Bilagor ärende 4 - Mälardalens högskola

Bilagor ärende 4
Bilaga 1
Examensmatris
Nivå
Högskolelagen
Examen XX
Utbildning på
grundnivå ska
väsentligen bygga på
de kunskaper som
eleverna får på
nationella eller
specialutformade
program i
gymnasieskolan eller
motsvarande
kunskaper.
Utbildning på
grundnivå ska
utveckla
studenternas
- förmåga att göra
självständiga och
kritiska bedömningar,
- förmåga att
självständigt urskilja,
formulera och lösa
problem, och
- beredskap att möta
förändringar i
arbetslivet.
Inom det område
som utbildningen
avser ska
studenterna, utöver
kunskaper och
färdigheter, utveckla
högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
Färdighet och förmåga
För filosofie kandidatexamen med
huvudområdet svenska som
andraspråk ska studenten:
För filosofie kandidatexamen
med huvudområdet svenska
som andraspråk ska
studenten kunna:
– Visa kunskap om områdets
vetenskapliga grund och insikt i
aktuell forskning inom området
– Visa fördjupad kunskap om
flerspråkiga elevers
språkutveckling under olika
förhållanden, deras lärande samt
hur verksamheten i förskola, skola
och vuxenutbildning bäst kan
utformas för att tillgodose
andraspråksinlärares behov
– Visa fördjupade kunskaper om
vad i svenska språket som bereder
andraspråksinlärare särskilt stora
utmaningar, samt kunna göra
tvärspråkliga jämförelser mellan
svenska och andra språk som talas
av olika minoritetsgrupper i
Sverige.
– kritiskt och självständigt
identifiera, analysera och
diskutera relevanta
frågeställningar inom
ämnesområdet
– självständigt genomföra
språkutvecklingsanalyser av
andraspråkstalares muntliga
och skriftliga produktion
– göra tvärspråkliga
jämförelser mellan svenska
och andra språk som talas av
olika minoritetsgrupper i
Sverige
– kritiskt granska och
tillämpa metoder för att
utveckla andraspråkselevers
språk- och
kunskapsutveckling
Värderingsförmåga
och
förhållningssätt
För filosofie
kandidatexamen
med huvudområdet
svenska som
andraspråk ska
studenten:
– visa
självkännedom
och empatisk
förmåga,
– visa förmåga
att identifiera
etiska aspekter
på eget
forsknings- och
utvecklingsarbet
e
– visa insikt om
betydelsen av
samverkan med
andra
yrkesgrupper,
– visa förmåga
att identifiera
sitt behov av
ytterligare
kunskap och att
fortlöpande
utveckla sin
kompetens
Progression
Från att få
grundläggande
kunskaper i ämnet
på nivå 1 utvecklas
sedan kurserna
successivt och ger
studenterna
fördjupade
teoretiska och
ämnesdidaktiska
kunskaper i ämnet
Kurserna utvecklar
studenternas
förmåga att
ifrågasätta och
förnya sina
teoretiska och
ämnesdidaktiska
kunskaper i ämnet.
Därigenom
utvecklar de ett
vetenskapligt och
kritiskt
förhållningssätt, för
att kontinuerligt
kunna ifrågasätta
det givna och kunna
reflektera över
relevanta
forskningsresultat
och sitt eget arbete
förmåga att
- söka och värdera
kunskap på
vetenskaplig nivå
- följa
kunskapsutvecklinge
n, och
- utbyta kunskaper
även med personer
utan specialkunskaper inom
området.
(1 kap. 8 §
högskolelagen [HL])
…
Utbildning på
avancerad nivå ska
innebära fördjupning
av kunskaper,
färdigheter och
förmågor i
förhållande till
utbildning på
grundnivå och skall,
utöver vad som gäller
för utbildning på
grundnivå
- ytterligare utveckla
studenternas
förmåga att
självständigt
integrera och
använda kunskaper,
- utveckla
studenternas
förmåga att hantera
komplexa
företeelser,
frågeställningar och
situationer, och
- utveckla
studenternas
förutsättningar för
yrkesverksamhet
som ställer stora krav
på självständighet
eller för forskningsoch
utvecklingsarbete.
Nivå
Kurstitel och HP
Innehåll
Gemensamma kurser 1-30 hp, Svenska som andraspråk 1, SSA210
G1N Invandring och
•
Det mångkulturella
kulturmöten, 7,5 hp,
samhället och
SSA205
kulturmötesfrågor
•
Kultur, etnicitet och
identitet
•
Invandringen i Sverige i
ett historiskt perspektiv
Kunskap och förståelse
Färdighet och förmåga
Värderingsförmåga
och
förhållningssätt
Examinationer
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten ha kunskap
och förståelse om:
•
det mångkulturella
samhället och
kulturmötesfrågor
•
kultur, etnicitet och
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten kunna:
– visa
självkännedom och
empatisk förmåga
– visa förmåga att
identifiera etiska
aspekter inom
området
INL1, 7,5
högskolepoäng,
inlämningsuppgifter
som redovisas
skriftligt och
muntligt.
•
diskutera det
mångkulturella
samhället med
fokus på skolan
•
•
G1N
Grammatik i ett
tvärspråkligt perspektiv,
7,5 hp, SSA204
•
•
G1N
Andraspråksinlärning, 7,5
hp, SSA200
•
•
•
•
med särskild betoning på
efterkrigstiden
Orsaker till migration
Medias opinionsbildande
roll i frågor som rör
invandring och
kulturmöten
•
•
•
identitet
invandringen i Sverige i
ett historiskt perspektiv
med särskild betoning på
efterkrigstiden
orsaker till migration
medias opinionsbildande
roll i frågor som rör
invandring och
kulturmöten
Orientering om
svenskans struktur i ett
tvärspråkligt perspektiv
Analys av texter
producerade av
andraspråkstalare
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten ha kunskap
och förståelse om:
•
svenskans struktur i ett
tvärspråkligt perspektiv
•
hur man analyserar texter
producerade av
andraspråkstalare
Första- och
andraspråksinlärning
Centrala teorier om
språkinlärning
Tvåspråkig utveckling hos
barn
Inlärningsgångar och
utvecklingsmönster vid
språkinlärning
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten ha kunskap
och förståelse om:
•
•
•
resonera kring
begrepp som
kultur, etnicitet och
identitet
redogöra
översiktligt för
invandringens
historia i Sverige
– visa förmåga att
identifiera sitt
behov av ytterligare
kunskap
Betyg: Godkänd (G)
eller Väl godkänd
(VG).
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten kunna:
•
använda
grundläggande
grammatiska
begrepp vid analys
av andraspråkstexter
•
redogöra för
svenskans struktur
i ett tvärspråkligt
perspektiv
•
översiktligt
beskriva olika språk
i jämförelse med
det svenska
språket med
avseende på
formlära och
syntax
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten kunna:
– visa förmåga att
identifiera sitt
behov av ytterligare
kunskap
TEN1, 7,5
högskolepoäng,
skriftlig tentamen.
•
•
•
första- och
andraspråksinlärning
centrala teorier om
språkinlärning
tvåspråkig utveckling hos
redogöra för och
diskutera
språktillägnande ur
ett första- och
andraspråksperspektiv
Betyg: Godkänd (G)
eller Väl Godkänd
(VG)
– visa förmåga att
identifiera sitt
behov av ytterligare
kunskap
SEM1, 2,5
högskolepoäng,
Fältstudie.
TEN1, 5
högskolepoäng,
skriftlig tentamen
Betyg Godkänd (G)
•
•
Individuella och sociala
faktorers inverkan på
språkinlärning
tvåspråkig utbildning
•
•
•
barn
inlärningsgångar och
utvecklingsmönster vid
språkinlärning
individuella och sociala
faktorers inverkan på
språkinlärning
tvåspråkig utbildning
•
•
•
•
G1N
Fonetik i ett
andraspråksperspektiv, 7,5
hp, SSA202
•
•
•
•
Grundläggande fonetisk
terminologi
Svensk fonologi och
ortografi i tvärspråkligt
perspektiv
Övningar i att analysera
och beskriva talad
svenska
IPA-alfabetet
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten ha kunskap
och förståelse om:
•
grundläggande fonetisk
terminologi
•
svensk fonologi och
ortografi i tvärspråkligt
perspektiv
•
hur man kan analysera
och beskriva talad
svenska
•
IPA-alfabetet
eller Väl Godkänd .
beskriva typiska
inlärningsgångar
och
utvecklingsmönster
vid andraspråksinlärning
använda och
förklara centrala
begrepp inom
området
diskutera faktorer
som påverkar
förmågan att
tillägna sig språk i
olika åldrar
redogöra för och
diskutera olika
undervisningsmodeller för
tvåspråkig
utbildning
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten kunna:
•
redogöra för
grundläggande
terminologi inom
allmän fonetik
•
redogöra för
svenskans
ljudstruktur i ett
tvärspråkligt
perspektiv
•
beskriva och
analysera inlärares
talproduktion
•
använda
internationella
fonetiska alfabetet
(IPA)
TEN1 är
betygsavgörande
för VG
– visa förmåga att
identifiera sitt
behov av ytterligare
kunskap
SEM1, 2,5
högskolepoäng,
fältstudie och
muntliga uppgifter,
endast betyget
Godkänd (G)
TEN1, 5 högskolepoäng, betyg
Godkänd (G) eller
Väl Godkänd (VG)
TEN1 är
betygsavgörande
för VG
•
•
Gemensamma kurser 31-60 hp, Svenska som andraspråk 2, SSA212
G1F
Att lära på sitt andraspråk,
•
Språk- och
7,5 hp, SSA201
kunskapsutvecklande
arbetssätt
•
Litteracitetsutveckling i
ett
andraspråksperspektiv
•
Språkets roll i
ämnesundervisning
utifrån ett
genreperspektiv
•
Läromedelsanalys ur ett
andraspråksperspektiv
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten ha kunskap
och förståelse om
•
•
•
•
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten kunna:
•
språk- och
kunskapsutvecklande
arbetssätt
litteracitetsutveckling i
ett
andraspråksperspektiv
språkets roll i
ämnesundervisning
utifrån ett
genreperspektiv
läromedelsanalys ur ett
andraspråksperspektiv
förklara
förhållandet mellan
ljudskick och
stavning i ett
tvärspråkligt
perspektiv
stödja
andraspråksinlärar
e i deras utveckling
av svenskt uttal
•
•
•
•
redogöra för hur
lärande på ett
andraspråk går till
och diskutera
språkets betydelse
för
kunskapsutveckling
en
exemplifiera och
diskutera hur man
kan arbeta språkoch
kunskapsutvecklande
belysa läs- och
skrivutveckling i ett
andraspråksperspektiv
diskutera språkets
roll i ämnesundervisningen utifrån
ett genreperspektiv
analysera
läromedel ur ett
andraspråks-
– visa
självkännedom och
empatisk förmåga
– visa förmåga att
identifiera etiska
aspekter inom
området
– visa förmåga att
identifiera sitt
behov av ytterligare
kunskap
INL1, 7,5
högskolepoäng,
inlämningsuppgifter
som redovisas
muntligt och
skriftligt
Betyg: Godkänd (G)
eller Väl Godkänd
(VG)
perspektiv
Språkutvecklingsanalys, 7,5
hp, SSA209
•
•
•
Sociolingvistiska perspektiv
på flerspråkighet, 7,5 hp,
SSA208
•
•
•
•
•
Performansanalys av
andraspråksinlärares
skriftliga produktion
Fältstudie av
andraspråksinlärares
muntliga produktion
Inlärningsgångar för olika
språkliga nivåer
Sveriges språkliga
mångfald och framväxten
av nya sätt att tala
svenska bland unga i det
flerspråkiga Sverige
Språkliga praktiker och
ungas identitetskonstruktioner
Attityder till språk och
språkanvändning
Språkliga
kategoriseringar,
språkideologier,
språkpolitik och
språkplanering
Språkbevarande eller
språkbyte
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten ha kunskap
och förståelse om:
•
•
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten kunna:
•
hur man bedömer
andraspråksinlärares
språkliga nivå och
utveckling
inlärningsgångar för olika
språkliga nivåer
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten ha kunskap
och förståelse om:
•
Sveriges språkliga
mångfald och
framväxten av nya sätt
att tala svenska bland
unga i det flerspråkiga
Sverige
•
språkliga praktiker och
ungas identitetskonstruktioner
•
attityder till språk och
språkanvändning
•
språkliga
kategoriseringar,
språkideologier,
utföra
grundläggande
analys av en
andraspråksinlärar
es skriftliga och
muntliga
produktion och
bedöma den
språkliga nivån och
utvecklingen
•
göra andraspråksinläraren medveten
om sin egen
språkutveckling
•
redovisa
inlärningsgångar
för olika språkliga
nivåer
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten kunna:
•
redogöra för och
diskutera två- och
flerspråkighet
utifrån ett individ-,
grupp- och
samhällsperspektiv
•
analysera
språkanvändning
hos flerspråkiga
individer
•
redogöra för och
förklara centrala
aspekter av
språkpolitik,
– visa förmåga att
identifiera sitt
behov av ytterligare
kunskap
SEM1, 2,5
högskolepoäng,
Fältuppgift som
redovisas muntligt
och skriftligt. Betyg:
Godkänd (G)
TEN1, 5
högskolepoäng,
skriftlig tentamen
Betyg: Godkänd (G)
eller Väl Godkänd
(VG)
TEN1 är således
betygsavgörande
för VG
– visa
självkännedom och
empatisk förmåga
– visa förmåga att
identifiera etiska
aspekter inom
området
– visa förmåga att
identifiera sitt
behov av ytterligare
kunskap
INL1, 7,5
högskolepoäng,
Inlämningsuppgifter
som redovisas
skriftligt och
muntligt
Betyg: Godkänd (G)
eller Väl Godkänd
(VG)
•
Litteratur i
andraspråksundervisning
7,5 hp, SSA206
•
•
•
Orientering om litteratur
i ett
andraspråksperspektiv
Analys av samtida och
äldre litteratur från olika
kulturer
Diskussion om hur
litteraturen kan tillämpas
praktiskt i
andraspråksundervisning
Gemensamma kurser 61-90, Svenska som andraspråk 3
G2E
Teori och metod i
•
Teori och metod
andraspråksforskning, 7,5
•
Centrala metodologiska
hp
och ämnesteoretiska
begrepp
•
Analys och kritisk
granskning av artiklar
inom
andraspråksforskningen
•
Andraspråksforskning ur
ett historiskt perspektiv
•
Forskningens relevans för
skolans praktik
språkpolitik och
språkplanering
språkbevarande eller
språkbyte
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten ha kunskap
och förståelse om:
språkideologier och
attityder till språk
och språkfrågor
•
med vetenskaplig
hållning redogöra
för, diskutera och
analysera
sociolingvistiska
fenomen
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten kunna:
•
•
•
•
skönlitteratur i ett
andraspråksperspektiv
samtida och äldre
litteratur från olika
kulturer
hur litteraturen kan
användas i
andraspråksundervisning i olika syften och
sammanhang
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten ha kunskap
och förståelse om:
•
centrala metodologiska
och ämnesteoretiska
begrepp
•
hur man analyserar och
kritiskt granskar artiklar
inom
andraspråksforskningen
•
andraspråksforskning ur
ett historiskt perspektiv
•
forskningens relevans för
skolans praktik
•
diskutera
skönlitteratur i ett
andraspråksperspektiv
ge exempel på hur
skönlitteratur kan
användas i
andraspråksundervisning i olika
syften och
sammanhang
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten kunna:
•
använda och
förklara centrala
metodologiska och
ämnesteoretiska
begrepp
•
beskriva, diskutera
och kritiskt granska
studier inom
andraspråksforskni
ngen ur ett
forskningsmetodologiskt perspektiv
•
diskutera styrkor
och begränsningar
– visa förmåga att
identifiera etiska
aspekter inom
området
– visa förmåga att
identifiera sitt
behov av ytterligare
kunskap
INL1, 7,5
högskolepoäng,
Inlämningsuppgifter
som redovisas
skriftligt och
muntligt.
– visa förmåga att
identifiera etiska
aspekter inom
området
– visa förmåga att
identifiera sitt
behov av ytterligare
kunskap
INL1, 4
högskolepoäng,
betyg,
Inlämningsuppgift.
SEM1, 3,5
högskolepoäng,
muntliga och
skriftliga
seminarieuppgifter.
Betyg: Godkänd (G)
eller Väl Godkänd
(VG)
Betyg: Godkänd (G)
eller Väl Godkänd
(VG).
För att erhålla
betyget Väl
•
G2F
?
Forskning om undervisning,
lärande och bedömning i
det flerspråkiga
klassrummet, 7,5 hp
•
•
•
Uppsats i svenska som
andraspråk, 15 hp
•
•
Forskning om
klassrumsinteraktion,
språk- och
kunskapsutvecklande
arbetssätt och
bedömning av
andraspråksutveckling
Forskning om språkliga
dimensioner i
ämnesundervisningen
Forskning om
förutsättningar för och
effekter av olika
tvåspråkiga
undervisningsprogram
Forskningsprocessen
Planering och
genomförande av en
vetenskaplig uppsats
med olika
tillvägagångssätt
och metodval
diskutera vilken
betydelse
forskningsresultate
n har för
andraspråksundervisningen
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten ha kunskap
och förståelse om:
•
forskning om
klassrumsinteraktion,
språk- och
kunskapsutvecklande
arbetssätt och
bedömning av
andraspråksutveckling
•
forskning om språkliga
dimensioner i
ämnesundervisningen
•
forskning om
förutsättningar för och
effekter av olika
tvåspråkiga
undervisningsprogram
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten kunna:
•
använda och
förklara centrala
begrepp inom
området
•
analysera,
diskutera och
kritiskt granska
relevant forskning
•
diskutera möjliga
tillämpningar av
relevanta teorier i
det flerspråkiga
klassrummet
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten ha kunskap
och förståelse om:
•
forskningsprocessen
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten kunna:
•
självständigt
genomföra en
vetenskaplig
Godkänd (VG) på
delkursen krävs att
den studerande har
uppnått detta betyg
på både INL1 och
SEM1.
– visa förmåga att
identifiera etiska
aspekter inom
området
– visa förmåga att
identifiera sitt
behov av ytterligare
kunskap
INL1, 4
högskolepoäng,
Inlämningsuppgift/e
r som redovisas
skriftligt och
muntligt.
SEM1, 3,5
högskolepoäng,
Muntliga och
skriftliga
seminarieuppgifter.
Betyg: Godkänd (G)
eller Väl Godkänd
(VG).
För att erhålla
betyget Väl
Godkänd (VG) på
delkursen krävs att
den studerande har
uppnått detta betyg
på både INL1 och
SEM1.
– visa förmåga att
identifiera etiska
aspekter inom
området
– visa förmåga att
UPS1, 15
högskolepoäng,
Uppsats
Betyg: Godkänd (G)
•
•
med utgångspunkt i
kunskapsområdet
svenska som andraspråk.
försvarande av
examensarbete vid
ventileringstillfälle
kritiskt granska och
diskutera ett
vetenskapligt arbete vid
ventileringstillfälle
•
•
hur man planerar och
genomför en
vetenskaplig uppsats
med utgångspunkt i
kunskapsområdet
svenska som andraspråk
hur man kritiskt granskar
och diskuterar ett
vetenskapligt arbete
•
•
•
•
•
Gemensamma kurser 91-120, Svenska som andraspråk 4
A1N Svenska som andraspråk 4,
Kursen består av en obligatorisk
30 hp
uppsatsdel om 15 hp. I denna kurs
författar studenten under
handledning en vetenskaplig
uppsats som ventileras på ett
seminarium där studenten även
opponerar på en annan students
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten ha kunskap
och förståelse om:
•
Efter genomgången delkurs
förväntas studenten kunna:
•
hur man kan relatera
litterära verk till
allmänna frågor om
undersökning
formulera
relevanta
frågeställningar
inom
kunskapsområdet
svenska som
andraspråk
söka ut och
använda relevanta
källor
anta en
vetenskaplig
hållning och
diskutera
vetenskapsteoretiska och
forskningsmetodol
ogiska problem
inom svenska som
andraspråk
välja lämpligt
teoretiskt ramverk
och lämplig metod
utifrån syfte och
forskningsfrågor
analysera, resonera
kring och dra
slutsatser om en
vetenskaplig
undersökning
kunna relatera
aktuella litterära
verk som läses på
kursen till allmänna
identifiera sitt
behov av ytterligare
kunskap
eller Väl Godkänd
(VG)
INL1, 10
högskolepoäng,
Skriftliga
inlämningsuppgifter
Betyg: Godkänd (G)
eller Väl Godkänd
uppsats. Förutom uppsats ingår
även en delkurs på 15 hp enligt
nedan.
Delkurs 1: Litteratur i ett
andraspråksperspektiv, 15 hp
Delkurs 2: Uppsats, 15 hp
•
•
•
tvåspråkighet och
kulturmöten,
hur samtida litteratur
från olika kulturer
förhåller sig till äldre
litterära genrer och
traditioner,
hur man på ett
genomstänkt sätt kan
använda skönlitteratur i
andraspråksundervisning
,
hur man skriver ett
längre vetenskapligt
arbete med höga krav på
vetenskaplighet,
språkbehandling och
formalia.
•
•
•
frågor om
tvåspråkighet och
kulturmöten,
kunna diskutera
hur samtida
litteratur från olika
kulturer förhåller
sig till äldre
litterära genrer och
traditioner,
på ett genomstänkt
sätt kunna använda
skönlitteratur i
andraspråksunderv
isning,
kunna skriva ett
längre
vetenskapligt
arbete med höga
krav på
vetenskaplighet,
språkbehandling
och formalia.
(VG),
UPS1, 15
högskolepoäng,
Uppsats
Betyg: Godkänd (G)
eller Väl Godkänd
(VG)
ÖVN1, 5
högskolepoäng,
muntliga
presentationer
Betyg: Godkänd (G)
UPS1 är
betygsavgörande
för VG
Examensbeskrivning
Sida 1 av 1
Dnr: 2.1.4-399/11
Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Svenska
som andraspråk
Bachelor of Arts in Swedish as a Second Language
Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-xx-xx.
Utbildningsnivå
Kandidatexamen avläggs på grundnivå.
Nationella bestämmelser
Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad
nivå enligt 1 kap. 8-9 §§ högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt
examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2.
Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den
nationella examensbeskrivningen.
Examenskrav
Filosofie kandidatexamen med huvudområdet svenska som andraspråk uppnås efter det att
studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng
med successiv fördjupning inom huvudområdet svenska som andraspråk, varav minst
30 högskolepoäng på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst
15 högskolepoäng.
I kursfordringarna om 180 högskolepoäng får högst 15 högskolepoäng på avancerad nivå
ingå.
Bilaga 3
Namn
Akademisk Tillsvidare/ Anställninge
titel
visstidsns
anställd
omfattning i
procent
Anna Aranki
adjunkt
Annaliina Gynne
visstid
Uppskattad Kommentar
tid inom
ämnet, % av
anställning,
ht 2011
Uppskattad
tid inom
ämnet, % av
anställning,
vt 2011
75
0
adjunkt/doktor tillsvidare
and
100
0
Birgitta Jansson
adjunkt
tillsvidare
100
0
Brigitte Harms
adjunkt
visstid
100
45
Christina Hedman
lektor
tillsvidare
65
0
Eva Sundgren
docent
tillsvidare
100
0
Gerrit Berends
100
30
50
Ingrid Wiklund
adjunkt/doktor tillsvidare
and
lektor
tillsvidare
25-50
25
50
Kamilla György Ullholm
lektor
50
0
Karin Sheikhi
adjunkt/doktor tillsvidare
and
100
0
Marie Nelson
lektor
visstid
20
0
Natalia Ganuza
lektor
tillsvidare
100
100
Olof Rubenson
adjunkt
tillsvidare
100
15
15
Saga Östmar
adjunkt
tillsvidare
30
15
30
Samira Hennius
adjunkt/doktor tillsvidare
and
100
0
Thomas Asklund
adjunkt
100
15
visstid
tillsvidare
0 undervisar på kurser i
svenska som främmande
språk
0 undervisar på kurser i finska
utöver avhandlingsarbetet
0 undervisar på
uppdragsutbildning för
modersmålslärare
30
tjänstledig undervisar på
uppdragsutbildning för
modersmålslärare, samt på
kurser om flerspråkighet
inom kandidatprogrammet i
svenska
20 ämnesansvarig för svenska
som andraspråk fr.o.m. ht
2011, examinator på
uppsatser i SvA
0 anställd fr.o.m. ht 11,
undervisar på
uppdragsutbildning för
modersmålslärare
10 kommer att leda det högre
seminariet i svenska som
andraspråk ht 2011,
uppsatshandledning
0 undervisar på kurser i
Skandinavistik/svenska som
främmande språk)
tjänstledig
0 avhandlingsarbete och
undervisning på kurser i
svenska som främmande
språk
15 undervisar på didaktikkurser
inom ämnet som erbjuds
som en del av
lärarprogrammet
Bilaga ärende 05
Utbildningsplan
Ämneslärarprogrammet med inriktning
gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng
Sida 1 av 13
Dnr: MDH 2.1.2-384/11
Programkod: GAM02
mot
arbete
i
Secondary Education Programme with a specialisation in teaching in the
upper-secondary school, 300-330 credits
Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-05-26 och gäller för
utbildning som ges efter 2011-07-01. Utbildningsplanen är reviderad 2011-mm-dd.
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan vänder sig till
studerande som vill arbeta i gymnasieskolan. Den studerande kan välja mellan ett antal olika
ämneskombinationer som erbjuds. Genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska
studenten tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att
förverkliga gymnasieskolans mål samt medverka till utveckling av verksamheten.
Mål
För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten
ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt
gällande föreskrifter kan ge behörighet.
För att uppnå ämneslärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8 § i Högskolelagen.
Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för ämneslärarexamen angivna nedan under
denna rubrik (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2).
Kunskap och förståelse
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten
– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett
kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom
vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete.
För ämneslärarexamen ska studenten också
– visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet
utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande,
– visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa
forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och
förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,
– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och
olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
– visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning.
Sida 2 av 13
Färdighet och förmåga
För ämneslärarexamen ska studenten
– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och
reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att
därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom
ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,
– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje
elevs lärande och utveckling,
– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra,
utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att
på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska
behov,
– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i
förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras
vårdnadshavare,
– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande
behandling av elever,
– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och
jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den
pedagogiska verksamheten,
– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska
verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för
denna, och
– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla
för yrkesutövningen.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För ämneslärarexamen ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras
vårdnadshavare,
– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar
utveckling, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens
i det pedagogiska arbetet.
Undervisningsspråk
Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i engelska.
Engelskspråklig litteratur/samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma.
Sida 3 av 13
Särskild behörighet
Områdesbehörighet 6c: Engelska B, Samhällskunskap A. Utöver dessa behörighetskurser
gäller följande behörighetskurser beroende på val av undervisningsämne:
Behörighetskurs för undervisningsämnet Matematik
Matematik D
Behörighetskurs för undervisningsämnet Moderna språk
Aktuellt språk steg 3
Behörighetskurser för undervisningsämnet Samhällskunskap
Matematik B
Samhällskunskap B
Urval
Betygsurval 60 %, provurval 40 % tillämpas.
Innehåll och struktur
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar 300/330
högskolepoäng och består av följande utbildningsområden:
• utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng,
• ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av
skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan
omfattande minst 180-210 högskolepoäng i två ämnen,
• verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet
och ämne,
• samt två självständiga arbeten (examensarbeten) om vardera minst 15
högskolepoäng.
Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska
verksamheten integreras såväl i ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan.
Utbildningsvetenskapliga kärnan
Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper
för lärare. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande
yrkesutövningen och omfattar 60 högskolepoäng med följande innehåll:
• skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund,
innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga
rättigheterna,
• läroplansteori och didaktik,
• vetenskapsteori och forskningsmetodik,
• utveckling, lärande och specialpedagogik,
• sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
• bedömning och betygsättning, och
• utvärdering och utvecklingsarbete.
Sida 4 av 13
Ämnes- och ämnesdidaktiska studier
De ämnes- och ämnesdidaktiska studierna omfattar kurser i skolväsendets ämnen.
För gymnasieskolan (300/330 högskolepoäng) erbjuds följande ämnen:
• Engelska
• Matematik
• Samhällskunskap
• Svenska
• Svenska som andraspråk
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska de ämnes- och
ämnesdidaktiska studier omfatta ämnesstudier i två undervisningsämnen.
Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller
ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. För svenska och samhällskunskap
krävs alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.
I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna ingår bearbetning av didaktiska
frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas:
• Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning
• Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet
• Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument
• Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik
• Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det
är relevant
• Utvärdering
Studierna i området/ämnet knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen
(VFU).
Verksamhetsförlagd utbildning
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 30 högskolepoäng, varav 15
högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den
utbildningsvetenskapliga kärnan.
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker inom relevant ålderskategori och
skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande:
• Undervisning med eget ansvar under handledning
• Observationer, intervjuer och enkäter i samband med lektioner, föräldrasamtal och
andra aktiviteter/verksamheter i förskolans/skolans vardag
• Auskultationer i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra
aktiviteter/verksamheter i skolans vardag
• Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar om tillfälle
erbjuds
Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till de
progressiva bedömningskriterierna för
VFU
framskrivna i
Studentbok
för
verksamhetsförlagd utbildning.
Sida 5 av 13
Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G).
Övriga kurser betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i
ämneslärarprogrammet illustreras i programtablån och i programschemat finns en detaljerad
översikt när kurserna ges.
I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt
arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med
föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Detta utbud är öppet för
studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare.
Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla
delar och leder till ett CV i form av en praktisk yrkesteori.
Studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands.
Samverkan med fältskolan
För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell
kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna
handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen,
fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att
studenten under hela sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring
ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och
teori att samverka.
Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den
verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning
och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i
två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för
verksamhetsförlagd utbildning.
För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten
söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen.
Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i skola får studenten tillfälle att
fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet. I lärarutbildarlaget utvecklar studenten
tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk för professionell
reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för yrkets frågor och
komplexitet. Anknytningen till förskola/skola blir en sammanhållande röd tråd för studenten
under hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna funktion
ansvarar fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels genom det
gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFU-kurserna.
Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med
fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på
dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir
godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare
prövningstillfälle.
Sida 6 av 13
Självständigt arbete (examensarbete)
Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika
delar:
studier
i
den
utbildningsvetenskapliga
kärnan,
ämnesstudier
samt
verksamhetsförlagda studier.
Det självständiga arbetet i ämneslärarprogrammet inriktning mot arbete i gymnasieskolan
omfattar två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera. De självständiga arbetena
genomförs inom ramen för vardera ämnesfördjupningen.
Sida 7 av 13
Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form
av tablå
Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för ämneslärarprogrammet
med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån
nedan.
Möjliga ämneskombinationer 300 hp
Svenska 120 hp/Engelska 90 hp
Svenska 120 hp/Svenska som andraspråk 90 hp
Samhällskunskap 120 hp/Engelska 90 hp
Samhällskunskap 120 hp/Matematik 90 hp
Engelska 120 hp/Svenska som andraspråk 90 hp
Matematik 120 hp/Engelska 90 hp
Termin 1
Utbildningsvetenskaplig kärna
Utbildningens organisation och villkor, 7,5 hp
Läroplansteori och allmändidaktik, 7,5 hp
Termin 2
Ämnesstudier ämne 1, 30 hp
Matematik, Svenska, Samhällskunskap eller Engelska
Verksamhetsförlagd utbildning
Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp
Utbildningsvetenskaplig kärna
Utveckling och lärande, 7,5 hp
Termin 3
Ämnesstudier ämne 2, 30 hp
Matematik, Engelska eller Svenska som andraspråk
Termin 5
Ämnesstudier ämne 1, 30 hp
Matematik, Svenska, Samhällskunskap eller Engelska
Termin 4
Ämnesstudier ämne 2, 30 hp hp
Matematik, Engelska eller Svenska som andraspråk
Termin 6
Utbildningsvetenskaplig kärna
Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
7,5 hp
Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp
Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp
Verksamhetsförlagd utbildning
Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp
Sida 8 av 13
Termin 7
Ämnesstudier ämne 2, 30 hp
Matematik, Engelska eller Svenska som andraspråk
varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp
ingår
Termin 9
Ämnesstudier ämne 1, 30 hp
Matematik, Svenska, Samhällskunskap eller Engelska
varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp
ingår
Termin 8
Ämnesstudier ämne 1, 30 hp
Matematik, Svenska, Samhällskunskap eller Engelska
Termin 10
Utbildningsvetenskaplig kärna
Bedömning och betygssättning, 7,5 hp
Specialpedagogik, 7,5 hp
Verksamhetsförlagd utbildning
Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15
hp
Sida 9 av 13
Möjliga ämneskombinationer 330 hp
Samhällskunskap 120 hp/Svenska 120 hp
Termin 1
Utbildningsvetenskaplig kärna
Utbildningens organisation och villkor, 7,5 hp
Läroplansteori och allmändidaktik, 7,5 hp
Termin 2
Ämnesstudier ämne 1, 30 hp
Samhällskunskap
Verksamhetsförlagd utbildning
Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp
Utbildningsvetenskaplig kärna
Utveckling och lärande, 7,5 hp
Termin 3
Ämnesstudier ämne 2, 30 hp
Svenska
Termin 5
Ämnesstudier ämne 1, 30 hp
Samhällskunskap
Termin 4
Ämnesstudier ämne 2, 30 hp hp
Svenska
Termin 6
Utbildningsvetenskaplig kärna
Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
7,5 hp
Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp
Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp
Verksamhetsförlagd utbildning
Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp
Termin 7
Ämnesstudier ämne 2, 30 hp
Svenska
Termin 9
Ämnesstudier ämne 1, 30 hp
Samhällskunskap
Termin 8
Ämnesstudier ämne 2, 30 hp
Svenska varav självständigt arbete (examensarbete)
om 15 hp ingår
Termin 10
Ämnesstudier ämne 1, 30 hp
Samhällskunskap
varav
självständigt
(examensarbete) om 15 hp ingår
arbete
Sida 10 av 13
Termin 11
Utbildningsvetenskaplig kärna
Bedömning och betygssättning, 7,5 hp
Specialpedagogik, 7,5 hp
Verksamhetsförlagd utbildning
Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15
hp
Sida 11 av 13
Val inom programmet
För student antagen till ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
gäller obligatoriska studier enligt programtablå.
Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin
vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier.
För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda
behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan.
Värdakademi eller motsvarande
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK).
Examen
Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller
fordringarna för följande examen/examina:
-
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330
högskolepoäng (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in
teaching in the upper-secondary school, 300/330 credits)
För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två sådana
arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom
utbildningen.
För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska
studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en
fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och
verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och
ämne.
För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta
ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng och
omfatta ämnesstudier i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska
studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.
Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller
ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap
eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är
relevanta för dessa ämnen.
Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att
inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla
examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till
den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.
Sida 12 av 13
Kvalitetssäkring
Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det
övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på
forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet.
Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet
som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att
framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet.
Studentmedverkan
Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd och
akademiråd. I dessa råd diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande frågor för
akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt
utbildningsutskottets sammanträden.
Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och
studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för
programmets kvalitet och utveckling.
Forskningsbas
Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och
interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö,
energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och
välfärd. Inom den prioriterade inriktningen Didaktik och interkulturell kommunikation finns
fyra kluster som är av speciellt intresse för lärarutbildningen; Barn och unga i skola och
samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Svenskämnets och
de moderna språkens didaktik; UVK och samhällsorienterade ämnenas didaktik, samt
skolans styrning, ledning och utvärdering.
Inom värdakademin innebär samverkansmiljön Didaktik och Interkulturell kommunikation
en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och
didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan.
Samverkan
Ämneslärarprogrammet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen.
Vid Mälardalens högskola finns RUC Mälardalen, Södermanland och Västmanlands läns
regionala utvecklingscentrum för skolutveckling och lärarutbildning. RUC Mälardalen är ett
samverkansorgan för förskolans/skolans område som i nära samverkan med
utbildningsvetenskapliga nämnden fördjupar samverkan mellan kommuner/friskola och
högskolan avseende skolutveckling och forskning. Inom den verksamhetsförlagda
utbildningen har ämneslärarprogrammet samarbete med ett stort antal fältskolor i
Södermanland, Västmanland och Södertälje kommun.
Lärarutbildningen bedriver nära samarbete med avtalskommunerna gällande bland annat
dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden.
Sida 13 av 13
Internationalisering
Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög
internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha
möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet.
Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina
studier.
Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är:
− Minor Fields Studies (MFS),
− avtalsplats genom Mälardalens högskola och
− VFU och/eller datainsamling till självständigt arbete utomlands,
För mer information kontakta internationaliseringsansvarig på respektive akademi.
Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats.
Jämlikhet
Ämneslärarprogrammet verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och
högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på
grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller
könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv
genomsyrar även innehåll och undervisning i ämneslärarprogrammet. Genom att själv
uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet
förhållningssätt kring dessa frågor.
Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det
innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering.
Övriga föreskrifter
För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas
prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och
betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som
förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola
har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat
tillgängliga via högskolans webbplats.
De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll,
didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område.
Bilaga ärende 6
Examensbeskrivning
Sida 1 av 2
MDH 2.1.4-383/11
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i
gymnasieskolan
Master of Arts in Secondary Education with a Specialisation in
Teaching in the Upper-Secondary School
Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-05-26 och träder i kraft
2011-07-01. Examensbeskrivningen är reviderad 2011-mm-dd.
Utbildningsnivå
Ämneslärarexamen avläggs på avancerad nivå.
Nationella bestämmelser
Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad
nivå enligt 1 kap. 8-9 §§ högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt
examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2.
Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den
nationella examensbeskrivningen.
Examenskrav
Student som fullgjort kursfordringar om 300/330 högskolepoäng enligt utbildningsplanens
programschema eller motsvarande uppfyller kraven för examen.
Utbildningsvetenskaplig kärna, 60 högskolepoäng/Core Education Subjects,
60 credits
I utbildningen ska studierna anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:
-
-
skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund,
innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga
rättigheterna,
läroplansteori och didaktik,
vetenskapsteori och forskningsmetodik,
utveckling, lärande och specialpedagogik,
sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
bedömning och betygsättning, och
utvärdering och utvecklingsarbete.
Sida 2 av 2
MDH 2.1.4-383/11
Ämnes- och ämnesdidaktiska studier, 225 högskolepoäng eller, när så krävs,
255 högskolepoäng/Subject and subject-based teaching and learning studies
225 credits, or when required, 255 credits
Utbildningen ska omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 högskolepoäng eller,
när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Minst en fördjupning om 120
högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng
ska ingå.
I utbildningen ska studierna omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för
undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller
ämnesplan. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra
ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier.
Nedan förtecknas undervisningsämnen vid Mälardalens högskola. Eventuella krav utöver de
nationella, anges vid respektive ämne.
Engelska/English
För undervisning i engelska ska studier om minst 7,5 högskolepoäng ingå förlagda till
aktuellt språkområde eller motsvarande.
Matematik/Mathematics
Krav enligt de nationella reglerna.
Samhällskunskap/ Social Science
Studier i statsvetenskap omfattande 75 högskolepoäng samt 30 högskolepoäng sociologi
och 15 högskolepoäng ekonomisk historia eller studier i samhällskunskap omfattande 120
högskolepoäng.
Svenska/Swedish
Studier i svenska språket och litteraturvetenskap omfattande 120 högskolepoäng.
Svenska som andraspråk/Swedish as a Second Language
Krav enligt de nationella reglerna.
Verksamhetsförlagd utbildning, 30 högskolepoäng/Placement, 30 credits
Verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng ska ingå, förlagd inom relevant
verksamhet och ämne.
Självständigt arbete (examensarbete), 30 högskolepoäng/Independent project
(degree project), 30 credits
För ämneslärarexamen ska studenten fullgjort minst ett självständigt arbete om minst 30
högskolepoäng eller minst två självständiga arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett
eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen.
I ett examensarbete präglat av ett vetenskapligt förhållningssätt, ska studenten visa att
han/hon kan tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta
forskningsresultat som grund för utveckling i läraryrket.
Bilaga ärende 7
Utbildningsplan
Sida 1 av 10
Programkod: GFM01
Inriktningskod: ESTE
Drn:
Förskollärarprogrammet med estetisk inriktning, 210
högskolepoäng
Early Years Education Programme, 210 credits
Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-XX-XX och gäller för
utbildning som ges efter 2012-01-01.
Förskollärarprogrammet vänder sig till studerande som vill arbeta inom förskolans
verksamhet. Genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska studenten tillägna sig
kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga förskolans mål samt
kunna medverka till utvecklingen av verksamheten.
Mål
För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten
ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande
föreskrifter kan ge behörighet.
För att uppnå förskollärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8 § i Högskolelagen.
Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för förskollärarexamen angivna nedan under
denna rubrik (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2).
Kunskap och förståelse
För förskollärarexamen ska studenten
– visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana
ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som
krävs för yrkesutövningen,
– visa sådana förskoledidaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för
yrkesutövningen,
– visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling,
– visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning,
– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder,
samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse
för yrkesutövningen,
– visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs
för yrkesutövningen,
– visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,
– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
och
– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och
olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.
Sida 2 av 10
Färdighet och förmåga
För förskollärarexamen ska studenten
– visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa
förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn att lära och
utvecklas,
– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över
egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra
till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet,
– visa förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje
barns lärande och utveckling,
– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra,
utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att
på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling,
– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska
behov,
– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och
utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med
vårdnadshavare,
– visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, inbegripet de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande
behandling av barn,
– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och
jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den
pedagogiska verksamheten,
– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska
verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för
denna, och
– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är
värdefulla för yrkesutövningen.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För förskollärarexamen ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras
vårdnadshavare,
– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar
utveckling, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens
i det pedagogiska arbetet.
Sida 3 av 10
Undervisningsspråk
Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråkig litteratur samt
seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma.
Särskild behörighet
Områdesbehörighet 6a: En B, Nk A, Sh A. Undantag medges från kravet på En B.
Urval
Betygsurval 60 %, provurval 40 % tillämpas.
Innehåll och struktur
Förskollärarprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och består av följande
utbildningsområden:
• förskolepedagogiskt område 120 högskolepoäng, vari ett självständigt arbete om 15
högskolepoäng ingår,
• utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng,
• verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet
Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska
verksamheten integreras såväl i det förskolepedagogiska området som i den
utbildningsvetenskapliga kärnan.
Progressionen i förskollärarutbildningen
Förskollärarprogrammet i Nacka har musik och dans som estetisk profil. Denna estetiska
profil, där dans och musik som estetiska uttrycksformer särskilt används som pedagogiska
verktyg, genomsyrar hela utbildningen. Ämnesinnehållet i kurserna är relaterat till teorier
om barns lek och lärande genom estetiska lärprocesser och uttrycksformer.
Programmet består av tre delar, där det i första delen handlar om att grundlägga; i den andra
att befästa; och i den tredje att fördjupa kunskaper och färdigheter och förmågor att
självständigt arbeta som förskollärare i en omvärld i ständig förändring.
I den grundläggande delen introduceras förskolan ur olika perspektiv och studenten får
möjlighet att grundlägga kunskaper för den kommande yrkesrollen, dess kontext och
uppdrag i ett mer övergripande sammanhang. Grundläggande teorier kring lärande,
utveckling och utbildning sätts i relation till både den enskilde studenten, förskolan och
förskolebarnet.
I den andra delen befäster och utvecklar den studerande kunskaper, färdigheter och
förmågor som rör olika ämnesområden, didaktisk kompetens, professionen och vetenskapligt
förhållningssätt. Studenten grundlägger kunskaper inom olika ämnesområden som är
relevanta för förskollärarens uppdrag samt befäster de kunskaper som rör förskolans
pedagogik och didaktik. Här möter den studerande ett innehåll som tydligare riktar sig mot
gruppen av olika barn och läraren som professionell didaktiker i förskolan.
Den tredje och fördjupande delen innebär att studenten återigen möter förskolans olika
lärandemiljöer och får genom analyser och kritisk granskning relatera dessa till kvalitet,
Sida 4 av 10
utvärdering och utveckling. Förmågan att leda och styra en pedagogisk verksamhet med dess
komplexitet kräver också fördjupat kunnande kring förskolans uppdrag ur olika perspektiv,
vilket denna del möjliggör. Här fördjupas även didaktiken inom de olika ämnesområdena.
Studenten visar på sin fördjupade kunskap genom att visa på sin självständighet för det
kommande yrket, mot bakgrund av de tidigare kurserna i programmet, genom att dels
genomföra ett självständigt vetenskapligt arbete men även kunna visa på sina kunskaper och
förmågor som kräver samverkan i förskolan i både specifika och allmänna sammanhang.
Utbildningsvetenskaplig kärna
Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper
för förskollärare. Kurserna anknyter till den kommande yrkesutövningen med följande
innehåll:
• skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund,
innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga
rättigheterna,
• läroplansteori och didaktik,
• vetenskapsteori och forskningsmetodik,
• utveckling, lärande och specialpedagogik,
• sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
• uppföljning och analys av lärande och utveckling, och
• utvärdering och utvecklingsarbete.
Förskolepedagogiskt område
Det förskolepedagogiska området omfattar kurser som ger goda kunskaper om barns
utveckling och lärande, förskolans organisation och dess fostrande uppdrag samt
ämnesdidaktiska kunskaper inom olika områden knutna till förskoleverksamhet såsom läsoch skrivinlärning, matematikinlärning, barns kommunikation och språkutveckling samt
praktiska och estetiska lärprocesser. Leken som pedagogiskt verktyg betonas genomgående
då leken har stor betydelse för barns kunskapsutveckling och omvärldsförståelse.
I den utbildningsvetenskapliga kärnan och det förskolepedagogiska området ingår
bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas:
• ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning
• ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet
• verksamhetsplanering/Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra
styrdokument
• exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik
• bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det
är relevant
• utvärdering
Studierna knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).
Verksamhetsförlagd utbildning
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar 30 högskolepoäng, varav 15
högskolepoäng är knutna till det förskolepedagogiska området och 15 högskolepoäng till den
utbildningsvetenskapliga kärnan.
Sida 5 av 10
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är förlagd till relevant ålderskategori och
verksamhet/skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande:
• Planering och genomförande av pedagogisk aktivitet med eget ansvar under
handledning
• Observationer, intervjuer och enkäter i samband med föräldrasamtal och andra
aktiviteter/verksamheter i förskolans vardag
• Auskultationer i samband med verksamhet, föräldrasamtal och andra
aktiviteter/verksamheter i förskolans vardag
• Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar när tillfälle
erbjuds
Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till de
progressiva bedömningskriterierna för
VFU
framskrivna i
Studentbok
för
verksamhetsförlagd utbildning.
Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G). Övriga kurser
betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i förskollärarprogrammet illustreras i
programtablån och i programschemat finns en detaljerad översikt när kurserna ges.
I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt
arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med
föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Dessa föreläsningar är öppna
för studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare.
Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla
delar och leder till ett CV i form av en praktisk yrkesteori.
Studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands.
Samverkan med fältskolan
För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell
kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna
handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen,
fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att
studenten under hela sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring
ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och
teori att samverka.
Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den
verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning
och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i
två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för
verksamhetsförlagd utbildning.
För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten
söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen.
Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i förskola/skola får studenten
tillfälle att fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet i fältskolan. I lärarutbildarlaget
utvecklar studenten tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk
för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för
Sida 6 av 10
yrkets frågor och komplexitet. Anknytningen till förskola blir en sammanhållande röd tråd
för studenten under hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna
funktion ansvarar fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels
genom det gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFUkurserna.
Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med
fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på
dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir
godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare
prövningstillfälle.
Självständigt arbete (examensarbete)
Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika
delar: studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan, det förskolepedagogiska området samt
verksamhetsförlagda studier. Det självständiga arbetet i förskollärarprogrammet omfattar 15
högskolepoäng och genomförs som ett sammanhållet arbete på avancerad nivå.
Sida 7 av 10
Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av
tablå
Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för förskollärarprogrammet,
kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån nedan.
År 1
Grundläggande studier
Termin 1. Förskolan i samhället
UVK 1 o. 2
VFU 1
Utb. org
Lp-teori
o. villkor
Didaktik
7,5 hp
7,5 hp7,5 hp
Fältstudier
År 2
År 3
Befästande studier
Termin 3. Förskolans ämnesinnehåll
FÖ-ped
Estetik
Natur o.
Barns
och etik
teknik
språk
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
Fältstudier Fältstudier Fältstudier
Ma i
förskolan
7,5 hp
Fältstudier
Fördjupande studier
Termin 5. Ämnesmässig fördjupning
FÖ-ped
UVK 5
Språk o.
Ma i
Kvalitativ Utv. arb.
kultur
förskolan
fö. miljö
och utvärd
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
Fältstudier Fältstudier Fältstudier
År 4
FÖ-ped
Barndom,
hist-samtid
7,5 hp
Fältstudier
Fältstudier
Fördjupning på grundnivå och avancerad nivå
Termin 7. Samverkan och forskning i
förskolan
FÖ-ped
UVK 8
FÖ-ped
Förskolan i
Forsk.metod
Självständigt
samverkan
förskollärare
examensarbete
7,5 hp
7,5 hp
15 hp
Fältstudier
Fältstudier
Grundläggande studier
Termin 2. Förskolebarnet
UVK 3
FÖ-ped
Utb.vet
Barns utveckling och
lärande i FÖ
7,5 hp
15 hp
Fältstudier
Fältstudier
UVK 4
Uppföljning
o. analys
7,5 hp
Fältstudier
Befästande studier
Termin 4. Förskolans pedagogik och didaktik
FÖ-ped
VFU 2
Förskolans pedagogik
Barns utv. och
och didaktik
lärande
7,5 hp
15 hp
7,5 hp
Fältstudier
Fältstudier
Fördjupning på grundnivå och avancerad nivå
Termin 6. Att leda och stödja i förskolan
UVK 6 och 7
VFU 3
Special
Social rel.
pedagogik
konflikt o.
15 hp
7,5 hp
ledarskap
7,5 hp
Fältstudier
Fältstudier
Sida 8 av 10
Val inom programmet
För student antagen till förskollärarprogrammet gäller obligatoriska studier enligt
programtablå.
Student på förskollärarprogrammet garanteras plats på kurser omfattande 30 hp per termin
vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier.
För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda
behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan.
Värdakademi eller motsvarande
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK).
Examen
Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller
fordringarna för följande examen:
-
Förskollärarexamen (Bachelor of Arts in Early Years Education)
För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: studier inom det
förskolepedagogiska området om 120 högskolepoäng, utbildningsvetenskaplig kärna om 60
högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom
relevant verksamhet.
För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom det förskolepedagogiska området.
Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att
inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla
examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till
den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.
Kvalitetssäkring
Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det
övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på
forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet.
Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet
som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att
framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet.
Studentmedverkan
Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd och
akademiråd. I dessa råd diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande frågor för
Sida 9 av 10
akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt
utbildningsutskottets sammanträden.
Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och
studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för
programmets kvalitet och utveckling.
Forskningsbas
Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och
interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö,
energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och
välfärd. Inom dessa finns fyra kluster som är av speciellt intresse för lärarutbildningen; Barn
och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas
didaktik; Svenskämnets och de moderna språkens didaktik; UVK och samhällsorienterade
ämnenas didaktik, samt skolans styrning, ledning och utvärdering.
Inom värdakademin innebär samverkansmiljön Didaktik och Interkulturell kommunikation
en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och
didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan.
Samverkan
Förskollärarprogrammet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen.
Vid Mälardalens högskola finns Regionalt Utvecklings Centrum Mälardalen (RUC),
Södermanland och Västmanlands läns regionala utvecklingscentrum för skolutveckling och
lärarutbildning. RUC Mälardalen är ett samverkansorgan för förskolans/skolans område som
i nära samverkan med fakultetsnämnden fördjupar samverkan mellan kommuner/friskolor
och högskolan avseende skolutveckling och forskning. Inom den verksamhetsförlagda
utbildningen har förskollärarprogrammet samarbete med ett stort antal fältskolor i
Södermanland, Västmanland och Södertälje kommun.
Lärarutbildningen bedriver nära samarbete med avtalskommunerna gällande bland annat
dimensionering i avsikt att utbilda förskollärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden.
Internationalisering
Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög
internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha
möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet.
Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina
studier.
Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är:
− Minor Fields Studies (MFS),
− avtalsplats genom Mälardalens högskola och
− VFU och/eller datainsamling till det självständiga arbetet utomlands,
För mer information kontakta samordnare för internationalisering på respektive akademi.
Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats.
Sida 10 av 10
Jämlikhet
Förskollärarprogrammet verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och
högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på
grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller
könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv
genomsyrar även innehåll och undervisning i förskollärarprogrammet. Genom att själv
uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet
förhållningssätt kring dessa frågor.
Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det
innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering.
Övriga föreskrifter
För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas
prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och
betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som
förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola
har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns tillgängliga via
högskolans webbplats.
De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll,
didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område.
Bilaga ärende 8
Arbetsmaterial
Jonas Lostelius
Sida 1 av 8
Dnr:
Budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1)
- Utbildning och universitetsforskning (Utgiftsområde 16)
Hela budgetpropositionen finns på:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/55/29/4e28d19b.pdf
Efter sammanfattningen av avsnitt 3.6 ”Universitet och högskolor” följer en uppräkning av de
satsningar som aviserats i pressmeddelanden.
Sammanfattning från större delen av avsnittet 3.6 ”Universitet och
högskolor” (sid 60-)
Regeringens mål är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en
internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt.
Utbildning på grund- och avancerad nivå
Insatser för ökad kvalitet
Regeringens bedömning är att en minskning av antalet sökande är att vänta inom de
närmaste åren, då ungdomskullarnas storlek minskar kraftigt. De senaste 20 årens kraftiga
explosion av antalet helårsstudenter har lett till att fokus har legat på antalet platser framför
ökad utbildningskvalitet. Regeringen bedömer att dagens totala dimensionering är rimlig
givet de minskande ungdomskullarna. Tillkommande resurser ska användas till att höja
kvaliteten på befintlig utbildning.
Humaniora och samhällsvetenskap
För utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap har den lärarledda tiden
minskat, parallellt med att studentgrupperna har ökat. Den låga andelen lärarledd tid är
sannolikt en bidragande orsak till den låga genomströmningen inom dessa områden.
Regeringen beräknar en kvalitetssatsning om 400 miljoner kronor 2013, genom höjda
ersättningsbelopp för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Denna ökning
innebär att ersättningsbeloppet per helårsstudent ökar med ca 1600 kronor eller drygt 7
procent 2012 jämfört med 2011. Från och med 2013 skulle ökningen motsvara 6500 kronor
eller ca 30 procent jämfört med 2011.
Renodlade roller för myndigheterna
Med anledning av Högskoleverkets ansvar för kvalitetssäkring och tillsyn bör myndighetens
uppdrag renodlas till att omfatta den granskande verksamheten.
Vidare bör Verket för högskoleservice (VHS), Internationella programkontoret för
utbildningsområdet (IPK) och delar av Högskoleverkets verksamhet sammanföras till en ny,
samlad myndighet med ansvar för verksamhet av väsentligen service- och
Arbetsmaterial
Jonas Lostelius
Sida 2 av 8
Dnr:
samordningskaraktär. På så sätt kan en effektiv och tydlig ansvarsfördelning skapas, där den
granskande verksamheten skiljs från främjande verksamhet och service.
En särskild utredare har därför fått i uppdrag att förbereda och lämna förslag till de åtgärder
som behövs för genomförandet av en ändamålsenlig och effektiv organisering av de
verksamheter som för närvarande bedrivs vid Högskoleverket, VHS och IPK. Utredaren ska
delredovisa sitt uppdrag senast den 16 januari 2012, och den nya myndighetsstrukturen är
avsedd att träda i kraft den 1 januari 2013. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i
frågan.
Resurstilldelning utifrån kvalitet
Lärosäten med utbildningar som vid en kvalitetsutvärdering ges högsta omdömet
uppmuntras och får bekräftelse genom en ökad resurstilldelning. Den kvalitets-baserade
resurstilldelningen ska påbörjas 2013 och beräknas då omfatta 95 miljoner kronor. Dessa
medel kommer att baseras på utbildningsutvärderingar genomförda av Högskoleverket t.o.m.
sommaren 2012. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen är avsedd att vara fullt utbyggd
2015 och beräknas då omfatta 295 miljoner kronor årligen.
Studenter som inte är aktiva
Det finns uppgifter som tyder på att en betydande andel av de studenter som har antagits till
högskoleutbildning har en låg aktivitetsnivå eller inte är aktiva alls.
Det kan finnas flera förklaringar till att studenter inte tar poäng, men omfattningen av
inaktiva studenter kan även tyda på att lärosätena har svårigheter att föra korrekta uppgifter
över vilka studenter som deltar i undervisningen.
Enligt regeringens uppfattning bör avräkningen av helårsstudenter mot takbeloppet göras för
personer som aktivt deltar i studier. Det är mot denna bakgrund viktigt att lärosätena har
interna rutiner för kontrollen av att studenter som inte deltar i utbildningen inte heller ingår
i avräkningen mot takbelopp. 1
Regeringen beräknar att 440 miljoner kronor dras in från lärosätenas grundutbildningsanslag från och med 2013. Detta motsvarar ca hälften av ersättningen för
studenter som inte har tagit några poäng. Dessa medel bör återföras till universitet och
högskolor i form av kvalitetsförstärkningar.
Högskolans utbildningsuppdrag
Centralt för att en utbildning ska anordnas av högskolan är att det är akademisk nivå på det
studenterna ska tillgodogöra sig under utbildningen. Lärosätena ansvarar för att den
akademiska kvaliteten upprätthålls och Högskoleverket ansvarar för nationell
kvalitetssäkring. Högskoleverket har också ett uppdrag från regeringen att granska sådana
kurser och utbildningar som inte leder fram till examen, för att säkerställa att dessa uppfyller
kvalitetskraven för högre utbildning. Regeringen avser att noggrant följa frågan.
Samarbeten, samgåenden samt insatser för ökad effektivitet
För att kunna nå en ökad kvalitet i högre utbildning och forskning är det enligt regeringens
uppfattning nödvändigt med en ökad koncentration av kompetens genom att lärosätena
profilerar sig och utvecklar samverkan med varandra. På så sätt kan utbildnings- och
1
UFOjsr: Högskolan behöver utveckla rutiner för att säkerställa att vi räknar bort nollaktiva studenter.
Arbetsmaterial
Jonas Lostelius
Sida 3 av 8
Dnr:
forskningsmiljöerna stärkas och lärosätenas konkurrenskraft öka, sårbarheten minska
samtidigt som resurserna utnyttjas effektivare.
Ett sätt att utnyttja resurserna effektivt är också att i högre utsträckning samverka mellan
lärosäten kring administrativa system. Regeringen ser positivt på de initiativ som tas i denna
riktning.
För att få en mer rättvisande bild av genomströmningen och ett mer övergripande mått på
effektiviteten, avser regeringen vidare att ge Högskoleverket i uppdrag att utveckla metoder
för att med flera mått än i den i dag befintliga statistiken mäta effektivitets- och
produktivitetsutveckling inom ramen för högskolesektorns uppdrag.
Regeringen bedömer att lärosätena genom uppdraget kan få ett verkningsfullt stöd i sitt
arbete och att regeringen ges tillgång till underlag som kan vara till nytta i uppföljningen och
styrningen av universitet och högskolor.
Klassificeringen av kurser i olika utbildningsområden är av stor betydelse för tilldelningen av
resurser till lärosätenas utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Enligt Riksrevisionen (RiR 2010:4) klassificerar lärosätena kurser på olika sätt och
lärosätena har över tid förändrat sin klassificering av kurser i riktning mot
utbildningsområden med högre ersättningsbelopp. Regeringen vill därför understryka att
klassificeringen av kurser ska ske utifrån ämnesinnehåll. Klassificering ska därmed vare sig
ske utifrån resursåtgång eller undervisningsmetod eller om en kurs ingår i ett
utbildningsprogram som i övrigt har en annan klassificering. Regeringen avser att ge
Högskoleverket i uppdrag att tillsammans med universitet och högskolor utveckla
uppföljningen av kursklassificeringen.
Bättre förberedelser inför studier och arbetsliv
Inför studierna är studie- och yrkesvägledning viktig för välgrundade studie- och yrkesval.
Även under utbildningen har den betydelse, eftersom vägledningen i kombination med andra
former av stöd kan innebära att fler studenter slutför sin utbildning.
För att förbereda de studerande för det framtida arbetslivet bör universitet och högskolor
också på ett systematiskt sätt arbeta med utbildningarnas anknytning till arbetsmarknaden.
Det kan också finnas skäl för universitet och högskolor att förbättra informationen om olika
utbildningar, inte minst vad gäller kopplingen till arbetsmarknaden. Regeringen anser att det
i dag saknas en samlad bild av lärosätenas arbete med utbildningarnas
arbetsmarknadsanknytning, både vad gäller omfattning och vilka metoder som är
framgångsrika. Regeringen avser därför att ge Högskoleverket i uppdrag att kartlägga hur
lärosätena arbetar med detta.
Insatser för ökad frihet
Regeringen ser positivt på att lärosätena stärker kopplingen mellan utbildning, forskning och
innovation och att lärosätena i sina strategier utifrån detta perspektiv utvecklar
samverkansformer med det omgivande samhället.
Ökad mångfald genom stiftelsehögskolor
Regeringen anser att det finns skäl att pröva om fler statliga lärosäten bör och kan ges
möjlighet att ombildas till stiftelsehögskolor. Regeringen har därför påbörjat ett arbete i syfte
Arbetsmaterial
Jonas Lostelius
Sida 4 av 8
Dnr:
att pröva om några lärosäten skulle kunna ges möjlighet att ombildas från myndigheter till
stiftelsehögskolor.
Utbildning på forskarnivå
I enlighet med propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet (prop.
2008/09:134) utmönstrades begreppet vetenskapsområde ur högskolelagen. I
övergångsbestämmelserna angavs att högskolorna senast vid utgången av 2010 till
Högskoleverket skulle anmäla de områden vilka högskolan bedriver utbildning på
forskarnivå som uppfyller kraven i högskolelagen samt högskoleförordningen. Regeringen
konstaterar att Högskoleverket under 2010 beslutade ge MDH tillstånd att utfärda
licentiatexamen och doktorsexamen inom 6 områden.
För första gången fick högskolor under 2010 möjlighet att ansökan om tillstånd att utfärda
examen för utbildning på forskarnivå inom ett område. Regeringen välkomnar den
profilering av högskolor som detta innebär och ser positivt på att fler ansökningar prövas.
Ökningen av antalet nybörjare till utbildning på forskarnivå under 2008 och 2009 vände till
en nedgång under 2010. Antalet licentiatnybörjare har fortsatt minska. Under 2009 sjönk
antalet avlagda doktorsexamina . Nedgången har fortsatt under 2010.
Forskning
Regeringen förbereder nu nästa forsknings- och innovationsproposition, vilken är planerad
att presenteras hösten 2012.
I enlighet med vad som meddelades i forsknings- och innovationspropositionen aviseras en
ökning av resurserna för forskning med 1,1 miljarder kronor för 2012. Av detta belopp
fördelas 500 miljoner kronor till satsningar på strategiska forskningsområden och 300
miljoner kronor till lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Dessutom
fördelas 200 miljoner kronor till forskningsfinansiärerna VR, Formas, FAS och Vinnova.
Budgetpropositionen konstaterar att fördelningen av forskningsmedel skall vara
kvalitetsbaserad, mätt med resultatindikatorerna externa medel och vetenskaplig produktion
och citeringar. Resultatindikatorerna får konsekvenser dels vad gäller fördelningen av nya
medel för forskning och utbildning på forskarnivå. Dessutom sker en omfördelning av
forskningsmedel i enlighet med resultatindikatorer. Sammanlagt 1 056 miljoner kronor
omfördelas i enlighet med indikatorerna redovisade ovan.
Satsningen på strategiska forskningsområden i forsknings- och innovationspropositionen
innebär koncentrerade satsningar på forskning av hög kvalitet och av stor betydelse för
näringslivet. Strategiska satsningar görs främst med tre övergripande inriktningar: medicin,
teknik och klimat. MDH är medsökande inom området produktionsteknik.
Arbetsmaterial
Jonas Lostelius
Sida 5 av 8
Dnr:
För att stimulera nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat föreslår
regeringen att lärosätena och deras holdingbolag tilldelas särskilda medel om 19 miljoner
kronor för 2012 för att bygga upp idébanker med forskningsresultat.
Arbetsmaterial
Jonas Lostelius
Sida 6 av 8
Dnr:
Satsningar aviserade i pressmeddelanden
Total satsning om 3,8 miljarder kronor under åren 2012-2015 för högre status för läraryrket
och högre kompetens i skolan.
Karriärutvecklingsreform
Regeringen avsätter medel för en karriärutvecklingsreform med utvecklingssteg för
yrkesskickliga lärare inom grund- och gymnasieskolan. Utvecklingsstegen med eventuella
behörighetskrav ska beskrivas i skollagen. Löner och anställningsvillkor regleras av parterna
på vanligt sätt. Staten täcker kostnader för skolhuvudmännen för reformen genom ett
statsbidrag.
Lärarlyftet II
Lärarlyftet II införs, en fortbildningssatsning som innebär att lärare som har legitimation
men saknar behörighet inom något av de ämnen eller årskurser som de undervisar i ska
erbjudas utbildning för att få denna behörighet.
Fortbildningsmedel för yrkeslärare
Regeringen avsätter särskilda fortbildningsmedel för yrkeslärare för att erbjuda dessa
möjlighet att regelbundet delta i praktisk verksamhet ute på arbetsplats inom sin aktuella
bransch.
Vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL)
För perioden 2012-2014 finns 400 mnkr avsatta för vidareutbildning av obehöriga lärare, för
att dessa ska kunna nå lärarexamen. Lärosätena kan tillgodoräkna de sökandes tidigare
erfarenheter som lärare och erbjuda individualiserade utbildningar.
Rektorslyft
Frivillig fortbildning i pedagogiskt ledarskap för rektorer som genomgått den obligatoriska
rektorsutbildningen.
Forskarskolor för lärare
Vid ett antal universitet och högskolor anordnas forskarskolor för lärare. För perioden 20122014 finns 200 mnkr avsatta för dels själva utbildningen, dels delar av huvudmannens
kostnader för lärarens lön. På så sätt kan vi få fler forskarutbildade i skolväsendet.
Kvalitetssatsning på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i lärarutbildningen
med höjd ersättning
För att stärka kvaliteten på lärarutbildningen beräknas att ersättningen till VFU höjs med 94
mnkr. Av dessa medel är 40 mnkr nya för lärarutbildningen och 54 mnkr omfördelas från
övrig lärarutbildning.
Omfördelning av platser på lärarutbildningen mellan olika lärosäten
Utbildningsplatser omfördelas från lärosäten som inte har beviljats examenstillstånd för den
nya lärarutbildningens olika inriktningar till lärosäten som har godkänts i Högskoleverkets
Arbetsmaterial
Jonas Lostelius
Sida 7 av 8
Dnr:
kvalitetsprövning och har kapacitet att ta emot fler lärarstudenter. På så sätt minskar inte det
totala utbudet av lärarutbildning, trots att en del lärosäten har förlorat sina examenstillstånd
och därmed sin rätt att ge utbildningen. Efterfrågan på förskollärare grundlärare och
ämneslärare i naturvetenskap och teknik är stor. Regeringen förslår att en del av
omfördelning görs till sådana utbildningar.
Fortbildning för mattelärare
Regeringen avser att göra en särskild fortbildningssatsning för matematiklärare i
grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Satsningen ska ge lärare stöd att
utveckla elevers kunnande och förmågor i linje med nya läro-, ämnes- och kursplaner. Totalt
satsas 800 miljoner kronor 2012-2015.
Kraftfull utbyggnad av viktiga vårdutbildningar 2
Den svenska vården är i stort behov av utbildad, kompetent personal. Flera myndigheter
varnar för stora brister på läkare, sjuksköterskor och tandläkare framöver - om inte fler
personer utbildas. Regeringen har vid flera tidigare tillfällen utökat antalet platser på olika
vårdutbildningar för att möta arbetsmarknadens behov. Efterfrågan på högskoleutbildad
personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård bedöms ändå öka snabbare än tillgången,
bland annat på grund av ökat vårdbehov och ålderstrukturen bland nu yrkesverksamma.
Regeringen föreslår nu att viktiga vårdutbildningar byggs ut.
- Läkarutbildningen byggs ut med 50 nybörjarplatser 2012 och ytterligare 250 nya platser
planeras i kommande budgetpropositioner.
- Sjuksköterskeutbildningen de kommande åren bör öka till 700 fler nybörjarplatser per år.
- Specialistsjuksköterskeutbildningen byggs ut med 100 nybörjarplatser 2012.
- Tandläkarutbildningen byggs ut med 12 nybörjarplatser 2012 och ytterligare 40 platser
planeras kommande år.
De nya platserna finansieras genom omfördelning av medel.
Fler civilingenjörer ska utbildas
Svensk industri är i stort behov av välutbildade ingenjörer. Efter att intresset för
ingenjörsutbildningar under många år ha sjunkit ser vi nu ett ökat söktryck till
civilingenjörsutbildningarna. För att möta det ökade intresset bygger regeringen ut
civilingenjörsutbildningarna med 400 platser 2012 och planerar för ytterligare 200 platser
2013. De nya platserna finansieras genom en omfördelning av medel.
UFOjsr: En förutsättning för att ett lärosäte ska få nya platser är dock tillgång till platser för
verksamhetsförlagd utbildning, vilket är en utmaning för våra landsting. Detta gäller även för
utbildning av specialistsjuksköterskor, där regeringen föreslår att medel anslås för en utökning
motsvarande 100 nybörjarplatser fr.o.m. vårterminen 2012. MDH har sådan utbildning inte bara i
Södermanland och Västmanland utan även förlagd med VFU platser i Dalarna och Gästrikland.
2
Arbetsmaterial
Jonas Lostelius
Sida 8 av 8
Dnr:
Regeringen avser att återkomma i BP 2013 med förslag på närmare utformning av den
ytterligare utbyggnaden av ingenjörs- och vårdutbildningarna från detta år. (sid 69) 3
Stimulansmedel vid samgåenden mellan lärosäten
Flera lärosäten har en verksamhet som riskerar att bli känslig för omvärldsförändringar. Det
gäller till exempel lärosäten med en hög andel tredjelandsstudenter, hög andel
distansstudenter eller en stor koncentration av sitt utbildningsutbud på enskilda större
utbildningar som har fått kritik i Högskoleverkets utvärderingar, exempelvis lärar- och
sjuksköterskeutbildningar. En väg att minska sårbarheten och öka kvaliteten inom både den
högre utbildningen och forskningen är genom fler samgåenden mellan lärosäten.
Förändringar av organisationen bör bygga på lärosätenas egna bedömningar och på
frivillighet. För att öka incitamenten till frivilliga samgåenden föreslår regeringen att
stimulansmedel ska avsättas. För 2012 avsätts 20 miljoner kronor, därefter beräknas 75
miljoner kronor per år för kommande år.
Fler får stipendier
Från höstterminen 2011 ska utländska studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz
som inte deltar i utbytesprogram betala för sin utbildning i Sverige. I samband med
införandet av avgifter inrättades två stipendieprogram. Ett av stipendieprogrammen riktar
sig till särskilt kvalificerade studenter från hela världen och det andra mot de tolv länder som
Sverige har ett långsiktigt biståndssamarbete med. Regeringen föreslår nu en höjning av
biståndsprogrammet. Från att ha omfattat 30 miljoner kronor per år ökar det till 50 miljoner
kronor per år.
Tekniksprånget
För att locka elever på gymnasiets naturvetenskapliga program till högskolestudier och i
förlängningen även en karriär inom teknikområdet ska de erbjudas praktikplatser på företag
inom teknikindustrin. Regeringen föreslår att 20 mnkr avsätts under 2013.
120 miljoner till kompetensutveckling i förskolan
För att leva upp till den nya skollagens och läroplanens krav gör regeringen bedömningen att
förskolechefer och förskollärare i förskolan behöver ytterligare möjligheter att utveckla sin
kompetens. Regeringen föreslår satsningar på kompetensutveckling för förskollärare och
förskolechefer om totalt cirka 120 miljoner kronor under 20122014 inom områdena
uppföljning och utvärdering samt barn i behov av särskilt stöd.
Företagens rätt till avdrag för forskning och utveckling utvidgas
UFOjls: En möjlighet om man har dåligt söktryck är att man får satsa på att argumentera för
arbetsmarknadens behov.
3