisk myeloisk leukemi orsakas av tyrosinkinas, börjar nu jakten på effektiva ämnen som kan
hämma även andra tyrosinkinaser – ämnen som kan
vara grunden till läkemedel som botar sjukdomen.
l 1993
Forskarna finner en substans som selektivt hämmar den gen som orsakar kronisk myeloisk leukemi,
och som finns hos 90 procent av de drabbade. Substansen får arbetsnamnet STI571 och visar sig även
hämma PDGF-receptorns tyrosinkinas.
l 1995
Djurstudier med STI571 inleds och ger lovande resultat.
l 1998
De första patienterna medicineras med STI571. Syftet
är att hitta en dos som både är säker och effektiv. Så
gott som alla patienter svarar på behandlingen.
l 1999
Lovande resultat från den kliniska studien presenteras. STI571 får namnet Glivec.
l 2001
I maj godkänns Glivec (Imatinib) som läkemedel i USA
och i juni godkänns det i Sverige.
l 2012
Glivec har ökat möjligheten för personer med kronisk
myeloisk leukemi, akut lymfatisk leukemi och GIST
(gastrointestinal stromacellstumör) att leva längre
med sin sjukdom.
   Cancerfondens årsberättelse 2012
14
Finns det bättre metoder?
– Ja, i dag arbetar jag endast med prospektiva, populationsbaserade kohorter. Låter krångligt, men
principen är enkel. I samband med mammografiundersökning har vi ställt livsstilsfrågor till 60 000 kvinnor från UppsaEn förändrad
la och Västmanland födda 1914-1948.
livsstil kan
Ungefär vart tionde år får de svara
fördröja en
på en ny enkät – eftersom vissa ändrar sin livsstil över tid. Sedan 1997 geeventuell sjuknomför vi samma slags studie även
dom till längre
på 50 000 män, födda 1918–1952. Vi
upp i åldern.
inhämtar varje år rapporter om nya
cancerfall bland de tillfrågade, och vi
kan då studera om en viss livsstil är överrepresenterad bland de personer som drabbas av cancer.
”
Vilka livsstilsfaktorer påverkar hälsan negativt?
– Bristfällig kost, stillasittande, rökning, alkohol och fetma. Det fina är att en god livsstil förebygger både cancer och hjärt-kärlsjukdomar, ja
kanske även Alzheimer, men jag återkommer till
skillnaden. Om man sköter sig bra på dessa fem
punkter kan man minska risken för till exempel tjocktarmscancer med 70 procent, för hjärtinfarkt med 80 procent och för typ 2-diabetes med
90 procent. Rökning ökar risken inte bara för
lungcancer utan även för många andra cancerformer. Kom ihåg att bocka av alla fem livsstilsfakto-
Forskningsfinansiering
förebygga cancer
rer; man kan till exempel inte kompensera
rökning med att vara smal eller äta extremt
nyttig kost.
Kan dålig kost orsaka cancer?
– Inte direkt, men god kost hjälper kroppen att skydda sig mot cancer. Ät minst
ett halvt kilo av olika grönsaker och frukter om dagen. Frukt och grönt innehåller inte bara antioxidanter och fibrer utan
även andra skyddande substanser, och varje
grönsak har sin egen unika uppsättning.
Jag uppskattar frysta grönsaker för de är
näringsmässigt fullvärdiga och sparar tid.
Välj påsar med blandad broccoli, blomkål
och morötter till exempel, eller blanda själv.
Koka dem lätt. Ät också rotfrukter och baljväxter som exempelvis ärtor och sojabönor; även de innehåller olika substanser som
skyddar kroppen. Och fullkorn förstås.
– Rött kött, det vill säga nöt-, gris- och
lammkött, är bra men begränsa intaget till
högst ett halvt kilo per vecka. Charkuterier bör man undvika; själv äter jag skinka
endast till jul och påsk. Välj i stället kyckling och fisk och då gärna lax eller annan fet
fisk. Begränsa också mängden godis, kakor
och söta drycker, produkter som lätt kan bidra till övervikt. Dessutom har studier visat att socker kan öka risken för bukspottkörtelcancer som tyvärr är en svårbehandlad sjukdom.
Kosttillskott kanske kan hjälpa till?
– Det är tveeggat. De flesta av oss har ingen
nytta av kosttillskott och de hjälper inte mot
canceruppkomst eller förebygger återfall av
cancer. Rökare som tar kosttillskott löper
faktiskt ökad risk att dö i cancer. Och personer som tar till exempel vitamin C eller E
i stora doser riskerar att få grå starr tidiga-
re i livet och har fördubblad risk för njursten. Vitamin D ska man heller inte överdosera, varken i tablettform eller via solen. Det
räcker med 10 minuters solande per dag för
att kroppen ska bilda tillräckligt med D-vitamin, så det finns ingen anledning att utsätta sig för stark sommarsol under en längre tid, det är enbart skadligt och ökar risken
för hudcancer. Endast en liten grupp människor som, kanske på grund av sjukdom,
inte kan äta en fullgod kost kan kompensera med multivitamin eftersom doserna här
är små.
Alkohol i små mängder sägs vara bra för
hjärtat, gäller det även för cancer?
– Nej, alkohol är kopplad till ökad cancerrisk, så ur cancersynpunkt ska man inte
dricka något alls. Men väljer man att dricka
ska man göra det i mycket måttliga mängder, motsvarande högst 10 cl vin för kvinnor
och 20 cl vin för män per dag.
Hur kan fysisk aktivitet minska cancerrisken?
– Fysisk aktivitet och större muskelmassa leder till en effektivare ämnesomsättning. Studier visar att kvinnor tappar flera
procent av sin muskelmassa per år efter klimakteriet, så det är en god idé att motverka det genom styrketräning av något slag.
Ju fler muskelgrupper som involveras i träningen, desto bättre. Jag ska genast erkänna
att min personliga svaghet bland livsstilsfaktorerna är just fysisk aktivitet; styrketräning är inte min favoritaktivitet, men jag tar
i alla fall raska promenader. Det tar 55–60
minuter för mig att gå snabbt hemifrån till
arbetet. Det kan alla göra, det är enkelt och
kostar ingenting.
Professor Alicja
Wolk har haft stöd från
Cancerfonden sedan
1990, vilket gav henne
möjlighet att under två
år forska på Harvarduniversitetet i USA. Hon
har tidigare suttit i Cancerfondens prioriteringskommitté och forskningsnämnd och är en
del av Cancerfondens
expertråd. År 2010 erhöll
hon Distinguished Professor Award. I dag leder
hon en stor forskargrupp
i nutritionsepidemiologi
på Karolinska Institutet
i Solna.
   15
Cancerfondens årsberättelse 2012
Forskningsfinansiering
pågående studier där vi bara observerar vad
folk gör, kan man i interventionsstudier
alltså påverka livsstilen. Det skulle innebära
att vi väljer ut en grupp som tidigare diagnosticerats med cancer och under övervakning hjälper dem att komma i gång att träna två till tre gånger per vecka. Antalet återfall av cancer i denna grupp jämförs sedan
under flera år med antalet i en jämförbar
kontrollgrupp som inte tränar.
– Fördelen med interventionsstudier är
att de ger säkrare resultat. Nackdelen är att
det är dyrt. Det är inte forskarna som kostar extra, utan den personal som ska instruera deltagarna och övervaka träningen. Jag är medlem i ett europeiskt samarbete där vi hoppas få stöd från EU och jag försöker även samla in pengar i Sverige. Nästa
steg är att genomföra en liknande intervention kring kost, vilket våra italienska kolleger redan påbörjat.
Som individer kan vi förebygga cancer,
men kan även samhället göra det?
Det kanske är så, att vi alla har någon
svaghet?
– Få lever perfekt på alla punkter. Och jag
tror att de flesta vet med sig vilken eller
vilka av dessa fem livsstilsfaktorer som man
ligger sämre till på och som man därför bör
åtgärda. Det är aldrig för sent. Även om
man har misskött sig tidigare kan en förändrad livsstil fördröja en eventuell sjukdom till längre upp i åldern.
Har inte vissa människor skydd av
genetiska skäl?
– Jo, men så länge vi inte vet vilka som
eventuellt är skyddade, bör alla bortse från
det och göra vad de kan för att förebygga
cancer.
Hur vill du forska vidare?
– I dag lever fler än 400 000 personer i Sverige som någon gång fått diagnosen cancer. Det finns 85 små och korta studier som
visar att cancerpatienter mår bättre av fysisk aktivitet. Men jag är ute efter svaret
på den verkligt viktiga frågan: kan träning
förhindra att cancern återkommer?
– Den studien vill jag göra i form av så
kallad intervention, vilken är nästa fas inom
livsstilsforskningen. I motsats till våra nu
   Cancerfondens årsberättelse 2012
16
– Om interventionen bevisar att fysisk aktivitet förebygger återfall av cancer förväntar jag mig att sjukvården lägger till
instruktörsledd träning som en naturlig fortsättning på en i övrigt framgångsrik cancerbehandling, finansierat av det allmänna. Den kostnaden tas igen på minskat
antal återfall.
– När det gäller kost
l Rök inte
kan livsmedelsföretag göra
l Var fysiskt aktiv varje dag
mycket. Kött har blivit billil Ät minst fem portioner grön-
gare jämfört med grönsaker
saker och frukt varje dag
och rotfrukter. Varför inte
l Begränsa konsumtionen av visa kunderna att man bryr
alkohol
sig om folkhälsan genom att
l Undvik att vistas oskyddad i sänka påslaget på den hälso
solen mellan kl 11 och 15
samma maten och öka påslaEuropeiska koden mot cancer
get på kött, godis och läsk?
Vad skulle du vilja säga till
Cancerfondens givare?
– Att de kan känna sig stolta över att i hög
grad ha bidragit till att Sverige är internationellt framstående både när det gäller
tidig upptäckt av cancer och effektiv cancerbehandling. Svensk forskning har också
bidragit till bättre förståelse om hur cancer kan förebyggas. Men vi kan bli bättre på
alla områden. Det är dags att satsa mer på
interventionsforskning hos cancerpatienter
för att få kunskap om möjligheter till bättre
livskvalitet efter diagnos, färre återfall och
längre överlevnad.
Forskningsfinansiering
Patienter med huvud-halscancer sjukskrivs upp till sex månader och många
kan under tiden inte äta på grund av den tuffa behandlingen. Även kroniska
biverkningar uppstår, som exempelvis muntorrhet. Professor Tina Dalianis
söker metoder som skulle innebära bättre och lindrigare behandlingar.
Stort tack för allt stöd!
Vilket stöd får du från Cancerfonden?
– Cancerfonden har stöttat min forskning
ända sedan 1986. För närvarande får jag en
miljon kronor om året i tre år för studier på
virus och cancer hos människor samt vaccinutveckling mot cancer. Två virusfamiljer,
humant papillomvirus (HPV) och humana
polyomvirus, är särskilt betydelsefulla i sammanhanget, säger Tina Dalianis.
Vad handlar din forskning om?
– Vi har ett antal projekt. Det största rör tonsill- och tungbascancer och HPVs roll där.
På grund av dålig prognos har behandlingen
mot all huvud-halscancer (där ovan nämnda
tumörer ingår) i allmänhet blivit kraftfullare
vilket leder till svåra biverkningar. Men vår
forskning har visat att vissa av patienterna
med tonsill- eller tungbascancer förorsakad
av HPV-virus har en betydligt bättre prognos
med lindrigare behandling. De har 80-procentig överlevnad jämfört med 20–40 procent
för patienter med tonsill- och tungbascancer
(och övrig huvud-halscancer) orsakad av exempelvis rökning och alkohol. Därför skulle
man kunna behandla 80 procent av patienter
med HPV-positiv cancer på ett lindrigare sätt
och de skulle slippa de svåra biverkningarna.
– I dag utgör patienter med HPV-positiv
tonsill- och tungbascancer en fjärdedel av alla
patienter med huvud-halscancer. Men om tio
år kommer de utgöra hälften av alla huvudhalscancerfall eftersom andelen HPV-positiv
tonsill- och tungbascancer ökar kraftigt. Detta innebär att allt flera patienter kommer att
överbehandlas om inget görs.
Hur går ni till väga?
– Vi vill hitta biomarkörer som tillsammans
med vetskap om att tumörerna är HPV-positiva kan hjälpa oss förutsäga vilka 80 procent av de HPV-positiva tonsill- och tungbascancerfallen som är lättbehandlade och
kommer svara bra på lindrigare behandling.
– Vi har tre lovande markörer som vi studerar närmare. Vi har tittat på 220 patienter
där vi har kunnat identifiera 70 som det har
gått bra för, och de som har en av biomarkörerna. Nu hoppas vi att de två andra biomarkörerna pekar ut ännu flera patienter inom
gruppen som det också har gått bra för med
den lindrigare behandlingen. Om vi kan se
att kanske 95 procent av alla patienter med en
viss biomarkör har klarat sig, då är det sådana patienter vi ska välja ut vid en klinisk studie som syftar till att minska behandlingen.
Professor Tina Dalianis
med sin forskargrupp
vid Karolinska Institutet
i Solna.
Kan det leda till bättre behandlingar?
– Ja, eftersom varje patient får den behandling som passar bäst för honom eller henne.
Och att biverkningarna inte blir värre än
nödvändigt.
Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens
givare?
– Stort tack för allt stöd vi får! Varje forskare gör kanske ett par riktigt bra fynd i sitt
liv. Men utan forskningsstöd hade jag inte
lyckats, och det gäller också för många andra
forskare. Stöd kommer även från annat håll
men det är Cancerfonden som funnits i alla
år och som gör att vi kan jobba uthålligt – vi
fick kämpa länge för att få gehör i forskarvärlden kring våra rön om HPV och huvudhalscancer, avslutar Tina Dalianis.
Namn: Tina Dalianis
Institut: Professor vid
Karolinska Institutet,
Solna
Forskar om: Virus och
cancer hos människa
samt vaccinutveckling
mot cancer
   17
Cancerfondens årsberättelse 2012
Forskningsfinansiering
Vid kliniska prövningar av nya läkemedel vet man i dag inte vilka
patienter som kommer att svara på behandlingen. Genom en
diagnostisk plattform hoppas docent Jonas Nilsson kunna lösa
det problemet, så att man snabbare kommer fram till vilka läkemedel som fungerar bäst och hur.
Cancer inte längre en gåta
för tumörceller, och om hämmare som kan
binda till dessa är möjliga mål för nya läkemedel. Vi har skapat modeller i möss som
bär på antingen egenutvecklade tumörer eller
mänskliga cancerceller. Målet är att definiera vilken signatur en viss cancer har som
gör det möjligt att se om en patient borde
behandlas med ett visst läkemedel eller ett
annat – en diagnostisk plattform kan man
säga.
Kan det leda till bättre behandlingar?
Namn: Jonas Nilsson
Institut: Docent vid Sahlgrenska Cancer Center
vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Forskar om: Gener som
är involverade vid svar på
DNA-skador
”
Vilket stöd får du från Cancerfonden?
– Jag har två bidrag. Dels en cancerforskartjänst (Young Investigator Award) under
2007–2013, dels ett projektbidrag på 800 000
kronor per år under 2013-2015.
Vad handlar din forskning om?
– Sedan länge är det känt att så kallade
Myc-gener, som bland annat styr cellens
ämnesomsättning, kan orsaka cancer. Dessa
upptäckter har gett oss behandlingar som
kan förebygga en del allvarliga former av
cancer. Vår forskning nu för tiden däremot
syftar till att hitta behandlingar mot fullt utvecklad cancer, och därför studerar vi i stället gener som är involverade vid svar på
DNA-skador.
Vi försöker överföra
det vi har lärt oss vid
grundforskningen till
läkemedelsutveckling.
Hur går ni till väga?
– Vad vi försöker göra är att translatera, det vill säga överföra, det vi
har lärt oss vid grundforskningen
till läkemedelsutveckling. Vi vill
veta varför genprodukter som kan
svara på DNA-skador är viktiga
   Cancerfondens årsberättelse 2012
18
– När man i dag gör kliniska prövningar
av nya läkemedel på patienter, vet man inte
på förhand vilka patienter som kommer att
svara på behandlingen. Kanske bara några
få eller ingen alls? Med hjälp av vår diagnostiska plattform kan man välja ut rätt
patienter som ska delta i den kliniska prövningen, det vill säga de som man vet har
den genetiska signatur som krävs för att
kunna svara på behandlingen. Det här effektiviserar den kliniska prövningen och i
slutänden kommer man snabbare fram till
vilka läkemedel som fungerar bäst och hur.
I dagsläget fokuserar vi i första hand på
melanom och lungcancer för plattformen,
men fortsätter även vår grundforskning om
Myc-styrd lymfkörtelcancer (lymfom).
Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens
givare?
– För 30 år sedan var cancer en gåta. Det
är den inte längre. Tack vare gåvor till cancerforskningen vet vi vad cancer är och hur
den uppkommer. Vi behöver fortsatt givande för att överföra den kunskap vi har på
molekylär nivå till behandlingar som inte
bara förlänger livet med några månader
utan gör cancer till en kronisk sjukdom som
man kan leva med, eller som botar helt, avslutar Jonas Nilsson.
Forskningsfinansiering
Cancerfondens forskningsnämnd beslutade 2011 om en extra tilldelning av forskningsmedel till vårdforskning 2012. Karin Nordin
är huvudansvarig för det forskningsprojekt som valdes ut efter en
särskild utlysning.
Kan träning minska
besvären vid behandling?
Vilket stöd får du från Cancerfonden?
– Jag har två bidrag. Dels en andel av 10
miljoner kronor som under en femårsperiod tilldelas universiteten i Lund, Linköping
och Uppsala, dels ett eget projektbidrag på
2, 4 miljoner kronor under tre år. Båda anslagen går till det vårdforskningsprojekt
som jag nu arbetar med, säger Karin Nordin.
Vad handlar projektet om?
Namn: Karin Nordin
Institut: Professor vid
Institutionen för folkhälsa
och vårdvetenskap vid
Uppsala universitet
Forskar om: Hur fysisk
träning kan minska
extrem trötthet vid cancerbehandling
”
– Väldigt många som drabbas av och behandlas för cancer lider av en extrem trötthet som inte går att vila sig ifrån. Denna
orkeslöshet försämrar i många fall livskvaliteten kraftigt. Vi vill dels ta reda på orsaken till denna trötthet, dels undersöka hur
fysisk träning kan minska besvären. Jag
samarbetar med Sussanne Börjeson, docent
och sjuksköterska vid Universitetssjukhuset i Linköping och Maria Hellbom, psykolog och chef för rehabiliteringssektionen
vid Skånes onkologiska klinik.
Hur går ni till väga?
– Tidigare studier har visat att fyVägen mellan ett
sisk aktivitet verkar minska tröttbidrag till Cancerfonden heten. Vi vill studera hur hård
och en förbättrad cancer- träningen bör vara och hur patienterna ska motiveras till aktivård är alltså kort.
vitet på ett uthålligt vis. 600 patienter med olika cancerformer
ingår i studien. De lottas till att träna endera med låg intensitet eller med hög intensitet, med eller utan ett beteendemedicinskt
stöd. Träningen sker individanpassat två
gånger i veckan under sex månader. Vi analyserar sedan effekten av träningen. Hur
har den påverkat trötthet, sinnesstämning,
livskvalitet och sjukdomsförlopp? Finns biverkningar? Följer de sin träningsplan?
Hur snabbt kommer de tillbaka till arbetet? Samtidigt studerar vi hur inflammatoriska markörer påverkas av träningen för
att se vilka mekanismer som ligger bakom
tröttheten.
Kan det leda till bättre behandlingar?
– Ja, om studien tydligt visar hur träning
kan minska tröttheten bedömer jag att metoden snabbt får fäste i cancersjukvården. Många patienter frågar vad de själva kan göra för att förbättra sin situation,
och förhoppningsvis kommer vår studie
kunna ge dem svaren. Fysisk träning är billigt och lättillgängligt så det handlar mest
om kunskap och motivation. Hela samhället har dessutom ett intresse av att patienterna kommer tillbaka till arbetet så snart
som möjligt.
Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare?
– Att resultatet från ett lyckat vårdforskningsprojekt väldigt snabbt kan komma
patienter till godo i deras vardag. Vägen
mellan ett bidrag till Cancerfonden och en
förbättrad cancervård är alltså kort. Och
behovet är stort eftersom 80 till 90 procent
av alla som drabbas av cancer även drabbas
av denna extrema trötthet och försämrade
livskvalitet, avslutar Karin Nordin.
   19
Cancerfondens årsberättelse 2012
OPINIONSBILDNING
Varje år får cirka 55 000 personer i Sverige cancer. För att ge dem bättre
villkor – och öka deras chanser att överleva – väcker Cancerfonden opinion
i viktiga frågor och sprider kunskap om cancer. Genom att peka på brister
och föra fram förbättringsförslag vill vi påverka samhällsutvecklingen så
att alla som drabbas av cancer får den bästa vården utifrån sina förutsättningar. Inom påverkansarbetet har Cancerfonden valt att ge åtta cancerrelaterade nyckelområden särskilt fokus de närmaste åren.
Nollvision för tobak
och jämlik cancervård
Cigarettpaket med smala, eleganta cigaretter
lockar nya rökare.
minst En av tre drabbas av cancer under
sin livstid, men en tredjedel av all cancer
går att förebygga. Rökning är den enskilt
största orsaken till cancer och därför en av
de viktigaste preventionsfrågorna för Cancerfonden att arbeta med. I enlighet med
WHOs tobakskonvention föreslår vi att följande livsnödvändiga åtgärdsförslag snarast
uppfylls i Sverige:
l Cigarettpaket ska utformas neutralt,
det vill säga i samma färg och form, utan
logotyper.
l Stora varningsbilder ska införas på cigarettpaket. Tillsammans med text ska de
uppgå till cirka 80 procent av den totala ytan.
l Exponeringsförbud för tobak i butik.
l Tobaksskatten ska höjas kontinuerligt
med 5 procent över inflationen varje år.
l Slutdatum för bruk av tobak.
l Förbud mot rökning på allmänna platser.
Även solning har stark koppling till can-
Varje år orsakar alkohol
flera tusen cancerfall i
Sverige.
cer. Med aktiv opinionsbildning kan vi
bidra till att minska risken att insjukna i
hudcancer. Cancerfonden verkar bland
annat för 18-årsgräns för solarieanvändning.
Vi arbetar även för att det ska gå fortare
att komma till specialistläkare med misstänkta hudförändringar för att tidigt kunna
upptäcka hudcancer, främst den allvarligaste hudcancerformen malignt melanom.
   Cancerfondens årsberättelse 2012
20
Andra livsstilsfaktorer som påverkar risken för cancersjukdom är alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor. Som en
del i ett nybildat NCD-nätverk arbetar vi
för att få ansvariga i samhället att ta ansvar
för förebyggande åtgärder och öka medvetenheten om livsstilsrelaterade sjukdomar. NCD, Non Communicable Diseases,
där diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och
kronisk lungsjukdom ingår, har fyra gemensamma riskfaktorer: rökning, alkoholkonsumtion, låg fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.
Två angelägna frågor kopplade till jämlik cancervård prioriteras i opinionsarbetet: att verka för att fler patienter ska erbjudas att delta i klinisk forskning och för patienters rätt att få tillgång till nya läkemedel. Cancerfonden ser klinisk forskning
som en förutsättning för en framåtsträvande och högkvalitativ cancervård. Vi arbetar
för att antalet kliniska läkemedelsprövningar i Sverige ska öka och att förutsättningarna för cancerforskningen ska förbättras.
Cancerfonden kräver också att nya läkemedel erbjuds alla cancerpatienter som kommer att ha nytta av dem. Så är det inte i dag.
Bland annat bostadsort avgör vilken behandling en cancerpatient erbjuds.
Att en cancersjukdom upptäcks tidigt,
innan den är spridd till något annat organ i
kroppen, är avgörande för att patienten ska
kunna botas. I dag finns screeningprogram
inom bröst- och livmoderhalscancer och det
OPINIONSBILDNING
Cancerfondens personal deltog i Almedalsveckan 2012.
Budskapet ”1 av 3” kommunicerades.
pågår en nationell screeningstudie för tjocktarmscancer. När det gäller tidig upptäckt
fokuserar Cancerfonden på att få kvinnor
att gå på de erbjudna screeningkontrollerna. Frågan om screening för tjocktarmscancer följer vi på nära håll.
Under 2012 har Cancerfonden:
l Gett ut Cancerfondsrapporten för sjunde gången. 2012 års upplaga belyste bland
annat att risken att drabbas av cancer och
att dö av sjukdomen är inte lika för alla.
Personer med hög socioekonomisk status
löper mindre risk att drabbas och större chans att överleva en cancerdiagnos. I
rapporten lyftes även det snabbt växande problemet med hudcancer och behovet av kraftfulla åtgärder för att bromsa
utvecklingen.
l Varit medarrangör i seminarier med fokus på en jämlik och rättvis vård.
l Arrangerat kunskapsseminariet ”Mammografi räddar liv” i riksdagen. HKH
Kronprinsessan Victoria närvarade.
l Medverkat som utställare och medarrangör av Hälsotorget på Medicinska
Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh och HKH Kronprinsessan Victoria deltog i seminariet ”Mammografi räddar liv”.
Riksstämman tillsammans med andra
samhällsaktörer som verkar för en hälsosam livsstil.
l Deltagit i ett tjugotal seminarier och paneldebatter under politikerveckan i Almedalen. Fokus var livsstilsfrågor, cancervård och andra sektorspecifika frågor
såsom avdragsrätt för gåvor.
l Haft utställning och framfört våra budskap i riksdagen under Tobaksfria dagen 31 maj.
l Träffat beslutsfattare och politiker på nationell och regional nivå för att lyfta fram
förbättringsområden för cancerpatienter.
l I en debattartikel kritiserat ett klädföretag för att befästa ett livsfarligt skönhetsideal genom att ha en extremt solbränd
modell i sina baddräktsannonser. Artikeln fick stort genomslag i media.
l Genomfört en undersökning som visade på stora, eller mycket stora, skillnader
mellan olika bostadsområden och socioekonomiska grupper i Sveriges tre storstadsregioner när det gäller deltagande i
bröstcancerscreening.
   21
Cancerfondens årsberättelse 2012
kunskapsspridning
Cancerfonden använder flera olika kanaler för att sprida kunskap
om cancersjukdomar, behandlingar, forskning och livsstilens
betydelse för uppkomst av cancer. Den digitala närvaron i sociala
medier är numera en viktig kanal för att möta givare, patienter,
närstående, organisationer, företag och politiker.
Sociala medier
en allt viktigare kanal
Information och stöd
Cancerfonden erbjuder sedan 1994 information och stöd till patienter och närstående genom Cancerfondens informations- och
stödlinje. Verksamheten bemannas av legitimerad vårdpersonal med specialistutbildning i cancervård. Den största gruppen som
ringde och mejlade under 2012 var närstående till personer med cancer. Andra som
kontaktade Informations- och stödlinjen
var patienter och personer som oroade sig
för cancersjukdomar. De flesta efterfrågade
information om en cancersjukdom och dess
behandling, men många önskade också tala
om sin situation och få känslomässigt stöd.
På Cancerfondens Facebooksida diskuteras bland annat cancervård och forskning samt egna erfarenheter av cancersjukdom. Det är också en kanal för insamling. Mobiltelefon används i allt större utsträckning i dag. Numera är också
webbplatsen cancerfonden.se mobilanpassad.
   Cancerfondens årsberättelse 2012
22
Webbplats och sociala medier
Cancerfonden ska närvara på de platser där
cancerfrågan diskuteras. Den digitala närvaron är viktig för insamlingsarbetet och
för att bygga relationer med givare, patienter, organisationer och företag.
Webbplatsen cancerfonden.se är en kanal
för att driva insamling och sprida kunskap,
samtidigt är den en mötesplats för människor med relation till cancer. På webbplatsen kan man starta en egen insamling, ge en
gåva eller anmäla sig som månadsgivare till
Cancerfonden. För den som söker mer kunskap om cancer finns en mängd informationstexter om sjukdomarna samt reportage om forskare, patienter och närstående.
Webbplatsen erbjuder även möjlighet att utbyta erfarenheter: som samtalsvän, i diskussionsforum eller i en egen blogg.
Under 2012 har vår närvaro i sociala medier ökat och blivit en allt viktigare del av
kunskapsspridning
Elizabeth Johansson (till
vänster) och Britta Hedefalk är två av de som bemannar Cancerfondens informations- och stödlinje. Dit kan
man ringa och/eller mejla
om man har frågor
eller önskar få tala
om sin situation.
Press och pr
Arbetet med press och pr är centralt för
Cancerfonden. Dels har organisationen en
skyldighet mot givarna att berätta vad insamlade pengar används till, dels är publiciteten en viktig nyckel för att åstadkomma positiva förändringar i samhället. Positiv
uppmärksamhet bidrar även till en ökad insamling. Under 2012 har organisationen
uppmärksammats såväl i etermedia som i
tryckta medier. I Cancerfondens olika kampanjer, inte minst Rosa Bandet, var publiciteten omfattande. Genom att synas på
debattsidor, i tv-soffor, i kvällspress och i regional press nådde Cancerfonden framgångsrikt fram till sina målgrupper.
Publicerat
Cancerfondens tidning Rädda Livet ges ut
fyra gånger per år och distribueras till Cancerfondens stödmedlemmar och till sjukvårdsinrättningar. Tidningen vänder sig
i första hand till personer med cancer och
deras närstående i syfte att sprida kunskap
om sjukdomen och om cancerforskningens
resultat. Teman för tidningen under 2012 var
forskning, hudcancer, prostata- och bröstcancer och saknad efter någon som gått bort.
Varje år publiceras Cancerfondsrapporten som presenterar och granskar viktiga
frågor inom cancerforskningen och cancersjukvården i Sverige. Cancerfondsrapporten 2012 var den sjunde i ordningen och fokuserade bland annat på det faktum att det
råder en stor ojämlikhet i hur cancer drabbar människor med olika sociala och ekonomiska förutsättningar. Rapporten tar också
upp vikten av klinisk forskning samt de senaste årens oroväckande ökning av malignt
melanom.
På cancerfonden.se finns ett 90-tal olika informationstexter som beskriver cancersjukdomar, behandlingar och livet med
cancer ur ett psykiskt och socialt perspektiv. Under 2012 fanns dessutom 16 av dessa
texter i broschyrform; dessa distribuerades i
första hand till patienter och närstående via
sjukvården.
Sedan 2012 finns möjligheten att prenumerera på Cancerfondens digitala nyhetsbrev som skickas ut fyra till åtta gånger per
år. Genom nyhetsbrevet kan man ta del av
vårt arbete och vad som händer inom svensk
cancerforskning.
Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd.
Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.
Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning.
Varje år finansierar vi cirka 400 forskningsprojekt.
Statistik Trender och förändringar Forskning Satsning på
klinisk forskning Opinion Socioekonomiska skillnader påverkar
cancerrisken Diagnos Snabb ökning av antalet hudcancerfall
Prevention Få framsteg i kampen mot tobaksrökning i Sverige
Cancervården i Sverige Ett år med nationell cancerstrategi
och otillräckligt vaccinationsprogram mot HPV
Cancerfondsrapporten 2012
den digitala kommunikationen. Cancerfondens Facebooksida är en mötesplats där
människor kan träffas och diskutera erfarenheter av cancer. I dag har 47 000 personer
kommenterat, gillat, delat och spridit material. Den största gruppen är kvinnor mellan
35 och 44 år.
Cancerfonden blev aktiv på Twitter i början av 2011 och har i dag mer än 1 200 följare. På Twitter driver Cancerfonden opinions- och sakfrågor, förmedlar nyheter och
ger snabb återkoppling.
Cancerfondens blogg är vår nyhetskanal.
Nya inlägg publiceras dagligen på blogg.
cancerfonden.se. Här berättar vi bland annat om det senaste inom cancerforskningen, om patienters situation i cancervården
och om insamlingar till förmån för Cancerfonden.
Cancerfonds
rapporten
2012
Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59
Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se
Medlemstidningen Rädda Livet, Cancerfondsrapporten och två av de
16 broschyrer som kan
beställas från Cancerfonden som kan beställas på cancerfonden.se/
webbutik
   23
Cancerfondens årsberättelse 2012
insamling
Tack vare ett fantastiskt engagemang bland privatpersoner och företag samlade Cancerfonden under 2012 in 509 miljoner kronor. Fler
än 330 000 personer valde att stödja vårt arbete – många bidrog
regelbundet som månadsgivare, andra skänkte minnesgåvor, blev
stödmedlemmar, köpte lotter eller skänkte gåvor.
Fler än 300 000 vill vara
med och besegra cancer
Engagemanget för vår livsviktiga fråga
Som förmånstagare för
Postens välgörenhetsfrimärke 2012 fick Cancerfonden drygt 2,2 miljoner
kronor.
är större än någonsin och sätten att stödja är
många. Hur man stödjer och vilken summa
man kan avvara är individuellt, det viktiga är att alla som kan och vill har möjlighet
att bidra.
Längst bak i denna årsberättelse finns
en förteckning över hur man kan bidra till
Cancerfonden och svensk cancerforskning.
Kampanjer når många
Genom återkommande kampanjer vill
Cancerfondens sprida kunskap om cancer
och öka insamlingen. Kampanjerna skapar
många kontaktytor och genom dem kan
Cancerfonden föra ut sina viktiga budskap.
Vårkampanj
Under tre veckor i maj 2012 genomförde
Cancerfonden för första gången en kampanj med syfte att rekrytera månadsgivare. Målet var 2 000 nya månadsgivare under
kampanjperioden, vilket också uppnåddes.
Det innebar att antalet nya månadsgivare
fördubblades jämfört med 2011. Syftet med
vårkampanjen var även att beröra och göra
cancerfrågan ännu mer angelägen för svenska folket. Vi ville öka viljan att stödja Cancerfonden och cancerfrågan i stort, i stället för
en specifik satsning mot
en viss cancersjukdom.
Kampanjens huvudbudskap var: ”1 av 3 får cancer. Men alla drabbas.”
I samband med kampanjstarten lanserades
också Cancerfondens
nya reklamfilm. Den viReklamfilmen med en brud och sympatiserande
sades över 47 800 gånger
tärnor visades över 47 800 gånger på Youtube.
   Cancerfondens årsberättelse 2012
24
I vårkampanjen ville vi beröra och samtidigt
rekrytera nya månadsgivare.
på Youtube under kampanjperioden, vilket
är rekord för Cancerfonden. I samband med
kampanjen uppmanades människor att på
webben delge sina erfarenheter som patient
eller närstående. Gensvaret blev stort och
cirka 150 historier om cancer publicerades.
Vi rekryterade genom att kontakta personer
på stan, och arbetade med telemarketing i
syfte att konvertera våra befintliga engångsgivare till månadsgivare samt höja månadsbeloppet hos våra befintliga månadsgivare.
En undersökning genomfördes av TNS
Sifo med syfte att mäta svenska folkets cancerkunskaper, till exempel kunskapen om
faktorer som påverkar cancerrisken samt
insamling
Rosa Bandet-galan direktsändes i TV 3. Många av Sveriges bästa sångerskor deltog, bland annat Jill Jonsson, Molly Sandén och Lill Babs.
symtom på cancer. Undersökningen visade
bland annat att 50 procent inte känner till
att fetma ökar risken för cancer.
Rosa Bandet-kampanjen
2012 var tionde året i rad som Cancerfonden genomförde Rosa Bandet-kampanjen.
Insamlingsresultatet blev närmare 50 miljoner kronor, varav dryga 70 procent kom via
kampanjens sponsorer och deras kunder.
Kampanjstarten den 1 oktober uppmärksammades bland annat genom event på centralstationerna i Stockholm, Göteborg och
Malmö.
Årets rosa band designades av systrarna
bakom klädmärket Dagmar. Systrarnas farmor Dagmar är deras största inspirationskälla och hon avled i en cancersjukdom.
Över en halv miljon rosa band såldes under
oktober. Dagmar skänkte även en summa
per plagg ur deras höstkollektion. Löpande
under månaden marknadsfördes Rosa Bandet via annonser i tryckta och digitala medier samt via tv-reklam. Ett intensivt arbete i
sociala medier, Facebook, Twitter och olika
bloggar, genomfördes både kring bröstcancerfrågan och insamling. Insamlingsaktiviteten ”Smycka din och dina vänners profilbild med ett rosa band” på Facebook genererade cirka 300 000 kronor.
HKH Kronprinsessan Victoria, kampanjens officiella beskyddare, deltog på det kunskapsseminarium med temat ”Mammografi räddar liv”, som genomfördes i riksdagen
den 17 oktober.
Rosa Bandets tv-närvaro utökades med
en miniserie i tre delar, ”Du får mig att känna”, som ledde fram till finalen, Rosa Bandet-galan, som direktsändes från Cirkus i
Stockholm den 31 oktober.
Sedan 2008 har Cancerfonden tagit emot drygt
107 miljoner kronor från
Svenska PostkodLotteriet. 2012 tog vi emot hela
31 miljoner kronor.
   25
Cancerfondens årsberättelse 2012
insamling
De senaste åren har mer än 40 procent av Cancerfondens intäkter kommit från människor som valt att testamentera sina tillgångar, eller del av, till
organisationen. Alla testamenten är viktiga för svensk cancerforskning.
En Volvo PV och en Ford Mustang testamenterades till Cancerfonden
Testamenten finansierar stor del
En stor del av svensk cancerforskning är
möjlig tack vare privatpersoner som skriver
testamente till förmån för Cancerfonden.
Det är mycket värdefullt, oavsett tillgångens storlek. På webbplatsen cancerfonden.
se finns information om hur det går till och
dessutom har vi anställda jurister som företräder Cancerfonden vid testamentsärenden och som är tillgängliga för frågor.
En av dessa jurister är Daniel Agurén
som berättar att det varje år är mellan 200
och 250 personer som testamenterar sin
kvarlåtenskap till Cancerfonden.
Hjälper ni till med att skriva testamenten?
– Nej, det vore inte korrekt. Den som vill
skriva ett testamente bör vända sig till en
lokal bank, begravningsbyrå eller juristbyrå. De hjälper till med alla praktiska
detaljer. Vi rekommenderar sedan att testamentet läggs i ett bankfack om man vill
vara säker på att det inte försvinner, säger
Daniel Agurén.
Hur verkställs testamentet?
– Boutredningsmannen håller i det praktiska och ansvarar för att allt går rätt till. Han
eller hon avslutar bankkonton samt förvaltar och avvecklar övriga tillgångar på vårt
uppdrag och i samråd med oss. Lösöret säljs
på det sätt som ger bäst utdelning, antingen på auktion eller till en uppköpare. Speciella tillgångar som smycken eller vissa
samlarföremål kan ofta säljas via auktionsfirmor som specialiserat sig på sådant. För
att sälja fastigheter vänder vi oss till den lokala mäklare som ger oss bäst villkor.
Vilket ansvar tar Cancerfonden?
– Vi har två prioriteringar. Det allra viktigaste för oss är att avvecklingen av till-
   Cancerfondens årsberättelse 2012
26
gångarna görs på ett värdigt sätt med största hänsyn till den som avlidit. Till exempel
ser vi till att föremål och dokument som är
alltför personliga läggs undan innan lösöret
går till auktion eller försäljning. Näst efter
det strävar vi efter att avveckla tillgångarna så att de ger största möjliga tillskott till
Cancerfonden, dels för cancerforskningens skull, dels för att respektera den avlidnes önskan att hantera tillgångarna så klokt
och varsamt som möjligt.
Många dödsbon innehåller alltså annat
än pengar?
– Absolut, det kan finnas stora värden i till
exempel fastigheter. Såväl bostäder som
skogs- och lantbruksfastigheter. Det kan
vara annat också. Exempelvis fick vi ärva
en man vars fritidsintresse varit att renove-
Cancerfondens jurister
handlägger mer än 200
ärenden varje år. Från
vänster: Daniel Agurén,
Gazal Casselborg och
Patrik Anderberg.
insamling
av forskningen
ra bilar. I hans garage stod ett tiotal gamla
bilar i olika stadier av renovering; bland
andra ett par Volvo PV, en A-Ford och en
Ford Mustang. De finaste bilarna sålde vi
på en särskild bilauktion, de andra auktionerades ut på plats tillsammans med övrigt
lösöre och ropades in av en privatperson.
Det kräver en hel del att avveckla sådana
tillgångar på rätt sätt, men vi tar oss an det
med fullt engagemang.
– Ett annat exempel är damen som efter
pensionen drev en presentbutik i en mindre
stad. Butiken hade inte gett någon stor vinst
men det visade sig att hon hade ett rum på
20 kvadratmeter som var fyllt från golv till
tak med glas- och keramikföremål som var
värda över 300 000 kronor.
Går ett testamente alltid att verkställa?
– Bröstarvingarna har alltid rätt till häften
av kvarlåtenskapen oavsett vad testamentet
säger. Men det har hänt att de avstår sin laglott för att respektera föräldrarnas vilja. Det
blir sällan konflikter när anhöriga får veta
hur seriöst vi hanterar avvecklingen av tillgångarna och att pengarna går till goda ändamål.
Vad händer om testamente saknas och
inga arvingar finns?
– Då tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna
arvsfonden. Arvsfonden stödjer goda ändamål men fördelen med testamente är att
man själv kan välja vad man vill att pengarna ska gå till.
Finns det några begränsningar för vad
man kan testamentera till Cancerfonden?
– Nej, inga begränsningar. Alla tillgångar
är välkomna, små som stora. Och vi hanterar alla testamenten på samma seriösa sätt,
avslutar Daniel Agurén.
Från Cancerfondens blogg:
Yngve och Kerstin lämnade
allt till Cancerfonden
– Det är fantastiskt att så många människor visar Cancerfonden så stor generositet genom sina testamenten, säger juristen Gazal Casselborg som handlägger Cancerfondens testamentesärenden.
Jag fick nyligen följa med henne till en ärvd fastighet i Järfälla, ett par mil utanför Stockholm. Där bodde Yngve Ringkvist som var änkling sedan några år och snart skulle fylla 91
år, när han dog i oktober 2012. I testamentet som han skrev
tillsammans med hustrun Kerstin stod att allt de ägde skulle gå till Cancerfonden. Makarna lämnade efter sig hus, sommarställe och sparkapital. Grannen Evald Clevö berättar:
Yngve och Kerstin hade inga egna barn och kom fram till
att Cancerfonden är en bra organisation som man kan lita
på. Därför skrev de testamentet. De var vänner i mer än ett
halvt sekel. De sista åren hjälpte Evald till med praktiska bestyr, som att handla en gång i veckan och de firade även Yngves 90-årsdag ihop.
Evald, 83 år i dag, minns Yngve som en omtyckt person i
grannskapet.
– Han hade humor och var trivsam att vara med, säger
han med värme i rösten.
Yngve Ringkvist var en hängiven hobbykonstnär, något
som inte går att ta miste på i hans hem. Motiven är hämtade
från natur och djurliv, främst rävar och fåglar. Konstintresset sträckte sig även utanför hemmets väggar. På 1980- och
1990-talen handlade Yngve med konst, berättar Evald.
Han har fått en del frågor från grannarna om vad som ska
hända med huset. Och efter kontakterna med Cancerfonden har han kunnat ge besked: hus och tomt ska säljas av en
mäklarfirma på den öppna marknaden. Pengarna från försäljningen går till Cancerfonden och vidare till svensk cancerforskning.
– Jag tycker att det var väldigt fint av Yngve och Kerstin
att ge på det här sättet, avslutar Evald Clevö.
Bloggat av:
Johan Wåhlin
webbredaktör på Cancerfonden
   27
Cancerfondens årsberättelse 2012
insamling
Månadsgivare gör det enkelt
Namn: Peter Knutsson
Gåvoform: Initiativtagare till Rock mot cancer
Bor: Solna
Familj: Singel med far och syster med familj
Yrke: Fritidsledare
Insamlingen som rockar
När Peter Knutssons mor insjuknade i cancer
fanns han nära henne och stöttade. Men han ville
göra något mer. Han tog därför initiativ till att arrangera rockkonserter som har samlat in över
100 000 kronor till cancerforskningen.
Det är nu drygt ett år sedan insamlingen ”Rock
mot cancer” började och han vill väldigt gärna
fortsätta att arrangera fler konserter.
– Ja, jag är överväldigad över folks givmildhet.
Redan innan den första konserten ens hade genomförts hade det kommit in 6 787 kronor, och efter ytterligare sju konserter har det blivit 118 265
kronor, säger Peter Knutsson.
Initiativ av det här slaget, eller helt andra upplägg, är öppna för alla. Man börjar lämpligast
med att registrera sin insamling på Cancerfondens webbplats. Där finns information om hur det
fungerar. Peter Knutsson visste inte riktigt vad
han kunde förvänta sig.
– Jag satte målet till 20 000 kronor och hoppades att det skulle gå. Även om pengarna är viktiga
och gör stor nytta är det så mycket mer detta projekt har givit mig personligen. När mamma gick
bort den 28 mars förra året blev det ett sätt att bearbeta min sorg. Jag har dessutom fått träffa en
massa nya människor. Många frågar hur jag orkat
att driva projekt samtidigt som jag bearbetat sorgen men det är ju just det jag gör genom arrangemanget, fortsätter Peter Knutsson.
Nu laddar han för fler konserter tillsammans
med andra som blivit involverade i hans Rock mot
cancer. De vill samla in ännu mer pengar.
– Det är sjukt roligt att samla in pengar till en
god sak genom att kolla på bra rockband, umgås
med folk som gillar musik och ha trevligt.
   Cancerfondens årsberättelse 2012
28
Det finns många sätt att stödja svensk cancerforskning. Ett av
de enklaste är att bli månadsgivare. Du kan starta ditt månadsgivande på cancerfonden.se där du anger vilken summa som ska
dras automatiskt från ditt konto varje månad.
En dag under våren 2012, när Lars Sundman tog en promenad på stan, såg han att Cancerfonden var ute och informerade
om möjligheten att regelbundet skänka pengar till cancerforskningen.
– Min pappa dog i cancer och två av mina kolleger i min tidigare ledningsgrupp hade precis insjuknat i cancer, så jag tvekade
inte en sekund när jag fick direktkontakt med Cancerfonden på
stan, säger Lars Sundman.
Förutom att han nu är månadsgivare skänkte Lars Sundman
via sitt företag en större summa vid Cancerfondens tv-gala för
några år sedan.
– Ja det kändes, och känns fortfarande, angeläget att ge. Tidigare gav jag bidrag till en annan insamlingsorganisation inom
cancer, men Cancerfonden är det seriösa alternativet. Och glädjande nog, mina två kolleger är friska nu, avslutar Lars Sundman.
Namn: Lars Sundman
Gåvoform: Månadsgivande
Bor: Stockholm
Familj: Gift, två vuxna barn och tre barnbarn
Yrke: Sitter i styrelsen i fem företag
insamling
Rosa Bandet, kampanjen mot bröstcancer, sponsras av ett stort
antal företag. Fem av dessa är huvudpartner och extra betydelsefulla för insamlingen. En av dessa fem är Lindex som har stött Rosa
Bandet sedan starten. 2012 bidrog Lindex med inte mindre än 8,7
miljoner kronor till cancerforskningen.
Lindex slår insamlingsrekord
– De allra flesta av Lindex medarbetare är kvinnor och dessutom är kunderna nästan uteslutande kvinnor. Därför är
det naturligt för oss att stödja Cancerfondens kamp mot bröstcancer, säger vd Ingvar Larsson.
Inför Rosa Bandet 2012 valde Lindex att
samarbeta med det världsberömda italienska modehuset Missoni. Samarbetet resulterade i en unik kollektion som består av
dam-, barn- och underkläder samt accessoarer. Dessutom designade Lindex ett eget
armband som fick namnet Rosa Armbandet. Lanseringen skedde 25 september i
alla svenska Lindexbutiker och 10 procent
av försäljningspriset gick till kampen mot
bröstcancer.
– Missonikollektionen blev en succé. Vi
hade långa köer utanför butikerna innan
vi öppnade. Jag var själv i en butik den dagen och kunde se medarbetarnas stora engagemang – trots anstormningen tog de sig
tid att fråga varje kund om de inte ville köpa
ett rosa band också. Allt för att samla in så
mycket som möjligt, fortsätter Ingvar Larsson.
Totalt samlade Lindex in 8,7 miljoner
kronor till Rosa Bandet 2012. Det inkluderar Missoni-kollektionen, Rosa Armbandet
och rosa bandet. Det är ett mycket bra resultat totalt och anmärkningsvärt bra per
butik räknat.
– Ja, det är vi glada över. Jag kan inte förneka att det här har utvecklats till en tävling
mot oss själva. Vi har slagit vårt eget insamlingsrekord varje år och 2012 var inget undantag. En rolig och meningsfull tävling eftersom pengarna går till att rädda liv.
Lindex ser arbetet för Rosa Bandet som
en viktig del av sitt sociala ansvar mot samhället. Dessutom känner medarbetarna en
stolthet över att de tillsammans med sin ar-
betsgivare hjälper till med så mycket pengar till cancerforskningen. Lindex har börjat
planeringen inför Rosa Bandet 2013 men vill
inte avslöja några detaljer.
– Vi tror och hoppas att kunderna märker att vi bryr oss om denna viktiga fråga.
Och vi vill gärna kunna överraska på något sätt. Till sist vill jag rikta ett varmt tack
till alla medarbetare och inte minst till våra
kunder för deras stora engagemang i Rosa
Bandet 2012. Utan dem går det inte, avslutar
Ingvar Larsson.
Namn: Ingvar Larsson
Gåvoform: Företaget är
huvudpartner för Rosa
Bandet
Bor: Onsala
Familj: Gift och två barn,
nio respektive sju år
Yrke: VD Sverige, Lindex AB
   29
Cancerfondens årsberättelse 2012
vi jobbar på cancerfonden
Cancerfondens kansli med cirka 50 anställda.
   Cancerfondens årsberättelse 2012
30
Årsredovisning 2012
Cancerfondens styrelse
Teddy
Falkenek
Lina
Nordquist
Bengt
Holgersson
Elisabeth
Falkemo
Lars
Kylberg
Göran
Edbom
Elisabet
Lidbrink
Cancerfondens styrelse från och med 26 april 2012
Styrelsen har haft sex sammanträden och arbetsutskottet fem sammanträden under 2012.
Närvaro redovisas inom parentes för de ordinarie ledamöterna. Ledamot som markerats
med * är ny från och med huvudmannamötet 26 april 2012.
Ledamöter
Bengt Holgersson, ordförande, fd landshövding (6/6)
Birgitta Lindholm, vice ordförande, biolog,
klinisk projektledare (6/6)
Göran Edbom, läkare, verksamhetschef (5/6)
Ulf Edström, fd internationell chef LO (6/6)
Tor Ekman, överläkare, docent (4/6)
Ingemar Ericson, docent (5/6)
Elisabeth Falkemo, jur kand, fd rikslottachef (6/6)
Teddy Falkenek, varumärkesdirektör (3/6)
Lars Kylberg, direktör (5/6)
Lina Nordquist, docent, forskare (4/6)
Elisabet Lidbrink, överläkare (3/3)*
Suppleanter
Evert Karlsson, direktör
Rune Toftgård, professor
   Cancerfondens årsberättelse 2012
32
Ledamöter utan rösträtt
– forskningsnämndens och finansnämndens
ordförande
Bengt Westermark, professor
Thomas Halvorsen, direktör
Arbetsutskott
Bengt Holgersson
Birgitta Lindholm
Stefan Bergh
Ordförandena i forskningsnämnden och finansnämnden
är ständigt adjungerade.
Tor
Ekman
Thomas
Halvorsen
Bengt
Westermark
Ulf
Edström
Kansliets ledningsgrupp
Stefan Bergh, generalsekreterare
Lena Biörnstad, avdelningschef Information
Sara Brodahl, avdelningschef Insamling
Anna Karlsson, avdelningschef Forskningsadministration
Thord Norberg, avdelningschef Ekonomi
Ulrika Svensson, avdelningschef Marknad
Sanna Wärn, avdelningschef Samhällskontakter
Kicki Nordström, assistent till generalsekreteraren
Valberedning för styrelsen
Marianne af Malmborg, ordförande
Anders Ekbom
Yvonne Ingman
Kristina Malm Jansson
Bo Nordenskjöld
Birgitta
Lindholm
Ingemar
Ericson
Rune
Toftgård
Evert
Karlsson
Revisorer
Anders Malmeby, auktoriserad revisor
Birgitta Hellgren, ekonom
Revisorssuppleanter
Birgitta Johansson Vognsen, auktoriserad revisor
Lena Morgan, förbundsombudsman
Forskningsnämnden
Bengt Westermark, ordförande
Finansnämnden
Thomas Halvorsen, ordförande
Dan Andersson
William af Sandeberg
Bengt Telland
Cancerfondens årsberättelse 2012
   33
Förvaltningsberättelse
Styrelsen för Cancerfonden, organisationsnummer 802005-3370, avger härmed årsredovisning
för verksamhetsåret 1 januari – 31 december 2012, Cancerfondens 61:a verksamhetsår.
Siffror inom parentes visar jämförbar siffra för 2011.
Ledning och styrning
Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer – är en fristående och ideell förening som verkar för att bekämpa cancersjukdomarna i Sverige. Det sker huvudsakligen genom att
föreningen stödjer, organiserar och samordnar cancerforskning samt främjar utvecklingen av nya undersöknings-,
behandlings- och omvårdnadsmetoder vid cancer.
I samma syfte bedriver och stödjer Cancerfonden upplysning om cancerforskningens mål och medel samt informerar om cancersjukdomars förebyggande, symtom och
behandling. Cancerfondens medel används inte till sjukvård
som stat och kommun ansvarar för.
Cancerfonden är en insamlingsorganisation som bygger
på gåvor och testamenten från privatpersoner och företag.
Cancerfonden får inga bidrag från staten.
Vision och mål
Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att
färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar
vi med forskningsfinansiering, opinionsbildning och
kunskapsspridning.
Vårt arbete koncentreras kring fyra nyckelområden:
l Forskning räddar liv
l 1/3 av all cancer kan förebyggas
l Tidig upptäckt är livsviktig
l Jämlik cancervård
Förutsättningar att lyckas nå visionen är:
l Effektiv insamling
l Ekonomi i balans
l Medarbetare som trivs och utvecklas
Väsentliga händelser under året
l Cancerfondens forskningsnämnd beslöt att
avsätta 404 Mkr till forskningsprojekt, forskartjänster, stipendier med mera. Ett rekordstort belopp.
l Cancerfondsrapporten gavs ut för sjunde
gången. Rapporten ges ut årligen med syfte
att vara pådrivande i för cancerområdet
viktiga och relevanta frågor. Rapporten
presenterades vid ett frukostseminarium.
l Medarbetare deltog i seminarier och paneldebatter med fokus på livsstilsfrågor, cancer-
Huvudmannaorganisationer/medlemmar
Cancerfonden har 28 huvudmannaorganisationer. Förutom
dessa finns enskilda stödmedlemmar. Antalet registrerade
stödmedlemmar uppgick 2012 till 17 454 (20 500).
Ordinarie huvudmannamöte hölls den 26 april 2012 i
Stockholm. Resultat- och balansräkning fastställdes och
styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2011 års förvaltning.
Styrelsen och arbetsutskottet
Styrelsens sammansättning framgår av sidorna 32 och 33.
Styrelsen har haft sex sammanträden och arbetsutskottet
fem sammanträden under 2012. Cancerfondens kodrapport
har bilagts denna årsredovisning (bilaga 7).
Ändamålen
Forskningsfinansiering
Under 2012 avsatte Cancerfondens styrelse 404 miljoner
kronor (394) till svensk cancerforskning. Forskningsnämndens övergripande strategi är att fördela pengarna i nationell konkurrens till de bästa projekten. Undantagsvis görs
satsningar för specifika områden, till exempel till bröstcancer via Rosa Bandet-kampanjen och vårdforskning
under 2013 (se sidan 35). Projektanslagen fördelades enligt
följande: 51 procent till grundforskning, det vill säga forskning som har betydelse för cancerns grundläggande mekanismer och därmed bärighet för samtliga kliniska forskningsinriktningar, 30 procent till translationell
Cancerfondens
forskning, vilket är benämning för forskorganisation
ning som överbryggar grundforskning och
klinisk forskning, 10 procent till klinisk forskHuvudmannamöte
ning, det vill säga forskning genom studier
på patienter, 6 procent till epidemiologisk
forskning, det vill säga forskning kring sjukdomsorsaker och riskfaktorer och 3 procent
till vårdforskning. Hur forskningsanslagen
Styrelse
fördelades mellan olika lärosäten ses i tabellen
ordförande
på sidan 37.
Bengt Holgersson
Finansnämnd
Kansli
Forskningsnämnd
ordförande
Thomas Halvorsen
generalsekreterare
Stefan Bergh
ordförande
Bengt Westermark
   Cancerfondens årsberättelse 2012
34
vård och andra sektorspecifika frågor så som avdragsrätt för
gåvor under politikerveckan i Almedalen.
l Kunskapsseminariet ”Mammografi räddar liv” arrangerades i riksdagen den 17 oktober.
Fördelning av forskningsprojekt 2012
Epidemiologisk
forskning 6 % (7)
l Cancerfondens sociala medier, Facebook och Twitter, fick
fler följare.
l Sexton broschyrer om olika cancersjukdomar, behandlingar
Vårdforskning
3 % (4)
och känslomässiga reaktioner gavs ut.
l I en debattartikel kritiserades ett klädföretag för att
befästa livsfarligt skönhetsideal genom att ha en extremt
solbränd modell i sina baddräktsannonser. Artikeln fick
stort genomslag i media.
Klinisk
forskning
10 % (15)
Intäkter och kostnader
Translationell
forskning
30 % (21)
Grundforskning
51 % (53)
Opinionsbildning och kunskapsspridning
Under året avsattes 40 miljoner kronor (40) till opinionsbildning och kunskapsspridning. Bland annat genomfördes
följande aktiviteter:
l Cancerfondsrapporten gavs ut för sjunde gången. 2012 års
upplaga belyste bland annat att risken att drabbas av cancer
och att dö av sjukdomen inte är lika för alla. Personer med hög
socioekonomisk status har störst chans att överleva en cancerdiagnos.
l Information och stöd gavs till cancerpatienter och närstående genom Cancerfondens informations- och stödlinje. Medicinskt legitimerad personal med lång erfarenhet av cancervård erbjuder sedan 1994 muntlig och skriftlig information om
cancersjukdomar, behandlingsmetoder och andra frågor som
rör cancer.
l Kunskapsseminariet ”Mammografi räddar liv” arrangerades
i riksdagen den 17 oktober.
l Medarbetare deltog i ett nära tjugotal seminarier och paneldebatter under politikerveckan i Almedalen. Fokus var livsstilsfrågor, cancervård och andra sektorspecifika frågor såsom
avdragsrätt för gåvor.
l Medverkade som utställare och medarrangör av Hälsotorget
på Medicinska Riksstämman tillsammans med andra samhällsaktörer som verkar för en hälsosam livsstil.
l Framförde våra budskap i tobaksfrågan i riksdagen under
Tobaksfria dagen 31 maj.
l Tidningen Rädda Livet gavs ut fyra gånger.
l Webbplatsen cancerfonden.se fick fler besökare till sidorna
med information om cancerprevention.
Verksamhetsintäkter
Cancerfondens totala verksamhetsintäkter uppgick under
året till 511 miljoner kronor (450), vilket är en ökning med
14 %. Huvudsakliga orsaken till ökningen är högre testamentsintäkter och en gåva från PostkodLotteriet. Cancerfonden var förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet både
2011 och 2012. Av lotteriets utdelning till välgörenhetsorganisationer under året intäktsfördes 31 miljoner kronor (0)
till Cancerfonden.*)
Testamentsförordnandena uppgick till 221 miljoner
kronor (198), vilket är en ökning med 12 %. Ökningen
berodde främst på att andelen testamenterade fastigheter och
bostadsrätter ökade jämfört med både 2011 och 2010. Summan
av övriga gåvoformer uppgick till 233 miljoner kronor (194),
vilket är en ökning med 20 %. I övriga gåvoformer ingick
Rosa Bandet-kampanjen med 50 miljoner kronor (46). Intäkterna från Cancerfondens Rikslotteri uppgick 2012 till 37
miljoner kronor (35). Avkastningen från externa fonder och
stiftelser uppgick till 13 miljoner kronor (16). Medlemsavgifterna uppgick till 4 miljoner kronor (5). Övriga intäkter
uppgick till 3 miljoner kronor (2) och avser huvudsakligen
intäkter för uthyrning av kontorsyta i egen fastighet.
Fördelning av intäkter
2012
2011
2010
Testamenten 221
198
169
Riktade satsningar 50
67
55
Minnesgåvor 61
57
55
Övriga gåvor 91
70
79
Fonder och stiftelser
13
16
12
Cancerfondens Rikslotteri 37
35
34
PostkodLotteriet 31
-
30
Medlemsavgifter 4
5
3
Övriga intäkter 3
2
3
Summa verksamhetsintäkter 511450440
*) Under 2011 intäktsfördes ingen gåva från PostkodLotteriet, i enlighet
med PostkodLotteriets riktlinjer och hur övrig ideell sektor redovisade
intäkten under 2011.
Cancerfondens årsberättelse 2012
   35
Kostnader
Till ändamålen avsattes 444 miljoner kronor (434) fördelat
på 404 miljoner kronor (394) till området forskning och
utveckling samt 40 miljoner kronor (40 ) till opinionsbildning och kunskapsspridning. Övriga verksamhetskostnader
uppgick till 101 (105) miljoner kronor, varav insamlingskostnader 69 miljoner kronor (72) och administrationskostnader 11 miljoner kronor (12). Minskade verksamhetskostnader är främst hänförbara till effektivare bemanning på
insamlingsavdelningen samt effektiviserade insamlingsmetoder. Härutöver uppgick kostnader för Cancerfondens
Rikslotteri till 22 miljoner kronor (21). Nettoresultatet av
lotteriet uppgick för perioden till 15 miljoner kronor (14),
som har tillförts Cancerfondens verksamhet.
Kostnaderna för insamling och administration uppgick
till 14,9 % (17,9) i förhållande till de totala intäkterna.
Orsaken till den förbättrade kvoten är minskade kostnader
för insamling och administration samtidigt som intäkterna
har ökat. Om kvoten överstiger 25 % mister ideella organisationer rätten att inneha 90-konto.
Fördelning av intäkter 2012
Avkastning från
fonder 3 % (4)
Cancerfondens
Rikslotteri 7 % (7)
Testamenten
43 % (44)
Gåvor 45 % (43)
Fördelning av kostnader 2012
Cancerfondens
Rikslotteri 4 % (4)
Resultat
Resultat av finansiella investeringar
Resultatet från de finansiella investeringarna uppgick till 64
miljoner kronor (63), varav kostnaderna för förvaltningen
uppgick till 4 miljoner kronor (3). Jämfört med 2011 är
ränteintäkterna 4 miljoner kronor lägre, 21 (25), beroende
på sjunkande marknadsräntor och minskad andel räntebärande placeringar. Utdelningarna är 7 miljoner kronor
lägre, 19 (26), beroende på att aktieandelen var låg i början
av 2012 då utdelningarna realiseras. Realisationsresultatet är
Ändamålen i förhållande
till verksamhetsintäkter 2008-2012 (Mkr)
Medlemsavgifter 1 % (1)
Övriga intäkter 1 % (1)
Administrationskostnader 2 % (2)
Opinionsbildning
och kunskapsspridning
7 % (7)
Insamlingskostnader
13 % (14)
Forskningsfinansiering
74 % (73)
500
400 14 miljoner kronor högre, 28 (14), främst beroende av realiserade vinster vid försäljning och utbyte av aktieinnehav i
portföljen under mitten av 2012 då aktieandelen ökade.
300 200 100 0
2008
2009
2010
2011
n Verksamhetsintäkter
n Till ändamålen
   Cancerfondens årsberättelse 2012
36
2012
Årets resultat
Årets resultat uppgick till 30 miljoner kronor (-27). Cancerfondens resultat för året är betydligt bättre än för 2011 beroende på ökade intäkter och lägre kostnader för insamling
och administration. Årets positiva resultat uppnåddes trots
att kostnaderna för avsättning till Cancerfondens ändamål
ökade med 9 miljoner kronor jämfört med 2011.
Fördelning av forskningsanslag
vid olika lärosäten 2012
200
Mkr
161,5
150
100
63,5
58,1
50
42,7
28,4
13,1
a
sk
lin
ro
Ka
d
n
Lu
ala b
te
Gö
ps
Up
org
eå
Um
9,8
5,7
a
ing
olm vrig
kh
Ö
oc
St
p
kö
Lin
Nämnder
Cancerfondens forskningsnämnd
Forskningsnämnden har av styrelsen utsetts att ansvara för
anslagsutdelningen och har under 2012 haft tre sammanträden (två ordinarie och ett extra för att diskutera valberedningens förslag till ny forskningsnämndsordförande).
De nio prioriteringskommittéerna har haft var sitt sammanträde då man bedömt ansökningar om forskningsprojekt,
forskarmånader för kliniskt verksamma och planeringsgrupp.
Forskningsnämndens arbetsgrupper har under året
berett ansökningar inom kategorierna Senior Investigator
Award, Young Investigator Award, klinisk cancerforskartjänst (50 %) och postdoktortjänst.
Dessutom har ansökningar om anordnande av kongress,
resa (tre månader eller kortare tid) samt stipendier för vårdpersonal behandlats.
Anordnande av kongress beslutas av forskningsnämndens arbetsutskott. Resa och stipendier för vårdpersonal
behandlas av det vetenskapliga sekretariatet och beslutas av
forskningsnämndens ordförande. Cirka 900 ansökningar
behandlades under året.
Cancerfondens finansnämnd
Cancerfondens uppgift är långsiktig. Fondkapitalets
främsta uppgift är att säkerställa Cancerfondens forskningsåtaganden på lång sikt, även om fondkapitalet skulle
minska på grund av ogynnsamma värdeförändringar
på värdepappersmarknaderna eller om verksamhetens
ekonomi skulle drabbas av oförutsedda påfrestningar. Målet
på kort sikt är att varje år inflationsskydda Cancerfondens forskningsanslag och i vart fall undvika anslagsminskningar. Inför 2013 har, efter styrelsen beslut, reserverade
forskningsanslag ökat jämfört med föregående år.
Finansnämnden har av styrelsen utsetts att ansvara för
förvaltningen av föreningens medel och har under året haft
åtta sammanträden. Cancerfondens finansnämnd arbetar
efter en placeringspolicy som varje år revideras av styrelsen.
Policyn tydliggör bland annat att inga placeringar ska göras
i värdepapper utgivna av tobaksbolag.
Marknadsvärdet på Cancerfondens värdepapper, som
specificeras i bilaga 1, uppgick till 1 302 miljoner kronor
(1 250) vid årets utgång. Det totala kapitalet, det vill säga
marknadsvärdet på samtliga finansiella placeringar inklusive likvida medel, uppgick till 1 883 miljoner kronor
(1 814) vid årets utgång. Tillgångsfördelningen per den 31
december 2012, framgår av diagram nedan.
Avkastningen för placeringstillgångarna, som förvaltas
aktivt av Cancerfondens finansnämnd, uppgick till 6,0
%. Index för svenska defensiva blandfonder ökade under
samma period med 5,6 %. Finansnämnden har under
2012 fortsatt att hålla aktieandelen förhållandevis låg. För
femårsperioden 2008 till 2012 ökade marknadsvärdet med
16,0 %, medan index för blandfonder ökade med 11,2 %.
Finansnämndens strategi att hålla ned risken i portföljen
genom relativt låg aktieandel har, främst under de volatila åren 2008 och 2009, medfört att avkastningen är högre
jämfört med svenska blandfonder. Som jämförelse gav
Stockholm OMX generalindex, som innehåller 100 % aktier,
en avkastning under femårsperioden på cirka 19 %.
Avkastning Cancerfondens placeringstillgångar
med jämförelser
CancerfondenSvenska blandfonder
defensiva (Morningstar)
2012 6,0 % 5,6 % 2008–12 16,0 % 11,2 % Tillgångsfördelning 2012-12-31
Utländska aktier
13 % (8)
Svenska
aktier
18 % (16)
Räntebärande
papper och
likvida medel
69 % (76)
Cancerfondens årsberättelse 2012
   37
Resultaträkning
TkrNot2012 2011
Verksamhetsintäkter
Insamlade medel
1
467 166
407 961
Cancerfondens Rikslotteri
36 604
34 738
Summa insamlade medel inklusive lotteri
503 769
442 699
Medlemsavgifter3 493
4 748
Övriga intäkter
2
3 502
2 306
Summa verksamhetsintäkter
510 765
449 753
Verksamhetskostnader
3, 8, 9, 10 & 16
Forskningsfinansiering
4-403 591
-393 814
Opinionsbildning och kunskapsspridning
5
-39 813
-40 432
Insamlingskostnader -68 725
-72 379
Cancerfondens Rikslotteri
-21 595
-20 939
Administrationskostnader-10 992
-11 890
Summa verksamhetskostnader
-544 716
-539 454
Verksamhetsresultat-33 951
-89 701
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från finansiella anläggningstillgångar
6
67 521
64 721
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
187
1 067
Övriga räntekostnader och liknande resultatposter
7
-3 623
-2 779
Summa resultat från finansiella investeringar
64 086
63 009
Årets resultat
30 134
-26 692
   Cancerfondens årsberättelse 2012
38
Balansräkning
TkrNot2012-12-31 2011-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
- Aktiverade utgifter, system
8
5 808
10 912
Materiella anläggningstillgångar
- Byggnad
9
53 856
56 149
- Inventarier
10
672
878
Finansiella anläggningstillgångar
- Aktier och aktiefonder
11
525 647
404 578
- Obligationer och andra räntebärande värdepapper
11639 061 672 779
Summa anläggningstillgångar
1 225 043
1 145 296
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
- Kundfordringar
23 459
23 089
- Övriga fordringar
28 008
21 272
- Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
12
23 011
19 858
Kortfristiga placeringar
13
91 693
160 242
Kassa och bank
580 769
563 853
Summa omsättningstillgångar
746 940
788 314
Summa tillgångar
1 971 983
1 933 610
Eget kapital och skulder
Eget kapital
14
- Långsiktig forskningsreserv
837 100
821 900
- Balanserat kapital
703 588
745 480
- Årets resultat
30 134
-26 692
Summa eget kapital
1 570 822
1 540 688
Kortfristiga skulder
- Leverantörsskulder
5 787
6 675
- Beviljade icke utbetalade FoU-anslag
377 755
358 429
- Övriga skulder
9 195
19 538
- Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
15
8 425
8 280
Summa kortfristiga skulder
401 161
392 923
Summa eget kapital och skulder
1 971 983
1 933 610
- Ställda säkerheter
Inga
Inga
- Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
   39
Cancerfondens årsberättelse 2012
Kassaflödesanalys
Tkr
2012
2011
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansnetto
30 134
-26 692
Avskrivningar
7 891
7 890
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
38 025
-18 802
Ökning(-)/Minskning(+) av kundfordringar
-370
-9 877
Ökning(-)/Minskning(+) av fordringar
-11 389
5 949
Ökning(+)/Minskning(-) av leverantörsskulder
-888
-1 076
Ökning(+)/Minskning(-) av skulder
10 627
14 528
Kassaflöde från den löpande verksamheten 36 005
-9 279
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella/materiella anläggningstillgångar
-288
-595
Placeringar i finansiella anläggningstillgångar
-692 768
-1 701 643
Avyttring av finansiella anläggningstillgångar
605 417
2 251 120
Ökning(+)/Minskning(-) av kortfristiga finansiella placeringar
68 549
-119 444
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-19 089
429 439
Ökning(+)/Minskning(-) av likvida medel
16 916
420 160
Likvida medel vid årets början
563 853
143 694
Likvida medel vid årets slut
580 769
563 854
   Cancerfondens årsberättelse 2012
40
Fem år i sammandrag
Tkr
2012 2011 2010 20092008
Verksamhetsintäkter
Insamlade medel inklusive lotteri
503 769
442 699
433 951
433 189
427 489
Medlemsavgifter och övriga intäkter
6 996
7 054
5 803
7 067
9 400
Summa verksamhetsintäkter
510 765
449 753
439 754
440 256
436 889
Verksamhetskostnader
Forskningsfinansiering
-403 591
-393 814
-385 328
-375 218 -371 156
Opinionsbildning och kunskapsspridning
-39 813
-40 432
-46 658
-46 344
-51 052
Insamlingskostnader
-68 725 -72 379 -69 071 -65 960-71 545
Lotterier
-21 595 -20 939 -20 517 -20 396-20 645
Administrationskostnader
-10 992 -11 890 -11 310 -15 968-14 426
Summa verksamhetskostnader
-544 716
-539 454
-532 884
-523 886 -528 824
Verksamhetsresultat
-33 951 -89 701 -93 130-83 630-91 935
Resultat från finansiella investeringar
64 086
63 009
95 395
187 997 -185 478
Årets resultat
30 134
-26 692
2 265
104 367
-277 414
Eget kapital
1 570 822
1 540 688
1 567 380
1 565 115 1 460 748
Cancerfondens årsberättelse 2012
   41
Redovisningsprinciper
Allmänna redovisningsprinciper
Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för
ideella föreningar och med vägledning av FRIIs mall för
årsredovisning.
Verksamhetskostnader
Gemensamma kostnader, som exempelvis lokalkostnader,
systemstöd och allmänna kontorskostnader, har fördelats
mellan ändamåls-, insamlings- och administrationskostnader efter medelantal anställda.
Verksamhetsintäkter
Intäktsredovisning
Intäkter redovisas till verkligt värde av vad som erhållits
eller kommer att erhållas. Gåvor i form av kontanter redovisas till nominellt belopp. Gåvor som utgörs av annat än
kontanta medel värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. För fastigheter används aktuellt taxeringsvärde eller
marknadsvärde.
Intäkter i form av gåvor intäktsförs när gåvan sakrättsligt är genomförd.
Ändamålskostnader
Kostnader som har direkt syfte att uppfylla Cancerfondens
stadgar klassificeras som ändamålskostnader. Hit räknas
posterna Forskning och utveckling samt Opinionsbildning
och kunskapsspridning i resultaträkningen. Kostnader för
administration, som uppstår som en direkt följd av en aktivitet eller ett projekt inom ändamålet, räknas också som
ändamålskostnader. Den administrativa hanteringen vid
beviljande av forskningsanslag är ett exempel på en sådan
kostnad. Ändamålskostnaderna inkluderar inte bara anslag
till forskning utan också kostnader för informationsspridning, löner och sociala avgifter, utrustning och andra kostnader direkt hänförliga till ändamålet.
När Cancerfonden har förpliktigat sig att utföra en viss
åtgärd gentemot tredje man bokförs detta som en kostnad.
För forskningsanslag uppkommer en förpliktelse när forskningsnämnden fattat beslut om anslag och detta meddelats
mottagaren.
Insamlade medel
Som insamlade medel räknas mottagna gåvor från
allmänhet och företag samt sponsring.
Till insamlade medel räknas även intäkter från testamenten och donationer, avkastning från stiftelser samt
medel insamlade via galor och andra aktiviteter anordnade
av organisationen.
Med gåva avses tillgång som lämnats utan krav på
ekonomisk motprestation.
Medlemsavgifter
Medlemsavgifter omfattar gjorda inbetalningar för
medlemskap i Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer.
Övriga intäkter
Övriga intäkter inkluderar mindre försäljningsintäkter,
främst avseende informationsmaterial samt hyresintäkter av
den externt uthyrda delen av Cancerfondens fastighet.
   Cancerfondens årsberättelse 2012
42
Insamlingskostnader
Insamlingskostnader är sådana kostnader vars syfte är att
generera externa intäkter. Här ingår till exempel kostnader
för annonser, reklam och tackbrev, men också kostnader för
löner och sociala avgifter för den personal som arbetar med
insamlingsverksamheten. Hit räknas också kostnader för
varumärkesbyggande.
Administrationskostnader
Administrationskostnader avser medel som använts för att
administrera Cancerfonden. Ett visst mått av administration
är ett led i att säkerställa en god kvalitet på Cancerfondens
interna kontroll och rapportering, såväl externt som internt.
Tillgångar och skulder
Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde
om inte annat anges.
Donerade tillgångar
Tillgångar, främst fastigheter, aktier och andra värdepapper
som doneras till Cancerfonden, värderas till verkligt värde
vid gåvotillfället. Gåvan redovisas som en omsättningstillgång om tillgången ska avyttras snarast möjligt. Om syftet
är att behålla tillgången redovisas den som en materiell eller
finansiell anläggningstillgång. Intäkten redovisas i posten
Insamlade medel.
Finansiella anläggningstillgångar
Långfristiga innehav av aktier och andelar och andra räntebärande instrument värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Portföljmetoden tillämpas, det
vill säga nedskrivningar görs inte för enskilda placeringar,
om inte det verkliga värdet för hela aktieportföljen är lägre
än anskaffningsvärdet.
Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösen
värderas vid förvärvet till anskaffningsvärdet. Skillnaden
mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så
att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga obligationer värderas till anskaffningsvärde.
Fordringar
Fordringar har efter individuell värdering tagits upp till
belopp varmed de beräknas inflyta.
Immateriella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar avser externa kostnader
för utveckling av datorprogram. Dessa utgifter aktiveras
från och med 2009, värderas till anskaffningsvärde och
skrivs systematiskt av över bedömd nyttjandeperiod, som
uppgår till 3 eller 5 år.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde och minskas med avskrivningar enligt plan.
Avskrivningarna görs linjärt över bedömd nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnad 50 år,
kontorsinventarier 5 år och datorer 3 år.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta
metoden, det vill säga den utgår från verksamhetsresultatet.
Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner
som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras endast kassa- och banktillgodohavanden.
Cancerfondens årsberättelse 2012
   43
Noter
Tkr
Not 1
Insamlade medel
Not 2
Övriga intäkter
2012
2011
Testamentsförordnanden
Gåvor
PostkodLotteriet
Fonder och stiftelser
Summa insamlade medel
220 634198 287
202 349 193 675
31 000
13 183
15 999
467 166
407 961
Försäljning och övriga intäkter
Fastighetsintäkter
Summa övriga intäkter
2012
1 614
1 888
3 502
2011
463
1 843
2 306
Not 3 Anställda och personalkostnader
Löner och andra ersättningar
2012
2011
Styrelse 398
379
Generalsekreterare
1 1901 134
Arvoden
3 315
2 936
Övriga anställda
22 559
25 181
Summa löner och andra ersättningar
27 462
29 630
Sociala kostnader
12 751
14 751
(varav pensionskostnader)
(3 348)
(4 375)
Summa 40 213
44 381
Av pensionskostnaderna avser 260 tkr (486 tkr) Cancerfondens styrelse och
generalsekreterare.
Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden 18 månader
för generalsekreteraren. För övriga anställda gäller lagen om anställningsskydd.
Cancerfonden tillämpar inte avgångsvederlag.
Medelantalet anställda 2012
Kvinnor
Män
Summa
2011
4040
12
9
5249
Könsfördelning inom Cancerfondens styrelse och ledning
I styrelsen är fördelningen av ledamöter 4 kvinnor och 7 män, suppleanterna är 4 män.
Ledningsgruppen består av 6 kvinnor och 2 män.
   Cancerfondens årsberättelse 2012
44
Not 4
Forskningfinansiering
2012
Forskningsanslag, bidrag och stipendier i Sverige
Nordisk verksamhet (Nordiska Cancerunionen NCU)
Internationell verksamhet (UICC och EORTC)
Forskningsadministration
Summa Not 5 Opinionsbildning och kunskapsspridning
Informationskampanjer och -material
Internationellt samarbete (UICC)
Summa Not 6
Resultat från finansiella anläggningstillgångar
Ränteintäkter
Utdelningar
Realisationsresultat vid avyttring av värdepapper
Summa
Not 7
Not 8
Aktiverade utgifter, system
Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början
Årets förvärv
Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut
Ackumulerade avskrivningar vid årets början
Årets avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut
Utgående restvärde enligt plan
Not 9
Byggnad
2012
2011
39 704
109
39 813
40 320
112
40 432
2012
2011
20 605 25 349
18 553 25 510
28 363
13 862
67 52164 721
Övriga räntekostnader och liknande resultatposter
Förvaltningskostnader
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader
Summa
2011
385 199
377 007
2 998
2 704
974
1 012
14 420 13 090
403 591
393 814
2012
2011
3 538
2 618
85
161
3 6232 779
2012-12-31
2011-12-31
20 445
-
20 445
20 445
20 445
-9 533
-5 104
-14 637
-4 347
-5 186
-9 533
5 808
10 912
2012-12-31
2011-12-31
Tomträtten Österbotten 6, Stockholm
Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början
76 712
76 711
Årets förvärv
-
Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut
76 712
76 711
   45
Cancerfondens årsberättelse 2012
2012-12-312011-12-31
Ackumulerade avskrivningar vid årets början
-20 562
-18 269
Årets avskrivningar
-2 293
-2 293
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut
-22 855
-20 562
Utgående restvärde enligt plan
53 856
56 149
Fastigheten har inte åsatts något taxeringsvärde Not 10 Inventarier
Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början
Förvärv under året
Utrangeringar under året
Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut
Ackumulerade avskrivningar vid årets början
Årets avskrivningar
Årets utrangeringar
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut
Utgående restvärde enligt plan
Not 11 Finansiella anläggningstillgångar
2012-12-31
2011-12-31
11 681
288
-2 235
9 734
11 084
597
11 681
-10 803
-494
2 235
-9 062
-10 391
-412
-10 803
672
878
2012-12-31
2011-12-31
Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början
1 077 358
1 626 834
Förvärv under året
692 768
1 701 644
Försäljningar under året
-605 417
-2 251 120
Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut
1 164 709
1 077 358
Redovisat värde vid årets slut
1 164 708
1 077 358
Aktier och aktiefonder
Svenska aktier och aktiefonder
306 522
280 442
Utländska aktier och aktiefonder
219 125
124 136
Summa aktier och aktiefonder
525 647
404 578
Obligationer och andra räntebärande värdepapper Svenska obligationer och andra räntebärande värdepapper 639 061
656 780
Utländska obligationer och andra räntebärande värdepapper
0
16 000
Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 639 061
672 780
Summa finansiella anläggningstillgångar
1 164 708
1 077 358
Marknadsvärde
1 226 1531 102 919
För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1.
   Cancerfondens årsberättelse 2012
46
Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Upplupna ränteintäkter
Övriga poster
Summa Not 13 Kortfristiga placeringar
2012-12-31
2011-12-31
2 123
20 887
23 011
2 796
17 062
19 858
2012-12-31
2011-12-31
Statsskuldväxlar och likviditetsfonder
75 491
145 707
Fastigheter under försäljning
16 201
14 535
Summa kortfristiga placeringar
91 692
160 242
Marknadsvärde för statsskuldväxlar och likviditetsfonder 75 825
146 423
För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1.
Not 14 Eget kapital
LångsiktigBalanserat Årets
forskningsreserv
kapitalresultat
Totalt
Ingående balans 2012-01-01
821 900
745 480 -26 692 1 540 688
Föregående års resultat
-26 692
26 692
Omfördelning av ändamålsbestämda medel 15 200
-15 200
Årets resultat
30 134
30 134
Utgående balans 2012-12-31
837 100
703 588
30 134 1 570 822
Långsiktig forskningsreserv består av:
Forskningsbeviljningsram för år 2013
401 400
Forskningsbeviljningsram för år 2014
416 300
Rekommenderade anslag för år 2015–2017
19 400
Summa långsiktig forskningsreserv
837 100
Not 15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Personalrelaterade kostnader
Övriga poster
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Not 16 Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Revisionsarvode, KPMG AB
Summa arvode och kostnadsersättning till revisorer
2012-12-31
2011-12-31
5 033
3 392
8 425
5 979
2 301
8 280
2012-12-31
2011-12-31
550
550
550
550
Cancerfondens årsberättelse 2012
   47
Vi, som företräder Cancerfonden, riktar ett varmt tack till alla som bidrar till vår verksamhet.
Vi gör vårt yttersta för att använda Cancerfondens resurser i enlighet med de syften som
gäller för verksamheten så att vi även i fortsättningen ska kunna påräkna ett starkt stöd
från svenska folket för vårt arbete.
Stockholm den 11 april 2013
Bengt Holgersson
Ordförande
Birgitta Lindholm
vice ordförande
Göran Edbom
Ulf Edström
Tor Ekman
Ingemar Ericson
Elisabeth Falkemo
Teddy Falkenek
Lars Kylberg
Elisabet Lidbrink
Lina Nordquist
Klas Kärre
Ordförande
Forskningsnämnden
Stefan Bergh
Generalsekreterare
Thomas Halvorsen
Ordförande
Finansnämnden
Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 april 2013.
Anders Malmeby
Auktoriserad revisor
   Cancerfondens årsberättelse 2012
48
Birgitta Hellgren
Ekonom
Revisionsberättelse
Till föreningsstämman i Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer
org. nr 802005-3370
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Cancerfonden för år 2012. Föreningens årsredovisning ingår i den
tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34–48.
ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella
resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
övriga delar.
Styrelsens och generalsekreterarens ansvar
för årsredovisningen
Det är styrelsen och generalsekreteraren som har ansvaret
för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna
kontroll som styrelsen och generalsekreteraren bedömer
är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte
innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel.
Rapport om andra krav enligt lagar
och andra författningar samt stadgar
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på
grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt
god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär
detta att han eller hon utfört revisionen enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa
standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer
yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att
uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller
väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,
bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta
för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge
en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder
som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna,
men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i
föreningens interna kontroll. En revision innefattar också
en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens
och generalsekreterarens uppskattningar i redovisningen,
liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i
årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört
en revision av styrelsens och generalsekreterarens förvaltning för Cancerfonden för år 2012.
Styrelsens och generalsekreterarens ansvar
Det är styrelsen och generalsekreteraren som har ansvaret
för förvaltningen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen
enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi
utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga
beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna
bedöma om någon styrelseledamot och generalsekreteraren
har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter och generalsekreteraren ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 12 april 2013
Anders Malmeby
Birgitta Hellgren
Auktoriserad revisor, KPMG AB
Revisor
Uttalande
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i
enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Cancerfondens finansiella
Cancerfondens årsberättelse 2012
   49
Bilaga 1.
Värdepapper
Specifikation till not 11 och 13, Tkr
2012-12-31
2012-12-31
Volym Bokfört värde Marknadsvärde
Svenska aktier och aktieinstrument Bank och finans Intrum Justitia AB
148 491
10 755
14 404
Fastighet och bygg Byggmax Group AB
161 400
6 233
4 681
Sagax BTA pr 121128
386 000
11 387
11 426
Sagax preferensaktie
274 000
3 941
8 110
Handel Hennes & Mauritz (b)
31 910
6 733
7 164
Tjänsteföretag Avanza (fd HQ.SE)
52 300
7 444
6 877
Verkstadsindustri Autoliv inc
13 300
5 555
5 752
Nibe Industrier B
48 700
4 797
4 566
Övrigt Övriga svenska aktier och terminer
616
-373
Summa svenska aktier 57 461
62 607
Svenska aktiefonder Nordea Nordenfond
287
168
167
SHB Sverige Index Etisk
1 888 737
230 251
253 563
Skandia Cancerfond
130 924
15 000
13 522
Övriga svenska aktiefonder
170
169
Summa svenska aktiefonder 245 589
267 421
Summa svenska aktier och aktiefonder 303 050
330 028
   Cancerfondens årsberättelse 2012
50
2012-12-312012-12-31
Volym Bokfört värde Marknadsvärde
Utländska aktier Lassila & Tikanoja OYJ
37 400
3 472
3 734
Övriga utländska aktier
24
0
Summa utländska aktier 3 496
3 734
Utländska aktiefonder SHB Global Index Etisk
2 165 364
219 075
242 932
Övriga utländska aktiefonder
26
26
Summa utländska aktiefonder 219 101
242 958
Summa utländska aktier och aktiefonder 222 597
246 692
Total summa aktier och aktiefonder 525 647
576 720
Svenska obligationer och andra räntebärande värdepapper FRN Electrolux 160608
20 000 000
19 930
20 040
FRN Getinge 150529
10 000 000
10 000
10 106
FRN Investor 170626
10 000 000
10 000
10 167
FRN SBAB 140120
11 000 000
11 106
11 167
FRN SBAB 140325
11 000 000
11 049
11 077
FRN SCV 150216
15 000 000
15 000
15 267
FRN SEB Call 150331
1 000 000
9 563
9 689
FRN Volvo Treasury 161208
14 000 000
14 000
14 988
GE Capital corp 16 000 000
16 000
16 283
SEB 151113 nr 034E Em Mark
2 500 000
2 500
2 338
SEB AIO 20160607 nr 1122S
2 500 000
2 500
2 372
SHB AB 5,375% 490929
1 200 000
12 895
13 119
SHB Korträntefond
4 962 143
498 836
507 627
Volvo Treasure 20140227
500 000
5 581
5 092
Övriga obligationer och räntebärande värdepapper
101
101
Summa svenska obligationer och andra räntebärande värdepapper 639 061
649 433
Total summa obligationer och andra räntebärande värdepapper
639 061
649 433
Summa finansiella anläggningstillgångar 1 164 708
1 226 153
Cancerfondens årsberättelse 2012
   51
Kortfristiga placeringar 2012-12-312012-12-31
Volym Bokfört värde Marknadsvärde
FRN Landshypotek 131118
37 000 000
37 002
37 164
FRN Stadshypotek 131101
37 000 000
37 000
37 159
Övriga kortfristiga placeringar
1 489
1 502
Summa kortfristiga placeringar 75 491
75 825
   Cancerfondens årsberättelse 2012
52
Bilaga 2.
Forskning och vårdutveckling
AnslagstypBelopp i kr
Forskningsprojekt
Forskningsprojekt
Summa forskningsprojekt
338 935 000
338 935 000
Forskartjänster
Young Investigator Award
16 390 935
Forskarmånader för kliniskt verksamma
10 255 650
Senior Investigator Award
3 117 600
Klinisk cancerforskartjänst 50 %
3 525 400
Postdoktortjänst 8 068 500
Professur130 015
Summa forskartjänster
41 488 100
Övriga forskningsanslag
Kongress, anordnande av
1 068 000
Planeringsgrupp2 230 000
Resebidrag
627 100
Summa övriga forskningsanslag
3 925 100
Vårdutveckling
Vårdutvecklingsprojekt200 000
Stipendier för vårdpersonal
650 800
Summa vårdutveckling
850 800
Summa anslag för forskning och vårdutveckling
385 199 000
Övrigt
Nordisk Cancerunion ( NCU) projektsanslag Sverige Internationell verksamhet (UICC/ICRETT & EORTC)
Summa övrigt
2 998 000
974 455
3 972 455
Forskningsanslag per förvaltande myndighet
Förvaltande myndighet
Göteborgs universitet
Karolinska Institutet
Linköpings universitet
Lunds universitet
42 718 900
161 521 550
13 138 000
63 464 800
Stockholms universitet
9 800 000
Umeå universitet
28 374 200
Uppsala universitet
58 136 725
Övrigt5 724 700
Summa382 878 875
Cancerfondens årsberättelse 2012
   53
Bilaga 3.
Forsknings- och
vårdutvecklingsprojekt
Forskningsprojekt (belopp i kronor)
Achour, Adnane, Karolinska Institutet, 800 000
Agace, William, Lunds universitet, 500 000
Agerberth, Birgitta, Karolinska Institutet, 500 000
Ahlström, Håkan, Uppsala universitet, 800 000
Ahnesjö, Anders, Uppsala universitet, 500 000
Akre, Olof, Karolinska Institutet, 500 000
Akusjärvi, Göran, Uppsala universitet, 1 500 000
Akyürek, Levent, Göteborgs universitet, 500 000
Alexanderson, Kristina, Karolinska Institutet, 600 000
Alm Carlsson, Gudrun, Linköpings universitet, 400 000
Alvarado-Kristensson, Maria, Lunds universitet, 500 000
Andersson, Anna, Lunds universitet, 500 000
Andersson, Göran, Karolinska Institutet, 500 000
Andersson, John, Karolinska Institutet, 500 000
Andersson, Leif, Uppsala universitet, 500 000
Andersson, Sonia, Karolinska Institutet, 400 000
Andersson, Tommy, Lunds universitet, 1 250 000
Andäng, Michael, Karolinska Institutet, 500 000
Antti, Henrik, Umeå universitet, 500 000
Arnberg, Niklas, Umeå universitet, 500 000
Arnér, Elias, Karolinska Institutet, 1 000 000
Arnqvist, Anna, Umeå universitet, 500 000
Aro, Helena, Stockholms universitet, 400 000
Arsenian Henriksson, Marie, Karolinska Institutet,
800 000
Aspenström, Pontus, Karolinska Institutet, 600 000
Axelson, Håkan, Lunds universitet, 800 000
Axelsson, Bertil, Umeå universitet, 400 000
Baecklund, Eva, Uppsala universitet, 500 000
Belkic, Dzevad, Karolinska Institutet, 500 000
Belting, Mattias, Lunds universitet, 800 000
Bengzon, Johan, Lunds universitet, 400 000
Bergh, Anders, Umeå universitet, 1 000 000
Bergh, Jonas, Karolinska Institutet, 2 000 000
Bergquist, Annika, Karolinska Institutet, 500 000
Bergö, Martin, Göteborgs universitet, 1 500 000
Bernhardt, Peter, Göteborgs universitet, 800 000
Betsholtz, Christer, Uppsala universitet, 2 000 000
Bjartell, Anders, Lunds universitet, 1 250 000
Bjerling, Pernilla, Uppsala universitet, 400 000
Björkholm, Magnus, Karolinska Institutet, 500 000
Björklund, Peyman, Uppsala universitet, 500 000
   Cancerfondens årsberättelse 2012
54
Björklund, Stefan, Umeå universitet, 500 000
Björnstedt, Mikael, Karolinska Institutet, 800 000
Blom, Anna, Lunds universitet, 1 000 000
Blomgren, Klas, Göteborgs universitet, 500 000
Blomqvist, Anders, Linköpings universitet, 1 000 000
Borén, Thomas, Umeå universitet, 800 000
Borg, Åke, Lunds universitet, 1 750 000
Bratt, Ola, Lunds universitet, 500 000
Brun, Eva, Lunds universitet, 300 000
Brune, Mats, Göteborgs universitet, 400 000
Bryceson, Yenan, Karolinska Institutet, 500 000
Bryder, David, Lunds universitet, 1 000 000
Byström, Anders, Umeå universitet, 1 000 000
Bälter , Katarina, Karolinska Institutet, 500 000
Börjeson, Sussanne, Linköpings universitet, 800 000
Börjeson, Sussanne, Linköpings universitet, 400 000
Cammenga, Jörg, Lunds universitet, 500 000
Cao, Yihai, Karolinska Institutet, 1 750 000
Cardell, Susanna, Göteborgs universitet, 600 000
Carlsson, Jörgen, Uppsala universitet, 1 000 000
Carlsson, Leif, Umeå universitet, 800 000
Carlsson, Peter, Göteborgs universitet, 1 000 000
Chabes, Andrei, Umeå universitet, 600 000
Chambers, Benedict, Karolinska Institutet, 500 000
Claesson-Welsh, Lena, Uppsala universitet, 2 000 000
Clements, Mark, Karolinska Institutet, 500 000
Martin Bergö
”Det här är grundforskning där vi
studerar mekanismerna bakom
uppkomst av cancer, och även hur
den kan behandlas. Vi använder
avancerade musmodeller som i
hög grad överensstämmer med
hur cancer utvecklas hos människor. För tillfället studerar vi främst
lungcancer och metastasering
vid malignt melanom, men våra
resultat kan även appliceras på
förståelse och behandling av andra
cancerformer.”
Lena Claesson-Welsh
Blodkärl stödjer tumörtillväxt och
ger möjlighet till spridning. Min
forskning handlar om hur blodkärl
stimuleras av tumören, vilket leder
till överdriven blodkärlsnybildning
och dålig funktion hos blodkärlen,
och därmed syrebrist i tumören,
ökad aggressivitet och spridning av
metastaser. Genom att påverka inflammatoriska celler i tumören kan
man dämpa blodkärlsnybildning. Vi
har upptäckt att plasmaproteinet
HRG kan styra inflammatoriska cellers egenskaper, vilket ger minskad
blodkärlsstimulering och ökad immunitet mot tumören.
Czene (Plna), Kamila, Karolinska Institutet, 800 000
Dabrosin, Charlotta, Linköpings universitet, 1 000 000
Dahlbäck, Björn, Lunds universitet, 400 000
Dahlman-Wright, Karin, Karolinska Institutet, 500 000
Dalianis, Tina, Karolinska Institutet, 1 000 000
Damber, Jan-Erik, Göteborgs universitet, 1 000 000
Dantuma, Nico, Karolinska Institutet, 1 250 000
De Milito, Angelo, Karolinska Institutet, 500 000
Dickman, Paul, Karolinska Institutet, 600 000
Dillner, Joakim, Karolinska Institutet, 1 500 000
Dimberg, Anna, Uppsala universitet, 400 000
Dobra, Katalin, Karolinska Institutet, 500 000
Dumanski, Jan, Uppsala universitet, 800 000
Edwards, Katarina, Uppsala universitet, 600 000
Ehrencrona, Hans, Lunds universitet, 500 000
Ek, Sara, Lunds universitet, 500 000
Ekström Smedby, Karin, Karolinska Institutet, 500 000
Ekwall, Karl, Karolinska Institutet, 1 250 000
Elias, Per, Göteborgs universitet, 600 000
Elmroth, Sofi, Lunds universitet, 500 000
Enblom, Anna, Karolinska Institutet, 500 000
Engstrand, Lars, Karolinska Institutet, 500 000
Engström, Ylva, Stockholms universitet, 800 000
Ericson, Johan, Karolinska Institutet, 600 000
Eriksson, Kristina, Göteborgs universitet, 500 000
Eriksson, Ulf, Karolinska Institutet, 800 000
Erlandsson Harris, Helena, Karolinska Institutet,
500 000
Ernberg, Ingemar, Karolinska Institutet, 1 000 000
Ernfors, Patrik, Karolinska Institutet, 1 250 000
Essand, Magnus, Uppsala universitet, 800 000
Fadeel, Bengt, Karolinska Institutet, 500 000
Falkenberg, Maria, Göteborgs universitet, 800 000
Farnebo (f.d. Hammarsund), Marianne, Karolinska
Institutet, 600 000
Ferby, Ingvar, Ludwiginstitutet, Uppsala, 500 000
Fernö, Mårten, Lunds universitet, 800 000
Finizia, Caterina, Göteborgs universitet, 500 000
Fioretos, Thoas, Lunds universitet, 1 000 000
Forsberg Nilsson, Karin, Uppsala universitet, 500 000
Forssell-Aronsson, Eva, Göteborgs universitet, 1 300 000
Fowler, Christopher, Umeå universitet, 500 000
Franzén, Lars, Umeå universitet, 300 000
Frisan, Teresa, Karolinska Institutet, 600 000
Frisén, Jonas, Karolinska Institutet, 1 500 000
Funa, Keiko, Göteborgs universitet, 500 000
Fuxe, Jonas, Karolinska Institutet, 800 000
Fürst, Carl Johan, Karolinska Institutet, 500 000
Gabrielsson, Susanne, Karolinska Institutet, 500 000
Garoff, Henrik, Karolinska Institutet, 800 000
Gedda, Lars, Uppsala universitet, 500 000
Gerwins, Pär, Uppsala universitet, 500 000
Girnita, Ada, Karolinska Institutet, 500 000
Girnita, Leonard, Karolinska Institutet, 600 000
Gisselsson Nord, David, Lunds universitet, 800 000
Giwercman, Aleksander, Lunds universitet, 500 000
Glimelius, Bengt, Uppsala universitet, 2 000 000
Grandér, Dan, Karolinska Institutet, 800 000
Grandien, Alf, Karolinska Institutet, 500 000
Grankvist, Kjell, Umeå universitet, 400 000
Grundström, Thomas, Umeå universitet, 1 250 000
Gräslund, Torbjörn, Kungl Tekniska Högskolan,
500 000
Grönberg, Henrik, Karolinska Institutet, 2 000 000
Gullberg, Urban, Lunds universitet, 600 000
Gustafsson, Claes, Göteborgs universitet, 1 500 000
Gustafsson, Jan-Åke, Karolinska Institutet, 1 500 000
Gustavsson, Bengt, Göteborgs universitet, 600 000
Gyllensten, Ulf, Uppsala universitet, 1 500 000
Haglind, Eva, Göteborgs universitet, 500 000
Hall, Per, Karolinska Institutet, 800 000
Hallberg, Bengt, Umeå universitet, 800 000
Hallberg, Einar, Stockholms universitet, 500 000
Hammar, Niklas, Karolinska Institutet, 500 000
Hammarsten, Ola, Göteborgs universitet, 600 000
Hammarström, Lennart, Karolinska Institutet, 400 000
Hansson, Gunnar C., Göteborgs universitet, 800 000
Hansson, Johan, Karolinska Institutet, 600 000
Haraldsson, Börje, Göteborgs universitet, 500 000
Hassan, Moustapha, Karolinska Institutet, 500 000
Hedenfalk, Ingrid, Lunds universitet, 500 000
Heldin, Paraskevi, Ludwiginstitutet, Uppsala, 500 000
Hellbom, Maria, Lunds universitet, 400 000
Helleday, Thomas, Karolinska Institutet, 1 750 000
Hellstrand, Kristoffer, Göteborgs universitet, 1 000 000
Hellström, Mats, Uppsala universitet, 800 000
Hellström-Lindberg, Eva, Karolinska Institutet,
1 500 000
Helou, Khalil, Göteborgs universitet, 500 000
Henriksson, Roger, Umeå universitet, 800 000
   55
Cancerfondens årsberättelse 2012
Henter, Jan-Inge, Karolinska Institutet, 600 000
Hermanson, Ola, Karolinska Institutet, 800 000
Holmberg, Johan, Karolinska Institutet, 500 000
Holmgren, Arne, Karolinska Institutet, 1 750 000
Holmgren, Lars, Karolinska Institutet, 1 500 000
Hugosson, Jonas, Göteborgs universitet, 600 000
Hultcrantz, Rolf, Karolinska Institutet, 500 000
Hultmark, Dan, Umeå universitet, 800 000
Humphreys, Keith, Karolinska Institutet, 500 000
Högbom, Martin, Stockholms universitet, 600 000
Höglund, Mattias, Lunds universitet, 800 000
Höglund, Petter, Karolinska Institutet, 800 000
Höög, Christer, Karolinska Institutet, 1 500 000
Ibanez, Carlos, Karolinska Institutet, 2 000 000
Ingelman-Sundberg, Magnus, Karolinska Institutet,
600 000
Jacobsson, Anders, Stockholms universitet, 500 000
Jacobsson, Lars, Göteborgs universitet, 1 000 000
Jakobsson, Johan, Lunds universitet, 500 000
Jakobsson, Lars, Karolinska Institutet, 500 000
Jemth, Per, Uppsala universitet, 500 000
Jernberg Wiklund, Helena, Uppsala universitet,
1 000 000
Jernström, Helena, Lunds universitet, 600 000
Jirström, Karin, Lunds universitet, 600 000
Johansson Lindbom, Bengt, Lunds universitet, 500 000
Johansson, Bertil, Lunds universitet, 1 500 000
Johansson, Birgitta, Uppsala universitet, 500 000
Johansson, Erik, Umeå universitet, 800 000
Johansson, Karin, Lunds universitet, 500 000
Johansson, Staffan, Uppsala universitet, 600 000
Johnsen, John Inge, Karolinska Institutet, 600 000
Johnson, Randall, Karolinska Institutet, 1 000 000
Jonsson, Ann-Beth, Stockholms universitet, 500 000
Jonsson, Håkan, Umeå universitet, 500 000
Ylva Engström
”Vi studerar regleringen av gener
som har att göra med det medfödda immunförsvaret. Dels
studerar vi proteiner som styr
många processer i en cell och letar
efter nya kopplingar till cancerutveckling. Dels försöker vi förstå
hur immunförsvaret slås av och
på. Cancerpatienter som behandlas med cytostatika får nämligen
sitt immunförsvar utslaget och
är därmed utsatta för infektioner,
men om vi kan lära oss hur man
artificiellt slår på immunförsvaret
under behandlingen kan de behålla
sitt infektionsskydd.”
   Cancerfondens årsberättelse 2012
56
Joakim Dillner
”Vi arbetar med translationell
forskning för att förbättra det
organiserade testningsprogrammet (screening) för förebyggande
av livmoderhalscancer. Målet är att
kunna ersätta det gamla gynekologiska cellprovet med ett säkrare
och billigare test – ett molekylärt
test för Humant Papillomvirus
(HPV), som är en orsak till livmoderhalscancer. Med HPV-test kan
programmets cancerförebyggande
effekt öka och man behöver inte ta
prov lika ofta.”
Joseph, Bertrand, Karolinska Institutet, 600 000
Juliusson, Gunnar, Lunds universitet, 500 000
Jönsson, Göran, Lunds universitet, 500 000
Jönsson, Jan-Ingvar, Linköpings universitet, 500 000
Kanduri, Chandrasekhar, Göteborgs universitet,
1 000 000
Karlsson, Anna, Karolinska Institutet, 1 000 000
Karlsson, Mats, Uppsala universitet, 1 250 000
Karlsson, Mikael, Umeå universitet, 500 000
Karlsson, Mikael, Karolinska Institutet, 500 000
Karlsson, Stefan, Lunds universitet, 1 750 000
Kasper, Maria, Karolinska Institutet, 500 000
Kenne Sarenmalm, Elisabeth, Göteborgs universitet,
400 000
Kiessling, Rolf, Karolinska Institutet, 1 500 000
Kjellén, Lena, Uppsala universitet, 500 000
Klareskog, Lars, Karolinska Institutet, 400 000
Klein, Eva , Karolinska Institutet, 700 000
Klein, Georg, Karolinska Institutet, 700 000
Kreuger, Johan, Uppsala universitet, 500 000
Kristinsson, Sigurdur, Karolinska Institutet, 500 000
Kärre, Klas, Karolinska Institutet, 1 500 000
Lagergren, Jesper, Karolinska Institutet, 1 500 000
Lagergren, Pernilla, Karolinska Institutet, 500 000
Lain, Sonia, Karolinska Institutet, 800 000
Lambe, Mats, Karolinska Institutet, 600 000
Lambert, Paul, Karolinska Institutet, 800 000
Landberg, Göran, Lunds universitet, 1 500 000
Landström, Marene, Umeå universitet, 800 000
Langel, Ulo, Stockholms universitet, 500 000
Larsson Strömvall, Anne, Umeå universitet, 400 000
Larsson, Catharina, Karolinska Institutet, 1 250 000
Larsson, Christer, Lunds universitet, 1 000 000
Larsson, Erik, Göteborgs universitet, 500 000
Larsson, Jan, Umeå universitet, 500 000
Larsson, Jonas, Lunds universitet, 800 000
Larsson, Lars-Gunnar, Karolinska Institutet, 1 250 000
Larsson, Margareta, Uppsala universitet, 500 000
Larsson, Ola, Karolinska Institutet, 500 000
Larsson, Olle, Karolinska Institutet, 1 500 000
Larsson, Rolf, Uppsala universitet, 1 000 000
Le Blanc, Katarina, Karolinska Institutet, 1 250 000
Leandersson, Karin, Lunds universitet, 500 000
Leandersson, Tomas, Lunds universitet, 600 000
Leeb-Lundberg, Fredrik, Lunds universitet, 500 000
Lehmann, Sören, Karolinska Institutet, 600 000
Lehtiö, Janne, Karolinska Institutet, 600 000
Lendahl, Urban, Karolinska Institutet, 1 500 000
Lennartsson, Johan, Ludwiginstitutet, Uppsala, 500 000
Lewensohn, Rolf, Karolinska Institutet, 1 250 000
Li, Jin-ping, Uppsala universitet, 600 000
Liao Persson, Jenny, Lunds universitet, 600 000
Liedberg, Fredrik, Lunds universitet, 500 000
Lilja, Hans, Lunds universitet, 1 500 000
Lindahl, Per, Göteborgs universitet, 500 000
Lindblad-Toh, Kerstin, Uppsala universitet, 600 000
Lindblom, Annika, Karolinska Institutet, 1 250 000
Lindegren, Sture, Göteborgs universitet, 400 000
Linden, Sara, Göteborgs universitet, 500 000
Linder, Stig, Karolinska Institutet, 1 000 000
Lindkvist (f d Petersson), Karin, Lunds universitet,
500 000
Lindqvist, Arne, Karolinska Institutet, 500 000
Liu, Beidong, Göteborgs universitet, 500 000
Liu, Kui, Göteborgs universitet, 1 000 000
Ljungberg, Börje, Umeå universitet, 500 000
Ljunggren, Hans-Gustaf, Karolinska Institutet,
1 000 000
Loskog, Angelica, Uppsala universitet, 500 000
Lui, Weng-Onn, Karolinska Institutet, 500 000
Lundberg Giwercman, Yvonne, Lunds universitet,
800 000
Lundeberg, Joakim, Kungl Tekniska Högskolan,
500 000
Lundholm, Kent, Göteborgs universitet, 800 000
Lundmark, Richard, Umeå universitet, 500 000
Lundqvist, Andreas, Karolinska Institutet, 500 000
Lycke, Nils, Göteborgs universitet, 800 000
Löhr, J.-Matthias, Karolinska Institutet, 800 000
Lötvall, Jan, Göteborgs universitet, 500 000
Magnusson, Mattias, Lunds universitet, 500 000
Malmberg, Karl-Johan, Karolinska Institutet, 600 000
Malmström, Per-Uno, Uppsala universitet, 500 000
Mani, Katrin, Lunds universitet, 500 000
Manjer, Jonas, Lunds universitet, 600 000
Mannervik, Mattias, Stockholms universitet, 600 000
Marek, Los, Linköpings universitet, 500 000
Martinsson, Tommy, Göteborgs universitet, 800 000
Martling, Anna, Karolinska Institutet, 600 000
Massoumi, Ramin, Lunds universitet, 800 000
Masucci, Maria, Karolinska Institutet, 2 000 000
McInerney, Gerald, Karolinska Institutet, 500 000
Mei, Ya-Fang, Umeå universitet, 500 000
Melin (f d Malmer), Beatrice, Umeå universitet, 1 000 000
Mertens, Fredrik, Lunds universitet, 1 000 000
Micke , Patrick, Uppsala universitet, 500 000
Mincheva-Nilsson, Lucia, Umeå universitet, 500 000
Mitelman, Felix, Lunds universitet, 500 000
Miyazono, Kohei, Ludwiginstitutet, Uppsala, 500 000
Molin, Göran, Lunds universitet, 400 000
Moustakas, Aristidis, Uppsala universitet, 1 000 000
Muhr, Jonas, Karolinska Institutet, 500 000
Mårtensson-Bopp, Inga-Lill, Göteborgs universitet,
500 000
Naredi, Peter, Umeå universitet, 500 000
Nelander, Sven, Göteborgs universitet, 800 000
Nestor, Marika, Uppsala universitet, 500 000
Nilbert, Mef, Lunds universitet, 1 250 000
Nilsson, Gunnar, Karolinska Institutet, 800 000
Nilsson, Jonas, Göteborgs universitet, 800 000
Nilsson, Mikael, Göteborgs universitet, 500 000
Nilsson, Ola, Göteborgs universitet, 600 000
Nilsson, Sten, Karolinska Institutet, 1 500 000
Nistér, Monica, Karolinska Institutet, 800 000
Nordin, Karin, Uppsala universitet, 800 000
Nordin, Karin, Uppsala universitet, 1 200 000
Nordling, Margareta, Göteborgs universitet, 500 000
Nordlund, Pär, Karolinska Institutet, 1 750 000
Nuber, Ulrike, Lunds universitet, 500 000
Nylander, Karin, Umeå universitet, 600 000
Nyqvist, Daniel, Karolinska Institutet, 500 000
Nyrén, Olof, Karolinska Institutet, 500 000
Nyström, Thomas, Göteborgs universitet, 1 000 000
Ohlsson, Rolf, Karolinska Institutet, 2 000 000
Okret, Sam, Karolinska Institutet, 800 000
Olsson, Anna-Karin, Uppsala universitet, 600 000
Olsson, Håkan, Lunds universitet, 1 500 000
Olsson, Inge, Lunds universitet, 800 000
Orlova, Anna, Uppsala universitet, 500 000
Rune Toftgård
”Cellulär kommunikation är en
komplex process där cellerna
kommunicerar internt och med
varandra via molekylära signalöverföringssystem. Vi är intresserade
av den inledande mekanismen i
utvecklingen av cancer och hur
defekter i vissa signalvägar orsakar
cancerutveckling. Huvudfokus ligger på en signalväg, kallad Hedgehog, som är aktiverad i basalcellscancer i huden och flera andra
cancerformer.”
   57
Cancerfondens årsberättelse 2012
Carol Tishelman
”Vid lungcancer förbättrar kirurgisk
behandling i tidigt sjukdomsstadium
överlevnaden, men 80 procent av patienterna diagnostiseras i dag alltför
sent med dålig prognos. I vårt projekt
länkar vi forskning kring subjektiva
symtomupplevelser med forskning om biomarkörer. Syftet är att
förbättra förutsättningarna för tidig
diagnos, minska lidande och bidra till
riktlinjer för tidig diagnostik.”
Palmer, Ruth, Umeå universitet, 800 000
Palmqvist, Lars, Göteborgs universitet, 500 000
Palmqvist, Richard, Umeå universitet, 1 000 000
Panaretakis, Theocharis, Karolinska Institutet, 500 000
Pan-Hammarström, Qiang, Karolinska Institutet,
800 000
Patarroyo, Manuel, Karolinska Institutet, 500 000
Paulsson, Kajsa, Lunds universitet, 500 000
Pejler, Gunnar, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
600 000
Percipalle, Piergiorgio, Karolinska Institutet, 500 000
Peterson, Curt, Linköpings universitet, 1 000 000
Pettersson, Sven, Karolinska Institutet, 600 000
Pietras, Kristian, Lunds universitet, 800 000
Pilon, Marc, Göteborgs universitet, 500 000
Pivarcsi, Andor, Karolinska Institutet, 500 000
Poellinger, Lorenz, Karolinska Institutet, 1 250 000
Ponten, Fredrik, Uppsala universitet, 500 000
Punga, Tanel, Uppsala universitet, 400 000
Påhlman, Lars, Uppsala universitet, 500 000
Påhlman, Sven, Lunds universitet, 1 500 000
Qian, Hong, Karolinska Institutet, 500 000
Quiding-Järbrink, Marianne, Göteborgs universitet,
600 000
Rasmuson, Torgny, Umeå universitet, 500 000
Renné, Thomas, Karolinska Institutet, 500 000
Ring, Lena, Uppsala universitet, 500 000
Ringden, Olle, Karolinska Institutet, 1 600 000
Ringnér, Markus, Lunds universitet, 500 000
Ringvall, Maria, Uppsala universitet, 400 000
Rolny, Charlotte, Uppsala universitet, 800 000
Ronne, Hans, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
500 000
Roos, Göran, Umeå universitet, 1 000 000
Rosén, Anders, Linköpings universitet, 800 000
Rosenquist Brandell, Richard, Uppsala universitet,
1 000 000
Rovira, Carlos, Lunds universitet, 500 000
   Cancerfondens årsberättelse 2012
58
Rubin, Kristofer, Uppsala universitet, 1 000 000
Rydén, Lisa, Lunds universitet, 500 000
Rydén, Mikael, Karolinska Institutet, 600 000
Rönnstrand, Lars, Lunds universitet, 600 000
Saal, Lao, Lunds universitet, 500 000
Samakovlis, Christos, Stockholms universitet, 1 250 000
Sandberg, Johan, Karolinska Institutet, 600 000
Sander, Birgitta, Karolinska Institutet, 800 000
Sangfelt, Olle, Karolinska Institutet, 600 000
Scheding, Stefan, Lunds universitet, 500 000
Schlisio, Susanne, Ludwiginstitutet, Stockholm, 500 000
Schulte, Gunnar, Karolinska Institutet, 500 000
Schwartz, Stefan, Lunds universitet, 1 000 000
Schüler, Herwig, Karolinska Institutet, 500 000
Segersvärd, Ralf, Karolinska Institutet, 200 000
Selivanova, Galina, Karolinska Institutet, 1 750 000
Shoshan, Maria, Karolinska Institutet, 600 000
Sigvardsson, Mikael, Linköpings universitet, 1 500 000
Simon, Andras, Karolinska Institutet, 500 000
Sitnicka, Ewa, Lunds universitet, 800 000
Sjöberg, Britt-Marie, Stockholms universitet, 800 000
Sjöblom, Tobias, Uppsala universitet, 500 000
Sjögren, Camilla, Karolinska Institutet, 1 250 000
Sjölander, Anita, Lunds universitet, 800 000
Skogseid, Britt, Uppsala universitet, 800 000
Smith, Edvard, Karolinska Institutet, 800 000
Sollerbrant, Kerstin, Karolinska Institutet, 500 000
Soussi, Thierry, Karolinska Institutet, 500 000
Sparén, Pär, Karolinska Institutet, 500 000
Spillmann, Dorothe, Uppsala universitet, 500 000
Stattin, Pär, Umeå universitet, 600 000
Steineck, Gunnar, Göteborgs universitet, 1 000 000
Stenerlöw, Bo, Uppsala universitet, 600 000
Stenman, Göran, Göteborgs universitet, 1 500 000
Stenman, Jan, Ludwiginstitutet, Stockholm, 500 000
Strand, Sven-Erik, Lunds universitet, 1 500 000
Strander, Björn, Göteborgs universitet, 500 000
Ström, Lena, Karolinska Institutet, 500 000
Strömblad, Staffan, Karolinska Institutet, 1 250 000
Ståhl, Stefan, Kungl Tekniska Högskolan, 500 000
Ståhlberg, Freddy, Lunds universitet, 500 000
Stål, Olle, Linköpings universitet, 1 250 000
Sun, Xiao-Feng, Linköpings universitet, 1 000 000
Sund, Malin, Umeå universitet, 500 000
Sundfeldt, Karin, Göteborgs universitet, 500 000
Sundin, Anders, Karolinska Institutet, 300 000
Sundström Poromaa, Inger, Uppsala universitet, 500 000
Sunnerhagen, Maria, Linköpings universitet, 800 000
Sunnerhagen, Per, Göteborgs universitet, 500 000
Svanborg, Catharina, Lunds universitet, 1 250 000
Swartling, Fredrik, Uppsala universitet, 500 000
Syvänen, Ann-Christine, Uppsala universitet, 700 000
Szekely, Laszlo, Karolinska Institutet, 600 000
Sällberg, Matti, Karolinska Institutet, 800 000
Sävendahl, Lars, Karolinska Institutet, 400 000
Söderberg-Nauclér, Cecilia, Karolinska Institutet,
600 000
Söderkvist, Peter, Linköpings universitet, 400 000
Taipale, Jussi, Karolinska Institutet, 1 750 000
ten Dijke, Peter, Ludwiginstitutet, Uppsala, 500 000
Teneberg, Susann, Göteborgs universitet, 500 000
Tennvall, Jan, Lunds universitet, 800 000
Theopold, Ulrich, Stockholms universitet, 500 000
Thor, Stefan, Linköpings universitet, 1 250 000
Tiensuu Janson, Eva, Uppsala universitet, 600 000
Tishelman, Carol, Karolinska Institutet, 800 000
Toftgård, Rune, Karolinska Institutet, 2 000 000
Tolmachev, Vladimir , Uppsala universitet, 800 000
Treuter, Eckardt, Karolinska Institutet, 800 000
Tuck, Simon, Umeå universitet, 500 000
Tydén, Tanja, Uppsala universitet, 400 000
Tötterman, Thomas, Uppsala universitet, 1 250 000
Uhrbom, Lene, Uppsala universitet, 800 000
Wadell, Göran, Umeå universitet, 400 000
Welsh, Michael, Uppsala universitet, 600 000
Westerberg, Lisa, Karolinska Institutet, 600 000
Westermark, Bengt, Uppsala universitet, 1 500 000
Wick, Mary Jo, Göteborgs universitet, 500 000
Widersten, Mikael, Uppsala universitet, 400 000
Widmark, Anders, Umeå universitet, 1 000 000
Wiklund, Fredrik, Karolinska Institutet, 500 000
Wikström, Pernilla, Umeå universitet, 600 000
Wilhelm, Margareta, Karolinska Institutet, 500 000
Wiman, Klas, Karolinska Institutet, 1 250 000
Vincent, Clara Theresa, Karolinska Institutet, 500 000
Winqvist, Ola, Karolinska Institutet, 600 000
Visa, Neus, Stockholms universitet, 600 000
Wolk, Alicja, Karolinska Institutet, 1 250 000
von Essen, Louise, Uppsala universitet, 600 000
von Heijne, Gunnar, Stockholms universitet, 1 000 000
Woods, Niels-Bjarne, Lunds universitet, 500 000
Wrange, Örjan, Karolinska Institutet, 600 000
Wright, Anthony, Karolinska Institutet, 800 000
Xu, Dawei, Karolinska Institutet, 800 000
Ye, Weimin, Karolinska Institutet, 600 000
Yrlid, Ulf, Göteborgs universitet, 500 000
Zackrisson, Björn, Umeå universitet, 600 000
Zackrisson, Sophia, Lunds universitet, 500 000
Zhivotovsky, Boris, Karolinska Institutet, 1 000 000
Åkerström, Göran, Uppsala universitet, 1 250 000
Åkesson, Agneta, Karolinska Institutet, 500 000
Åman, Pierre, Göteborgs universitet, 800 000
Åström, Stefan, Stockholms universitet, 800 000
Öllinger, Karin, Linköpings universitet, 500 000
Österborg, Anders, Karolinska Institutet, 600 000
Östman, Arne, Karolinska Institutet, 1 750 000
Vårdutvecklingsprojekt
Sand, Lisa, Stockholms Sjukhem, 200 000
Lisa Sand
”Behovet av stöd under en existentiell kris, som väckts av en obotlig
sjukdom, är stort hos både patienter och närstående. Syftet med
vår studie är att prova en utbildningsmodell som kan ge personal
i palliativ vård kompetens som gör
dem förberedda och trygga i mötet
med patienter och närstående i
en sådan kris. Utbildningsmodellen består av lärande seminarier
där korta teoretiska föreläsningar
varvas med vårdreflexion och självreflexion.”
   59
Cancerfondens årsberättelse 2012
Bilaga 4.
Tjänster, planeringsgrupper,
stipendier med mera
Professurer 2012
Westermark, Bengt, Uppsala (t o m januari 2012)
Högre cancerforskartjänst/
Senior Investigator Award
Arsenian-Henriksson, Marie, Karolinska Institutet
Essand, Magnus, Uppsala Universitet
Moustakas, Aristidis, Uppsala universitet
Cancerforskartjänst/Young Investigator
Award
Björklund, Peyman, Uppsala universitet
Bryder, David, Lunds universitet
Farnebo (f d Hammarsund), Marianne, Karolinska
Institutet
Frisan, Teresa, Karolinska Institutet
Hellström, Mats, Uppsala universitet
Jönsson, Göran, Lunds universitet
Kasper, Maria, Karolinska Institutet
Lindkvist (f d Petersson), Karin, Lunds universitet
Martling, Anna, Karolinska Institutet
Nelander, Sven, Uppsala universitet
Orlova, Anna,Uppsala universitet
Panaretakis, Theocharis, Karolinska Institutet
Rolny, Charlotte, Karolinska Institutet
Saal, Lao, Lunds universitet
Klinisk cancerforskartjänst (50 %)
Akre, Olof, Karolinska Institutet
Lehmann, Sören, Karolinska Institutet
Rydén, Lisa, Lunds universitet
Sund, Malin, Umeå universitet
Forskarmånader för kliniskt verksamma
Albertsson, Per, Göteborgs universitet
Andersson, Per-Ola, Göteborgs universitet
Bergmark, Karin, Göteborgs universitet
Birgisson, Helgi, Uppsala universitet
Bratt, Ola, Lunds universitet
Brorson, Håkan, Lunds universitet
Brune, Mats, Göteborgs universitet
Deneberg, Stefan, Karolinska Institutet
Ehrencrona, Hans, Lunds universitet
Enblad, Gunilla, Uppsala universitet
   Cancerfondens årsberättelse 2012
60
Enblom, Anna, Karolinska Institutet
Fjällskog, Marie-Louise , Uppsala universitet
Girnita, Ada, Karolinska Institutet
Gustafsson Liljefors, Maria, Karolinska Institutet
Hultquist, Anne, Lunds universitet
Jerkeman, Mats, Lunds universitet
Johansson, Karin, Lunds universitet
Jonsson, Håkan, Umeå universitet
Lundin, Jeanette, Karolinska Institutet
Micke, Patrick, Uppsala universitet
Palmqvist, Lars, Göteborgs universitet
Planck Sturegård, Maria, Lunds universitet
Religa, Piotr, Karolinska Institutet
Sadr Azodi, Omid, Karolinska Institutet
Segerman, Anna, Uppsala universitet
Stragliotto, Giuseppe, Karolinska Institutet
Strander, Björn, Göteborgs universitet
Sundfeldt, Karin, Göteborgs universitet
Tennvall, Jan, Lunds universitet
Ullén, Anders, Karolinska Institutet
Ungerstedt, Johanna, Karolinska Institutet
Wahlin, Björn, Karolinska Institutet
Wallström, Peter, Lunds universitet
Zackrisson, Sophia, Lunds universitet
Zedenius, Jan, Karolinska Institutet
Postdoktortjänst
Ahlgren, Sara, Uppsala universitet
Björkström, Niklas, Karolinska Institutet
Lundholm, Lovisa, Karolinska Institutet
Mjösberg, Jenny, Karolinska Institutet
Prakash, Jai, Karolinska Institutet
Sekyrova, Petra, Karolinska Institutet
Singbrant Söderberg, Sofie, Lunds universitet
Strååt, Klas, Karolinska Institutet
Tabor, Vedrana, Karolinska Institutet
Wigerup, Caroline, Lunds universitet
Anordnande av kongresser
Jonas Bergh, Karolinska Institutet
Lena Claesson-Welsh, Uppsala universitet
Sofi Elmroth, Lunds universitet
Bengt Glimelius, Uppsala universitet
Henrik Grönberg, Karolinska Institutet
Andreas Lundqvist, Karolinska Institutet
Hooshang Nikjoo, Karolinska Institutet
Richard Rosenquist Brandell, Uppsala universitet
Catharina Svanborg, Lunds universitet
Lene Uhrbom, Uppsala universitet
Planeringsgrupper
Alvegård, Thor, Lunds universitet
Bergh, Jonas, Karolinska Institutet
Cohn Cedermark, Gabriella, Karolinska Institutet
Edsjö, Anders, Lunds universitet
Enblad, Gunilla, Uppsala universitet
Fernö, Mårten, Lunds universitet
Hansson, Johan, Karolinska Institutet
Hellström-Lindberg, Eva, Karolinska Institutet
Henriksson, Roger, Umeå universitet
Jönson, Claes, Göteborgs universitet
Kristoffersson, Ulf, Lunds universitet
Lind, Pehr, Karolinska Institutet
Nilsson-Ehle, Herman, Göteborgs universitet
Påhlman, Lars, Uppsala universitet
Rosenquist Brandell, Richard, Uppsala universitet
Strand, Sven-Erik, Lunds universitet
Wagenius, Gunnar, Uppsala universitet
Wikström, Pernilla, Umeå universitet
Resebidrag
Annertz, Karin, Lunds universitet
Appelqvist, Hanna, Linköpings universitet
Aravidis, Christos, Karolinska Institutet
Belikov, Sergey, Karolinska Institutet
Brauner, Hanna, Karolinska Institutet
Brorson, Håkan, Lunds universitet
Brynolfsson, Patrik, Umeå universitet
Caglayan, Demet, Uppsala universitet
Caramuta, Stefano, Karolinska Institutet
Carbone, Ennio, Karolinska Institutet
Castell, Alina, Karolinska Institutet
Cedervall, Jessica, Uppsala universitet
Djärv, Therese, Karolinska Institutet
Dominguez, Mev, Lunds universitet
Ekblad, Lars, Lunds universitet
Elsir, Tamador, Karolinska Institutet
Ferletta, Maria, Uppsala universitet
Forslund, Ola, Lunds universitet
Fransson, Susanne, Göteborgs universitet
Gustafsson Asting, Annika, Göteborgs universitet
Hallberg, Bengt, Umeå universitet
Hansson, Caroline, Göteborgs universitet
Höiom, Veronica, Karolinska Institutet
Jiao, Xiang, Uppsala universitet
Johanna, Rantala, Karolinska Institutet
Jönsson, Jan-Ingvar, Linköpings universitet
Kashuba, Elena, Karolinska Institutet
Kiflemariam, Sara, Uppsala universitet
Krajisnik, Tijana, Uppsala universitet
Kundo, Snehangshu, Uppsala universitet
Kutschera, Simone, Uppsala universitet
Langenkamp, Elise, Uppsala universitet
Levan, Kristina, Göteborgs universitet
Li, Hong, Karolinska Institutet
Liu, Tao, Karolinska Institutet
Ljungberg, Michael, Lunds universitet
Lourda, Magdalini, Karolinska Institutet
Lu, Ming, Karolinska Institutet
Malmberg, Karl-Johan, Karolinska Institutet
Martinsson, Tommy, Göteborgs universitet
Masucci, Maria, Karolinska Institutet
Nagy, Noemi, Karolinska Institutet
Noguer, Oriol, Uppsala universitet
Nordlund, Jessica, Uppsala universitet
Odin, Elisabeth, Göteborgs universitet
Pavlova, Tatiana, Karolinska Institutet
Petersen, Helle Vendel, Lunds universitet
Roberg, Karin, Linköpings universitet
Rosenquist Brandell, Richard, Uppsala universitet
Rosselló Castillo, Catalina Ana, Lunds universitet
Savov, Vasil, Uppsala universitet
Selivanova, Galina, Karolinska Institutet
Sharifi, Hamid Reza, Karolinska Institutet
Sulaiman, Luqman, Karolinska Institutet
Sutton, Lesley Ann, Uppsala universitet
Söderkvist, Peter, Linköpings universitet
Thorsteinsdottir, Thordis, Göteborgs universitet
van Dijk, Marianne, Karolinska Institutet
Weibull, Caroline, Karolinska Institutet
Wettergren, Yvonne, Göteborgs universitet
Zhou, Xiaoshan, Karolinska Institutet
Stipendier för vårdpersonal
Alkebro, Ingrid, Örebro
Ax, Anna-Karin , Linköping
Bernhardsson, Malin, Göteborg
Beyermann, Alexandra, Strängnäs
Blixt, Helene, Solna
Bohlin, Karin, Arvika
Borenius, Ulrika, Karlstad
Brattström, Anna, Karlstad
Butcher, Malin, Stockholm
Börjesson, Elinore, Halmstad
Carlsson Conradson, Jenny, Lerum
Cederlund, Roina, Upplands Väsby
Claesson, Hjördis, Uppsala
Dellson, Pia, Lund
Ekholm, Karolina, Linköping
Ekman, Katarina, Hässleholm
Eriksson, Agneta, Umeå
Eriksson, Karin, Solna
Eriksson, Ulla, Gävle
Filander, Annica, Stockholm
Forslund, Marina, uppsala
Fässler, Lena, Malmö
   61
Cancerfondens årsberättelse 2012
Gramel, Cecilia, Karlstad
Gull, Irene, Karlstad
Gårdemar, Åsa, Huskvarna
Göransson, Elisabeth, Stokcholm
Hakberg Kjörk, Ingela, Alingsås
Hauffman, Anna, UPPSALA
Hofling, Cathrine, Göteborg
Holmberg, Katarina, Stockholm
Högberg, Anna, Uppsala
Högberg, Cecilia, Stockholm
Jacobsson, Ulrika, Lerum
Johansson, Anna, Halmstad
Johnsson, Anna, Lund
Kjällkvist, Annika, Halmstad
Klaeson, Kicki, Sverige
Krook, Madelaine, Solna
Landquist, Annika, Göteborg
Larsson, Laila, Sollentuna
Lidberg, Maria, Nacka
Lilienberg, Annika, Hisings Backa
Lilja, Åsa, Göteborg
Lindgren, Paula, Ludvika
Lindh, Cecilia, Göteborg
Lindström, Sara, Skellefteå
Ljunggren, Åse, Halmstad
Lundberg Stubbé, Mats, Luleå
Lundin, Lenita, Stockholm
Löfberg, Doris, Lidingö
Malmström, Christoffer, Stockholm
Marklund, Ann-Charlotte, Täby
Martell, Eva, Stockholm
Mattsson, Åsa, Umeå
Meurling, Ulla, Göteborg
Nilsson, Jenny, Ludvika
Norén, Anneli, Helsingborg
Olofsson, Anne, Helsingborg
Olsson, Lena, Kävlinge
Oscarsson, Karolina, Umeå
Palmgren, Magnus, Lund
Persson, Eva-Karin, Göteborg
Pettersson, Chatarina, Göteborg
Rapping, Anna, Karlshamn
Revelj-Lundqvist, Anna, Norrköping
Rintamäki, Hulda, Linköping
Salgado Willner, Helen, Linköping
Sandell, Christina, Linköping
Schön, Pia, Lund
Siksjö, Sigrun, Täby
Simmross, Ingeli, Täby
Sjögren, Marita, Halmstad
Sköld, Ginny, Helsingborg
Skördåker, Anna, Solna
Ström, May-Len, Stockholm
Strömberg, Inger, Umeå
Sundin Gullberg, Carin, Uppsala
Svedberg, Yvonne, Lindesberg
   Cancerfondens årsberättelse 2012
62
Svensson, Ann-Christin, Luleå
Träff, Ann-Charlotte, Norrköping
Wallstén, Marie, Kävlinge
Westerman, Annie, Skellefteå
Widegren, Jessica, Stockholm
Widén, Josefin, Göteborg
Viktorsson, Anette, Gävle
von Essen, Anna, Solna
Bilaga 5.
Anslag från NCU 2012
(Nordic Cancer Union)
Utdelade projektanslag till tre svenska forskare i nordiska samarbetsprojekt
Eva Hellström Lindberg, KI
“Nordic MDS Group (NMDSG) Clinical Trial program and
new biobank and molecular platform to improve outcome
for patients with MDS”
70 000 Euro
Göran Jönsson, LU
45 000 Euro
”Molecular epidemiology of familiar ocular and cutaneous
malignant melanoma”
Fredrik Wiklund, KI
65 000 Euro
“Genetic epidemiology of prostate cancer prognosis”
Summa: 180 000 Euro
   63
Cancerfondens årsberättelse 2012
Bilaga 6.
Styrande organ med mera
i Cancerfonden
Styrelseledamöter
Bengt Holgersson, ordförande, fd landshövding
Birgitta Lindholm, vice ordförande, biolog, klinisk
projektledare
Göran Edbom, läkare, verksamhetschef
Ulf Edström, fd internationell chef LO
Tor Ekman, överläkare, docent
Ingemar Ericsson, docent
Elisabeth Falkemo, jur kand, fd rikslottachef
Teddy Falkenek, varumärkesdirektör
Lars Kylberg, direktör
Lina Nordquist, docent, forskare
Elisabet Lidbrink, överläkare
Suppleanter
Evert Karlsson, direktör
Rune Toftgård, professor
Per Rosengren, direktör KF (avgick 28 sept 2012)
Ledamöter utan rösträtt
Bengt Westermark, professor
Thomas Halvorsen, direktör
Valberedning för styrelsen
Marianne af Malmborg, ordförande
Anders Ekbom
Yvonne Ingman
Kristina Malm Jansson
Bo Nordenskjöld
Arbetsutskott
Bengt Holgersson
Birgitta Lindholm
Stefan Bergh
Ordförandena i forskningsnämnden och finansnämnden
är ständigt adjungerade.
Revisorer
Anders Malmeby, auktoriserad revisor
Birgitta Hellgren, ekonom
Revisorssuppleanter
Birgitta Johansson Vognsen, auktoriserad revisor
Lena Morgan, förbundsombudsman
   Cancerfondens årsberättelse 2012
64
Kansliets ledningsgrupp
Stefan Bergh, generalsekreterare
Lena Biörnstad, avdelningschef Information
Sara Brodahl, avdelningschef Insamling
Anna Karlsson, avdelningschef Forskningsadministration
Thord Norberg, avdelningschef Ekonomi
Ulrika Svensson, avdelningschef Marknad
Sanna Wärn, avdelningschef Samhällskontakter
Kicki Nordström, assistent till generalsekreteraren
Forskningsnämnden
Bengt Westermark, ordförande
(ledamöter se nästa sida)
Finansnämnden
Thomas Halvorsen, ordförande
Dan Andersson
William af Sandeberg
Bengt Telland
Cancerfondens forskningsnämnd 2012-04-01–2013-03-31
Ledamöter
Personliga suppleanter
Bengt Westermark, ordf, Uppsala universitet
Eva Hellström-Lindberg, vice ordf, Karolinska Institutet
Rolf Larsson, Uppsala universitet
Håkan Ahlman, Göteborgs universitet
Sven-Erik Strand, Lunds universitet
Johan Askling, Karolinska Institutet
Elsebeth Lynge, Köpenhamn
Thomas Borén, Umeå universitet Rolf Ohlsson, Karolinska Institutet
Joakim Dillner, Karolinska Institutet
Jure Piskur, Lunds universitet
Charlotta Dabrosin, Linköpings universitet Pär Stattin, Umeå universitet
Göran Edbom, styrelserepresentant Ingemar Ericson, styrelserepresentant
Thoas Fioretos, Lunds universitetIngela Turesson, Uppsala universitet
Eva Forssell Aronsson, Göteborgs universitet
Klas Kärre, Karolinska Institutet
Kristoffer Hellstrand, Göteborgs universitetLouise von Essen, Uppsala universitet
Göran Landberg, Lunds universitetThomas Björk Eriksson, Göteborgs universitet
Urban Lendahl, Karolinska Institutet Åke Borg, Lunds universitet
Tomas Lindahl, London Lorenz Poellinger, Karolinska Institutet
Birgitta Lindholm, styrelserepresentant
Elisabeth Lidbrink, styrelserepresentant
Kent Lundholm, Göteborgs universitetGöran Stenman, Göteborgs universitet
Sten Nilsson, Karolinska Institutet Galina Selivanova, Karolinska Institutet
Ruth Palmer, Umeå universitet Karin Nordin, Uppsala universitet
Ingalill Rahm Hallberg, Lunds universitet Pernilla Wikström, Umeå universitet
Göran Roos, Umeå universitetSussanne Börjeson, Linköpings universitet
Staffan Strömblad, Karolinska InstitutetClaes Guststafsson, Göteborgs universitet
Elisabeth Åvall Lundqvist, Karolinska Institutet
Johan Hansson, Karolinska Institutet
Per-Åke Andreason, adjungerad ledamot, stipendiekommitténs ordförande
Forskningsnämndens arbetsutskott
Bengt Westermark, ordförande
Johan Askling
Charlotta Dabrosin
Eva Forsell-Aronsson
Thoas Fioretos
Kristoffer Hellstrand
Urban Lendahl
Sten Nilsson
Ruth Palmer
Ingalill Rahm Hallberg
Forskningsnämndens vetenskapliga sekretariat
Bengt Westermark, Uppsala universitet, professor, forskningsnämndens ordförande
Anna Karlsson, Karolinska Institutet, professor, vetenskaplig sekreterare
Yvonne Brandberg, Karolinska Institutet, professor, biträdande vetenskaplig sekreterare
Lars Wieslander, Stockholms universitet, professor, biträdande vetenskaplig sekreterare
Jan Zedenius, Karolinska Institutet, docent, biträdande vetenskaplig sekreterare
Valberedning för forskningsnämnden 2012
Mef Nilbert, sammankallande
Christer Höög
Catharina Svanborg
   65
Cancerfondens årsberättelse 2012
Forskningsnämndens
prioriteringskommittéer
2012-04-01–2013-03-31
A 1 Genetik, hematologi,
och cellbiologi
Fioretos, Thoas, ordf (LU)
Grandér, Dan (KI)
Helleday, Thomas (KI)
Le Blanc, Katarina (KI)
Sjöblom, Tobias (UU)
Sjögren, Camilla, vice ordf (KI)
Tötterman, Thomas (UU)
Visa, Neus (SU)
A 2 Patologi och translationell
forskning
Blomgren, Klas (KI)
Jernberg Wiklund, Helena (UU)
Landström Marene (UmU)
Ljunggren, Hans-Gustaf,
vice ordf (KI),
Nilsson, Sten, ordf (KI),
Palmqvist, Richard (UmU)
Åman, Pierre (GU)
Östman, Arne (KI)
B 1 Genreglering, biokemi
och strukturbiologi
Arsenian Henriksson, Marie (KI)
Dantuma, Nico (KI)
Gustafsson, Claes, vice ordf (GU),
Larsson, Christer (LU)
Palmer, Ruth, ordf (UmU),
Sunnerhagen, Maria (LiU)
(Syvänen, Ann-Christine, UU,
USA ht -12)
Åström, Stefan (SU)
B 2 Modellorganismer,
utvecklingsbiologi
och systembiologi
Hellstrand, Kristoffer, ordf (GU)
Henriques Normark, Birgitta (KI)
Hultmark, Dan (UmU)
Severinson, Eva, vice ordf (SU)
D Klinisk cancerforskning,
klinisk och experimentell
farmakologi
Bjartell, Anders (LU)
Dabrosin, Charlotta, ordf (LiU)
Hansson, Johan (KI)
Hultcrantz, Rolf (KI)
Melin, Beatrice (UmU)
Nygren, Peter, vice ordf (UU)
Rosenquist Brandell, Richard (UU)
Shoshan, Maria (KI)
E Klinisk cancerforskning,
radiologi och strålningsbiologi
Forssell-Aronsson, Eva, ordf (GU)
Karlsson, Mikael (UmU)
Linder, Stig (KI)
Martling, Anna (KS)
Påhlman, Lars (UU)
Stenerlöw, Bo, vice ordf (UU)
Zackrisson, Björn (UmU)
Åhlström Riklund, Katrine (UmU)
F Klinisk cancerforskning,
medicinsk och klinisk
epidemiologi, biostatistik
Askling, Johan, ordf (KI)
Frisch, Morten (Köpenhamn)
Lambe, Mats (UU)
Lynge, Elsebeth, v ordf (Köpenhamn)
Nyström, Lennarth (UmU)
Peltomäki, Päivi (Helsingfors)
Stattin, Pär (UmU)
Thune, Inger (Oslo)
Törnberg, Sven (KI)
Alexanderson, Kristina (KI)
Bergmark, Karin (GU)
Håvard-Loge, Jon (Oslo)
Nordin, Karin, vice ordf (UU)
Rahm Hallberg, Ingalill, ordf (LU)
Rasmussen Holritz, Birgit (UmU)
Rydén, Lisa (LU)
C Experimentell och klinisk
immunologi, mikrobiologi
och celltransplantation
Särskild satsning på vårdforskning
Håvard Loge, Jon (Oslo)
Johansen, Christoffer (Köpenhamn)
Kilpi, Leino (Åbo)
Rahm Hallberg, Ingalill, ordf (LU)
Sakkunniggruppen för bedömning
av ansökningar om Senior Investigator Award
Göran Landberg, sammankallande
Ylva Engström
Helena Jernberg Wiklund
Anders Rosén
Sakkunniggruppen för bedömning
av Klinisk cancerforskartjänst (50 %)
Charlotta Dabrosin, sammankallande
Stig Linder
Peter Nygren
Sakkunniggruppen för bedömning
av Postdoktortjänst
Stefan Björklund, sammankallande
Eva Forssell-Aronsson
Christer Höög
Stipendiekommittén Avvecklades 30 juni 2012 enligt beslut av Forskningsnämnden den 13
mars 2012.
Vård
   Cancerfondens årsberättelse 2012
66
Sakkunniggruppen för bedömning
av ansökningar om Young Investigator Award
Ruth Palmer, sammankallande
Johan Askling
Richard Rosenquist Brandell
Mikael Sigvardsson
G Vårdvetenskap
Axelson, Håkan (LU)
Bergö, Martin (GU)
Holmgren, Lars (KI)
Lendahl, Urban, ordf (KI)
Kerstin Lindblad-Toh (UU)
Sigvardsson, Mikael (LiU)
Thor, Stefan, vice ordf (LiU)
Welsh, Michael (UU)
Dalianis, Tina (KI)
Ernberg, Ingemar (KI)
Essand, Magnus (UU)
Forskningsnämndens
sakkunniggrupper 2012
UU: Uppsala universitet
KI: Karolinska Institutet
LU: Lunds universitet
GU: Göteborgs universitet
UmU: Umeå universitet
LiU: Linköpings universitet
Bilaga 7.
Cancerfondens kodrapport
Syftet med FRIIs kvalitetskod är att öka transparensen och öppenheten inom organisationer i insamlingsbranschen. Kvalitetskoden är ett eget initiativ från insamlingsorganisationerna. Kodrapporten är inte föremål för granskning av Cancerfondens revisorer. Revisorn är dock skyldig att i revisionsberättelsen påtala om kodrapport
saknas. Koden gäller för samtliga medlemmar från och med 2009-12-31 och innebär
att alla medlemmar ska presentera en kodrapport. Cancerfonden valde att presentera
sin första kodrapport i årsberättelsen för verksamhetsåret 2008.
FRIIs kvalitetskod
Följs
Kommentar
Hur informationen
finns tillgänglig
1. Övergripande principer
1.1–1.5 Organisationens värdegrund
Ja
Vision
Årsberättelse
cancerfonden.se
2.1 Redogörelse för beroendeförhållanden
Ja
Huvudmän som högsta
beslutande organ
För övrigt oberoende
Årsberättelse
2.2 Riktlinjer för val av samarbetspartner
Ja
Riktlinjer för leverantörer,
sponsorer och samarbetspartner
Styrdokument
2.3 Betydande samarbetspartner (andra
organisationer, myndigheter, företag)
Ja
Sponsorer och samarbetspartner
Årsberättelse
cancerfonden.se
2.4 Krav på samarbetspartner
Ja
Sponsorer och samarbetspartner
Styrdokument
2.5 Motverka oegentligheter
Ja
Attestordning, regler för
firmateckning och inköp,
krav på leverantörer, leveransbedömning, personalhandbok samt övriga riktlinjer
Styrdokument
3.1 Målen utifrån vision, värderingar och
ändamål som omsätts till aktiviteter
Ja
Verksamhetsplan
Uppföljning per månad,
tertial och år
Styrdokument
Lednings- och
styrelsedokument
3.2 Utvärderar målen
Ja
Uppföljning per månad,
tertial och år
Lednings- och
styrelsedokument
3.3 Redovisning av måluppfyllelse
Ja
Mål och utfall per månad,
tertial och år
Lednings- och
styrelsedokument
Månadsrapporter till
medarbetare och styrelse
2. Förhållningssätt till omvärlden
3. Mål och måluppfyllelse
   67
Cancerfondens årsberättelse 2012
FRIIs kvalitetskod
Följs
Kommentar
Hur informationen
finns tillgänglig
4. Styrning, ledning, kontroll
4.1 Stadgar och högsta beslutande organet
4.1.1 Stadgar
Ja
Cancerfondens stadgar antogs den 20 juni 1951 och
ändrades senast den 6 maj
2010
cancerfonden.se
4.1.2 Högsta beslutande organet
– årsmötet
Ja
Huvudmannamöte
Årsberättelse
cancerfonden.se
4.1.2.1 Kallelse
Ja
Berörda kallas till mötet.
För kännedom finns den
även på cancerfonden.se
cancerfonden.se
4.1.2.2 Styrelsens och revisorernas närvaro
på årsmötet
Ja
Närvaron förtecknas
i protokollet
Protokoll
4.1.2.3 Genomförande – styrelsens ordförande
ska inte vara ordförande. Justerare ska inte vara
ledamot eller anställd
Ja
Mötesordförande och
justerare utses på mötet
cancerfonden.se
4.1.2.4 Protokoll
Ja
Finns
cancerfonden.se
4.2.1 Tillsättning av valberedning
Ja
Valberedning tillsätts på
huvudmannamöte enligt
stadgar
cancerfonden.se
4.2.2 Valberedningens uppgift
Ja
Finns i arbetsordning för
valberedning
cancerfonden.se
4.2.3 Styrdokument och kompetensbehov
Ja
Finns i arbetsordning för
valberedning
cancerfonden.se
4.2.4 Formella hinder som styrelseledamot
Ja
Följer Svensk Insamlingskontrolls föreskrifter
www.insamlingskontroll.se
4.2.5 Mandatperioder och möjligheter till omval
Ja
Stadgar reglerar detta
Stadgar, årsberättelse
och cancerfonden.se
4.2.6 Information om valberedningen
Ja
Valberedningens ledamöter och arbetsordning
cancerfonden.se
4.2.7 Information om styrelsen, profil/
kompetens och närvaro på styrelsemöten
Ja
Titel samt presentation av
valberedningens förslag på
ledamöter.
Närvaro
Årsberättelse
4.2 Tillsättning av styrelse och revisorer
– Valberedningen
   Cancerfondens årsberättelse 2012
68
FRIIs kvalitetskod
Följs
Kommentar
Hur informationen
finns tillgänglig
4.3 Styrelsen
4.3.1 Styrelsens arbetsordning
Ja
Arbetsordning
cancerfonden.se
4.3.2 Styrelsens arvodering
Ja
Beslutas på huvudmannamöte
Årsredovisning
Protokoll
4.3.3.1 Redovisning av måluppfyllelse
Ja
Mål och utfall per månad,
tertial och år
Protokoll
Månadsrapport
4.3.3.2 Finansiell rapportering
Ja
Årsredovisning
Årsberättelse
cancerfonden.se
4.3.4.1 Utvärdering av intern kontroll
Ja
Den interna kontrollen har
utvärderats utifrån ramverket COSO och resultatet har analyserats och
inarbetats i verksamhetsplaneringen
Interna rapporter
4.3.4.2 Rapportering om hur den interna
kontrollen är organiserad
Ja
Ledningssystemet är ISOcertifierat och innehåller
processer och styrande dokument. Styrande dokument som arbetsordningar,
attestordning, placeringspolicy och övriga interna
policydokument uppdateras årligen och godkänns
av styrelsen.
Internrevision sker årligen
genom att relevanta områden väljs ut och granskas.
Tertialuppföljning sker
med ledningsgruppen där
måluppfyllelse och avvikelser rapporteras.
Styrelserapport skickas
från generalsekreteraren
till styrelsen månadsvis.
Interna rapporter
Ja
Månadsbokslut tas fram
och rapporteras till styrelsen. Årets finansiella rapportering sker i form
av årsredovisning. Processerna att ta fram månads-
Interna rapporter
och årsberättelse
4.3.3 Styrelsens rapportering
4.3.4 Intern kontroll
4.3.5 Arbete med redovisningsoch revisionsfrågor
4.3.5.1 Säkerställande av kvaliteten i den
finansiella rapporteringen
   69
Cancerfondens årsberättelse 2012
FRIIs kvalitetskod
Följs
Kommentar
Hur informationen
finns tillgänglig
och årsbokslut liksom årsredovisning, innefattar
olika kontrollmoment som
genomgås i kvalitetssäkrande syfte. En löpande
kontakt finns med de externa revisorerna i samband med att de granskar
årsredovisningen. De externa revisorerna kommunicerar också sina iakttagelser direkt gentemot
styrelsen en gång om året.
4.3.5.2 Ansvar för verksamheten i ”efterföljande led” (i förekommande fall)
Ja
Cancerfonden följer upp
forskningsresultat och
ekonomisk uppföljning
av forskningsanslagen
Interna rapporter
4.3.6.1 Riktlinjer för finansiering m m enligt
FRIIs vägledningar avseende placeringspolicy
Ja
Styrelsen fastställer riktlinjer för Cancerfondens
kapitalförvaltning
Styrdokument
4.3.6.2 Riskanalys och utvärdering
Ja
Per tertial uppdaterar ledningsgruppen riskanalysen
Protokoll
4.3.6.3 FRIIs kvalitetskod tillämpas
Ja
Kodrapport
Årsberättelse
Ja
Arbetsordning för generalsekreterare och kansli
Styrdokument
Ledande befattningshavare är generalsekreteraren. Styrelsen beslutar om
ersättning.
Årsberättelse
Ja
Innehar 90-konto
cancerfonden.se
Ja
Insamlingspolicy
Styrdokument
4.3.6 Styrelsens övriga uppgifter
4.4 Ledande befattningshavare
4.4.1 Instruktion till högsta tjänsteman
4.4.2 Ersättning till ledande befattningshavare
5. Insamling
5.1 90-konto
5.2–5.15
– Policy/riktlinjer för insamling
– Förtroende
– Organisationens ansvar
– Insamlingens ändamål
– Återrapportering
– Kostnader
– Respekt för givaren
– Gåvor till särskilda ändamål
– Återbetalning av gåva
   Cancerfondens årsberättelse 2012
70
FRIIs kvalitetskod
Följs
Kommentar
Hur informationen
finns tillgänglig
– Att tacka nej till gåva
– Bild och text i insamlingsarbetet
– Minderåriga i insamlingsarbetet
– Marknadsföring
– Hantering och avyttring i form av fast
egendom
6. Medarbetare
6.1 Riktlinjer för anställda.
– Riktlinjer arbetstider/anställningsvillkor
– Jämställdhetspolicy
– Policy jävsituationer
– Policy/riktlinjer lönesättning
– Ersättningspolicy/provisionsbaserad
ersättning?
Ja
– Anställningskontrakt
– Personalpolicy
– Medarbetarsamtal
– Jävpolicy (forskningsnämnden)
– Villkorsavtal/kollektivavtal
– Personalhandbok
Styrdokument
6.2 Uppföranderegler
Ja
Vision, värderingar och
mål för Cancerfonden samt
personalpolicy
Styrdokument
6.3 Frivilliga
Nej
Cancerfonden har endast
anställda medarbetare
6.4 Respekt för medarbetarnas rättigheter.
Medarbetarna har rätt att bli behandlade
jämlikt och respektfullt och deras mänskliga
rättigheter ska respekteras och försvaras.
Ledarskapet ska utövas professionellt. Ansvar
och befogenheter ska följas åt.
Ja
Personalhandbok
Medarbetarenkät
Befattningsbeskrivningar
Medarbetarsamtal
Styrdokument
Protokoll
6.5 Kompetensutveckling
Ja
Ingår i medarbetarsamtal
Internt dokument
6.6 Utvärdering/utvecklingssamtal
Ja
Vid medarbetarsamtal
Internt dokument
7.1 Kodrapport
Ja
Finns
Årsberättelse
7.2 Finansiell rapportering – årsredovisning
Ja
Årsredovisning
Årsberättelse
7.3–7.5 Årsredovisning eller särskild rapport,
webbplats eller annan offentlig redovisning
Ja
Kodrapport i årsberättelse
Årsberättelse
cancerfonden.se
7.6 Auktoriserad eller godkänd revisor
Ja
Auktoriserad revisor väljs
av huvudmän
Årsberättelse
7.7 Revisorns utökade rapporteringsskyldighet
Ja
Rapporteringskraven är
kommunicerade enligt
kvalitetskodens krav
Årsberättelse
7. Återrapportering och information
   71
Cancerfondens årsberättelse 2012