Bilagor ärende 4 Bilaga 1 Examensmatris Nivå Högskolelagen Examen XX Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla högskoleförordningen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga För filosofie kandidatexamen med huvudområdet svenska som andraspråk ska studenten: För filosofie kandidatexamen med huvudområdet svenska som andraspråk ska studenten kunna: – Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuell forskning inom området – Visa fördjupad kunskap om flerspråkiga elevers språkutveckling under olika förhållanden, deras lärande samt hur verksamheten i förskola, skola och vuxenutbildning bäst kan utformas för att tillgodose andraspråksinlärares behov – Visa fördjupade kunskaper om vad i svenska språket som bereder andraspråksinlärare särskilt stora utmaningar, samt kunna göra tvärspråkliga jämförelser mellan svenska och andra språk som talas av olika minoritetsgrupper i Sverige. – kritiskt och självständigt identifiera, analysera och diskutera relevanta frågeställningar inom ämnesområdet – självständigt genomföra språkutvecklingsanalyser av andraspråkstalares muntliga och skriftliga produktion – göra tvärspråkliga jämförelser mellan svenska och andra språk som talas av olika minoritetsgrupper i Sverige – kritiskt granska och tillämpa metoder för att utveckla andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt För filosofie kandidatexamen med huvudområdet svenska som andraspråk ska studenten: – visa självkännedom och empatisk förmåga, – visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbet e – visa insikt om betydelsen av samverkan med andra yrkesgrupper, – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Progression Från att få grundläggande kunskaper i ämnet på nivå 1 utvecklas sedan kurserna successivt och ger studenterna fördjupade teoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i ämnet Kurserna utvecklar studenternas förmåga att ifrågasätta och förnya sina teoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i ämnet. Därigenom utvecklar de ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt, för att kontinuerligt kunna ifrågasätta det givna och kunna reflektera över relevanta forskningsresultat och sitt eget arbete förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå - följa kunskapsutvecklinge n, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 § högskolelagen [HL]) … Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forskningsoch utvecklingsarbete. Nivå Kurstitel och HP Innehåll Gemensamma kurser 1-30 hp, Svenska som andraspråk 1, SSA210 G1N Invandring och • Det mångkulturella kulturmöten, 7,5 hp, samhället och SSA205 kulturmötesfrågor • Kultur, etnicitet och identitet • Invandringen i Sverige i ett historiskt perspektiv Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Examinationer Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: • det mångkulturella samhället och kulturmötesfrågor • kultur, etnicitet och Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: – visa självkännedom och empatisk förmåga – visa förmåga att identifiera etiska aspekter inom området INL1, 7,5 högskolepoäng, inlämningsuppgifter som redovisas skriftligt och muntligt. • diskutera det mångkulturella samhället med fokus på skolan • • G1N Grammatik i ett tvärspråkligt perspektiv, 7,5 hp, SSA204 • • G1N Andraspråksinlärning, 7,5 hp, SSA200 • • • • med särskild betoning på efterkrigstiden Orsaker till migration Medias opinionsbildande roll i frågor som rör invandring och kulturmöten • • • identitet invandringen i Sverige i ett historiskt perspektiv med särskild betoning på efterkrigstiden orsaker till migration medias opinionsbildande roll i frågor som rör invandring och kulturmöten Orientering om svenskans struktur i ett tvärspråkligt perspektiv Analys av texter producerade av andraspråkstalare Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: • svenskans struktur i ett tvärspråkligt perspektiv • hur man analyserar texter producerade av andraspråkstalare Första- och andraspråksinlärning Centrala teorier om språkinlärning Tvåspråkig utveckling hos barn Inlärningsgångar och utvecklingsmönster vid språkinlärning Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: • • • resonera kring begrepp som kultur, etnicitet och identitet redogöra översiktligt för invandringens historia i Sverige – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap Betyg: Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: • använda grundläggande grammatiska begrepp vid analys av andraspråkstexter • redogöra för svenskans struktur i ett tvärspråkligt perspektiv • översiktligt beskriva olika språk i jämförelse med det svenska språket med avseende på formlära och syntax Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap TEN1, 7,5 högskolepoäng, skriftlig tentamen. • • • första- och andraspråksinlärning centrala teorier om språkinlärning tvåspråkig utveckling hos redogöra för och diskutera språktillägnande ur ett första- och andraspråksperspektiv Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap SEM1, 2,5 högskolepoäng, Fältstudie. TEN1, 5 högskolepoäng, skriftlig tentamen Betyg Godkänd (G) • • Individuella och sociala faktorers inverkan på språkinlärning tvåspråkig utbildning • • • barn inlärningsgångar och utvecklingsmönster vid språkinlärning individuella och sociala faktorers inverkan på språkinlärning tvåspråkig utbildning • • • • G1N Fonetik i ett andraspråksperspektiv, 7,5 hp, SSA202 • • • • Grundläggande fonetisk terminologi Svensk fonologi och ortografi i tvärspråkligt perspektiv Övningar i att analysera och beskriva talad svenska IPA-alfabetet Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: • grundläggande fonetisk terminologi • svensk fonologi och ortografi i tvärspråkligt perspektiv • hur man kan analysera och beskriva talad svenska • IPA-alfabetet eller Väl Godkänd . beskriva typiska inlärningsgångar och utvecklingsmönster vid andraspråksinlärning använda och förklara centrala begrepp inom området diskutera faktorer som påverkar förmågan att tillägna sig språk i olika åldrar redogöra för och diskutera olika undervisningsmodeller för tvåspråkig utbildning Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: • redogöra för grundläggande terminologi inom allmän fonetik • redogöra för svenskans ljudstruktur i ett tvärspråkligt perspektiv • beskriva och analysera inlärares talproduktion • använda internationella fonetiska alfabetet (IPA) TEN1 är betygsavgörande för VG – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap SEM1, 2,5 högskolepoäng, fältstudie och muntliga uppgifter, endast betyget Godkänd (G) TEN1, 5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) TEN1 är betygsavgörande för VG • • Gemensamma kurser 31-60 hp, Svenska som andraspråk 2, SSA212 G1F Att lära på sitt andraspråk, • Språk- och 7,5 hp, SSA201 kunskapsutvecklande arbetssätt • Litteracitetsutveckling i ett andraspråksperspektiv • Språkets roll i ämnesundervisning utifrån ett genreperspektiv • Läromedelsanalys ur ett andraspråksperspektiv Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om • • • • Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: • språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt litteracitetsutveckling i ett andraspråksperspektiv språkets roll i ämnesundervisning utifrån ett genreperspektiv läromedelsanalys ur ett andraspråksperspektiv förklara förhållandet mellan ljudskick och stavning i ett tvärspråkligt perspektiv stödja andraspråksinlärar e i deras utveckling av svenskt uttal • • • • redogöra för hur lärande på ett andraspråk går till och diskutera språkets betydelse för kunskapsutveckling en exemplifiera och diskutera hur man kan arbeta språkoch kunskapsutvecklande belysa läs- och skrivutveckling i ett andraspråksperspektiv diskutera språkets roll i ämnesundervisningen utifrån ett genreperspektiv analysera läromedel ur ett andraspråks- – visa självkännedom och empatisk förmåga – visa förmåga att identifiera etiska aspekter inom området – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap INL1, 7,5 högskolepoäng, inlämningsuppgifter som redovisas muntligt och skriftligt Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) perspektiv Språkutvecklingsanalys, 7,5 hp, SSA209 • • • Sociolingvistiska perspektiv på flerspråkighet, 7,5 hp, SSA208 • • • • • Performansanalys av andraspråksinlärares skriftliga produktion Fältstudie av andraspråksinlärares muntliga produktion Inlärningsgångar för olika språkliga nivåer Sveriges språkliga mångfald och framväxten av nya sätt att tala svenska bland unga i det flerspråkiga Sverige Språkliga praktiker och ungas identitetskonstruktioner Attityder till språk och språkanvändning Språkliga kategoriseringar, språkideologier, språkpolitik och språkplanering Språkbevarande eller språkbyte Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: • • Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: • hur man bedömer andraspråksinlärares språkliga nivå och utveckling inlärningsgångar för olika språkliga nivåer Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: • Sveriges språkliga mångfald och framväxten av nya sätt att tala svenska bland unga i det flerspråkiga Sverige • språkliga praktiker och ungas identitetskonstruktioner • attityder till språk och språkanvändning • språkliga kategoriseringar, språkideologier, utföra grundläggande analys av en andraspråksinlärar es skriftliga och muntliga produktion och bedöma den språkliga nivån och utvecklingen • göra andraspråksinläraren medveten om sin egen språkutveckling • redovisa inlärningsgångar för olika språkliga nivåer Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: • redogöra för och diskutera två- och flerspråkighet utifrån ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv • analysera språkanvändning hos flerspråkiga individer • redogöra för och förklara centrala aspekter av språkpolitik, – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap SEM1, 2,5 högskolepoäng, Fältuppgift som redovisas muntligt och skriftligt. Betyg: Godkänd (G) TEN1, 5 högskolepoäng, skriftlig tentamen Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) TEN1 är således betygsavgörande för VG – visa självkännedom och empatisk förmåga – visa förmåga att identifiera etiska aspekter inom området – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap INL1, 7,5 högskolepoäng, Inlämningsuppgifter som redovisas skriftligt och muntligt Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) • Litteratur i andraspråksundervisning 7,5 hp, SSA206 • • • Orientering om litteratur i ett andraspråksperspektiv Analys av samtida och äldre litteratur från olika kulturer Diskussion om hur litteraturen kan tillämpas praktiskt i andraspråksundervisning Gemensamma kurser 61-90, Svenska som andraspråk 3 G2E Teori och metod i • Teori och metod andraspråksforskning, 7,5 • Centrala metodologiska hp och ämnesteoretiska begrepp • Analys och kritisk granskning av artiklar inom andraspråksforskningen • Andraspråksforskning ur ett historiskt perspektiv • Forskningens relevans för skolans praktik språkpolitik och språkplanering språkbevarande eller språkbyte Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: språkideologier och attityder till språk och språkfrågor • med vetenskaplig hållning redogöra för, diskutera och analysera sociolingvistiska fenomen Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: • • • • skönlitteratur i ett andraspråksperspektiv samtida och äldre litteratur från olika kulturer hur litteraturen kan användas i andraspråksundervisning i olika syften och sammanhang Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: • centrala metodologiska och ämnesteoretiska begrepp • hur man analyserar och kritiskt granskar artiklar inom andraspråksforskningen • andraspråksforskning ur ett historiskt perspektiv • forskningens relevans för skolans praktik • diskutera skönlitteratur i ett andraspråksperspektiv ge exempel på hur skönlitteratur kan användas i andraspråksundervisning i olika syften och sammanhang Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: • använda och förklara centrala metodologiska och ämnesteoretiska begrepp • beskriva, diskutera och kritiskt granska studier inom andraspråksforskni ngen ur ett forskningsmetodologiskt perspektiv • diskutera styrkor och begränsningar – visa förmåga att identifiera etiska aspekter inom området – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap INL1, 7,5 högskolepoäng, Inlämningsuppgifter som redovisas skriftligt och muntligt. – visa förmåga att identifiera etiska aspekter inom området – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap INL1, 4 högskolepoäng, betyg, Inlämningsuppgift. SEM1, 3,5 högskolepoäng, muntliga och skriftliga seminarieuppgifter. Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För att erhålla betyget Väl • G2F ? Forskning om undervisning, lärande och bedömning i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp • • • Uppsats i svenska som andraspråk, 15 hp • • Forskning om klassrumsinteraktion, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och bedömning av andraspråksutveckling Forskning om språkliga dimensioner i ämnesundervisningen Forskning om förutsättningar för och effekter av olika tvåspråkiga undervisningsprogram Forskningsprocessen Planering och genomförande av en vetenskaplig uppsats med olika tillvägagångssätt och metodval diskutera vilken betydelse forskningsresultate n har för andraspråksundervisningen Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: • forskning om klassrumsinteraktion, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och bedömning av andraspråksutveckling • forskning om språkliga dimensioner i ämnesundervisningen • forskning om förutsättningar för och effekter av olika tvåspråkiga undervisningsprogram Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: • använda och förklara centrala begrepp inom området • analysera, diskutera och kritiskt granska relevant forskning • diskutera möjliga tillämpningar av relevanta teorier i det flerspråkiga klassrummet Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: • forskningsprocessen Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: • självständigt genomföra en vetenskaplig Godkänd (VG) på delkursen krävs att den studerande har uppnått detta betyg på både INL1 och SEM1. – visa förmåga att identifiera etiska aspekter inom området – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap INL1, 4 högskolepoäng, Inlämningsuppgift/e r som redovisas skriftligt och muntligt. SEM1, 3,5 högskolepoäng, Muntliga och skriftliga seminarieuppgifter. Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För att erhålla betyget Väl Godkänd (VG) på delkursen krävs att den studerande har uppnått detta betyg på både INL1 och SEM1. – visa förmåga att identifiera etiska aspekter inom området – visa förmåga att UPS1, 15 högskolepoäng, Uppsats Betyg: Godkänd (G) • • med utgångspunkt i kunskapsområdet svenska som andraspråk. försvarande av examensarbete vid ventileringstillfälle kritiskt granska och diskutera ett vetenskapligt arbete vid ventileringstillfälle • • hur man planerar och genomför en vetenskaplig uppsats med utgångspunkt i kunskapsområdet svenska som andraspråk hur man kritiskt granskar och diskuterar ett vetenskapligt arbete • • • • • Gemensamma kurser 91-120, Svenska som andraspråk 4 A1N Svenska som andraspråk 4, Kursen består av en obligatorisk 30 hp uppsatsdel om 15 hp. I denna kurs författar studenten under handledning en vetenskaplig uppsats som ventileras på ett seminarium där studenten även opponerar på en annan students Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: • Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: • hur man kan relatera litterära verk till allmänna frågor om undersökning formulera relevanta frågeställningar inom kunskapsområdet svenska som andraspråk söka ut och använda relevanta källor anta en vetenskaplig hållning och diskutera vetenskapsteoretiska och forskningsmetodol ogiska problem inom svenska som andraspråk välja lämpligt teoretiskt ramverk och lämplig metod utifrån syfte och forskningsfrågor analysera, resonera kring och dra slutsatser om en vetenskaplig undersökning kunna relatera aktuella litterära verk som läses på kursen till allmänna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap eller Väl Godkänd (VG) INL1, 10 högskolepoäng, Skriftliga inlämningsuppgifter Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd uppsats. Förutom uppsats ingår även en delkurs på 15 hp enligt nedan. Delkurs 1: Litteratur i ett andraspråksperspektiv, 15 hp Delkurs 2: Uppsats, 15 hp • • • tvåspråkighet och kulturmöten, hur samtida litteratur från olika kulturer förhåller sig till äldre litterära genrer och traditioner, hur man på ett genomstänkt sätt kan använda skönlitteratur i andraspråksundervisning , hur man skriver ett längre vetenskapligt arbete med höga krav på vetenskaplighet, språkbehandling och formalia. • • • frågor om tvåspråkighet och kulturmöten, kunna diskutera hur samtida litteratur från olika kulturer förhåller sig till äldre litterära genrer och traditioner, på ett genomstänkt sätt kunna använda skönlitteratur i andraspråksunderv isning, kunna skriva ett längre vetenskapligt arbete med höga krav på vetenskaplighet, språkbehandling och formalia. (VG), UPS1, 15 högskolepoäng, Uppsats Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) ÖVN1, 5 högskolepoäng, muntliga presentationer Betyg: Godkänd (G) UPS1 är betygsavgörande för VG Examensbeskrivning Sida 1 av 1 Dnr: 2.1.4-399/11 Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Svenska som andraspråk Bachelor of Arts in Swedish as a Second Language Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-xx-xx. Utbildningsnivå Kandidatexamen avläggs på grundnivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 §§ högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Filosofie kandidatexamen med huvudområdet svenska som andraspråk uppnås efter det att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet svenska som andraspråk, varav minst 30 högskolepoäng på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. I kursfordringarna om 180 högskolepoäng får högst 15 högskolepoäng på avancerad nivå ingå. Bilaga 3 Namn Akademisk Tillsvidare/ Anställninge titel visstidsns anställd omfattning i procent Anna Aranki adjunkt Annaliina Gynne visstid Uppskattad Kommentar tid inom ämnet, % av anställning, ht 2011 Uppskattad tid inom ämnet, % av anställning, vt 2011 75 0 adjunkt/doktor tillsvidare and 100 0 Birgitta Jansson adjunkt tillsvidare 100 0 Brigitte Harms adjunkt visstid 100 45 Christina Hedman lektor tillsvidare 65 0 Eva Sundgren docent tillsvidare 100 0 Gerrit Berends 100 30 50 Ingrid Wiklund adjunkt/doktor tillsvidare and lektor tillsvidare 25-50 25 50 Kamilla György Ullholm lektor 50 0 Karin Sheikhi adjunkt/doktor tillsvidare and 100 0 Marie Nelson lektor visstid 20 0 Natalia Ganuza lektor tillsvidare 100 100 Olof Rubenson adjunkt tillsvidare 100 15 15 Saga Östmar adjunkt tillsvidare 30 15 30 Samira Hennius adjunkt/doktor tillsvidare and 100 0 Thomas Asklund adjunkt 100 15 visstid tillsvidare 0 undervisar på kurser i svenska som främmande språk 0 undervisar på kurser i finska utöver avhandlingsarbetet 0 undervisar på uppdragsutbildning för modersmålslärare 30 tjänstledig undervisar på uppdragsutbildning för modersmålslärare, samt på kurser om flerspråkighet inom kandidatprogrammet i svenska 20 ämnesansvarig för svenska som andraspråk fr.o.m. ht 2011, examinator på uppsatser i SvA 0 anställd fr.o.m. ht 11, undervisar på uppdragsutbildning för modersmålslärare 10 kommer att leda det högre seminariet i svenska som andraspråk ht 2011, uppsatshandledning 0 undervisar på kurser i Skandinavistik/svenska som främmande språk) tjänstledig 0 avhandlingsarbete och undervisning på kurser i svenska som främmande språk 15 undervisar på didaktikkurser inom ämnet som erbjuds som en del av lärarprogrammet Bilaga ärende 05 Utbildningsplan Ämneslärarprogrammet med inriktning gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng Sida 1 av 13 Dnr: MDH 2.1.2-384/11 Programkod: GAM02 mot arbete i Secondary Education Programme with a specialisation in teaching in the upper-secondary school, 300-330 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-05-26 och gäller för utbildning som ges efter 2011-07-01. Utbildningsplanen är reviderad 2011-mm-dd. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan vänder sig till studerande som vill arbeta i gymnasieskolan. Den studerande kan välja mellan ett antal olika ämneskombinationer som erbjuds. Genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska studenten tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga gymnasieskolans mål samt medverka till utveckling av verksamheten. Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. För att uppnå ämneslärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8 § i Högskolelagen. Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för ämneslärarexamen angivna nedan under denna rubrik (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten – visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också – visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, – visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, – visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, – visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, – visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och – visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Sida 2 av 13 Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten – visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, – visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, – visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, – visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, – visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, – visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, – visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, – visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, – visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, – visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, – visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och – visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten – visa självkännedom och empatisk förmåga, – visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, – visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i engelska. Engelskspråklig litteratur/samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Sida 3 av 13 Särskild behörighet Områdesbehörighet 6c: Engelska B, Samhällskunskap A. Utöver dessa behörighetskurser gäller följande behörighetskurser beroende på val av undervisningsämne: Behörighetskurs för undervisningsämnet Matematik Matematik D Behörighetskurs för undervisningsämnet Moderna språk Aktuellt språk steg 3 Behörighetskurser för undervisningsämnet Samhällskunskap Matematik B Samhällskunskap B Urval Betygsurval 60 %, provurval 40 % tillämpas. Innehåll och struktur Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar 300/330 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: • utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng, • ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan omfattande minst 180-210 högskolepoäng i två ämnen, • verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne, • samt två självständiga arbeten (examensarbeten) om vardera minst 15 högskolepoäng. Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningsvetenskapliga kärnan Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande yrkesutövningen och omfattar 60 högskolepoäng med följande innehåll: • skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, • läroplansteori och didaktik, • vetenskapsteori och forskningsmetodik, • utveckling, lärande och specialpedagogik, • sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, • bedömning och betygsättning, och • utvärdering och utvecklingsarbete. Sida 4 av 13 Ämnes- och ämnesdidaktiska studier De ämnes- och ämnesdidaktiska studierna omfattar kurser i skolväsendets ämnen. För gymnasieskolan (300/330 högskolepoäng) erbjuds följande ämnen: • Engelska • Matematik • Samhällskunskap • Svenska • Svenska som andraspråk För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska de ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta ämnesstudier i två undervisningsämnen. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. För svenska och samhällskunskap krävs alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna ingår bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas: • Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning • Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet • Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument • Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik • Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant • Utvärdering Studierna i området/ämnet knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker inom relevant ålderskategori och skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: • Undervisning med eget ansvar under handledning • Observationer, intervjuer och enkäter i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i förskolans/skolans vardag • Auskultationer i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag • Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar om tillfälle erbjuds Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till de progressiva bedömningskriterierna för VFU framskrivna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Sida 5 av 13 Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G). Övriga kurser betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i ämneslärarprogrammet illustreras i programtablån och i programschemat finns en detaljerad översikt när kurserna ges. I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Detta utbud är öppet för studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare. Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder till ett CV i form av en praktisk yrkesteori. Studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands. Samverkan med fältskolan För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under hela sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och teori att samverka. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning. För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i skola får studenten tillfälle att fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet. I lärarutbildarlaget utvecklar studenten tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för yrkets frågor och komplexitet. Anknytningen till förskola/skola blir en sammanhållande röd tråd för studenten under hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna funktion ansvarar fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels genom det gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFU-kurserna. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. Sida 6 av 13 Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier samt verksamhetsförlagda studier. Det självständiga arbetet i ämneslärarprogrammet inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera. De självständiga arbetena genomförs inom ramen för vardera ämnesfördjupningen. Sida 7 av 13 Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av tablå Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån nedan. Möjliga ämneskombinationer 300 hp Svenska 120 hp/Engelska 90 hp Svenska 120 hp/Svenska som andraspråk 90 hp Samhällskunskap 120 hp/Engelska 90 hp Samhällskunskap 120 hp/Matematik 90 hp Engelska 120 hp/Svenska som andraspråk 90 hp Matematik 120 hp/Engelska 90 hp Termin 1 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation och villkor, 7,5 hp Läroplansteori och allmändidaktik, 7,5 hp Termin 2 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Matematik, Svenska, Samhällskunskap eller Engelska Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Termin 3 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Matematik, Engelska eller Svenska som andraspråk Termin 5 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Matematik, Svenska, Samhällskunskap eller Engelska Termin 4 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp hp Matematik, Engelska eller Svenska som andraspråk Termin 6 Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Sida 8 av 13 Termin 7 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Matematik, Engelska eller Svenska som andraspråk varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Termin 9 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Matematik, Svenska, Samhällskunskap eller Engelska varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Termin 8 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Matematik, Svenska, Samhällskunskap eller Engelska Termin 10 Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15 hp Sida 9 av 13 Möjliga ämneskombinationer 330 hp Samhällskunskap 120 hp/Svenska 120 hp Termin 1 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation och villkor, 7,5 hp Läroplansteori och allmändidaktik, 7,5 hp Termin 2 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Samhällskunskap Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Termin 3 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Svenska Termin 5 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Samhällskunskap Termin 4 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp hp Svenska Termin 6 Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Termin 7 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Svenska Termin 9 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Samhällskunskap Termin 8 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Svenska varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Termin 10 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Samhällskunskap varav självständigt (examensarbete) om 15 hp ingår arbete Sida 10 av 13 Termin 11 Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15 hp Sida 11 av 13 Val inom programmet För student antagen till ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan gäller obligatoriska studier enligt programtablå. Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in the upper-secondary school, 300/330 credits) För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng och omfatta ämnesstudier i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Sida 12 av 13 Kvalitetssäkring Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet. Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd och akademiråd. I dessa råd diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande frågor för akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt utbildningsutskottets sammanträden. Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för programmets kvalitet och utveckling. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och välfärd. Inom den prioriterade inriktningen Didaktik och interkulturell kommunikation finns fyra kluster som är av speciellt intresse för lärarutbildningen; Barn och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Svenskämnets och de moderna språkens didaktik; UVK och samhällsorienterade ämnenas didaktik, samt skolans styrning, ledning och utvärdering. Inom värdakademin innebär samverkansmiljön Didaktik och Interkulturell kommunikation en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan. Samverkan Ämneslärarprogrammet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns RUC Mälardalen, Södermanland och Västmanlands läns regionala utvecklingscentrum för skolutveckling och lärarutbildning. RUC Mälardalen är ett samverkansorgan för förskolans/skolans område som i nära samverkan med utbildningsvetenskapliga nämnden fördjupar samverkan mellan kommuner/friskola och högskolan avseende skolutveckling och forskning. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har ämneslärarprogrammet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland, Västmanland och Södertälje kommun. Lärarutbildningen bedriver nära samarbete med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Sida 13 av 13 Internationalisering Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är: − Minor Fields Studies (MFS), − avtalsplats genom Mälardalens högskola och − VFU och/eller datainsamling till självständigt arbete utomlands, För mer information kontakta internationaliseringsansvarig på respektive akademi. Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Jämlikhet Ämneslärarprogrammet verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv genomsyrar även innehåll och undervisning i ämneslärarprogrammet. Genom att själv uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet förhållningssätt kring dessa frågor. Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område. Bilaga ärende 6 Examensbeskrivning Sida 1 av 2 MDH 2.1.4-383/11 Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts in Secondary Education with a Specialisation in Teaching in the Upper-Secondary School Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-05-26 och träder i kraft 2011-07-01. Examensbeskrivningen är reviderad 2011-mm-dd. Utbildningsnivå Ämneslärarexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 §§ högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Student som fullgjort kursfordringar om 300/330 högskolepoäng enligt utbildningsplanens programschema eller motsvarande uppfyller kraven för examen. Utbildningsvetenskaplig kärna, 60 högskolepoäng/Core Education Subjects, 60 credits I utbildningen ska studierna anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: - - skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. Sida 2 av 2 MDH 2.1.4-383/11 Ämnes- och ämnesdidaktiska studier, 225 högskolepoäng eller, när så krävs, 255 högskolepoäng/Subject and subject-based teaching and learning studies 225 credits, or when required, 255 credits Utbildningen ska omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 högskolepoäng eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Minst en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng ska ingå. I utbildningen ska studierna omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier. Nedan förtecknas undervisningsämnen vid Mälardalens högskola. Eventuella krav utöver de nationella, anges vid respektive ämne. Engelska/English För undervisning i engelska ska studier om minst 7,5 högskolepoäng ingå förlagda till aktuellt språkområde eller motsvarande. Matematik/Mathematics Krav enligt de nationella reglerna. Samhällskunskap/ Social Science Studier i statsvetenskap omfattande 75 högskolepoäng samt 30 högskolepoäng sociologi och 15 högskolepoäng ekonomisk historia eller studier i samhällskunskap omfattande 120 högskolepoäng. Svenska/Swedish Studier i svenska språket och litteraturvetenskap omfattande 120 högskolepoäng. Svenska som andraspråk/Swedish as a Second Language Krav enligt de nationella reglerna. Verksamhetsförlagd utbildning, 30 högskolepoäng/Placement, 30 credits Verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng ska ingå, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Självständigt arbete (examensarbete), 30 högskolepoäng/Independent project (degree project), 30 credits För ämneslärarexamen ska studenten fullgjort minst ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng eller minst två självständiga arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. I ett examensarbete präglat av ett vetenskapligt förhållningssätt, ska studenten visa att han/hon kan tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i läraryrket. Bilaga ärende 7 Utbildningsplan Sida 1 av 10 Programkod: GFM01 Inriktningskod: ESTE Drn: Förskollärarprogrammet med estetisk inriktning, 210 högskolepoäng Early Years Education Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-XX-XX och gäller för utbildning som ges efter 2012-01-01. Förskollärarprogrammet vänder sig till studerande som vill arbeta inom förskolans verksamhet. Genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska studenten tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga förskolans mål samt kunna medverka till utvecklingen av verksamheten. Mål För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. För att uppnå förskollärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8 § i Högskolelagen. Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för förskollärarexamen angivna nedan under denna rubrik (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). Kunskap och förståelse För förskollärarexamen ska studenten – visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, – visa sådana förskoledidaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, – visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling, – visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning, – visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, – visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, – visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, – visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och – visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Sida 2 av 10 Färdighet och förmåga För förskollärarexamen ska studenten – visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas, – visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, – visa förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling, – visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling, – visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, – visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med vårdnadshavare, – visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, – visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn, – visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, – visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, – visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och – visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För förskollärarexamen ska studenten – visa självkännedom och empatisk förmåga, – visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare, – visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Sida 3 av 10 Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråkig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Särskild behörighet Områdesbehörighet 6a: En B, Nk A, Sh A. Undantag medges från kravet på En B. Urval Betygsurval 60 %, provurval 40 % tillämpas. Innehåll och struktur Förskollärarprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: • förskolepedagogiskt område 120 högskolepoäng, vari ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng ingår, • utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng, • verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i det förskolepedagogiska området som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Progressionen i förskollärarutbildningen Förskollärarprogrammet i Nacka har musik och dans som estetisk profil. Denna estetiska profil, där dans och musik som estetiska uttrycksformer särskilt används som pedagogiska verktyg, genomsyrar hela utbildningen. Ämnesinnehållet i kurserna är relaterat till teorier om barns lek och lärande genom estetiska lärprocesser och uttrycksformer. Programmet består av tre delar, där det i första delen handlar om att grundlägga; i den andra att befästa; och i den tredje att fördjupa kunskaper och färdigheter och förmågor att självständigt arbeta som förskollärare i en omvärld i ständig förändring. I den grundläggande delen introduceras förskolan ur olika perspektiv och studenten får möjlighet att grundlägga kunskaper för den kommande yrkesrollen, dess kontext och uppdrag i ett mer övergripande sammanhang. Grundläggande teorier kring lärande, utveckling och utbildning sätts i relation till både den enskilde studenten, förskolan och förskolebarnet. I den andra delen befäster och utvecklar den studerande kunskaper, färdigheter och förmågor som rör olika ämnesområden, didaktisk kompetens, professionen och vetenskapligt förhållningssätt. Studenten grundlägger kunskaper inom olika ämnesområden som är relevanta för förskollärarens uppdrag samt befäster de kunskaper som rör förskolans pedagogik och didaktik. Här möter den studerande ett innehåll som tydligare riktar sig mot gruppen av olika barn och läraren som professionell didaktiker i förskolan. Den tredje och fördjupande delen innebär att studenten återigen möter förskolans olika lärandemiljöer och får genom analyser och kritisk granskning relatera dessa till kvalitet, Sida 4 av 10 utvärdering och utveckling. Förmågan att leda och styra en pedagogisk verksamhet med dess komplexitet kräver också fördjupat kunnande kring förskolans uppdrag ur olika perspektiv, vilket denna del möjliggör. Här fördjupas även didaktiken inom de olika ämnesområdena. Studenten visar på sin fördjupade kunskap genom att visa på sin självständighet för det kommande yrket, mot bakgrund av de tidigare kurserna i programmet, genom att dels genomföra ett självständigt vetenskapligt arbete men även kunna visa på sina kunskaper och förmågor som kräver samverkan i förskolan i både specifika och allmänna sammanhang. Utbildningsvetenskaplig kärna Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för förskollärare. Kurserna anknyter till den kommande yrkesutövningen med följande innehåll: • skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, • läroplansteori och didaktik, • vetenskapsteori och forskningsmetodik, • utveckling, lärande och specialpedagogik, • sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, • uppföljning och analys av lärande och utveckling, och • utvärdering och utvecklingsarbete. Förskolepedagogiskt område Det förskolepedagogiska området omfattar kurser som ger goda kunskaper om barns utveckling och lärande, förskolans organisation och dess fostrande uppdrag samt ämnesdidaktiska kunskaper inom olika områden knutna till förskoleverksamhet såsom läsoch skrivinlärning, matematikinlärning, barns kommunikation och språkutveckling samt praktiska och estetiska lärprocesser. Leken som pedagogiskt verktyg betonas genomgående då leken har stor betydelse för barns kunskapsutveckling och omvärldsförståelse. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och det förskolepedagogiska området ingår bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas: • ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning • ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet • verksamhetsplanering/Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument • exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik • bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant • utvärdering Studierna knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till det förskolepedagogiska området och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan. Sida 5 av 10 Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är förlagd till relevant ålderskategori och verksamhet/skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: • Planering och genomförande av pedagogisk aktivitet med eget ansvar under handledning • Observationer, intervjuer och enkäter i samband med föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i förskolans vardag • Auskultationer i samband med verksamhet, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i förskolans vardag • Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar när tillfälle erbjuds Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till de progressiva bedömningskriterierna för VFU framskrivna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G). Övriga kurser betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i förskollärarprogrammet illustreras i programtablån och i programschemat finns en detaljerad översikt när kurserna ges. I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Dessa föreläsningar är öppna för studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare. Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder till ett CV i form av en praktisk yrkesteori. Studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands. Samverkan med fältskolan För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under hela sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och teori att samverka. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning. För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i förskola/skola får studenten tillfälle att fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet i fältskolan. I lärarutbildarlaget utvecklar studenten tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för Sida 6 av 10 yrkets frågor och komplexitet. Anknytningen till förskola blir en sammanhållande röd tråd för studenten under hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna funktion ansvarar fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels genom det gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFUkurserna. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan, det förskolepedagogiska området samt verksamhetsförlagda studier. Det självständiga arbetet i förskollärarprogrammet omfattar 15 högskolepoäng och genomförs som ett sammanhållet arbete på avancerad nivå. Sida 7 av 10 Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av tablå Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för förskollärarprogrammet, kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån nedan. År 1 Grundläggande studier Termin 1. Förskolan i samhället UVK 1 o. 2 VFU 1 Utb. org Lp-teori o. villkor Didaktik 7,5 hp 7,5 hp7,5 hp Fältstudier År 2 År 3 Befästande studier Termin 3. Förskolans ämnesinnehåll FÖ-ped Estetik Natur o. Barns och etik teknik språk 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp Fältstudier Fältstudier Fältstudier Ma i förskolan 7,5 hp Fältstudier Fördjupande studier Termin 5. Ämnesmässig fördjupning FÖ-ped UVK 5 Språk o. Ma i Kvalitativ Utv. arb. kultur förskolan fö. miljö och utvärd 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp Fältstudier Fältstudier Fältstudier År 4 FÖ-ped Barndom, hist-samtid 7,5 hp Fältstudier Fältstudier Fördjupning på grundnivå och avancerad nivå Termin 7. Samverkan och forskning i förskolan FÖ-ped UVK 8 FÖ-ped Förskolan i Forsk.metod Självständigt samverkan förskollärare examensarbete 7,5 hp 7,5 hp 15 hp Fältstudier Fältstudier Grundläggande studier Termin 2. Förskolebarnet UVK 3 FÖ-ped Utb.vet Barns utveckling och lärande i FÖ 7,5 hp 15 hp Fältstudier Fältstudier UVK 4 Uppföljning o. analys 7,5 hp Fältstudier Befästande studier Termin 4. Förskolans pedagogik och didaktik FÖ-ped VFU 2 Förskolans pedagogik Barns utv. och och didaktik lärande 7,5 hp 15 hp 7,5 hp Fältstudier Fältstudier Fördjupning på grundnivå och avancerad nivå Termin 6. Att leda och stödja i förskolan UVK 6 och 7 VFU 3 Special Social rel. pedagogik konflikt o. 15 hp 7,5 hp ledarskap 7,5 hp Fältstudier Fältstudier Sida 8 av 10 Val inom programmet För student antagen till förskollärarprogrammet gäller obligatoriska studier enligt programtablå. Student på förskollärarprogrammet garanteras plats på kurser omfattande 30 hp per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen: - Förskollärarexamen (Bachelor of Arts in Early Years Education) För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: studier inom det förskolepedagogiska området om 120 högskolepoäng, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet. För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom det förskolepedagogiska området. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet. Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd och akademiråd. I dessa råd diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande frågor för Sida 9 av 10 akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt utbildningsutskottets sammanträden. Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för programmets kvalitet och utveckling. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och välfärd. Inom dessa finns fyra kluster som är av speciellt intresse för lärarutbildningen; Barn och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Svenskämnets och de moderna språkens didaktik; UVK och samhällsorienterade ämnenas didaktik, samt skolans styrning, ledning och utvärdering. Inom värdakademin innebär samverkansmiljön Didaktik och Interkulturell kommunikation en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan. Samverkan Förskollärarprogrammet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns Regionalt Utvecklings Centrum Mälardalen (RUC), Södermanland och Västmanlands läns regionala utvecklingscentrum för skolutveckling och lärarutbildning. RUC Mälardalen är ett samverkansorgan för förskolans/skolans område som i nära samverkan med fakultetsnämnden fördjupar samverkan mellan kommuner/friskolor och högskolan avseende skolutveckling och forskning. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har förskollärarprogrammet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland, Västmanland och Södertälje kommun. Lärarutbildningen bedriver nära samarbete med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda förskollärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Internationalisering Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är: − Minor Fields Studies (MFS), − avtalsplats genom Mälardalens högskola och − VFU och/eller datainsamling till det självständiga arbetet utomlands, För mer information kontakta samordnare för internationalisering på respektive akademi. Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Sida 10 av 10 Jämlikhet Förskollärarprogrammet verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv genomsyrar även innehåll och undervisning i förskollärarprogrammet. Genom att själv uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet förhållningssätt kring dessa frågor. Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område. Bilaga ärende 8 Arbetsmaterial Jonas Lostelius Sida 1 av 8 Dnr: Budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1) - Utbildning och universitetsforskning (Utgiftsområde 16) Hela budgetpropositionen finns på: http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/55/29/4e28d19b.pdf Efter sammanfattningen av avsnitt 3.6 ”Universitet och högskolor” följer en uppräkning av de satsningar som aviserats i pressmeddelanden. Sammanfattning från större delen av avsnittet 3.6 ”Universitet och högskolor” (sid 60-) Regeringens mål är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Utbildning på grund- och avancerad nivå Insatser för ökad kvalitet Regeringens bedömning är att en minskning av antalet sökande är att vänta inom de närmaste åren, då ungdomskullarnas storlek minskar kraftigt. De senaste 20 årens kraftiga explosion av antalet helårsstudenter har lett till att fokus har legat på antalet platser framför ökad utbildningskvalitet. Regeringen bedömer att dagens totala dimensionering är rimlig givet de minskande ungdomskullarna. Tillkommande resurser ska användas till att höja kvaliteten på befintlig utbildning. Humaniora och samhällsvetenskap För utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap har den lärarledda tiden minskat, parallellt med att studentgrupperna har ökat. Den låga andelen lärarledd tid är sannolikt en bidragande orsak till den låga genomströmningen inom dessa områden. Regeringen beräknar en kvalitetssatsning om 400 miljoner kronor 2013, genom höjda ersättningsbelopp för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Denna ökning innebär att ersättningsbeloppet per helårsstudent ökar med ca 1600 kronor eller drygt 7 procent 2012 jämfört med 2011. Från och med 2013 skulle ökningen motsvara 6500 kronor eller ca 30 procent jämfört med 2011. Renodlade roller för myndigheterna Med anledning av Högskoleverkets ansvar för kvalitetssäkring och tillsyn bör myndighetens uppdrag renodlas till att omfatta den granskande verksamheten. Vidare bör Verket för högskoleservice (VHS), Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) och delar av Högskoleverkets verksamhet sammanföras till en ny, samlad myndighet med ansvar för verksamhet av väsentligen service- och Arbetsmaterial Jonas Lostelius Sida 2 av 8 Dnr: samordningskaraktär. På så sätt kan en effektiv och tydlig ansvarsfördelning skapas, där den granskande verksamheten skiljs från främjande verksamhet och service. En särskild utredare har därför fått i uppdrag att förbereda och lämna förslag till de åtgärder som behövs för genomförandet av en ändamålsenlig och effektiv organisering av de verksamheter som för närvarande bedrivs vid Högskoleverket, VHS och IPK. Utredaren ska delredovisa sitt uppdrag senast den 16 januari 2012, och den nya myndighetsstrukturen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 2013. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Resurstilldelning utifrån kvalitet Lärosäten med utbildningar som vid en kvalitetsutvärdering ges högsta omdömet uppmuntras och får bekräftelse genom en ökad resurstilldelning. Den kvalitets-baserade resurstilldelningen ska påbörjas 2013 och beräknas då omfatta 95 miljoner kronor. Dessa medel kommer att baseras på utbildningsutvärderingar genomförda av Högskoleverket t.o.m. sommaren 2012. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen är avsedd att vara fullt utbyggd 2015 och beräknas då omfatta 295 miljoner kronor årligen. Studenter som inte är aktiva Det finns uppgifter som tyder på att en betydande andel av de studenter som har antagits till högskoleutbildning har en låg aktivitetsnivå eller inte är aktiva alls. Det kan finnas flera förklaringar till att studenter inte tar poäng, men omfattningen av inaktiva studenter kan även tyda på att lärosätena har svårigheter att föra korrekta uppgifter över vilka studenter som deltar i undervisningen. Enligt regeringens uppfattning bör avräkningen av helårsstudenter mot takbeloppet göras för personer som aktivt deltar i studier. Det är mot denna bakgrund viktigt att lärosätena har interna rutiner för kontrollen av att studenter som inte deltar i utbildningen inte heller ingår i avräkningen mot takbelopp. 1 Regeringen beräknar att 440 miljoner kronor dras in från lärosätenas grundutbildningsanslag från och med 2013. Detta motsvarar ca hälften av ersättningen för studenter som inte har tagit några poäng. Dessa medel bör återföras till universitet och högskolor i form av kvalitetsförstärkningar. Högskolans utbildningsuppdrag Centralt för att en utbildning ska anordnas av högskolan är att det är akademisk nivå på det studenterna ska tillgodogöra sig under utbildningen. Lärosätena ansvarar för att den akademiska kvaliteten upprätthålls och Högskoleverket ansvarar för nationell kvalitetssäkring. Högskoleverket har också ett uppdrag från regeringen att granska sådana kurser och utbildningar som inte leder fram till examen, för att säkerställa att dessa uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning. Regeringen avser att noggrant följa frågan. Samarbeten, samgåenden samt insatser för ökad effektivitet För att kunna nå en ökad kvalitet i högre utbildning och forskning är det enligt regeringens uppfattning nödvändigt med en ökad koncentration av kompetens genom att lärosätena profilerar sig och utvecklar samverkan med varandra. På så sätt kan utbildnings- och 1 UFOjsr: Högskolan behöver utveckla rutiner för att säkerställa att vi räknar bort nollaktiva studenter. Arbetsmaterial Jonas Lostelius Sida 3 av 8 Dnr: forskningsmiljöerna stärkas och lärosätenas konkurrenskraft öka, sårbarheten minska samtidigt som resurserna utnyttjas effektivare. Ett sätt att utnyttja resurserna effektivt är också att i högre utsträckning samverka mellan lärosäten kring administrativa system. Regeringen ser positivt på de initiativ som tas i denna riktning. För att få en mer rättvisande bild av genomströmningen och ett mer övergripande mått på effektiviteten, avser regeringen vidare att ge Högskoleverket i uppdrag att utveckla metoder för att med flera mått än i den i dag befintliga statistiken mäta effektivitets- och produktivitetsutveckling inom ramen för högskolesektorns uppdrag. Regeringen bedömer att lärosätena genom uppdraget kan få ett verkningsfullt stöd i sitt arbete och att regeringen ges tillgång till underlag som kan vara till nytta i uppföljningen och styrningen av universitet och högskolor. Klassificeringen av kurser i olika utbildningsområden är av stor betydelse för tilldelningen av resurser till lärosätenas utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt Riksrevisionen (RiR 2010:4) klassificerar lärosätena kurser på olika sätt och lärosätena har över tid förändrat sin klassificering av kurser i riktning mot utbildningsområden med högre ersättningsbelopp. Regeringen vill därför understryka att klassificeringen av kurser ska ske utifrån ämnesinnehåll. Klassificering ska därmed vare sig ske utifrån resursåtgång eller undervisningsmetod eller om en kurs ingår i ett utbildningsprogram som i övrigt har en annan klassificering. Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att tillsammans med universitet och högskolor utveckla uppföljningen av kursklassificeringen. Bättre förberedelser inför studier och arbetsliv Inför studierna är studie- och yrkesvägledning viktig för välgrundade studie- och yrkesval. Även under utbildningen har den betydelse, eftersom vägledningen i kombination med andra former av stöd kan innebära att fler studenter slutför sin utbildning. För att förbereda de studerande för det framtida arbetslivet bör universitet och högskolor också på ett systematiskt sätt arbeta med utbildningarnas anknytning till arbetsmarknaden. Det kan också finnas skäl för universitet och högskolor att förbättra informationen om olika utbildningar, inte minst vad gäller kopplingen till arbetsmarknaden. Regeringen anser att det i dag saknas en samlad bild av lärosätenas arbete med utbildningarnas arbetsmarknadsanknytning, både vad gäller omfattning och vilka metoder som är framgångsrika. Regeringen avser därför att ge Högskoleverket i uppdrag att kartlägga hur lärosätena arbetar med detta. Insatser för ökad frihet Regeringen ser positivt på att lärosätena stärker kopplingen mellan utbildning, forskning och innovation och att lärosätena i sina strategier utifrån detta perspektiv utvecklar samverkansformer med det omgivande samhället. Ökad mångfald genom stiftelsehögskolor Regeringen anser att det finns skäl att pröva om fler statliga lärosäten bör och kan ges möjlighet att ombildas till stiftelsehögskolor. Regeringen har därför påbörjat ett arbete i syfte Arbetsmaterial Jonas Lostelius Sida 4 av 8 Dnr: att pröva om några lärosäten skulle kunna ges möjlighet att ombildas från myndigheter till stiftelsehögskolor. Utbildning på forskarnivå I enlighet med propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet (prop. 2008/09:134) utmönstrades begreppet vetenskapsområde ur högskolelagen. I övergångsbestämmelserna angavs att högskolorna senast vid utgången av 2010 till Högskoleverket skulle anmäla de områden vilka högskolan bedriver utbildning på forskarnivå som uppfyller kraven i högskolelagen samt högskoleförordningen. Regeringen konstaterar att Högskoleverket under 2010 beslutade ge MDH tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom 6 områden. För första gången fick högskolor under 2010 möjlighet att ansökan om tillstånd att utfärda examen för utbildning på forskarnivå inom ett område. Regeringen välkomnar den profilering av högskolor som detta innebär och ser positivt på att fler ansökningar prövas. Ökningen av antalet nybörjare till utbildning på forskarnivå under 2008 och 2009 vände till en nedgång under 2010. Antalet licentiatnybörjare har fortsatt minska. Under 2009 sjönk antalet avlagda doktorsexamina . Nedgången har fortsatt under 2010. Forskning Regeringen förbereder nu nästa forsknings- och innovationsproposition, vilken är planerad att presenteras hösten 2012. I enlighet med vad som meddelades i forsknings- och innovationspropositionen aviseras en ökning av resurserna för forskning med 1,1 miljarder kronor för 2012. Av detta belopp fördelas 500 miljoner kronor till satsningar på strategiska forskningsområden och 300 miljoner kronor till lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Dessutom fördelas 200 miljoner kronor till forskningsfinansiärerna VR, Formas, FAS och Vinnova. Budgetpropositionen konstaterar att fördelningen av forskningsmedel skall vara kvalitetsbaserad, mätt med resultatindikatorerna externa medel och vetenskaplig produktion och citeringar. Resultatindikatorerna får konsekvenser dels vad gäller fördelningen av nya medel för forskning och utbildning på forskarnivå. Dessutom sker en omfördelning av forskningsmedel i enlighet med resultatindikatorer. Sammanlagt 1 056 miljoner kronor omfördelas i enlighet med indikatorerna redovisade ovan. Satsningen på strategiska forskningsområden i forsknings- och innovationspropositionen innebär koncentrerade satsningar på forskning av hög kvalitet och av stor betydelse för näringslivet. Strategiska satsningar görs främst med tre övergripande inriktningar: medicin, teknik och klimat. MDH är medsökande inom området produktionsteknik. Arbetsmaterial Jonas Lostelius Sida 5 av 8 Dnr: För att stimulera nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat föreslår regeringen att lärosätena och deras holdingbolag tilldelas särskilda medel om 19 miljoner kronor för 2012 för att bygga upp idébanker med forskningsresultat. Arbetsmaterial Jonas Lostelius Sida 6 av 8 Dnr: Satsningar aviserade i pressmeddelanden Total satsning om 3,8 miljarder kronor under åren 2012-2015 för högre status för läraryrket och högre kompetens i skolan. Karriärutvecklingsreform Regeringen avsätter medel för en karriärutvecklingsreform med utvecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom grund- och gymnasieskolan. Utvecklingsstegen med eventuella behörighetskrav ska beskrivas i skollagen. Löner och anställningsvillkor regleras av parterna på vanligt sätt. Staten täcker kostnader för skolhuvudmännen för reformen genom ett statsbidrag. Lärarlyftet II Lärarlyftet II införs, en fortbildningssatsning som innebär att lärare som har legitimation men saknar behörighet inom något av de ämnen eller årskurser som de undervisar i ska erbjudas utbildning för att få denna behörighet. Fortbildningsmedel för yrkeslärare Regeringen avsätter särskilda fortbildningsmedel för yrkeslärare för att erbjuda dessa möjlighet att regelbundet delta i praktisk verksamhet ute på arbetsplats inom sin aktuella bransch. Vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL) För perioden 2012-2014 finns 400 mnkr avsatta för vidareutbildning av obehöriga lärare, för att dessa ska kunna nå lärarexamen. Lärosätena kan tillgodoräkna de sökandes tidigare erfarenheter som lärare och erbjuda individualiserade utbildningar. Rektorslyft Frivillig fortbildning i pedagogiskt ledarskap för rektorer som genomgått den obligatoriska rektorsutbildningen. Forskarskolor för lärare Vid ett antal universitet och högskolor anordnas forskarskolor för lärare. För perioden 20122014 finns 200 mnkr avsatta för dels själva utbildningen, dels delar av huvudmannens kostnader för lärarens lön. På så sätt kan vi få fler forskarutbildade i skolväsendet. Kvalitetssatsning på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i lärarutbildningen med höjd ersättning För att stärka kvaliteten på lärarutbildningen beräknas att ersättningen till VFU höjs med 94 mnkr. Av dessa medel är 40 mnkr nya för lärarutbildningen och 54 mnkr omfördelas från övrig lärarutbildning. Omfördelning av platser på lärarutbildningen mellan olika lärosäten Utbildningsplatser omfördelas från lärosäten som inte har beviljats examenstillstånd för den nya lärarutbildningens olika inriktningar till lärosäten som har godkänts i Högskoleverkets Arbetsmaterial Jonas Lostelius Sida 7 av 8 Dnr: kvalitetsprövning och har kapacitet att ta emot fler lärarstudenter. På så sätt minskar inte det totala utbudet av lärarutbildning, trots att en del lärosäten har förlorat sina examenstillstånd och därmed sin rätt att ge utbildningen. Efterfrågan på förskollärare grundlärare och ämneslärare i naturvetenskap och teknik är stor. Regeringen förslår att en del av omfördelning görs till sådana utbildningar. Fortbildning för mattelärare Regeringen avser att göra en särskild fortbildningssatsning för matematiklärare i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Satsningen ska ge lärare stöd att utveckla elevers kunnande och förmågor i linje med nya läro-, ämnes- och kursplaner. Totalt satsas 800 miljoner kronor 2012-2015. Kraftfull utbyggnad av viktiga vårdutbildningar 2 Den svenska vården är i stort behov av utbildad, kompetent personal. Flera myndigheter varnar för stora brister på läkare, sjuksköterskor och tandläkare framöver - om inte fler personer utbildas. Regeringen har vid flera tidigare tillfällen utökat antalet platser på olika vårdutbildningar för att möta arbetsmarknadens behov. Efterfrågan på högskoleutbildad personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård bedöms ändå öka snabbare än tillgången, bland annat på grund av ökat vårdbehov och ålderstrukturen bland nu yrkesverksamma. Regeringen föreslår nu att viktiga vårdutbildningar byggs ut. - Läkarutbildningen byggs ut med 50 nybörjarplatser 2012 och ytterligare 250 nya platser planeras i kommande budgetpropositioner. - Sjuksköterskeutbildningen de kommande åren bör öka till 700 fler nybörjarplatser per år. - Specialistsjuksköterskeutbildningen byggs ut med 100 nybörjarplatser 2012. - Tandläkarutbildningen byggs ut med 12 nybörjarplatser 2012 och ytterligare 40 platser planeras kommande år. De nya platserna finansieras genom omfördelning av medel. Fler civilingenjörer ska utbildas Svensk industri är i stort behov av välutbildade ingenjörer. Efter att intresset för ingenjörsutbildningar under många år ha sjunkit ser vi nu ett ökat söktryck till civilingenjörsutbildningarna. För att möta det ökade intresset bygger regeringen ut civilingenjörsutbildningarna med 400 platser 2012 och planerar för ytterligare 200 platser 2013. De nya platserna finansieras genom en omfördelning av medel. UFOjsr: En förutsättning för att ett lärosäte ska få nya platser är dock tillgång till platser för verksamhetsförlagd utbildning, vilket är en utmaning för våra landsting. Detta gäller även för utbildning av specialistsjuksköterskor, där regeringen föreslår att medel anslås för en utökning motsvarande 100 nybörjarplatser fr.o.m. vårterminen 2012. MDH har sådan utbildning inte bara i Södermanland och Västmanland utan även förlagd med VFU platser i Dalarna och Gästrikland. 2 Arbetsmaterial Jonas Lostelius Sida 8 av 8 Dnr: Regeringen avser att återkomma i BP 2013 med förslag på närmare utformning av den ytterligare utbyggnaden av ingenjörs- och vårdutbildningarna från detta år. (sid 69) 3 Stimulansmedel vid samgåenden mellan lärosäten Flera lärosäten har en verksamhet som riskerar att bli känslig för omvärldsförändringar. Det gäller till exempel lärosäten med en hög andel tredjelandsstudenter, hög andel distansstudenter eller en stor koncentration av sitt utbildningsutbud på enskilda större utbildningar som har fått kritik i Högskoleverkets utvärderingar, exempelvis lärar- och sjuksköterskeutbildningar. En väg att minska sårbarheten och öka kvaliteten inom både den högre utbildningen och forskningen är genom fler samgåenden mellan lärosäten. Förändringar av organisationen bör bygga på lärosätenas egna bedömningar och på frivillighet. För att öka incitamenten till frivilliga samgåenden föreslår regeringen att stimulansmedel ska avsättas. För 2012 avsätts 20 miljoner kronor, därefter beräknas 75 miljoner kronor per år för kommande år. Fler får stipendier Från höstterminen 2011 ska utländska studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz som inte deltar i utbytesprogram betala för sin utbildning i Sverige. I samband med införandet av avgifter inrättades två stipendieprogram. Ett av stipendieprogrammen riktar sig till särskilt kvalificerade studenter från hela världen och det andra mot de tolv länder som Sverige har ett långsiktigt biståndssamarbete med. Regeringen föreslår nu en höjning av biståndsprogrammet. Från att ha omfattat 30 miljoner kronor per år ökar det till 50 miljoner kronor per år. Tekniksprånget För att locka elever på gymnasiets naturvetenskapliga program till högskolestudier och i förlängningen även en karriär inom teknikområdet ska de erbjudas praktikplatser på företag inom teknikindustrin. Regeringen föreslår att 20 mnkr avsätts under 2013. 120 miljoner till kompetensutveckling i förskolan För att leva upp till den nya skollagens och läroplanens krav gör regeringen bedömningen att förskolechefer och förskollärare i förskolan behöver ytterligare möjligheter att utveckla sin kompetens. Regeringen föreslår satsningar på kompetensutveckling för förskollärare och förskolechefer om totalt cirka 120 miljoner kronor under 20122014 inom områdena uppföljning och utvärdering samt barn i behov av särskilt stöd. Företagens rätt till avdrag för forskning och utveckling utvidgas UFOjls: En möjlighet om man har dåligt söktryck är att man får satsa på att argumentera för arbetsmarknadens behov. 3