Klimatets påverkan på
vatten och livsmedel
samt dess
hälsokonsekvenser
Roland Lindqvist
Seminarium Länsstyrelsen
Stockholm, 4 maj 2011
Översikt av presentationen
Introduktion
Livsmedel och hälsokonsekvenser
Dricksvatten och hälsokonsekvenser
Åtgärder
Lästips
Introduktion
Mikroorganismer och mat
Sjukdomsframkallande
Förbättrar egenskaper av livsmedel
Förskämning
Lukt och smak 10 miljoner bakterier per cm2
Skulle motsvara 14 000 personer på en fotbollsplan
Mikroorganismer som oss men..
1000
Lite mindre:
1m
1000
1 mm
1 µm
0,000 001 m
Förökar sig väldigt snabbt
Exponentiell tillväxt: 1 E coli bakterie förökas
Antal
till 5 x 1021 bakterier på 24 timmar
Skala – tid och rum !
Tid
För överlevnad och tillväxt behövs
energikälla
näringsämnen
lämplig temperatur
tillgång till vatten
lämpligt pH
lämplig syrenivå
frånvaro hämmande
ämnen
kylskåp, frys, kokning
saltad, rökt, torkad mat
inläggningar
vacuumpack, MAP
nitrit, bensoesyra, rök
Summering av SMHI’s regionala klimatscenarier
Det blir successivt varmare
Medelnederbörden ökar mest vintertid (mest i västra S)
Vattentillgångarna ökar i hela landet (utom sö S)
Risken för översvämningar ökar
Risken för både kraftiga skyfall (lokala översvämningar) och
torka ökar sommartid
Osäkerhet råder om frekvensen kraftiga stormar ökar eller
inte
Havets nivå stiger (nivåerna kan vara underskattade i Klimatoch sårbarhetsutredningen)
Livsmedel och hälsokonsekvenser
Bidragande faktorer till rapporterade
matförgiftningar 2003-07
Text, Arial 24 p, normal
Tillväxthastighet - temperatur
Listeria
Antal bakterier
(10 log)
10
9
8
7
6
5
4
3
4°C
6°C
8°C
10°C
13°C
2
1
0
0
1.5
2.5
3
5
7.5
10
Antal dagar
Antal fall av salmonella beroende på medeltemperatur
Kovats et al., Epidemiology& Infection, 2004
Patogener i livsmedel - bevattning av vegetabilier
Statistik 1996-2006: Vegetabilier, 29 utbrott, 1200 sjuka
Utbrott
Utbrott
4% 4%
Organism
7%
4%
Livsmedel
Calicivirus
8%
Salmonella
E. Coli O157
23%
61%
Bär
17%
Shigella
ETEC
24%
48%
Groddar
Bladgrönsaker
Färska kryddor
Morötter
2005, 135
rapporterade
fall
Toxin i livsmedel Mögel / mykotoxiner
I fält
(Demo av GEMIS, RIKILT,
University of Wageningen)
Under lagring (Lindblad et al., JAM, 2004
24 %
21 %
19 %
17 %
Dricksvatten och hälsokonsekvenser
Störningar i vattendistributionen
Successiva förändringar av vattenkvaliteten i
vattentäkter
Viss risk för periodvis och lokal vattenbrist i främst
sydöstra Sverige
Ökande föroreningsrisker, både kemiska och
mikrobiella
Ökad risk för vattenburen smitta
Översvämningar/skyfall - Distributionsstörningar
Raserade ledningar i Sundsvall i samband med skyfall 2001
och en raserad huvudvattenledning i Örnsköldsvik i samband
med skyfall 2008
Foto MittSverige Vatten
Foto Örnsköldsviks kommun
1995-2003: 40 % av utbrotten fekal förorening
under distributionen (”mikrobiologisk” riskprofil, SLV
Successiva förändringar av vattentäkternas kvalitet
Ökad avrinning och vattentemperaturer kan ge
Ökat humusläckage
Ökat näringsläckage
Algblomning
Temperaturskiktning
Syrebrist
Järn/manganutfällning
Foto Mats Bergmark
Foto Per Ericsson
Ökad risk kemiska föroreningar vid översvämning
Foto Arvika kommun
Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen
smitta ökar vid skyfall och översvämning
Från betesmark
Gödselhantering
Avloppsvatten
Dagvatten
Minskad luftad markzon
Minskade uppehållstider i
grundvattenfasen
mm
Foto Robert Jönsson
Örnsköldsvik, september 2008
Översvämmad avloppspumpstation
Foto Örnsköldsviks kommun
Ljungan, juli 2000
Översvämmad avloppspumpstation
Foto Mitt Sverige Vatten
Ökad risk mikrobiella och kemiska föroreningar
Ökande föroreningsrisker vid översvämning eller skyfall i
tillrinningsområdet för 226 svenska vattentäkter, de flesta är
huvudvattentäkter
Föroreningskälla
(enkätsvar från 226 svenska vattentäkter
som försörjer 5,5 miljoner människor)
Antal vattentäkter med
påtaglig riskökning
Antal vattentäkter med
mycket stor riskökning
Avfallsupplag
7
3
Dagvatten från stadsmiljö
13
9
Dagvatten från industrimark
14
11
Annan förorening från industrimark
14
8
Förorening från förorenad mark
17
7
Kommunal avloppsrening
20
12
Petroleum hantering/förvaring
29
7
Djurhållning
42
23
Förorening från väg
46
18
Jordbruksmark
54
41
Källa: Klimat och sårbarhetsutredningen
Nya mikrobiologiska hotbilder – ökad risk för
vattenburen smitta
Svenska vattenverk är konstruerade för att klara smittämnen
i form av bakterier
Senaste åren har den mikrobiologiska hotbilden börjat
förändras, både genom nya kunskaper och förändringar
Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer
och virus ökar
Klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa
på parasiter och har måttlig effekt på virus
Där risker finns måste en kompletterande desinfektion
användas som exempelvis UV, membranfilter och/eller ozon
Sammanfattning av effekterna – lång sikt
Ökad frekvens och allvarlighet av kända problem
Smitta via mark och vatten i miljön
Smitta via vatten
Smitta via livsmedel
”Nya” problem
Algtoxiner
Mögel och mykotoxiner
Bakterier (t ex vibrio)
med mera
Åtgärder – jord till bord, brunn till mun
Samverkan!
Företag: Grundförutsättningar och förebyggande
åtgärder (HACCP) i hela kedjan
Kontrollmyndighet: Kontroll att systemet finns / fungerar
Vården: Upptäcka fall, beredskap
Hur slipper vi bli sjuka av maten??
Förhindra ”smitta”
Bra råvaror, hygien
Förhindra tillväxt
Temperatur, tid, mm
Avdödning
Temperatur, tid
Viktiga punkter för att klara vattenförsörjningen
Analysera lokala sårbarheter för både successiva
klimatförändringar och extremväder
Skydd av vattentäkt och hänsynsfull fysisk planering
Hantera förändringar i råvattnets kvalitet
Öka den mikrobiologiska säkerheten där behov finns
Främst i sydöstra Sverige – planera för viss vattenbrist
Säkra distributionen för större påfrestningar
Beredskap att hantera händelser
Utbildning och forskning
Viktiga punkter för att klara vattenförsörjningen
Hantera förändringar i råvattnets kvalitet
Öka den mikrobiologiska säkerheten där behov finns
Bra beredskap handlar också om att fånga tidiga
signaler – råvatten/råvaror
Vid kris kan stöd och
coachning fås av:
Larmnummer 020-302030
Se även: www.slv.se
En av övervakningsstationerna för
vattenkvalitet i Göta älv
Bra beredskap handlar
också om att fånga
tidiga signaler –
drabbade människor
Resultat från ”Early Warning
System” – samtal till sjukvårdsupplysningen (Källa: SLV,
T Andersson)
Vad kostar en smitta?
Sammanställningar av utbrott
visar att samhällskostnaden per
drabbad person ligger omkring
Svartediket – en av Bergens
vattentäkter
2100 kr (matförgiftning)
10 000 kr (vattenburet)
Exempelvis Giardiautbrottet i Bergen 2004 kostade ca 47
miljoner norska kronor. Giardia är en klortålig parasit som
förorenade vattentäkten.
Några lästips
Lindgren m fl., Läkartidningen 2008, Nr
28-9, vol 105
Dricksvattenförsörjning i förändrat
klimat – kan laddas ned Svenskt
Vattens hemsida
SLV riskprofiler dricksvatten. www.slv.se
Climate change: Implications for food
safety – laddas ner från FAO’s hemsida
