1 (4)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2015-08-31
Handläggare:
Louise von Bahr
Hälso- och sjukvårdsnämnden
2015-09-29, P 18
Svar på skrivelse från Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna,
Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och
Vänsterpartiet om utredning kring transpersoners
situation i vården
Ärendebeskrivning
I en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet,
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att hälso- och
sjukvårdsdirektören får i uppdrag att belysa möjligheter och problem för
transpersoner inom vården i Stockholms läns landsting och ta fram ett
förslag på förbättringar och lösningar för att säkra att brister i
vårdssystemet inte påverkar transpersoners rätt till god vård på lika villkor.
Beslutsunderlag
Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2015-08-31
Skrivelse från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna, Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och
Vänsterpartiet
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsnämndenHälso- och sjukvårdsnämnden beslutar
att
anse skrivelsen besvarad.
Förvaltningens motivering till förslaget
Folkhälsomyndigheten har under 2015 släppt en rapport om hälsoläget
bland transpersoner i Sverige baserat på en enkätstudie 1. Resultatet visade
bland annat att 36 procent av respondenterna allvarligt övervägt att ta sitt
liv någon gång under de senaste 12 månaderna, i jämförelse med 6 procent
av respondenterna i befolkningen 2. Undersökningen visade även att 43
1
Enkätstudien är en självselekterad, webbaserad studie som utfördes under hösten 2014. Ca 800
svarade. Undersökningen är således icke-slumpmässigt och därmed inte representativt för
transpopulationen i sin helhet. Enkäten spreds via olika medier – för fullständig redogörelse – se
Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner, Folkhälsomyndigheten 2015.
2
Resultatet i befolkningen kommer från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på Lika Villkor 2014
HSN 1506-0757
2 (4)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
procent hade ett lågt förtroende för sjukvården. Cirka 40 procent hade
skjutit upp att söka vård på grund av oro för dåligt bemötande.
Från och med innevarande år finns det utvidgade möjligheter att ta in
patienters synpunkter på vården med andra metoder än postala
undersökningar 3. Det kan röra just undersökningar kring specifika
områden, diagnoser, vårdenheter, befolknings- eller yrkesgrupper samt
även hela vårdkedjor. Alternativa metoder torde passa väl för denna
målgrupp och skulle kunna användas för att få fördjupad kunskap om de
brister som finns i vården för transpersoner inom Stockholms läns
landsting.
Arbete inom ramen för HBT-policyn
Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap kring
transfrågor, för att kunna ge ett gott bemötande och för att inte avsiktligt
eller oavsiktligt kränka dessa personer.
Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen förvaltas HBT-policyn för
2012-2016 av enheten LAFA (Enheten för sexualitet och hälsa). Det pågår
en rad aktiviteter riktade mot hälso- och sjukvården för att förbättra
kunskapen kring HBT-frågor.
För att nämna några exempel finns det en grundläggande webbutbildning
kring HBT-frågor 4 som riktar sig till anställda inom vården. Vidare har
personal på ungdomsmottagningarna genomgått en HBT-utbildning med
särskild inriktning mot transpersoner. Ytterligare utbildning planeras.
Under 2015 följs ett antal vårdområden upp med frågor som rör HBTkunskap 5. Svaren kommer att analyseras under 2016.
Det pågår ett arbete med att ta fram en utbildning för att kunna HBTdiplomera vården. Pilotutbildning påbörjas under hösten 2015 och riktar
sig i första ledet till primärvård och öppenpsykiatri.
HBT-policyn gäller till och med 2016. Inför en eventuell revidering 2017
bedöms det som viktigt att dra lärdomar av arbetet med policyn 2012-2016.
3
Detta i och med den nya upphandlingen av patientenkäter från och med januari 2015.
4
Webbutbildningen ligger på Lärtorget
5
Frågorna är Har vårdgivarenen dokumenterad handlingsplan/plan för verksamhetens arbete med
att utveckla bemötande, synliggörande och kompetens kring patienters hbt-identitet? Har några
åtgärder genomförts under året? Samt Hur stor andel av verksamhetens personal har gjort
webbutbildningen ”HBT-normer, kön och sexualitet” som finns tillgänglig på Lärtorget?
HSN 1506-0757
3 (4)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
HSN 1506-0757
Representanter från alla landstingets verksamheter föreslås delta i
revideringsarbetet. I detta arbete bedöms det även som lämpligt att
representanter från patientorganisationer/intresseorganisationer har
möjlighet att delta.
Vård riktad specifikt mot transpersoner
Inom SLL finns det ett fåtal mottagningar som riktar sin verksamhet mot
målgruppen, framför allt Centrum för andrologi och sexualmedicin och
Enheten för sexuell hälsa på Södersjukhuset. En gemensam syn på dessa
mottagningar är att väntetiderna är för långa för att genomgå könsbyten
och för att få psykoterapi. Antalet patienter har ökat över åren, vilket
bidragit till de långa väntetiderna.
Innevarande år har Socialstyrelsen tagit fram ett kunskapsstöd för vård av
vuxna och barn med könsdysfori 6. Två rekommendationer lyfts fram som
särskilt viktiga: arbete i multidisciplinära team under utredning och
behandling av könsdysfori 7 samt samtalsbehandling och psykosocialt stöd.
SLL arbetar idag enligt dessa rekommendationer och för en välfungerande
vård för transpersoner bedöms det vara viktigt att befintliga och fungerande
vårdprocesser bevaras.
Ta fram ett förslag på förbättringar och lösningar för att säkra att brister inom t.ex.
journalsystem inte påverkar transpersoners rätt till god vård på lika villkor
För att möjliggöra att gravida transpersoner med manligt personnummer
ska kunna registreras i journalsystemet på MVC krävs en förändring i
systemet. Det finns en rad omständigheter att ta hänsyn till inför en
utveckling av befintligt system såsom kostnader och avtalskrav och därför
behöver frågan ytterligare undersökas innan några slutliga lösningar
presenteras.
Frågan har behandlats i landstingets högst beslutande organ för IT-frågor i
slutet av augusti 2015.
Tills frågan är färdigutredd är det viktigt att säkerställa patientsäkerheten
för denna grupp. Enligt patientdatalagen (2008:355) kan dokumentation
ske såväl elektroniskt som i pappersform. Samtidigt journalförs de flesta
gravida elektroniskt, varför vårdgivare möjligen inte har rutiner för att
6
Könsdysfori är förenklat ett samlingsnamn för tre huvudsakliga diagnoser för transpersoner.
7
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör utredningen genomföras i ett team av psykiatriker,
psykolog, socionom och endokrinolog. Teamet bör även utvidgas med andra yrkeskompetenser utifrån
varje enskild patients behov.
4 (4)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
använda pappersjournaler. Under våren 2015 har alla chefsläkare och
förlossningskliniker uppmärksammats om vikten av goda rutiner vid
hantering av pappersjournaler. Även barnmorskemottagningarna har
uppmärksammats om detta.
Barbro Naroskyin
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Kitty Kook Wennberg
Avdelningschef
HSN 1506-0757
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN
Skrivelse
Moderata samlingspartiet
Folkpartiet liberalerna
Kristdemokraterna
Centerpartiet
Socialdemokraterna
Miljöpartiet
Vänsterpartiet
2015-06-02
Skrivelse från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna, Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och
Vänsterpartiet om utredning kring transpersoners situation i vården
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar
att
ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att belysa möjligheter och problem för
transpersoner inom vården i Stockholms läns landsting och ta fram ett förslag på
förbättringar och lösningar för att säkra att brister, bl.a. inom journalsystemen, inte
påverkar transpersoners rätt till god vård på lika villkor. Uppdraget, som sker inom
befintlig ekonomisk ram, rapporteras till hälso- och sjukvårdsnämnden under hösten 2015.
att
omedelbart justera beslutet.
Utredning kring transpersoners situation i vården
Möjligheterna till könskorrigering har förbättrats och tvångssteriliseringarna av transpersoner
som genomgår könsbyte har avskaffats. Jämlikheten inom vården och rätten till likabehandling
för transpersoner har gjort framsteg på senare år, inte minst i lagstiftningshänseende.
Fortfarande förekommer dock diskriminering av transpersoner på grund av föråldrade
regelverk, systemfel och även i form av brister i bemötande. Processen för könskorrigering,
organisationen av vården och bemötandefrågorna behöver ses över för att garantera en jämlik
och korrekt behandling.
Det är viktigt att särskilt belysa de problem som kan drabba transpersoner vid graviditet och
förlossningsvård. T.ex. är journalsystemen inte anpassade för gravida transpersoner med
manliga personnummer, vilket kan få konsekvenser för patientsäkerhet och vårdkvalitet, inte
minst vid akuta vårdkontakter. Det gör också att dessa personer inte kan behandlas på samma
villkor i graviditets- och förlossningsvården och de berörda personerna tvingas ta ett större
ansvar för sin egen hälso- och vårdsituation än många andra. Det är därför viktigt att skyndsamt
återkomma med förslag på hur dylika systemfel kan åtgärdas.
Transpersoners möten med vården i stort är ett område som behöver utvecklas. Landstingets
HBT-policy ger vägledning men implementeringen och inte minst kunskapsspridningen behöver
följas upp. För att säkra möjligheten till en god och jämlik vård för transpersoner bör en
genomlysning av hälso- och sjukvården innehålla ett beaktande av nationella riktlinjer kring
utredning och behandling, åtgärder för att säkra ett gott bemötande samt en plan för
kunskapsspridning om transpersoner inom vården.
