VäxtPRESSEN mars 2004
KALIUM TILL VALL
Det är ofta svårt att finna rätt nivå av kalium till vallen. Mycket kalium tillförs via stallgödseln och mycket förs bort
med skörden. Två problemsituationer av stor ekonomisk betydelse kan därmed uppstå. Dels stora överskott av
kalium i marken, som kan medföra problem med djurhälsan, dels underskott som sänker skörden.
Överskott av kalium
Svårast att åtgärda är det överskott av kalium som uppkommer
om avsättningsarealen för stallgödsel är knappt tilltagen. Vallen tar
upp mer kalium än den behöver
(lyxkonsumtion) och alltför höga
K/Mg-kvoter i fodret blir följden.
Därmed uppstår ofta problem med
djurhälsan. Kan man undvika att
tillföra stallgödsel till de värst drabbade arealerna under ett par år,
åtgärdas den skeva kvoten relativt
snabbt. Detta är i praktiken oftast
svårt. Man bör dock åtminstone
försöka låta bli att lägga stallgödsel
till första årets första skörd.
Om man inte kan minska kaliumtillförseln återstår alternativet
att höja magnesiumnivån för att
förbättra K/Mg kvoten i fodret.
Detta kan man göra med Mg-kalk.
Genom att kalka med dolomitkalk
kan man tillföra stora mängder
magnesium på en gång till ett relativt lågt pris. Det magnesium som
tillförs med andra gödselmedel är
dyrare och det är svårt att lägga
tillräckliga mängder om K/Mgkvoten är mycket hög.
Under året har Hydro i samarbete med Lantmännen och Svalöf
Webull i försök testat att använda
magnesiumhaltigt (ca 5% Mg) NSgödselmedel för att höja magnesiumhalten i grovfodret. Resultaten
stöder tidigare erfarenheter från
Europa att man kan få en viss höjning (framförallt på lättare jordar), men om K/Mg-kvoterna är
höga räcker denna höjning oftast
inte riktigt till för att helt eliminera riskerna för beteskramp. En magnesiumhaltig NS-produkt skulle
däremot kunna användas i kombi-
nation med stallgödsel i syfte att
bibehålla en bra balans mellan kalium och magnesium.
Sammanfattningsvis kan alltså sägas att om man vill rätta till en
skev kvot får man antingen sluta
tillföra kalium eller kalka med Mgkalk. För att förhindra att kvoten
blir skev kan ett Mg-haltigt gödselmedel användas tillsammans
med stallgödsel.
Underskott av kalium
I områden med lätta jordar eller
där stallgödsel inte sprids i så stor
omfattning kan det lätt uppstå brist
på kalium. Med vallskörden bortförs mycket stora mängder kalium,
ca 25 kg per ton ts. Detta innebär
en bortförsel om 200-240 kg kalium med en ca 8 tons vallskörd. I
intensiva system, med moderna,
högavkastande arter och sorter, där
skördenivåerna är betydligt högre,
kan bortförseln uppgå till över 300
kg per år.
Beroende på jordart sjunker
K-AL-värdet i marken väldigt
snabbt och det är inte ovanligt att
markvärdet efter en treårig vall
har sjunkit från en god klass III ner
till K-AL klass I, se diagram 1.
Om kalium inte tillförs vallar
med kaliumbehov (se tumreglerna
nedan), riskerar man att tappa
skörd. Detta är väl undersökt och
dokumenterat, men kanske inte så
mycket diskuterat på senare år. För
att illustrera vilken utväxling en
rätt avvägd och balanserad kaliumgödsling ger, redovisas ett äldre
3-årigt försök från Mellanskåne i
tabell 1. Försöket visar vad som
händer med K-AL-talet vid olika
gödslingsstrategier och hur detta
Tabell 1. Vallskörd vid olika kaliumstrategier. Medeltal av ett treårigt försök i Mellanskåne 1986-1988.
Kaliumstrategi,
kg K/ha
NP
0
NPK
58
NPK
163
+ N +
+ 0 +
+ NK +
+ 60 +
+ N +
+ 0 +
N
0
NK
45
N
0
Kg ts/ha, skörd resp. merskörd
Vallår 1
10 670
Vallår 2
11 360
Vallår 3
8 800
–290
+970
+1 840
–220
+440
+1 670
Diagram 1. Diagrammet visar exempel på hur kaliumhalten
sjunker vid vallodling (treårigt försök i Mellanskåne). Före
vallår I hade jorden K-AL-tal 14. Efter vallår III har K-ALtalet sjunkit, oavsett om kalium tillförts eller ej. Hur mycket
det sjunker beror bl a på jordart.
påverkar såväl skörd som foderkvalitet. Av tabell 1
framgår hur skörden påverkas något negativt om man
kaliumgödslar när det inte behövs, men framförallt
vilka skördesänkningar en utebliven tillförsel ger när
behov finns i 2:a och 3:e års vallarna. Vi ser också att
man når en större effekt av tillfört kalium om man
delar givan mellan första och andra skörden. Den
delade givan avspeglades väl i skördeanalyserna, där
kaliumhalten var mer stabil mellan år och skördar,
jämfört med det led där kalium tillfördes endast till
första skörden.
Generella gödslingsrekommendationer
för kalium
När är det då lönsamt att lägga kalium? En tumregel är:
• Vid K-AL-tal under 10 får man positiv effekt
redan till 1:a skörden
• Vid K-AL-tal under 12 får man positiv effekt för
återväxtgödsling
I ”Gödslingsrekommendationer 2004”, som följde som bilaga i ATL i höstas (kan rekvireras från oss)
och på hemsidan www.hydroagri.se finns en tabell
med gödslingsrekommendationer för kalium baserade på ovanstående gränsvärden och på förväntade
skördenivåer. Här finns också förslag på lämpliga
produkter för såväl första skörd som återväxt. Speciella vallmatriser framtagna i samarbete med Lantmännen ligger under vallavsnittet på vår hemsida.
Väl anpassad för gödsling av vallåterväxten är
OptiCrop 22-0-11, som är en NK med svavel.
Gunilla Frostgård
[email protected]
5
